SAMHALLE - Visa filer

För vem bevarar vi arkiv på lång sikt?
Frågan kan tyckas vara onödig. Många svarar nog att det är för framtida
forskning. Detta är riktigt såtillvida att forskningen är en viktig målgrupp.
Den är dessutom explicit omnämnd i arkivlagen. Forskningsbegreppet har
dock i arkivsammanhang givits en mycket bred definition. I själva verket
har samdig informationssökning i arkivmaterial räknats som forskning. 4
I detta sammanhang räcker det att konstatera att arkivmaterial används
för olika typer av forskning, för informationssökning som har forskningsliknande
karaktär samt av en mer allmän kulturverksamhet.
Den professionella (akademiska) forskningen brukar uppdelas i discipliner,
som i sin tur grupperas i forskningsområden (fakulteter eller liknande).
De flesta discipliner torde i någon utsträckning använda arkivalisk information.5
Omfattningen är dock mycket skiftande.
Det är alltså inte bara de forskare som besöker arkivinstitutionernas forskarsalar
som har intresse av att arkivmaterial bevaras. En relativt stor del av
arkivforskningen görs i dag hos arkivbildarna. Detta faktum har i hög grad
försvårat gallringsverksamheten, eftersom arkivmyndigheterna får mindre
information om pågående forskning. Medicinsk och sociologisk forskning,
miljöforskning, teknikhistorisk forskning med flera ställer sannolikt helt
andra krav på bevarande av arkivalisk information än de traditionella besökarna
i forskarsalarna. 6 Företrädare för denna forskning har tyvärr relativt
sällan framfört sina åsikter om bevarande och gallring. 7
De olika forskargruppernas intresse bör rimligtvis ges samma dignitet vid
gallringsbedömningar. Detta gäller trots att viss forskning kan hävda att
samhällsekonomiska skäl talar för att arkivmaterial som är viktigt för just
den forskningsgrenen bevaras (t ex medicinsk och social forskning samt
miljöforskning).
Amatörforskningen har vuxit mycket snabbt under efterkrigstiden. Detta
gäller särskilt släkt- och hembygdsforskning, men även andra typer av
4. Se om detta RA:s betänkande (Ds U 1984:6) Kommunala arkiv, s 21-26.
S. I den meningen att man använder ett arkivmaterial som skapats av andra forskare, t ex mätresultat
eller enkäter.
6. Se härom bl a Smedberg, S, Den akademiska forskningens efterfrågan på arkivaliskt källmaterial,
Arkiv, samhälle och forskning 1980, och dens, Samhällsvetarna och arkiven, Arkivvetenskapliga
studier S.
7. Ett aktuellt exempel är Adam Taubes uppsats "Studier av hälsorisker i den industriella arbetsmiljön-
ett forskningsfält i farozonen", University of Uppsala, Department of Statistics,
Research Report 90-1.
23