SOL- EL

+ SVERIGE RUNT 

KRÖNIKA Pelle Moeld 

cIRKElN RUNT 

KRySS | pUlS 

Nr 2 

Mars2012 

Årg 45 30 kr 

Studieförbundet 

Vuxenskolans 

tidning 

reportage 

SOL- 

EL 

Det 

kan bli 

framtidens 

energi 

sv-projekt i örebro 

Kultur till alla 

Honung 

kan ge oss 

antibiotika 

Ekoby 

med mat 

och energi 

Matilda om 

att prata 

sex i radio 

Johan 

Rabaeus 

och jakten på bekräftelse

Ingång ledAre // inneHåll // brev // #2 2012 

anders öhberg, ansvarIg utgIvare 

vem ska vinna kriget 

om folkbildningen? 

Hela folkbildningen – såväl studieförbund 

som folkhögskolor – befinner sig i ett 

mycket spännande skede av samtal kring 

vilken roll vi vill, skall och kan spela i 

framtiden. På vilket sätt gör vi skillnad för 

individen/medborgaren? Är vi samhällsnyttiga? 

Under våren och i början av hösten står dessa 

frågor i fokus. ”Vägval och Vilja” är arbetsnamnet 

på underlaget för diskussionen. Tanken är att regeringen 

under hösten skall landa i ett ställningsta 

gande kring hur syftet och verk 

anders öhberg 

samhetsområdena – de som bildar 

underlag för folkbildningspolitiken 

– skall definieras. 

Men diskussionen om folkbildningens 

roll och ansvar måste 

ständigt vara levande. Omvärlden 

förändras hela tiden och alla som 

vill utvecklas måste ständigt vara 

på hugget, nyfikna på vad som händer bakom hörnet, 

vara beredd till förändring och ligga steget före. 

Genial är den som är före sin tid 

Begåvad är den som är med sin tid 

Lite bakom är den som är efter sin tid 

Men plötsligt är tiden en annan 

Så skaldar Alf Henrikson. 

DEt finnS anLEDning för folkbildare att fundera över 

vad dikten säger. 

Facit är ett bra exempel på hur man kan förfoga 

över en stor kompetens och en lysande affärsidé och 

ändå misslyckas. Vad var det som hände? Facit satt 

på tekniken, kunskapen och kompetensen. Stoltheten 

över vad man gjorde var stark, varumärket välkänt 

och förankrat. ”Enda missen” var att man inte la 

örat till marken. Plötsligt stod företaget där med sin 

kompetens och sina produkter men saknade kunder. 

Marknaden hade sprungit förbi. 

Jag vill inte hävda att folkbildningen eller SV befinner 

sig i samma sits som Facit men om vi inte är 

anders 

tre 

bästa 

2 impuls nr 2 2012 

sD växer 

sverigedemokraterna fortsätter 

att växa på nätet 

bland unga människor, visar 

nya rapporter. det är ett 

observandum för oss alla. 

»Hur lägger vi örat mot 

marken och upptäcker 

vad kommande deltagare 

efterfrågar?« 

uppmärksamma så finns risken att hamna i ”Facitfällan”. 

Hur utvecklar vi vår värdegrund och pedagogik? 

Hur lägger vi örat mot marken och upptäcker 

vad marknaden – läs kommande deltagare – efterfrågar? 

Hur tar vi tillvara växtkraften i folkbildningen? 

fOLKbiLDningEn bär på en förändringskraft att ge 

individer möjlighet att växa och därmed stärka vår 

demokratiska samhällsbyggnad men samtidigt måste 

vi vara medvetna om att konkurrensen hårdnar. Det 

pågår ett KRIG varje dag 

w om resurser 

w om tid och engagemang 

w om uppmärksamhet 

w om kompetens 

w om vem som äger begreppet folkbildning. 

Någon kanske tycker att det verkar 

överdrivet. ”Så allvarligt är det 

väl inte, vi har ju ändå funnits i 100 år”. Kanske rätt 

men tänk om Alf Henrikson har rätt i att ”plötsligt är 

tiden en annan”. 

En fOLKbiLDning MED ambition 

att vara en kraft i det 

demokratiska samhällsbygget 

måste ständigt vara 

nyfiken och förändringsbenägen. 

Svaret på frågan 

om folkbildningen vill, 

skall och kan 

spela en roll 

i framtiden 

handlar 

om vem 

som vinner 

kriget. « 

aNderS öhBerG 

anders.ohberg@sv.se 

Jobba till 75 

skall vi jobba till 75 och 

byta karriär i mogen ålder 

förutsätter det en fungerande 

vuxenutbildning. när 

kommer frivux? 

NatioNalmuseum 

regeringen är stolt och glad 

över beslutet att renovera 

nationalmuseum. när får vi se 

samma glädje för satsningar 

på breddkulturen? 

Omslagsfoto ThRoN UllbERG 

Impuls ges ut av 

Studie förbundet 

Vuxenskolan och 

kommer ut med åtta 

nummer per år. 

redaktIoN 

telefon 

08-587 686 00 

Fax 

08-587 686 03 

Postadress 

box 30083 

104 25 stockholm 

Besöksadress 

Franzéngatan 6 

stockholm 

e-post 

impuls@sv.se 

Internet 

www.impuls.nu 

ansvarig utgivare 

Anders öhberg 

070-626 38 88 

anders.ohberg@sv.se 

redaktionssekreterare 

Mats nilsson 

08-587 686 39 

mats@sv.se 

Grafisk form och layout 

Anders Gustafson 

editor publishing Ab 

anders@editor.se 

annonser 

Anne-Marie Franzén 

tel/fax 

08-542 473 45 

annons@sv.se 

tryck och repro 

sörmlands 

Grafiska Ab 

katrineholm 

kuNdtjäNSt 

Prenumeration 

Helår 225 kr 

Claudio briones 

08-587 686 46 

pg: 9 11 18-0 

adressändring 

Claudio briones 

08-587 686 46 

claudio@sv.se 

vi förbehåller oss rätten att 

publicera allt material även i 

elektronisk form. redaktionen 

ansvarar inte för insänt, ej beställt 

material. 

impuls är medlem i sveriges 

tidskrifter. ts-kontrollerad 

upplaga: 30 300

” 

Innehåll 

Det verkar nu som om den syriska regimen medvetet valde att bomba sönder det provisoriska 

presscentret i Homs. Skälet: att tysta den sista kanalen ut för de som ville att 

omvärlden skulle få veta vad som händer med civilbefolkningen. 

(Jesper Bengtsson, ordförande i Reportrar utan gränser.) 

4 solljus som bränsle 

eNergi. Solceller är tysta och ger inga utsläpp. El från 

solceller blir vanligare och kostnaderna för att installera 

solcellssystem sjunker. Sverige ligger långt framme i 

forskningen men kommersiellt går det trögt. 

12 ängsgärdet ställer om 

milJö. På gården Ängsgärdet i Södermanland utvecklas 

ekobytanken till något större – en ekoenhet där 

även mat och energiförsörjning ingår. 

16 gott – och nyttigt 

hälsa. Forskare i Lund visar att mjölsyrabakterierna i 

färsk honung på sikt kan ersätta antibiotika och att nypon 

sänker blodtrycket och det ”onda” kolestrolet. 

20 här hittar Johan rabaeus kraften 

portätt. Johan Rabaeus berättar för Impuls om sin 

väg till skådespelaryrket och hur han hittar kraft i vardagen 

för att spela krävande roller på Dramatens scen. 

24 vanvård i stället för vård 

älDrevårD. Den som startar ett vårdföretag kan tjäna 

mycket pengar på bekostnad av kvalitet i vården. Nya 

regler är att vänta efter bland annat Caremaskandalen. 

34 sv-stöd till ursprungsbefolkning 

Demokrati. Anna Freiman har ett stort engagemang 

för mänskliga rättigheter. I november 2011 var hon i 

Guatemala inför ett samarbete med SV Västra Götaland 

och kvinnoorganisationen Ixoq Ajkeem. 

sIdan 32 

12 

»Nordkoreas 

regim är beredd 

att svälta 

ihjäl befolkningen 

för att 

behålla makten.« 

16 

28 

Kim Jong Un, Nordkoreas 

nya ledare. Foto: sCAnpix 

dessutom i detta nummer 

32 

10 Sverige runt 19 krönika Musik – framtidens 

vapen // Pelle Moeld 28 Bageri på landet 27 tio 

frågor // Matilda Berggren 31 Puls 32 Nordkorea 

i fokus 38 Cirkeln runt 40 kryss 41 Noterat 

44 Baksidan Stoppa djurplågeriet // Marit Paulsen 

brev och sms 

impuls nya utseende 

med några nya redaktionella 

förändringar 

har fått ett gott mottagande. 

det är vi glada 

för! Fortsätt att mejla 

eller skicka sms om både 

utseende och innehåll i 

impuls. vad vill du läsa 

mer av? 

sms: 0708-55 30 81 

Mejl: impuls@sv.se eller 

mats.nilsson@sv.se 

ni blir bättre 

och bättre 

» satt och läste impuls 

nu på morgonen. en 

tidning som bara blivit 

bättre och bättre. 

Anders Järleby, Skara 

glatt överraskad 

av nya impuls 

» Hej! Fick nya impuls 

i brevlådan i dag. jag 

blev glatt överraskad. 

tidningen har verkligen 

förändrats till det bättre. 

layouten är mycket enklare 

och bättre. jag tycker 

att ni har lyckats. 

Grattis! 

Jan-Eric Berger 

Trönö Söderhamn 

Lycka till 

med nya SV 

» jag hoppas att sv får 

skörda framgång med 

den nya organisationen. 

inom sv har vi sagt ”vill 

du gå framåt, gå i cirkel” 

men nu undrar jag om 

inte det är dags för en ny 

symbol – spiralen! 

Cirkeln kan ju bli både 

inneslutande och utestängande. 

en spiral är 

cirklar som byggs ovanpå 

varandra och det går att 

vandra upp och ner i en 

spiral. vi i sv står för det 

livslånga lärandet och då 

behöver vi en bas som 

hela tiden kan byggas 

på utifrån vars och ens 

intresse, lust och förutsättningar. 

spiralen! 

Birgitta Lindgren, Enebyberg, 

regionordförande 

SV Stockholm-Uppsala 

fram till stämman 

nr 2 2012 impuls 3

energI » solcelleR 

el från solceller ökar kraftigt globalt 

sett. Men i sverige går det trögt. Medan 

politikerna utreder skatteregler står 

entreprenörerna redo att åka snålskjuts 

på utvecklingen i tyskland och södra 

europa. 

text ÅSa ChaGaS 

Framtidens 


väntar

ljus 

på sitt genombrott i Sverige 

nr 2 2012 impuls 5


johan lindahl 

»Just nu händer det så mycket och så snabbt. 

Kostnaden för ett färdiginstallerat solcellssystem 

i Sverige har halverats på två år, och priserna 

fortsätter att sjunka. Många lever kvar i gamla 

sanningar som inte gäller längre.« 

Det finns en magisk punkt 

som brukar kallas ”grid 

parity”, efter engelskans 

grid för elnät. Det är den 

punkt när det utan stödsystem 

blir billigare för den enskilde 

att producera sin egen el än att köpa 

den. Solel närmar sig nu den vändpunkten 

med stormsteg. I södra Europa 

väntas den nås inom ett år. 

– Just nu händer det så mycket 

och så snabbt. Kostnaden för ett färdiginstallerat 

solcellssystem i Sverige 

har halverats på två år, och priserna 

fortsätter att sjunka. Många 

lever kvar i gamla sanningar som 

inte gäller längre, säger Johan Lindahl, 

forskare vid Ångström solar 

center vid Uppsala universitet, ett 

av världens ledande forskningscentra 

för tunnfilmssolceller. 

En VanLig inVänDning brukar vara att 

det finns för lite sol i Sverige. 

Men vi har inte så mycket färre 

soltimmar än norra Tyskland och 


solceller >> 

Tillväxt 

Johan lindahl. 

där är solel stort. Ungefär tre procent 

av Tysklands el produceras 

i dag med hjälp av solen, att jämföra 

med Sveriges 0,006 procent. En stor 

del av den tyska solelen produceras 

av privatpersoner som installerat 

solceller på sina villatak. Tyskland 

har ett stödsystem som gör att elbolagen 

måste köpa in överskottsel till 

ett bra pris. Allt eftersom priserna 

på solceller sjunker minskar man 

subventionen för att det inte ska bli 

alltför lönsamt. 

1998 fanns det bara 900 megawatt (MW) solceller i världen. 

2010 var det 40 000 MW. tillväxten i världen 2010 var 72 procent. 

Nästan hälften av världens solceller finns i tyskland, som 

påbörjade en avvecklingspolitik för kärnkraft redan 1998. det 

har skapat en stor industri för förnybar energi. i juni förra året, 

efter katastrofen i Fukushima i japan, beslutade den tyska förbundsdagen 

att all kärnkraft ska vara avvecklad senast 2022. 

Med dagens teknik skulle det räcka med solceller på mindre 

än 5 procent av saharas yta för att förse hela världen med el. 

eller motsvarande 12 kvm per person. 

Sverige har också haft ett investeringsstöd 

på 60 procent för solcellsanläggningar. 

Det löpte ut 2011 och 

har nyligen förlängts ett år, men nu 

med 45 procent. 

– Det är bra att man minskar stödet 

när solcellerna blir billigare, 

men potten med pengar räcker bara 

till en tredjedel av dem som söker. 

Dessutom är det svårt för installationsföretagen 

att arbeta långsiktigt 

när stödet bara förlängs ett år i taget, 

säger Johan Lindahl. 

En annan inVänDning brukar vara 

att Sverige har mycket sol på sommaren, 

men behöver mest el på 

vintern. 

– Det stämmer, men Sverige har

det väl förspänt eftersom vi har gott 

om vattenkraft. Den kan man släppa 

på när det behövs. Det är mycket 

svårare med kärnkraft och kolkraft 

som behöver drivas kontinuerligt, 

säger Johan Lindahl. 

Det som kan bli ett framtida 

problem om solel och även el från 

vind byggs ut kraftigt är att elnäten 

behöver dimensioneras för den 

växlande tillgången på ström. Man 

brukar tala om så kallade smarta 

elnät. Om många vill bli av med sin 

överskotts el en solig sommardag 

gäller det att elnäten kan ta emot 

det och distribuera den dit den behövs. 

Ekologihuset i lund 

har fått pris för sin 

solcellsanläggning. 

Foto: FojAb Arkitekter 

solceller >> Miljö 

Lindahl gärna vill avliva är att det 

krävs så mycket energi att tillverka 

solceller att det inte lönar sig. Det 

är främst de gamla typerna av kiselsolceller 

som är energikrävande, 

men i dag räknar man med att de 

Solceller är ett av de minst miljöpåverkande 

sätt att producera elektricitet 

som vi känner till i dag. de är tysta, 

ger inga utsläpp och använder solljus 

som bränsle. den största miljöpåverkan 

sker vid tillverkningen. För att göra konventionella 

solceller av kisel går det åt mycket energi. 

Med tunnfilmsteknik krävs mindre energi och 

material, men användningen av sällsynta material 

efter ett år givit tillbaka den energi 

som krävdes vid tillverkningen, 

samtidigt som de har en beräknad 

livslängd på 25 år. Tunnfilmssolceller 

är inte tjockare än tre tusendels 

millimeter och kräver därmed lite 

material och energi. Däremot behövs 

med dagens teknik både små 

mängder av den giftiga tungmetallen 

kadmium och det ganska ovanliga 

grundämnet indium. 

på ångStröM SOLar center forskar 

man som bäst på nästa generations 

tunnfilmssolceller där man hoppas 

få bort kadmiumet helt och genom 

att göra cellerna ännu tunnare 

minska behovet av indium. 

För att solel ska kunna slå igenom 

är en begränsning. när solcellerna tjänat ut kan 

En annan gaMMaL myt som Johan de till stor del återvinnas. 

» 

nr 2 2012 impuls 7


i Sverige de närmaste åren behövs 

ett system för så kallad nettodebitering, 

menar forskarna på Ångströms 

solar center. Det innebär att den 

som tillverkar egen el kan kvitta levererad 

el från förbrukad och betala 

för mellanskillnaden. I november 

2010 lämnade Energimarknadsinspektionen 

ett förslag till regeringen 

om nettodebitering. 

Det ligger fortfarande på regeringens 

bord. 

– Vi arbetar med en intern utredning 

nu, men jag kan inte säga om 

den utmynnar i ett förslag eller i en 

ny utredning. Det är framförallt frågan 

om energiskatt som måste lösas, 

säger Jan Olov Lundgren, sakkunnig 

på Näringsdepartementet. 

– Det är företagen som kan rädda 

klimatet, sa Huang Ming när 

han i december mottog hederspriset 

i right Livliehood award 

för sitt arbete med att utveckla 

och massproducera spjutspetsteknologi 

för solenergi. 

I 

Kina kallas han för 

”solkungen” eller ”solar 

madman” (solgalningen). 

Huang Ming började sin 

karriär i ett oljebolag i Kina. 

När hans dotter föddes drabbades 

han plötsligt av skuldkänslor, 

berättade han i en 

känsloladdad intervju i TV4 

Nyhetsmorgon i samband med 

prisutdelningen. 

– Min dotter är så fantastisk. 

Jag ville att hon också skulle få 

se vita moln på blå himmel. 


Medan frågan utreds har flera 

mindre elbolag frivilligt börjat erbjuda 

nettodebitering. 

Ett annat elbolag erbjuder sina 

solceller >> ekonomi 

kostnaden för ett färdiginstallerat 

solcellssystem i sverige har halverats 

på två år, och priserna fortsätter att 

sjunka. Men ännu är det inte lönsamt 

att installera solel för privatpersoner, 

delvis på grund av att man blir tvungen 

att sälja överskottet till underpris. För 

företag som förbrukar all el själva är 

det mer lönsamt. 

det svenska företaget Absolicon har 

uppfunnit en solkoncentrator som skapar 

både vattenånga och el och säljer 

stort till företag i hela världen. 

Han började, först i smyg, 

att arbeta med att utveckla 

teknologi för solenergi. I dag 

är han en av de världsledande 

entreprenörerna på området. 

Han har byggt upp Solar Valley 

i Dezhou i Kina, för att visa upp 

ett nationellt och globalt exempel 

på solenergi som en hållbar 

lösning. 

Där finns tre fabriker för tillverkning 

av vakuumtuber, tre 

för varmvattenberedare, kontor 

och hotellkomplex, ett soluniversitet, 

en sport och underhållningsanläggning, 

parker 

och lägenheter. Mellan 1 500 

och 4 000 besökare kommer dit 

varje dag. 

iDén tiLL SOLuniVErSitEtEt fick 

han när han insåg att det fanns 

kunder att köpa solel, vid sidan av el 

från vind och vatten. 

ännu Har SVErigE inte nått ”grid parity”, 

men lönsamheten ökar och 

det finns helt klart prfördelar med 

att erbjuda ren el. 

– Om det ska ske en stor förändring 

de närmaste fem åren behövs 

mer politisk vilja och handlingskraft, 

men vändpunkten kommer 

förhoppningsvis att komma oavsett, 

om än mycket senare. 

– Det är bland annat Tyskland 

som genom politiska initiativ banat 

väg för hela solcellsindustrin och 

skapat en marknad, och det kan vi i 

Sverige nu åka snålskjuts på, säger 

Johan Lindahl. « 

”Solkungen” ger klimatansvaret till företagen 

en miljon arbetstagare inom 

solenergisektorn, men få möjligheter 

till utbildning. I dag 

utbildas skolans 2 000 elever 

inom solenergiprodukter, teknik 

och företagsekonomi. Det 

är gratis för de flesta att studera 

där. En majoritet av studenterna 

kommer från avlägsna områden 

i Kina. 

Huang Ming vill gärna ge 

credit till västerländska poli 

huang Ming är Kinas solkung. 

johan lindahl 

»Om det 

ska ske en 

stor förändring 

de 

närmaste 

fem åren 

behövs mer 

politisk 

vilja och 

handlingskraft.« 

Nästan hälften av världens solceller finns i Tyskland. Klimatet i södra Spanien lämpar sig väl för solceller. Foto: istoCkpHoto 

tiker för att de bidragit till att 

göra världen uppmärksam på 

klimatförändringarna. 

– Men ni vilseleder hela 

världen. Alla tror att den enda 

utvägen för förnyelsebara energikällor 

och klimatförändringar 

är politik och förhandlingar 

mellan regeringar, vilket är helt 

fel. Det är företagen som kan 

rädda klimatet, slog han fast. 

MarKnaDSföring är En av lösningarna, 

tror han. Med en för 

svenska öron ovanlig känslosamhet 

deklamerade han i Nyhetsmorgon 

sin slogan: ”För 

att kommande generationer 

ska få uppleva blå himmel och 

vita moln, använd de produkter 

som stödjer ett snabbt skifte av 

energislag.” «

Kultur och 

historia i två 

sagoländer 

undresa i Slovenien & Istrien 

RSagolika Slovenien och Kroatiens gröna halvö Istrien! Vi bor i 

kurorten Portoroz vid det blå Adriatiska havet och gör dagliga 

utflykter till medeltida byar och vinregioner. 

ROSORNAS HAMN PORTOROZ. Flyg till Venedig där vår oerhört kunniga 

ciceron Sonja Cernč ič möter. Boende på hotell Apollo/Neptun i anrika 

kurorten Portoroz. När vi inte är på utflykt kan du ta SPA-behandlingar, 

bada i havet eller i poolen på hotellet. Portoroz mikroklimat gör att palmer 

och rosor trivs ypperligt här. 

LJUVLIGA LJUBLJANA. Sloveniens huvudstad kan översättas med ”Den 

ljuvliga, den älskade”. Arkitekten Joze Plecnik satte stor prägel på staden 

under 1900-talets början, då han uppförde flera kända byggnadsverk, vilka vi 

får se på vår sightseeingtur som också inkluderar Gamla stan. Innan vi kommit 

tillbaka till Portoroz har vi gjort en tågresa in i de världsberömda, två miljoner 

år gamla droppstensgrottorna vid Postojna. 

LIPICAHÄSTAR OCH HRASTOVLJE. Lipica Stuteriet har i århundranden fött 

upp Lipizzaner som via den Spanska Ridskolan nått världsberömmelse. Vi når 

byn Hrastovlje som är mest känd för sin kyrka, Den heliga treenigheten, och 

dess unika väggmålningar av ”de dansande skeletten”. På vägen hem stannar 

vi till i Koper för vinprovning vid en lokal vinodling. 

TVÅ NATIONER. I Cerkno besöker vi det forna partisansjukhuset ”Franja”, som 

tyskarna under andra världskriget aldrig upptäckte. Lunch avnjuts på en bondgård. 

Kroatiska hamnstaden Rovinj kallas Lilla Venedig. Här promenerar vi upp 

till helgonkyrkan St. Euphemia. Lunch på en av Istriens lantgårdar. 

ALLT DETTA INGÅR I RESANS PRIS: Reguljärflyg till Venedig t/r • Transfer till 

hotellet t/r • Del i dubbelrum på hotell Apollo/Neptun, 7 nätter • Halvpension 

med frukost- och middagsbuffé • Tre luncher • Vinprovning • Utflykter och 

entréer enligt program • Lokalguider • Grand Tours ciceron 

Avresa fr Stockholm, Göteborg och Köpenhamn 29/4, 9/9, 16/9. 8 dagar. 

Pris fr 12.696:- 

Boka på www.grandtours.se eller ring Grand Tours 08-24 15 25. Beställ vår nya katalog för 2012!

Sverige Runt 

Anya Rozijn leder alla keramikkurser i SV Trelleborg. Snart invigs nya lokaler för drejning hos SV. För att locka deltagare genomfördes 

en prova på-dag. Här får Olle Holmberg instruktioner av Anya. Foto: CLaes nyberg 

1trelleborg 

Keramik för stora och små 

Ett sätt att få nya deltagare 

till kurser och cirklar 

är att ha prova på-verksamhet. 

KeramiK. SV i Trelleborg 

hade i februari en prova 

på-dag i drejning. Nu 

3åmål 

Internetkurs 

data. digidel är en riksomfattande 

kampanj som ska 

få fler att använda internet. 

i Åmål planerar sv och biblioteket 

att starta kurser. 

på 

gång 

i SV 


MARS 

24 

FREDAG 

2012 

Tranås 24 Mars 

goda exempel för ett 

hållbart lokalsamhälle 

visas under Framtidsveckan 

i tranås, aneby 

och ydre. 

iordningställs nya lokaler 

på Algatan för att ge 

plats åt keramikkurser. 

En brännugn och flera 

drejskivor är på gång. 

Anya Rozijn leder 

alla keramikkurser i SV 

Trelleborg. Hon visade 

besökarna till rätta på 

prova på-dagen. 

Barn var också välkomna 

eftersom SV Trelleborg 

även satsar på familjekurser. 

Det berättar 

Josefin Holmberg, 

4storebro 

kamp för överlevnad 

sv och lokala föreningar 

kallade till ett möte för 

allmänheten om storebros 

framtid. 

utvecKling. Engagemanget 

hos ett 80-tal 

deltagare var stort. 

Caroline Hemmingsson, 

SV, informerade om 

läget för Storebro, som 

mest är känt för sina 

lyxiga båtar. 

Det som bekymrade 

mest var den lokala af- 

färens dåliga lönsamhet. 

Om affären tvingas 

lägga ned skulle det betyda 

att inga barnfamiljer 

flyttar till Storebro 

och skolan skulle på sikt 

också läggas ned. 

I dag bor det knappt 

tusen invånare i Storebro. 

Bättre stöd från Vimmerby 

kommun för att 

lyfta Storebro som etableringsort 

för nya industrier 

efterlystes. 

SV. Hon säger också att 

mest populärt just nu 

är matlagning och olika 

sorters yoga. 

Josefin Holmberg 

tror att keramik snart 

är i topp igen i SV Trelleborg. 

5stockholm 

Giftasprinsessor 

prinsessor. Det är aktuellt 

med prinsessor. 

Lena Rangström, författare 

och 1:e intendent 

vid Livrustkammaren 

berättar om de prinsessor 

som kom till Sverige 

för att gifta sig. 

Det handlar 

om allt från 

inledande förhandlingar 

och 

frierier till äktenskapskontrakt 

och brudhämtning. 

SV Stockholm arrangerar. 

3 

0 

q 

1 

2rälta 

det händer i sv 

Matnyttigt 

marKnad. sv, rältagården 

och LrF anordnade 

för tredje gången en matmarknad 

i rälta. 

Matkvalitet, närproducerat, 

lokala arbetstillfällen 

och öppet landskap 

var några av de frågor 

som diskuterades mellan 

producenter och konsumenter 

vid den välbesökta 

marknaden. 

6tierp 

2e 

9 

8 

w 

4 

6 

57 

Möte om jobb 

Jobb. Vilka möjligheter 

har unga att få jobb? 

Den frågan tog SV och 

FP upp på ett möte för 

allmänheten i Borgenkyrkan 

i Tierp. 

Inbjudna var bland 

andra representanter 

för arbetsförmedlingen 

i Tierp och Ung företagsamhet 

i Uppsala län. 

Mötet ingick i en serie 

om aktuella frågor 

i kommunen. I november 

ska det handla om 

skolan.

edaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39 

Rekordmånga besökte SVs musikkonferens på Sånga-Säbys kursgård. 

7stockholm 

Musikkonferens slog rekord 

Den 6–7 februari samlades 

50 musikansvariga 

från sv i hela landet på 

sånga-säbys kursgård 

utanför stockholm för 

en tvådagarskonferens. 

musiKmöte. Antalet deltagare 

på SV-förbundets 

musikkonferenser har 

ökat år från år. 

Det här var den femte 

i ordningen och aldrig 

tidigare har så många 

0kristinehamn 

lär dig bli en tant! 

tantsKola. Tanter är inne och tanten 

har blivit huvudperson i flera 

böcker som utkommit på sistone. 

SV i Kristinehamn och Jenny 

Linzie har hakat på trenden 

och startat en tantskola. 

kUlTUrTanTErna Träffas under 

ledning av Carin Söderlind, pensionerad 

konstpedagog på Värmlands 

museum. 

En annan grupp tanter kallas för 

bulltanterna. I den gruppen blir 

det bakning, syltning och saftning. 

musikansvariga deltagit. 

EnlIGT svs nationella 

musikansvarige Bertil 

Laneby visar det hur 

musikverksamheten i 

SV vuxit både volym- 

och kvalitetsmässigt: 

– Det är en mycket 

personrelaterad verksamhet 

och det är superviktigt 

med kompetent 

personal på 

iLLustration: istoCKPhoto 

SV-avdelningarna. Det 

är glädjande att se så 

många av dem här. 

saMsyn och samarbete i 

SVs musikkoncept The 

Tube stod på agendan, 

nya idéer lyftes fram 

och en kartläggning av 

”vita fläckar” diskuterades, 

liksom hur verksamheten 

ytterligare 

kan utvecklas. 

Niklas Lundgren, SVs 

förbundschef, svarade 

på frågor och gav sin 

syn på SVs största verksamhetsområde: 

– Musik är en jättebra 

modern folkbildning 

och är viktig för SV, säger 

han. 

UnDEr årET ska en grupp 

ledd av Niklas Lundgren 

utreda och ge förslag på 

en långsiktig strategi för 

musiken i SV. 

qlund 

Tyck till om ny ekoplan! 

milJö. Programmet för 

ekologisk hållbar utveckling 

i Lund ska 

revideras. Den tidigare 

sträckte sig fram till i år. 

I samband med revideringen 

kommer SV 

och Miljöpartiet att anordna 

en serie föreläsningar 

där bland andra 

tjänstemän från Lunds 

kommun, som jobbar 

med revideringen, och 

politiker från referensgruppen 

ska medverka. 

Tanken är att invånarna 

i Lund ska kunna 

lämna åsikter och kommentarer 

om ekoplanen 

direkt till dem som jobbar 

med den. 

valdemarsviK. sv och 

hembygdsföreningen 

bjuder in allmänheten 

till hembygdsgården 

Åbäcksholm för att se 

på bilder från förr och 

att hjälpa till med identifiering 

av miljöer och 

personer. w 

8sundsvall 

Unga utan jobb 

mötesplats. efter att 

sv i sundsvall i flera år 

har bedrivit ett framgångsrikt 

projekt för 

vuxna arbetslösa startar 

man nu en mötesplats 

för unga arbetslösa. 

av de vuxna arbetslösa 

som deltagit i projektet 

Kan – kunskap, aktivitet 

och nätverk – har 

75 procent gått vidare 

till jobb eller studier. 

svenska kyrkan och 

två fackföreningar deltar 

i samarbetsprojektet. 

9borlänge 

Bättre klimat 

föräldramöte. Föreningen 

Föräldrar emellan 

i borlänge anordnar 

före läsningar för föräldrar 

till tonårsbarn. 

anna-Lena Knight, sv, 

berättar att föreningen 

tidigare haft föreläsningar 

för småbarnsföräldrar. 

nu blir det en satsning 

på föräldrar till lite 

äldre barn. 

det första 

föredraget av 

tre planerade 

handlade om 

hur vuxna kan bidra 

till ett bra festivalklimat 

i borlänge, när den 

stora musikfestivalen 

Peace&Love genomförs. 

e 

25 

så många år har Leksand 

och tobetsu i 

Japan varit vänorter. 

För att förbereda detta 

vänortsjubileum ingår 

det i sv Leksands sportlovsprogram 

att sy en 

kimono. 

i september 

kommer 

det att firas 

ordentligt, 

bland annat kommer en 

delegation från tobetsu 

att besöka Leksand. 

nr 2 2012 impuls 11

miljö » ekoenhet 

Sirpa Pääkkönen är med 

och bygger Sveriges första 

ekoenhet, på Änggärdet 

utanför Flen i Sörmland. 

Ekobyn 

förbereder sig 

för nya tider 

12 impuls nr 2 2012

Harry och Lina Hjort, David 

Jonstad och Christian Sjöholm 

gallrar skog som ska användas 

till värmande ved och staket. 

På gården änggärdet i sörmland växer just nu sveriges första ekoenhet 

fram. Medlemmarna vill inte bara minska sina ekologiska fotavtryck och ha 

närhet till naturen. de vill också förbereda sig för förändrade tider. och 

de tror att det bästa sättet att göra det är tillsammans. 

text KariN BacKströM Foto Klara BerggreN 

Det luktar skog. Granskog. 

Ett och annat yxhugg ekar 

i sluttningen, och då och 

då hörs varningsropet 

”timmer” när en stam ska 

falla. Annars är det tyst. Så tyst att 

man kan uppskatta klangen av en 

kvistad stock som dras nerför en 

snöklädd slänt – om man inte är inbegripen 

i ett samtal just då. 

– Det är skönt att vi slapp motorsågen. 

Vi hade ingen här som kunde 

köra den i dag, säger Tomas Ögren 

och blickar ut över den dunkla backen 

bakom gårdens första ekologiska 

nybygge, där ljuset nu släpps in med 

hjälp av timmersvans, bågsågar och 

yxor. Han har gått kurs i hållbart 

skogsbruk och är den som märkt ut 

träden som ska gallras med orangea 

plastband. Ett efter ett fälls de nu 

– och slana efter slana släpas till 

skogsbrynet, där de får ligga i väntan 

på att huggas till ved eller barkas 

och bli staket. 

DET är arBETshElG på Änggärdet, 

utanför Flen i Sörmland. Tolv personer 

har kommit med tåg och buss 

från Stockholm för att vara med. 

Flera är medlemmar i den ekonomiska 

föreningen som äger den 

gamla bondgården med 22 hektar 

skog, åker och våtmark. Andra är 

här för att lära, ta del, bidra – eller 

bara njuta av lugnet och samvaron. 

– Det är skönt att jobba i skogen. 

Man behöver bara jämföra hur man 

mår när man stressar i stan med hur 

man mår när man är här, säger 

David Jonstad som står näst på tur 

att bygga ekohus i sluttningen. 

david jonstad 

»Vi måste 

förbereda 

oss för ett 

mindre 

komplext 

samhälle.« 

DET GaMla vaGnslIDrET en bit längre 

bort vittnar om tidigare arbetshelger 

och utbildningar, flera genomförda 

i samarbete med SV. På väggen 

sitter en karta från sommarens 

kurs i permakultur som visar hur 

växter, djur och byggnader kan samverka 

och dra fördel av varandra för 

att skapa ett system som kräver så 

små arbetsinsatser som möjligt. 

I ett utrymme som ska bli gemensam 

bastu och tvättstuga har olika 

byggnadstekniker testats. Delar av 

väggen är isolerad med lera, ved, 

kol, sågspån och halm i olika kombinationer. 

– Även om jag trodde att vi skulle 

kunna fortsätta att leva precis som 

i dag så skulle jag engagera mig i det 

här, eftersom det är så givande, säger 

David Jonstad. 

nr 2 2012 impuls 13 

»

miljö » ekoenhet 

MEn nU Tror han inte att vi kan fortsätta 

att leva som vi gör i dag. Till 

vardags är han journalist, och kom 

nyligen ut med boken ”Kollaps – livet 

vid civilisationens slut”. I den 

beskriver han hur vår civilisation 

vilar på tre grundpelare: energi, 

ekologi och ekonomi. Förenklat 

handlar det om att den fossila energin, 

liksom ett dopningspreparat för 

en muskelbyggare, har fått vår ekonomi 

att pumpa på i en rasande takt. 

Följden har blivit att resursförbrukningen 

gått i spinn, arter utrotas, 

ekosystem degraderas, medeltemperaturen 

ökar, och nu närmar vi 

oss en tid när oljetillgångarna kommer 

att minska och ekonomin som 

blåsts upp med hjälp av lättillgängliga 

krediter krymper. 

I boken uppmanar David Jonstad 

oss att börja planera för en föränderlig 

tid som kommer vare sig vi 

vill det eller inte. 

– Vi måste förbereda oss för ett 

mindre komplext samhälle, framför 

allt mentalt, men också praktiskt. 

Vi måste sluta kretsloppen och inte 

konsumera mer resurser än vad 

naturen förnyar, säger han och menar 

också att det är viktigt att skapa 

trygga miljöer där vi kan hjälpa 

varandra när det skakar – till exempel 

för att det blir ekonomisk kris, 

strömavbrott eller storm på grund 

av klimatförändringar. 

På Änggärdet försöker man göra 

allt detta i liten skala. 

skoGsarBETarna har BorsTaT av sig 

snön och klämt ihop sig i boningshusets 

lilla kök för att äta lunch. 

Stephen Hinton tittar upp från den 

varma soppan av potatis, morötter 

och kokosmjölk för att berätta 

om ekoenheten, som han fick inspiration 

till för många år sedan av 

system ekologen Folke Günther. 

– Tanken är att skapa ett slags 

ekoby version två, där man även 

tar gemensamt ansvar för mat- och 

ener giförsörjning, där näringsämnena 

återförs till jorden och där 

man ingår i ett socialt sammanhang, 

säger han. 

Efter flera års letande köpte sex 

personer Änggärdet 2009. I dag ägs 

gården av en ekonomisk förening 

med 14 personer, men tanken är att 

de så småningom ska bli 30 – det 

antal som marken huvudsakligen 

beräknas kunna försörja. 

Alla medlemmar är med i en arbetsgrupp 

och bör delta ett visst 

antal arbetshelger varje år. Det ska 

även den som är intresserad av att 


bli invald i föreningen göra, så att 

båda parter kan lära känna varandra. 

– Det här handlar också om att 

vara en grupp som kan komma överens 

både om sociala, ekonomiska 

och tekniska frågor, säger Stephen 

Hinton och konstaterar att de flesta 

inte tror att det går i dagens individualiserade 

samhälle. 

När jag undrar om det går på Änggärdet, 

skrattar han. 

– För det mesta kommer vi överens, 

men det här är en läroprocess 

som vi bara är i början av. 

MEDlEMMarna koMMEr från olika 

håll och har olika skäl till sitt engagemang. 

När Christian Sjöholm, som jobbar 

på ett it-företag, fick sitt första 

barn förvandlades torra klimatfakta 

Christian Sjöholm 

vill utforska om det 

går att leva mindre 

resurskrävande och 

bidra till en hållbar 

framtid för sina 

barn. 

lina hjort 

till känslor. På Änggärdet fann hann 

människor som ställde samma frågor 

som han, och fick möjlighet att 

göra något praktiskt för att utmana 

en ohållbar livsstil. 

Tvärs över det rustika furubordet 

sitter Lina Hjort, jurist med engagemang 

i klimatrörelsen. Hon är bland 

annat här för att ta del av kunskap 

som hon tror att vi kommer att behöva 

mer av i ett framtida lågenergisamhälle. 

Och för att ge sonen 

Harry möjlighet att göra detsamma. 

– Vi kommer att behöva lära oss 

»Vi lever i ett så artificiellt samhälle 

där man går på gym i stället för att 

gräva eller släpa stockar.«

Första parhuset på Änggärdet byggs med så mycket material från gården och närområdet som möjligt. 

saker på nytt som våra farföräldrar 

kunde, som att odla, konservera, 

laga och reparera, säger hon. 

– Och så älskar jag att odla. Vi 

lever i ett så artificiellt samhälle 

där man går på gym i stället för att 

gräva eller släpa stockar. Människor 

mår inte bra av att vara så isolerade 

från jorden. 

– Eller från varandra, fyller Sirpa 

Pääkkönen i. 

hon har joBBaT deltid inom vården 

hela livet och måste odla för att klara 

sig som pensionär, vilket hon inte 

är särskilt ledsen för eftersom det 

även är hennes passion. 

– Mina föräldrar kom från Finland 

där de arbetade som dräng och 

piga. Att äga jord var största lyckan 

i världen för dem, så de hade nog 

Stephen Hinton fick 

idén att skapa en 

ekoenhet från systemekologen 

Folke 

Günther. 

Tomas Ögren har 

gått kurs i skogsbruk 

utan kalhygge. 

Lina Hjort vill att 

sonen Harry ska få 

ta del av kunskap 

som håller på att gå 

förlorad. 

gillat vad jag gjorde när jag fick ärva 

lite, säger hon. 

Varje medlem i föreningen har 

gått in med 130 000 kronor. Dessutom 

betalar de en driftkostnad 

varje månad. ”Avkastningen” får de 

i form av mat och ved. Och så får 

de bo på Änggärdet, odla på egen 

lott om de vill, nyttja gemensamma 

lokaler, bjuda in gäster till självkostnadspris 

och bygga eget hus efter 

beslut i föreningen. 

I källarEn sTår flera säckar potatis 

från en granngård. 

– Samarbetet med grannarna är 

jätteviktigt. Dels för att vi ska trivas 

med varandra, dels för att vi ska 

kunna byta varor och tjänster. Ingen 

kan vara helt självförsörjande, säger 

Sirpa Pääkkönen. 

ekoby >> Änggärdet 

Änggärdet ligger i utkanten av byn 

skebokvarn, 9 kilometer från Flen i 

sörmland. 

gården består av odlingsmark (10 

hektar), skog (5 hektar) samt betesmark 

(7 hektar). genom marken rinner 

en å. 

gården ägs och förvaltas av en ekonomisk 

förening, som organiserar arbetet 

genom arbetsgrupper. 

Föreningen har 14 medlemmar, men 

marken beräknas kunna försörja cirka 

30 vuxna. 

När föreningen väljer in medlemmar, 

läggs stor vikt vid förmågan att samarbeta 

i gruppen. 

Källa: Prospekt Änggärdet 

ekoby >> husen 

De planerade ekohusen på Änggärdet 

ska bland annat ha: 

w ingång via växthus (värmesluss). 

w gråvattenrening i växthus. 

w separering av fekalier och urin. 

w uppvärmning med solpaneler och 

kamin. 

w regnvatteninsamling från taken för 

bevattning. 

w takutsprång som skyddar mot hög 

sol men släpper in låg. 

w Material i form av lera och trä, hämtat 

från änggärdet. 


miljö >> ekoenhet 

en ekoenhet är en gemenskap som 

kombinerar boende samt mat- och 

energiproduktion enligt ekologiska 

principer. 

Produktionen sker med ett kretsloppstänkande 

där näringsämnena 

återförs till marken. 


Ute i skogen hörs åter yxhugg. 

Gallrandet har återupptagits. David 

Jonstad tittar ut över markerna och 

funderar på frågan hur det kommer 

att se ut här om tio år. 

– Det första husbygget har följts 

av fler, ett 30-tal personer bor här, 

några permanent, andra delvis. Vi är 

hyfsat självförsörjande på vissa saker 

som frukt, rotfrukter, grönsaker 

och ägg samtidigt som vi köper in 

spannmål och en massa andra saker 

som vi inte kan producera själva. 

kanskE har änGGärDET också fått efterföljare. 

– Jag tror att vi kommer att vara 

lyckliga för att vi har satsat på detta 

om tio år – och att andra kan använda 

sig av våra erfarenheter, säger 

David Jonstad. « 

nr 2 2012 impuls 15

hälsa » folkmedicin 

nu är det vetenskapligt bevisat. Honung är hälsa – både 

för människor och bin. i framtiden kan de mjölksyrabakterier 

som har upptäckts i binas honungsmage ersätta 

antibiotika. 

Men samtidigt som människan drar nytta av honung försvagas 

bisamhällen över hela världen och det nordiska 

biet är på väg att utrotas. 

text steFaN DaNielssoN Foto MariaNNe DaNielssoN 

Bli frisk av en sked 

Tobias Olofsson granskar 

en odling med 

mjölksyrabakterier. 

DunDerho 

Forskarna Tobias Olofsson 

och Alejandra Vásques 

på Medicinsk Mikrobiologi 

vid Lunds Universitet 

har identifierat 13 tidigare 

tobias olofsson 

rier i honungen klingar snabbt av. 

Nu har Tobias och Alejandra lyckats 

tillsätta levande bakterier till den 

”mogna” honungen i produkter, 

som de utvecklar i sitt biotechföre- 

Men nu har forskningen kommit 

till ett stadium, där det inte längre 

är honungen som är intressant, utan 

mjölksyrabakterierna och mekanismerna 

bakom dem. 

okända mjölksyrabakterier i binas 

tag ConCellae AB i samarbete med 

honungs mage, en liten blåsa som 

Lunds Universitet, som har hjälpt InTrEssET för honUnG är djupt för- 

är en förlängning av biets strupe. 

till med att säkra patenten. 

ankrat hos Tobias. Hans morfar, 

Mjölksyrabakterierna är binas im- 

Forskarna, som är gifta och fann Tage Kimblad, är 98 år och fortfaranmunförsvar 

och hindrar nektarn 

varandra genom jobbet, har bland de verksam biodlare på Kulla halvön. 

från att jäsa genom att ta död på 

annat tagit fram en honungsprodukt Tobias hjälpte till med honungsskör- 

konkurrerande mikroorganismer. 

mot förkylning, där mjölksyrabakteden och sålde morfars honung hem- 

– Detta, naturens eget antibiotirierna 

tar död på konkurrerande bakma i Lerberget när han var grabb. 

kum, har en stor fördel. Eftersom 

terier i näsa och svalg. Än så länge Han har även byggt sin forskar- 

honungens mjölksyrabakterier är så 

kan de antibiotikaliknande egenskakarriär enligt devisen ”gräv där du 

många och komplexa uppstår inga 

perna endast användas lokalt, liksom står”. Tobias och Alejandra grans- 

resistenta bakteriestammar. Det 

i den traditionella folkmedicinen, kade under sex år mikroorganis- 

visar insekternas lyckade mångmil- 

genom att man sväljer honung eller merna i Kullabergs jord, vatten och 

jonåriga praktik, säger Tobias. 

stryker den på sår. Det krävs mer stu- luft för att kartlägga det mikroorgadier 

innan det är möjligt att ersätta niska landskapet och söka efter nya 

MEn DET är endast färsk honung som 

antibiotika med biets mjölksyrabak- arter. Gärna hälsobringande mjölk- 

duger. Halten av mjölksyrabakteterier 

i invärtesmedicin. 

syrabakterier. 


»När vi 

testade bin 

kunde vi 

inte hitta 

några nyttigamjölksyrabakterier 

tills vi 

sökte 

i binas 

magar.«

nung 

När ett bär faller till marken atder tillverkningsprocessens tre dygn Forskningen kring DEras TEorI är bland annat att bitackeras 

köttet av olika mikroorga- i den varma kupan. Mikroorganis- honungens mjölkodlarna länge omedvetet försvagat 

nismer, som får det att jäsa. Tobias merna tjänar också som vakter mot syrabakterier förde sina bin genom att ta hela skörden 

och Alejandra undersökte om mikroorganismerna 

var specialiserade 

på ett specifikt bär. Med morfars honung 

i bakhuvudet intresserade de 

sig även för om bina eventuellt drog 

in mjölksyrabakterier från den om- 

parasiter och sjukdomsbakterier 

som angriper bilarverna. 

Tobias och Alejandra beklagar att 

människan håller på att rubba denna 

gudomligt fungerande ordning. I 

Sverige har biodlarna nästan utrotat 

samman Alejandra 

Vásques och Tobias 

Olofsson, som 

bjuder varandra på 

dundermedicinen de 

själva forskat fram. 

själva och istället mata bina med 

sockervatten över vintern. Det är 

inte så potent att bina kan producera 

effektiva mjölksyrabakterier, 

vilket medför att de får ett svagare 

immunförsvar och drabbas av olika 

givande naturen till sin honung. En det ursprungliga nordiska biet, som 

parasiter. 

blomma som öppnar sig är först helt har mer päls och därför anpassat ef- 

– Odlade tambin dör, när de full- 

steril och tillförs mikroorganismer ter vårt klimat än inplanterade mer 

proppade med antibiotika flyger 

via vind och insekter. 

högproducerade varianter. 

över besprutade markdöda mono- 

– Men när vi testade blommor, bin Nu mår bina i världen så dåligt, 

kulturer med mandelträd i USA, 

och honung från ett hallonfält kun- att Tobias och Alejandra har fått 

säger Tobias. 

de vi inte hitta några nyttiga mjölk- tre miljoner från brittiska staten till 

Han tycker det är vansinne att 

syrabakterier tills vi sökte i binas ett projekt om sjukdomar hos bin. 

medicinera bin som själva produce- 

magar, säger Tobias. 

Pengarna går till en doktorand, som 

rar mjölksyrabakterier – goda bak- 

sEDan föll BITarna på plats. Om inte 

bina hade sin inbyggda bakteriebank 

hade honungen fördärvats un- 

undersöker hur man kan få fram bra 

medicin till bina. De medel branschen 

använder i dag slår ut insektens 

eget finurliga immunförsvar. 

Alejandra Vásques 

är en av landets ledande 

experter på 

terier, som kanske kommer att hjälpa 

mänskligheten när sjukdomsalstrande 

bakterier är resistenta 

mot våra enkelspåriga antibiotika. « 

mjölksyrabakterier. » 

nr 2 2012 impuls 17

hälsa » folkmedicin 

…och ett glas nypon 

nu är det bevisat att nypon sänker blodtrycket och det 

”onda” LdL-kolesterolet. och teamet bakom upptäckten 

söker vidare efter bär och frukter som även sänker blodsockret 

och motverkar diabetes. 

text steFaN DaNielssoN Foto MariaNNe DaNielssoN 

Cecilia Holm är professor i 

molekylär cellbiologi vid 

Lunds universitet. Hon 

leder ett forskningsprojekt, 

som främst söker 

efter livsmedel mot diabetes. Först 

trodde forskarna på nypon eftersom 

feta möss går ner i vikt och får lägre 

blodsocker, när de matas med en 

hög dos koncentrerat nyponpulver. 

När studien gjordes på kraftigt 

överviktiga människor blev effekten 

tyvärr inte så tydlig. Istället gjordes 

en ny viktig upptäckt. Nypon förebygger 

hjärt- och kärlsjukdomar genom 

sänkt blodtryck och kolesterol. 

Inom folkmedicinen har nypon 

används mot artros och ledvärk. 

Forskarna var förstås bekanta med 

nyponets medicinska egenskaper. 

– Men vi känner fortfarande inte 

till mekanismerna bakom resultaten 

eftersom det saknas forskning på 

området. Vi ska gå vidare med att 

kartlägga vilka substanser som samverkar, 

säger Cecilia Holm. 

hon Tror aTT nyponets växtkemikalier, 

så kallade polyfenoler med 

antioxiderande egenskaper, är viktiga 

i sammanhanget, liksom fruktens 

C-vitaminer och fibrer. Nypon 

innehåller 2 000 mg C-vitamin per 

100 gram frukt mot apelsinens 50 

mg. Växtplatsen har säkert också 

betydelse. Ju högre höjd desto mer 

antioxidanter. 

Cecilia Holms team letar vidare 

efter livsmedel, som har effekter 

mot diabetes. Just nu undersöks tio 

intressanta frukter och bär. Vilka 

de är vill hon inte avslöja. Hon tror 

att det finns många exotiska bär och 

frukter med medicinska effekter, 

men koncentrerar sig på kraftfulla 

nordiska sorter. 

ävEn oM DET kanske snart blir möjligt 

att få en växtmedicin på recept 

vill Cecilia Holm först och främst 

arbeta förebyggande. 


Cecilia Holms 

team har bevisat 

att nypon sänker 

blodtrycket och 

det ”onda” LDLkolesterolet. 

Jakten 

på bär som sänker 

blodsocker är i full 

gång. 

Övervikt är en gemensam nämnare 

för både typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdomar. 

Hon vill i första 

hand hjälpa människor till en vettig 

kost, som leder bort från sjukdom. 

– Mänskligheten har gått in i 

en kritisk fas. Fetman sprider sig 

snabbt. I Indien ökar typ 2-diabetes 

mest i världen. Indier får tidigare 

negativa konsekvenser av fetma än 

européer och blir svårt sjuka även 

studien >> Så gick jobbet till 

28 friska men kraftigt överviktiga personer deltog. 

De fick en nypondryck och en kontrolldryck baserad på äpple. 

studien pågick under två sexveckorsperioder. Personerna fick 

först dricka nypondrycken och därefter byta till kontrolldrycken. 

Vikt och blodtryck mättes i början och i slutet av respektive 

testperiod. 

Nypondrycken bestod av 5 dl dryck, som innehöll 4,5 dl vatten, 

0,5 dl äppeljuice, 0,5 matskedar strösocker och 40 gram 

nyponmjöl från nyponsorten rosa Canina, allt utom fröna. 

vid måttlig diabetes, säger Cecilia 

Holm. 

hon Tror aTT framtidens medicin 

kommer att vara mer individrelaterad. 

Ju mer vi förstår våra gener 

desto lättare blir det att skräddarsy 

kost och medicin. 

– Då börjar vi kanske med ett 

blodprov för att kartlägga våra gener 

följt av ett avföringsprov. Därefter 

går vi till vår hälsocoach, får ett 

träningsprogram och en lista på kost 

som är lämplig för just mig. 

cEcIlIa holM TyckEr det är problematiskt 

att hälsobringande föda är 

så dyr. Hon tror att det krävs politiska 

styrmedel för att ändra på detta. 

– Vi kanske måste arbeta för att 

nyttig mat ska subventioneras och 

dålig beskattas för att folkhälsan ska 

förbättras, säger Cecilia Holm. «

MusiK soM vaPen Mot orättvisor 

Krönika…oM 

Flodvågen hittar 

ständigt nya vägar 

” 

Det finns en hjord gräslerhästar 

som lever i frihet i Ma-Le-öknen. 

De är livliga och smarta, 

modiga och seglivade och har 

besegrat flodkrabborna för att 

skydda sitt betesland. 

Oh, ligg ner gräslerhästar 

Oh, löp fritt gräslerhästar” 

Ungefär så går texten till den kinesiska 

protestsången ”The song of the grassmud 

horse (cao ni ma)” som först dök upp som 

Youtubeklipp på webbsajten Baidu för tre 

år sen och som i dag har blivit en symbol 

för den kinesiska demokratirörelsen, och i 

det här fallet även friheten att få uttrycka 

sig fritt på internet. 

På ytan påminner låten om en snäll 

barnvisa om gulliga djur som bråkar (gräslerhästen 

ser ut lite som en lama och finns 

numera även att köpa som gosedjur) men 

bakom texten döljer sig nåt helt annat. 

Eftersom mandarin är ett ljudande 

språk kan gräs-ler-häst (cao-ni-ma) också 

betyda ”jag ska knulla din mamma” om 

man uttalar orden aningen annorlunda, 

medan flod-krabba (he-xie)också kan stå 

för harmoni, vilket var det som den kinesiska 

regimen sade sig vilja ha när den 

sköt mot demonstranter på Himmelska 

fridens torg i juni 1989. 

aTT DEn saMhällskrITIskE kinesiske konstnären 

Ai Weiwei dessutom tagit ett foto 

på sig själv där han hoppar naken, rakt 

upp i luften, med en gräslerhäst trädd på 

snoppen har kanske inte direkt dämpat 

regimens indignation som i sin strävan att 

stoppa vulgärt språk på nätet numera totalförbjudit 

användandet av orden cao-nima 

på alla kinesiska webbsajter. 

Men vad gör det när hästen redan har 

w Den sydafrikanska raptrion Die Antwoord, som 

betyder ”Svaret” på afrikaans, visar att det är i 

Kapstaden det händer. Zef heter genren de själva 

hittat på. 

pelle 

moeld 

Pelle Moeld är musikjournalist på P3 och har 

varit programledare för Popstad, art's birthday 

och P3 Lab. han ingår i redaktionen för 

P3:s magasin Musikguiden. 

galopperat lång bortom Kinas gränser? 

Den går liksom inte att stoppa längre. 

Behovet att protestera mot orättvisor är 

allmänmänskligt på ett plan som kan jämföras 

med en stark flod som hittar nya vägar 

även om strömmen täppts till. 

Proppar leder bara till fler utflöden längre 

neråt floden även om vissa av dem som 

kämpat för frihet fått ge sitt liv på vägen. 

ja! nej! 

aI WEIWEI var en stark anhängare till jasminrevolutionen 

i Nordafrika förra våren 

och postade då mängder med revolutionsrelaterat 

material på sin webbsida, vilket 

troligen också var en av orsakerna till att 

han fängslades (och senare släpptes) av kinesiska 

myndigheter trots att det officiellt 

sas att han hade fifflat med skatten. 

Medborgarna i jasminländerna Tunisien, 

Libyen och Egypten är numera fria 

från sina forna diktatorer men fortfarande 

hörs starka proteströster från platser där 

man ännu inte kan säga vad man vill utan 

att bli fängslad för det. 

I janUarI släppTEs den marockanske rappparen 

al-Haqed, eller Mouad Belrhout 

som det står i hans pass, efter fyra månader 

i Oukachafängelset i Casablanca. 

Orsak? Han hade hamnat i dispyt med 

en monarkist som inte gillade hans antirojalistiska 

och samhällskritiska texter, där 

han bland annat uppmanar sina landsmän 

att växa upp och börja tänka själva. 

Ännu en stark röst sprungen ur den 

arabiska våren tillhör iranske Ehmad Ghavidel 

som tillsammans med Hamed Fard 

skrivit en rykande aktuell text om det 

fruktansvärda blodbad som just nu pågår i 

staden Homs i Syrien. 

Ett utdrag: ”Så länge FN är omedvetet 

kommer bomberna regna över barnen i 

Homs och alla som säger att det råder lugn 

i staden ljuger. Jag har ingen lust att äta 

för jag är inte hungrig. 

För det de har gjort har dödat all religion 

och all moral.” 

DEn nIGErIanskE MUsIkErn Fela Kuti sa en 

gång att musik kommer att bli framtidens 

vapen. Vi är där nu. « 

w Justin Bieber som i en intervju i Rolling Stone 

magazine tycker att homosexualitet är något man 

väljer och att abort är fel. Godnatt! 

nr 2 2012 impuls 19

porträttet » johan rabaeuS 

han är den rotlösa diplomatsonen som gick sin egen väg. 

impuls har träffat skådespelaren Johan rabaeus som blir 

harmonisk av livet på sjön och av lyckade föreställningar. 

text louise FauVelle Foto tHroN ullBerg 

Älska mig! 

Brunbränd och avslappnad sitter Johan Rabaeus 

tillbakalutad i den gröna soffan. Den ena 

armen vilar mot det låga ryggstödet, den andra 

mot kortsidan. Han har precis kommit hem 

från en fem veckor lång semester i Turkiet. 

– Vi har en slags kärleksaffär med det turkiska sedan 

nästan 15 år tillbaka, säger Johan och tittar upp i taket 

och sedan på mig. 

Det började med att Johan träffade sin fru, kläddesignern 

Camilla Thulin, för snart 20 år sedan. Ett år 

fraktade de motorseglaren Vinga 87 ner till Medelhavet. 

Planen var att segla bland öarna i Grekland och de 

insåg snart att det här med att vistas tillsammans på 

havet passade dem perfekt. De ordnade med en båtplats 

utanför Aten och varje sommar flög de ner för att 

tillbringa några veckor längs kusten. Ett år drog de sig 

lite närmare turkiska farvatten och en kväll föreslog 

Johan att de skulle segla in och lägga till. 

– Det går inte, utbrast Camilla. Folk säger att det är 

så dålig diesel i Turkiet. 

– Om vi inte åker in så skiljer vi oss, kontrade Johan. 

så DE sEGlaDE in, precis när solen gick ner, och förälskade 

sig direkt. Det var tio grader varmare, tio grader 

vänligare och tio grader billigare än allt annat. Och sedan 

dess är Turkiet Johans och Camillas land. Varje år 

seglar de i den turkiska skärgården och har precis fått 

ett hus färdigbyggt i kustbyn Bodrum – en mycket turkisk 

variant av fransmännens Saint Tropez. 

Huset är en liten ”cementlåda”, som Johan uttrycker 

det, inspirerad av den osmanska kombinationen av trä 

och sten som han är betagen i. Denna jul var den första 

då de inte var ute och seglade. Och det har varit lite 

tufft, för så samspelta som Camilla och Johan är till 

havs är de ingen annanstans. 


johan rabaeus 

”Det är klart att jag vill ha bekräftelse” 

– Vi är som gjorda för varandra på sjön. Var fjortonde 

dag blir det katastrof. Antingen släpper ankaret 

på natten, eller så stannar motorn när det blåser som 

värst motvind, eller så funkar inte växeln. Men Camilla 

håller sig lugn och blir inte hysterisk. Och inte jag heller. 

Vi har byggt upp ett förtroende till varandra som är 

underbart, säger Johan och fortsätter: 

– Jag går ner i varv ute på havet. Om inte vi haft de 

här åren på havet så tror jag inte att jag skulle kunna 

klara av jobbet som är så otroligt krävande. 

vI BEfInnEr oss i Johans loge, samma loge som han har 

haft i 30 år, sedan han blev fast anställd på Dramaten. 

Han delar den med Björn Granath och den är sparsmakat 

inredd. Ett mycket litet badrum med handfat och 

spegel ligger till höger när man kommer in, till vänster 

står en akustisk gitarr på en stol och ett skrivbord med 

diverse pinaler på. 

Därutöver består möblemanget av ett soffbord, en 

fåtölj och soffan som Johan sitter i. För tillfället har 

han två arbetsplatser. Han spelar huvudrollen i Molières 

”Den girige” på Dramaten och uppträder med 

monologen ”Gregorius” på Stockholms stadsteater. En 

timme efter att han landade på Arlanda efter Turkietsemestern 

skulle han upp på scen och göra ”Gregorius” 

– efter fem veckors uppehåll. 

– Det var otroligt nervöst. Men just därför kanske 

det blev extra laddat. Jag tyckte det gick väldigt bra. 

Långa uppehåll kan vara bra för du möter texten på ett 

friskare sätt. 

w Vad föredrar du – Dramaten eller Stadsteatern? 

– Jag gillar omväxling och mångsyssleri, som att byta 

hamn varje dag när man seglar. Jag kan uppskatta Dramaten 

mycket mer när jag har varit en tid på Stads- 

teatern. Och ibland går jag iväg till tv eller radio. 

» 

Johan Rabaeus uppträder 

just nu på 

Dramaten och Stockholms 

stadsteater – 

samtidigt. Han tycker 

de två institutionerna 

är mycket olika. ”Men 

båda behövs ju, det 

behövs fler teatrar”, 

säger han.

nr 2 2012 impuls 21

porträttet » johan rabaeuS 

w Hur skiljer sig de båda teatrarna åt? 

– Det här är ett riktigt teaterhus, det sitter i väggarna. 

På gott och på ont. Här finns en scen som producerat 

väldigt mycket bra teater med de stora skådespelarna 

som Ernst-Hugo Järegård och Margaretha Krook. 

Det är häftigt. Jag har sett dem och jobbat med dem. 

Stadsteatern är på ett annat sätt. Där är det mer här 

och nu. Men båda behövs ju, det behövs fler teatrar, säger 

Johan dramatiskt och reser sig från soffan. 

w Vad betyder det för dig att få skådespela? 

– Det är olika beroende på vilken roll man spelar. Jag 

behöver ju kommunicera med publiken, pejla in den. 

Jag märker på en gång om de är med. Spelar jag ”Den 

girige” kanske publiken börjar fnissa. Med ”Gregorius” 

är det snarare en spänd koncentration som utstrålas. 

w Vad händer om publiken inte är med? 

– Det är jätteobehagligt. Det visar sig genom en 

tystnad som inte är koncentration. För mig innebär 

skådespeleriet frihet. Friheten att släppa ut allt som 

händer inom mig. Det är som att styra en häst fast dig 

själv. Det gäller att inte släppa tyglarna för mycket, för 

fort. När man inte kan komma ihåg texten längre är det 

dags att lägga av. 

Johan reser sig. Tar några steg i rummet och drar 

med handen i ena änden av den svarta halsduken som 

hänger runt nacken. Han visslar några sekunder innan 

han fortsätter: 

– Ett skäl till att jag skådespelar är att jag mår så 

jävla bra efter en föreställning. Då blir jag en tålmo- 

dig, generös och behaglig människa resten av 

kvällen. Nästa morgon när jag vaknar upp så 

är jag samma gamla skitstövel igen, säger han 

högt och skrattar. 

plöTslIGT hörs ETT hundskall utanför logen 

och Johan skyndar fram och öppnar. I hans 

famn hoppar en liten, pigg och hårig sak och 

strax därefter visar sig skådespelerskan Elin 

Klinga i dörröppningen. Tydligen får hunden 

egentligen inte vara där eftersom någon 

är allergisk och Elin försvinner in i sin loge 

längre bort i korridoren. Hemma väntar Johans 

egen hund – Mysan. Mysan har åkt en 

lång väg för att hamna i parets lägenhet på 

Södermalm. 

– Hon charmerade mig en sammetsnatt 

i Turkiet, börjar Johan den känslofulla berättelsen 

som handlar om att den övergivna valpen ger sig till 

känna en sen kväll när Johan sitter på kajen bredvid 

segelbåten och röker en cigarett och dricker ett glas 

vin. Och historien slutar med att valpen avlusas och 

plockas från fästingar och får ett nytt hem i Stockholm. 

Kanske är det så att Johan och Mysan delar på en 

gemensam känsla – rotlösheten. För likt hunden reste 

Johan runt under hela sin barndom. Det var i Paris 

mondäna kretsar som den lille pojken formades. Pappa 

Bengt var ambassadör, mamma Birgitta ambassadris 

och Johan äldste sonen. 

EfTEr En TUr till New York kom familjen åter till Paris, 

till ett hus för svenska diplomater i propra förorten 

Neuilly. Då var Johan elva år och 50-talets USA hade 

gjort honom till en All American Kid. Tillbaka i Paris 

tyckte Johan att det franska var lite fånigt. Allra 

fånigast var deras engelska. Men snart kom han in i 


johan rabaeus 

»Ett skäl 

till att jag 

skådespelar 

är att 

jag mår så 

jävla bra 

efter en 

föreställning.« 

tonåren och mötte 60-talets parisiska popsväng med 

förtjusning. 

Med ens tog det roliga stopp. Bengt Rabaeus var en 

auktoritär far och Johan skulle sättas på internatskolan 

Lundsberg i Värmland. Någon diskussion var över 

huvud taget inte aktuell. För första gången i sitt liv fick 

han sitt hem i Sverige. 

– Under puberteten var jag inlåst på ett internat med 

grabbar. Så det kvinnliga var okänt, både lockande och 

skräckinjagande. Jag fick ett skruvat förhållande till 

det andra könet och var väldigt blyg för tjejer. 

nåGon plUGGhäsT var Johan inte men studiebegåvad. 

Som 16-åring tog han studenten och fick stipendium 

för fina betyg. Han började läsa till civilekonom på 

Handelshögskolan i Stockholm men fann det ointressant 

och hoppade av. En tid jobbade han på Svenska 

Dagbladets börssida. Då förälskade han sig i en vacker 

kvinna – Marion – som var elev på Teaterstudion. Johan 

gick dit en dag och kände snart att han hade hittat 

rätt. 

Efter turné med Riksteatern, medverkande i ett otal 

teatergrupper och en period med barnteater i Eskilstuna 

hamnade Johan på Dramaten 1982, 35 år gammal. 

Sedan dess har han gjort mer än 40 roller där och tilldelades 

i höstas Dramatens prestigefulla O’Neill-pris. 

– Jag hade en borgerlig uppväxt med en despotisk 

far. Det gjorde att jag fick smak för det antiauktoritära 

och drogs till teateryrket. Jag hade ett stort behov av 

att få utlopp för krafter inom mig. Det var en 

sida hos mig som mognade fram på Lundsberg. 

w Hur då? 

– Jag kände mig desperat. Som Treat Williams 

i ”Hair” som sjunger I Got Life. 

w Vad tycker du om ditt liv hitintills? 

– Det varierar efter dagsformen. Jag får 

vara lite ödmjuk och glad och tacksam för att 

det har gått bra. Men, säger Johan och höjer 

rösten: Jag är inte mätt. Även om jag är glad 

över en del så är jag missnöjd över mycket. 

Jag är en riktig gnällgubbe. Det har nog också 

varit en drivkraft – att aldrig riktigt nöja sig. 

Men just nu känns det rätt bra. Till exempel 

för att ”Stjärnorna på slottet” blev så lyckat 

som det blev. 

w Var det programmet viktigt? 

– Det sågs ju av två miljoner tittare och man vet ju 

aldrig hur det blir när ett program är klippt och klart. 

Men jag har fått väldigt bra reaktioner efter att det 

sändes. Personer på stan har kommit fram och sagt att 

de tyckt att det varit fina samtal. 

w Är bekräftelse viktigt för dig? 

– Det är ju därför man håller på med det här: Älska 

mig! säger Johan och far ut med armarna. Ja, det är 

klart som fan att jag vill ha bekräftelse. Jag kan ibland 

känna att det inte är så jävla sunt, men det är fantastiskt 

med den där glädjen efter en lyckad föreställning. 

johan har rEsT sig från soffan och den här gången, 

efter en snabb titt framför spegeln, går han fram till 

gitarren, tar den i famnen och börjar knäppa över 

strängarna på måfå. Trots att Johan själv anser sig vara 

en ”äldre herre” så utstrålar han lika mycket barnslighet 

och är minst lika uppmärksamhetssökande som en 

tioåring med för mycket spring i benen. «

– Jag går ner i varv 

ute på havet. Om inte 

vi haft de här åren 

på havet så tror jag 

inte att jag skulle 

kunna klara av jobbet 

som är så otroligt 

krävande,säger Johan 

Rabaeus. 

>> exklusivt 

Namn Johan 

rabaeus. 

Yrke skådespelare. 

Ålder 64 år. 

Bor Med sin fru Camilla 

thulin och hund 

Mysan i en lägenhet 

på södermalm i 

stockholm. 

Pjäser i urval den 

girige (2012), gregorius 

(2012), vildanden 

(2008), den gudomliga 

komedin (2003), 

ett drömspel (1994). 

Filmer i urval bröderna 

Karlsson 

(2010), ondskan 

(2003), ivar Kreuger 

(1999), drömkåken 

(1993), s.o.s (1988). 

utmärkelser i urval 

dramatens o’neillstipendium 

(2011), 

den kungliga medaljen 

Litteris et artibus 

(2006), svenska 

akademiens Carl 

Åkermans stipendium 

(2000). 

nr 2 2012 impuls 23

Foto: sCanPix 

äldrevård » vanvård 

”Det 

finns oro 

och irritation 

i den här 

frågan” 

vårdslöst 

24 impuls nr 2 2012

efter ”Carema-skandalen” har frågan om 

riskkapitalbolag ska kunna driva äldreboenden 

hamnat i fokus. debatten om vinster i 

välfärdssektorn ser redan ut att bli en het 

fråga inför nästa val. 

– det finns en genuin oro och irritation i den 

här den frågan, här frågan, säger säger samhällsdebattören. 

samhällsdebattören 

text annika Peter JoHaNssoN nordgren Christensen. 

text Peter JoHaNssoN 

vårdad 

Foto: istoCKPhoto 

I 

höstas publicerade Dagens Nyheter 

en rad artiklar om allvarliga 

missförhållanden på vårdbolaget 

Carema Cares äldreboende 

i Vällingby utanför Stockholm. 

Det rörde sig om undernärda boende, 

om dödsfall som hade kunnat 

undvikas, om dålig hygien och personalbrist. 

Det följdes av flera andra avslöjanden 

om förhållandena på många 

av koncernens äldreboenden. 

Uppgifterna om att chefer uppmanat 

anställda att inte byta åldringarnas 

blöjor förrän de var helt 

fulla med kiss fick stor uppmärksamhet 

i medierna. 

Dessutom förekom kontroversiella 

”tävlingar” för att få de anställda 

att spara in på de äldres mat, inkontinenshjälpmedel 

och förbrukningsartiklar. 

fakTUMET aTT vårDBolaGET ägdes 

av ett rikskapitalbolag, och att 

netto vinsten ökat med upp till fem 

gånger under tre års tid, innebar att 

kritikstormen bara växte och växte. 

Avancerad skatteplanering i form 

av så kallade räntesnurror, att med 

hjälp av stora ränteavdrag föra ut 

vinster till skatteparadis, gav ägarna 

vinster på sammanlagt 140 miljoner 

kronor om året. 

Under senare år har 

den privata vårdsektorn 

haft en 

explosionsartad 

utveckling. 

Åtta av tio 

vårdföretag 

går med 

vinst, enligt 

en enkät från 

arbetsgivarorganisationenVårdföretagarna 

som 

redovisades förra 

året. Nästan en tredjedel 

av bolagen planerade 

aktieutdelningar. 

vänsTErparTIET har UnDEr många 

år varit kritiskt till att privata företag 

tjänar pengar på verksamheten 

inom äldreomsorgen. Dåvarande 

partiledaren Lars Ohly skrev en de- 

nr 2 2012 impuls 25 

»

äldrevård » vanvård 

kenneth johansson 

»Använder man systemet för att snabbt plocka 

ut största tänkbara summa så ska man sätta 

stopp och belägg. Det borde ha gjorts tidigare, där 

är jag självkritisk. Vi ska ha företag som tänker på 

kvaliteten och som medborgarna är nöjda med.« 

battartikel i Dagens Nyheter tillsammans 

med Ann-Margarethe Livh, 

V:s gruppledare i Stockholms stad: 

”Ju färre anställda, ju billigare 

mat och ju kortare promenader, desto 

mer pengar tjänar företaget som 

driver äldreomsorgen.” 

Här började debatten vidgas, från 

att inte bara handla om äldreomsorg 

utan även om en mängd ”välfärdssektorer”, 

som friskolor och barnomsorg. 

I en rapport från föreningen SNS, 

Studieförbundet Näringsliv och 

Samhälle, kom författarna fram till 

att man inte kan konstatera att konkurrensen 

inom välfärden har lett 

till ökad kvalitet. 

De menade att det behövs ökad 

uppföljning för att kunna utvärdera 

effekterna. 

äMnET väckEr sTarkT engagemang 

och ser just nu ut att kunna bli en 

avgörande fråga i riksdagsvalet 

2014. Men dit är det långt. Annika 

Nordgren Christensen, samhällsdebattör, 

tidigare riksdagsledamot 

för Miljöpartiet och nu chef för 

analysinstitutet Newsmill Analys, 

har tidigare debatterat den framtida 

välfärden: 

– Det finns en genuin oro och irritation 

i den här frågan. Klangbotten 

är betydligt djupare än nya skandaler 

som flammar upp som tomtebloss, 

säger hon. 

Både regeringen och oppositionen 

vill förknippas med välfärdsfrågorna 

– och visa att de vill ändra 

dagens system. 

UnDEr vInTErn har finansdepartemenet 

jobbat med att ta fram förslag 

på hur ”räntesnurrorna” ska stoppas. 

Finansminister Anders Borg 

(M) beskrev skatteplaneringen som 

”aggressiva och tvivelaktiga ränteupplägg”. 

Ett förslag på åtgärder 

kommer att presenteras ”under våren”. 

Även Socialdemokraterna har 

meddelat att de vill se en bred ut- 


redning om vinster och konkurrens 

i välfärden. 

– Det pågår en dragkamp om begreppen 

”välfärd” och ”den svenska 

modellen”, säger Annika Nordgren 

Christensen. 

– Inom Socialdemokraterna anser 

man, på ganska goda grunder, att 

den svenska välfärdsmodellen har 

vuxit fram genom socialdemokratiska 

reformer. Man vill fortsätta reformera 

systemet. Samtidigt vill Moderaterna 

vara det nya breda partiet 

som vill vidareutveckla modellen. 

BlanD rEGErInGsparTIErna finns olika 

uppfattningar om i vilken mån 

privata aktörer ska kunna driva bolag 

inom välfärdssektorn. Folkpartiets 

ledare Jan Björklund föreslog 

i februari ett förbud för riskkapitalbolag 

att sälja riskkapitalbolag i 

spekulationssyfte. Han vill att varje 

bolag ska förbinda sig till ett ägande 

på minst tio år för att kunna godkännas 

av Skolinspektionen. 

Samtidigt ser Centerpartiet ökad 

valfrihet som ett avgörande moment 

i framtidens välfärdssektor. Kenneth 

Johansson (C ) är ordförande i 

socialutskottet: 

– Det är helt nödvändigt att bejaka 

en mångfald med alternativa driftsformer, 

både offentliga, kooperativa 

och privata. Det bästa sättet att få 

kvalitet är när det ytterst är den enskilde 

medborgaren som får välja. 

han hänvIsar TIll LOV, lagen om 

valfrihetssystem, som gör det möjligt 

för ”brukaren att välja utförare 

bland leverantörer i ett valfrihetssystem”. 

w Vad är din kommentar till höstens 

skandaler? 

– Det finns problem i såväl kommunalt 

driven äldreomsorg som i 

privat driven. Kommunala exempel 

på missförhållanden har vi sett i till 

exempel Norrköping och Piteå. Det 

här är lika oacceptabelt oavsett vem 

som sköter driften. Kommunerna 

har ansvar för att kvalitetssäkra och 

– Det finns en genuin 

oro och irritation 

i den här frågan. 

Klangbotten är betydligt 

djupare än 

nya skandaler som 

flammar upp som 

tomtebloss, säger 

Annika Nordgren 

Christensen. 

Foto: sCanPix 

Kenneth Johansson. 

Foto: riKsdagen 

följa upp, oavsett om det är de själva 

eller andra som driver verksamheten. 

De måste utöka tillsynen, och vi 

i riksdagen och regeringen måste ge 

bättre underlag för att tillsynen ska 

fungera. 

w Hur ser du på debatten om riskkapitalbolagens 

vinster? 

– Använder man systemet för att 

snabbt plocka ut största tänkbara 

summa så ska man sätta stopp och 

belägg. Det borde ha gjorts tidigare, 

där är jag självkritisk. Vi ska ha företag 

som tänker på kvaliteten och 

som medborgarna är nöjda med. 

Om de företagen sedan gör en liten 

vinst så stör det inte mig. « 

annika nordgren christensen 

»Socialdemokraterna 

vill fortsätta reformera 

systemet. Samtidigt 

vill Moderaterna vara 

det nya breda partiet 

som vill vidareutveckla 

modellen.«

10 frågor 

Sex i radio: ”jag vill vara mänsklig och skyltar 

hellre med tillkortakommanden än skryter 

med att jag skulle vara en sexgudinna.” 

1Hur kommer det sig att det sig att 

det blev just sex? 

– Det var ingen medveten strävan, 

jag halkade in på P3 på ett bananskal 

och gjorde först andra program. 

Jag tror att min chef märkte 

på min blogg att jag skrev ganska 

öppet om sex, att jag inte är pryd 

och kan skämta om det. Hon har 

sagt att jag är som den där kompisen 

som alltid säger lite för mycket, 

fast på ett bra sätt. 

2Finns det någon sexvinkel som du 

brinner för, något ämne som är extra 

angeläget att lyfta? 

– Egentligen inte. Allt från könssjukdomar 

till kärleksproblem väger 

lika tungt, det viktiga är att så 

många som möjligt känner igen sig 

när de lyssnar på oss. Jag vill bryta 

normer. Vi gör inget homosexuellt 

program men inte heller ett 

heterosexuellt program. Vi gör ett 

sexuellt program, varken mer eller 

mindre. Får vi ett lyssnarmejl där 

en flickvän nämns utgår vi inte från 

att en man skriver, det är ett förhållningssätt 

som är betydelsefullt 

för många människor. 

3Om du måste välja något viktigt? 

– Att sex inte alltid är rosenskimrande 

och fantastiskt. Och 

genusfrågor, jag utgår från ett feministiskt 

perspektiv. Det borde 

alla göra! 

4Finns det några tabun, något i sexväg 

som du inte vill prata om? 

– Nej, ingenting. Vi tar upp allt 

och vänder oss till olika människor. 

Men det får aldrig bli en freakshow. 

5Vad kan du berätta om ”homoriots”? 

– Det var programmets sexualrådgivare, 

Robert Jacobsson, som 

drog igång på twitter med målet 

att belysa HBTQ-personers situation. 

Jag är skitstolt över Robert 

som skapade en jättesnackis och 

har suttit i tevesoffor. Och det är 

inte över än. Behövs det? Svaret är 

till matilda berggren 

matilda 

Namn 

Matilda berggren. 

Ålder 25. 

Bor Lund. 

utbildning 30 

högskolepoäng i 

grundläggande radioproduktion. 

aktuell Programledare 

för ”Ligga 

med P3” – ett sexualupplysningsprogram 

vars största 

lyssnargrupp är i 

åldern 15–35 år. 

text ossiaN graHN 

Foto Joi griNDe 

ja, många upplever dagliga kränkningar. 

6Möts du aldrig av kritik när du fördjupar 

dig i känsloladdade ämnen? 

– Faktiskt inte. Däremot får vi 

mycket beröm av lyssnare som säger 

att vi fyller en viktig funktion. 

7Du är självutlämnande i programmen, 

fixar du att dina föräldrar lyssnar? 

– Ha, ha. De kollar först på hemsidan 

för att pejla vad de vill höra 

på. Själv vill jag inte veta vad de 

hör, jag skulle inte kunna göra ett 

bra jobb då. 

– Sedan tycker jag inte att jag är 

speciellt självutlämnande och jag 

har mina förhållningsregler. Jag 

kan berätta om sådant som hänt 

förr och som det finns en poäng 

med. Men lyssnarna har ingen 

nytta av att veta vad jag gjorde i går 

kväll. Bästa responsen är då folk 

mejlar och säger att de känner igen 

sig. Jag vill vara mänsklig och skyltar 

hellre med tillkortakommanden 

än skryter med att jag skulle vara 

en sexgudinna. 

8Är du en folkbildare? 

– Nej, det där står Robert för, jag 

är snarare underhållare. Jag hade 

inte kunnat göra mitt jobb om jag 

sett mig som folkbildare. Jag är 

mer som lyssnarens kompis. 

9Du pratar om ett specifikt ämne 

tre gånger i veckan, tröttnar du aldrig? 

– Inte under arbetstid, det är 

ett oändligt ämne som det går att 

vända och vrida på hur mycket som 

helst. Men när jag är ledig och går 

på middag kan jag bli lite matt om 

jag måste prata sex hela tiden. 

0Hur vill du utveckla ditt program? 

– Det är bestämt att vi åtminstone 

jobbar vidare ett år till. Jag 

kör bara på och ser var vi hamnar. 

Jag är stolt över vad vi gör. När jag 

känner att det inte finns mer att ge 

kastar jag in handduken. « 

nr 2 2012 impuls 27

levande landsbygd » gårdSbageri 

Marcel Kortekaas letade efter en gård 

som odlar biodynamiskt. den hittade han 

i vassmolösa i småland. där fanns även 

ett litet bageri. sedan dess har bageriets 

knäckebröd blivit en kändis lite varstans. 

text sVeN rosell Foto eriK MÅrteNssoN 

En holländare, en 

danska, en lett och 

tyskt mjöl 

– det blir 

Svenskt 

knäckebröd 

Den smala grusvägen ringlar 

sig mellan åkrarna på 

bördiga Södra Möreslätten 

ett par mil söder om 

Kalmar. Plötsligt dyker 

skylten upp, Solmarka Gårdsbageri 

står det. Bageriet ligger avsides, men 

så startades det som just ett gårdsbageri. 

Det är onsdag och då står det 

knäckebröd på bakschemat. Degen 

rör sig framåt i maklig takt. Den 

kavlas och delas i fyra band varefter 

ett hjul skär banden i kvadratiska 

stycken. Ut ur den långa tunnelugnen 

kommer tunna och spröda 

knäckebröd som får svalna innan 

det packas i askar. 


Knäckebrödsdegen består av 

rågmjöl, grahamsmjöl, vetemjöl, 

rågsurdeg, sesamfrön, olivolja, havssalt 

och vatten. Mjölet mals på plats 

i egen stenkvarn. 

– Knäckebröd är något jag mötte 

i Sverige. Det här kan man äta som 

det är, säger bagaren Sandris Stikans 

och nickar mot bandet där den bruna 

degen glider fram. 

sanDrIs BEräTTar aTT han arbetade 

med hantverksbak även när han 

bodde i Lettland. Där handlade 

det om surdegsbröd med långtidsjäsningar. 

När han så småningom 

tyckte det var dags för en förändring 

i livet, gav han sig iväg till Sverige. 

sandris stikans 

»Knäckebröd 

är 

något jag 

mötte 

i Sverige.« 

Kärleken fick honom att stanna 

kvar och här upptäckte han knäckebrödet. 

för ETT knäckEBröD bakat på biodynamiskt 

mjöl räcker det inte med 

förstklassiga råvaror. Spannmålen 

kan ha växt på varierande typer av 

jord och under skiftande väderförhållanden 

vilket ställer olika krav på 

bakningsprocessen. Bagarens kunnande 

spelar en huvudroll för att få 

alla pusselbitar på plats. 

– Samspelet mellan bagaren och 

degen är viktigt. Det är som att 

dansa, det behövs två, säger han och 

skrattar. 

Knäckebrödet, liksom bageriets

sju sorters matbröd, ska smaka likadant 

som det gjort tidigare även om 

det senaste mjölet inte är likadant 

som i förra leveransen. Orsaken 

kan till exempel vara att det odlats 

i en annan jord. Då gäller det att 

spela med de instrument som står 

till bagarens förfogande – mjölets 

bakkvalitet, jäsningstider och temperaturer. 

solMarka GårDsBaGErI DrIvs och 

ägs av kompanjonerna Marcel Kortekaas 

och Anne-Marie Hultberg, 

han med holländsk bakgrund och 

hon med dansk. Bagaren kommer 

alltså från Lettland. Den interna- 

Här är gänget som storsatsar på bröd 

på biodynamiskt vis, från vänster 

Mattias Sunnerhage, Sandris Stikans, 

Marcel Kortekaas och Anne-Marie 

Hultberg. Att bageriet ligger ute på 

landet är inget hinder. Tvärtom. 

från att satsa på knäckebröd som 

ofta förknippas med Sverige. 

– Det biodynamiska mjölet får vi 

från gårdar i norra Tyskland, berättar 

Anne-Marie Hultberg som svarar 

för marknadsföring, kundkontakter 

och försäljning. 

hEnnEs DoTTEr prakTIsEraDE på Solmarka 

gård under en period. Anne- 

Marie ryckte in när gårdens bageri 

hade sina produktionstoppar. Hon 

hjälpte även till med marknadsföring 

och administration. När en av 

bagarna ville sälja sin andel nappade 

Anne-Marie. Det innebar att 

hon lämnade en fast anställning på 

bibliotek och övergick till företaga- 

tionella mixen har inte hindrat dem » 

nr 2 2012 impuls 29

levande landsbygd » gårdSbageri 

sandris stikans 

»Samspelet mellan 

bagaren och degen 

är viktigt. Det är som 

att dansa, det behövs 

två.« 

rens mer otrygga tillvaro. Det här 

var dessutom i mitten av 1990-talet 

när ekologisk mat inte stod lika högt 

i kurs som i dag. 

För att mjölet ska få kallas biodynamiskt 

ställs hårdare krav än på 

mjöl som klassas som ekologiskt. 

En gård som odlar biodynamiskt får 

enbart använda gödsel från gårdens 

egna djur. Gården får bara odla biodynamiskt 

på sin egen mark, det kan 

aldrig vara fråga om sidoodling. 

BaGErIETs profIl MED biodynamiskt 

mjöl fanns redan innan Marcel 

Kortekaas kom till Vassmolösa och 

Solmarka gård, men det då föreningsdrivna 

bageriet var litet. Där 

bakades bara för intilliggande gårdens 

egen konsumtion och för folk 

i trakten. 

– Vi hanterar surdegen på ett annat 

sätt än vad bageriet gjorde tidigare. 

Vi har också gjort vissa förändringar 

i recept och process. Men processen 

pågår hela tiden, säger Marcel. 

Utmaningen har varit att kunna 

baka en stor mängd bröd utan hårdhänt 

behandling av degen, förklarar 

han. Knäckebrödet ska vara smakrikt, 

ha en viss ”knäckighet”, vara 

tunt och kvadratiskt format. För 

Marcel är det avgörande att brödet 

bakas på biodynamiskt odlad spannmål. 

Det handlar om hans syn på 

jorden som en enda organism, en 

helhet, som vi får använda men inte 

har rätt att förstöra. 

Gårdarna som Solmarka köper 

spannmålet från ligger i norra Tyskland. 

Avståndet dit är inte längre än 

till de alternativ som finns längre 

upp i Sverige. Men svenska jordbruk 

som odlar biodynamiskt i större 

skala finns det nästan inga. 

för sjU år sedan bestämde sig Marcel 

och Anne-Marie efter mycken 

vånda för att satsa på en utvidgning 

av bageriet. Ett problem var att lokalerna 

inte räckte till för de nya 

maskiner som behövdes. Den investering 

som krävdes för ett modernare 

bageri gick lös på mer än tre 

miljoner kronor. 


För att slutresultatet ska bli det samma måste bagaren spela med mjöl, jäsning och temperaturer. Sandris 

Stikans har lång erfarenhet av hantverksbak. 

personligt att välja bröd, funderar 

han. 

– Den lokala banken trodde på 

idén. Bankmannen kom förbi en 

gång i månaden för att se hur det 

gick, berättar Marcel. 

Även om bageriet är känt lokalt så 

är det en annan sak att göra sig känd 

i ett större geografiskt område. 

– Ekologiskt bröd har nog inte 

högsta prioritet. Det är lite mer 

Anne-Marie Hultberg 

tog klivet från 

böckernas värld till 

brödets. Nu bidrar 

hon till att hålla 

landsbygden vid liv 

och till att sprida 

intresset för biodynamiskt 

bröd. 

MarcEl och annE-MarIE försöker 

leva som de lär, därför börjar arbetsdagen 

inte, som på många bagerier, 

på natten utan klockan sju 

på morgonen. Kroppen mår bäst av 

fast dagtid, resonerar de. 

Knäckebröd och skorpor är lagervaror 

som är lätta att distribuera 

över stora avstånd. De mjuka matbröden 

däremot har en hållbarhetstid 

på åtta dagar vilket ställer större 

krav på snabb distribution och 

hantering. Ett avtal med Coop har 

nyligen ingåtts vilket öppnar för 

leveranser av mjuka bröd till orter i 

södra delen av landet. 

Skållad rågkross ger saftighet 

och sötma åt de mjuka matbröden. 

Men de flesta konsumeter är vana 

vid matbröd som innehåller fett. 

Solmarkas matbröd är kompakt och 

saknar den luftighet som industribakade 

matbröd brukar ha. 

– Jag låter folk smaka på brödet 

ute på marknader och mässor. Det 

är naturligt, säger Anne-Marie. 

saMMa TankE lIGGEr bakom satsningen 

på att knäckebrödet ska 

finnas på hotell och restauranger. 

Gästerna ska undra varifrån det 

ovanliga knäckebrödet kommer och 

efterfråga det i sin matbutik. «

pulsiMPuLs debatt- oCh insändarsidor 

vi måste återvinna 

tron på bildningen 

svErIGE har alDrIG haft en så 

välutbildad befolkning som 

nu. Men det politiska samtalet 

är fattigare än på länge. En 

reklambyråformulerad slogan 

kan aldrig få ett hjärta att 

bulta. En röst kan inte köpas 

för några hundralappar i skattesänkningar. 

Människor värderar 

sin röst högre än så. 

Som femteklassare fick tre 

kompisar och jag i straffuppgift 

att vi skulle titta på en 

valdebatt på tv. Vi var väl inte 

så begeistrade, men det var i 

en tid då politiken kröp in på 

bara skinnet. Det var 90-talskris 

och även om det inte var 

vi barn som hade ställt till den, 

så var det på något sätt vi som 

fick betala. Klassen blev större, 

lärare fick gå och fritidsgården 

stängdes. I debatten på tv satt 

allvarliga män och talade om 

budgetramar, svångremmar 

och inflation. 

Men Birger Schlaug talade 

med oss. Han sa att nedskärningarna 

inte alls behövde 

göra Sverige rikare, tvärtom 

kunde vi bli fattigare när fler 

barn lämnade skolan utan kunskaper 

och självförtroende. 

vI BEsTäMDE oss för att träffa 

de lokala miljöpartisterna. 

”Politiker de lovar runt, men 

håller tunt”, sa morfar, så vi 

förberedde oss väl. Vi ville berätta 

för politikerna hur det 

stod till i vår skola, vad som 

hände och hur vi kände. Vi 

hade sett dem vi skulle möta 

framför oss, politiker i kostym 

och slips. Men i lokalen satt 

ett glatt gäng av skogsarbetare, 

konstnärer, lärare och teletekniker. 

Bara två hade slips, en 

banktjänsteman och en busschaufför. 

Och de tog av den 

innan mötet började. 

Det här var ju, som de flesta 

politiker i Sverige, vanliga 

människor med vanliga jobb 

som tog lite av sin fritid för att 

göra sin kommun bättre. De 

lyssnade på oss, några spolingar 

från kommunens utkant, och 

snart användes våra berättelser 

om vår skola när kommunfullmäktige 

diskuterade budgeten. 

våra ErfarEnhETEr var något 

värt. När vi blev lyssnade 

till kunde ilskan vändas till 

framtidstro. Vi var med och 

öppnade en ny fritidsgård. Vi 

läste läxor ihop. Vi drev kampanjer 

mot skolnedskärningar. 

Morfar såg riktigt stolt ut när 

vi pratade om det. Men misstron 

mot politiken gick aldrig 

över. ”Jag drömmer också om 

en bättre värld”, sa han en 

kväll när han stängde sin lilla 

herrekipering. ”Varför skulle 

jag inte göra det? Jag växte 

upp i fattig-Sverige, började 

som springpojk och har slitit 

tillsammans med din mormor 

för att göra saker bättre. Och 

det har blivit så mycket bättre. 

Men jag tror att man drömmer 

dåligt bak blanka skrivbord.” 

Morfar drev aldrig sin affär 

för att tjäna storkovan. Hans 

dröm var större än storleken 

på ett bankkonto. Han drömde 

om frihet för sig och oss som 

kom efter honom. Frihet att 

styra sitt liv och välja sin egen 

väg. Han levde förändringen 

och gjorde drömmen till verk- 

redaktör: Mats nilsson // 08-587 686 39 

skriv till: impuls@sv.se eller 

impuls, box 30083, 104 25 stockholm 

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i artiklar 

det PoLitisKa saMtaLet är Fattigare än PÅ Länge,sKriver MPs sPrÅKrör gustaV 

FriDoliN. ”dÅ behövs nÅgot annat än Mer, Mer, Mer. dÅ behövs en PoLitiK soM 

vÅgar Återvinna tron PÅ biLdningen.” 

MP:s språkrör Gustav Fridolin. Foto: MiLJöPartiet 

lighet. Hans möjlighet låg i ett 

land som värderade bildningen, 

som såg att dra nytta av 

varje människas talang. 

I polITIkEn är det som om den 

typen av vardagsnära drömmar 

inte längre får plats. Där 

reduceras allt till mer, mer, 

mer. På skolgårdarna avgör vilka 

märkeskläder dina föräldrar 

har råd att köpa var i hackordningen 

du placeras. Samtidigt 

gapar jordskorpan allt tommare 

när vi allt snabbare förbrukar 

de råvaror som lagrats 

där i årmiljoner. Oljepriserna 

sticker i höjden och börjar vi 

inte ställa om nu är det inte 

bara bilindustrin som ligger 

i vågskålen. Då behövs något 

annat än mer, mer, mer. Då 

behövs en politik som vågar 

återvinna tron på bildningen. 

Som ser att bara när vi kan gå 

våra egna stigar i livet, när vi 

klarar att lära av varandra och 

när vi värderar skolan så kan vi 

tillsammans bli rikare. 

Jag tror inte på svulstiga ideologier. 

Det finns för mycket av 

prestige och låsningar i politiken 

ändå – se på sjukförsäkringen 

– utan att vi behöver slå 

varandra i huvudet med den 

ena eller andra ismen. Vi jobbar 

med att forma framtiden 

och då krävs en viss ödmjukhet 

inför det faktum att vi jobbar 

utan facit. Men vågar vi 

inte ha en idé om vart vi ska, är 

det lätt att vi går helt vilse. 

Gustav Fridolin 

FolKhögsKolelärare 

och riKsdagsledaMot (MP) 

nr 2 2012 impuls 31

utblick » nordkorea 

i december fick nordkorea en ny ledare. därmed 

blev läget i en av världens oroligaste regioner mer 

osäkert än på länge. 

– Koreahalvön är en begränsad yta med mängder 

av folk och skulle det bli krig så skulle det bli snabbt 

och väldigt blodigt, säger nordkoreaexperten 

John rydqvist 

text Peter JoHaNssoN Foto scaNPix 

risk för ny 

korEakrIs 

Den koreanska halvön är 

ett av världens absolut 

mest utsatta riskområden. 

Området är 11 000 kilometer 

långt. Här finns en 

sammanlagd befolkning på 73 miljoner 

människor, ungefär två tredjedelar 

av dem bor i Sydkorea. Mellan 

länderna finns en fyra kilometer 

bred demilitariserad zon. På respektive 

sida om den är den militära 

närvaron desto större. 

Under de 15 år som diktatorn Kim 

Jong Il styrde landet har den militära 

upprustningen eskalerat. 

Nordkorea uppges nu ha en armé 

på 1,2 miljoner soldater. Under det 

senaste decenniet har man utvecklat 

egna atomvapen, i dagsläget 

uppskattas arsenalen till mellan åtta 

och tolv kärnvapen. 

Samtidigt är den omfattande 

sydkoreanska armén understödd 

av knappt 30 000 amerikanska soldater. 

forMEllT påGår fortfarande Koreakriget 

även om det allmänt betraktas 

som avslutat sedan 1953. Den 

senaste allvarliga incidenten ägde 

rum i november 2010 då nordkoreanska 

missiler ska ha avlossats mot 

den sydkoreanska gränsön Yeonpyeong. 

När Kim Jong Il dog i december 

förra året ökade omvärldens oro. 

Tidigt stod det klart att han skulle 

efterträdas av sin son Kim Jong 


Fakta >> 

Huvudstad 

Pyongyang 

officiellt språk 

Koreanska 

statsskick 

republik 

statschef Kim 

yong nam 

evig president 

Kim il sung (död 

1994, utnämnd 

1998) 

Högsta ledare 

Kim Jong un 

självständighet 

15 augusti 1945 

(från Japan) 

Yta 120 540 km² 

Folkmängd 

24 miljoner 

Valuta nordkoreansk 

won 

Källa Wikipedia 

Un, som uppges vara 29 år gammal. 

Men fortfarande finns inga tydliga 

signaler om vilken politik han kommer 

att föra. Kommer han att låta 

militären stärka sitt inflytande över 

hur landet styrs? Väljer han att markera 

mot Sydkorea för att visa sin 

auktoritet? 

john ryDqvIsT är analytiker på 

Asiengruppen vid Totalförsvarets 

forskningsinstitut, FOI. Han säger: 

– Hittills har läget varit ganska 

lugnt. Nordkorea har inte gått ut 

och testat Sydkorea på något sätt. 

Och det verkar inte finnas någon 

allvarlig utmanare om makten, Kim 

Jong Un sitter säkert. Det som pågår 

nu är förmodligen en konsolidering 

av makten. Han håller helt enkelt på 

att ta fram en laguppställning som 

är anpassad till den här nya situationen, 

säger han. 

Att Kim Jong Un hittills inte har 

gjort några militära utspel kan vara 

av taktiska skäl. Nordkoreas viktigaste 

allierade är Kina. 

– Det här året är mycket känsligt 

för Kinas del. En ny ledning kommer 

på plats i samband med en partikongress 

i oktober. Man kan gissa 

att Kina har tryckt på väldigt hårt 

för att 2012 inte ska vara 

något år då den koreanska 

konflikten eskalerar. Det är 

det sista Kina behöver just 

nu. De kan mycket väl ha 

bett Nordkorea hålla sig på 

Diktatorn Kim 

Jung Il avled 

i december 

förra året. 

mattan den närmaste tiden, då kommer 

hjälpen från dem att fortsätta 

flöda, säger John Rydqvist. 

– 2013 kan situationen ha förändrats. 

Då har ju också Kim Jong Un 

blivit varm i kläderna och möjligen 

hittat en egen politik gentemot omvärlden. 

MEn john ryDqvIsT lyfter fram en 

omständighet som talar mot att 

konflikten på den koreanska halvön 

kommer att bli värre: 

– Situationen mellan Nord- och 

Sydkorea är jättekomplicerad, men 

det har inte varit något krig i regionen 

sedan 1953. Det här är två 

kontrahenter som kan stabilitet 

utan och innan. Koreahalvön är en 

begränsad yta med mängder av folk 

och skulle det bli krig så skulle det 

bli snabbt och väldigt blodigt. Men 

risken för att det ska gå så långt är 

liten. 

förETräDarEn kIM jonG Il, med sin 

karaktäristiska frisyr och märkliga 

personkult, betraktades ibland som 

en pajas av västvärlden. 

Uppgiften om att han skulle ha 

slagit fem hole-in-one under sitt livs 

enda golfrunda är en välkänd skröna 

från den nordkoreanska propagandaapparaten. 

När förre statsministern Göran 

Persson besökte huvudstaden Pyongyang 

på EU-uppdrag 2001 träffade 

han den excentriske diktatorn.

I dokumentärserien ”Ordförande 

Persson”, som sändes i SVT några år 

senare, beskrev han mötet: 

”In kommer en liten farbror på 

rätt höga klackar i någon sorts sportig 

fritidsdress, väldigt klämkäck 

och lite domderande. Han kändes 

väldigt vardaglig”. 

Men Persson imponerades samtidigt 

av Kim Jong Ils arbetskapacitet: 

”Jag pressade honom väldigt hårt 

på vissa frågor och han svarade utan 

att bli förbannad och försökte argumentera 

och ge argument. Det här 

snacket om att det skulle vara en 

person som inte är vid sina sinnens 

fulla bruk, en neddrogad porrknutte, 

som inte är kapabel att resonera 

om politisk utveckling, det kan man 

lägga åt sidan.” 

john ryDqvIsT DElar den uppfattningen. 

– Det är i media som den där pajasbilden 

har funnits. Kim Jong Il 

hade kanske en bisarr personlighet, 

men han var en mycket skicklig politiker. 

Och absolut inte okunnig. Då 

skulle han inte ha förmått spela ut 

sin utpressningspolitik så som han 

gjorde. 

Han beskriver den avlidne diktatorns 

diplomatiska och militära 

strategier som ett ”balansspel”. 

– Han balanserade på en knivsegg 

gentemot västvärlden och Sydkorea. 

Provokation, provokation, provokation, 

sedan en paus med diplomatiska 

samtal och så provokation igen. 

w Kommer Kim Jong Un att uppträda 

likadant? 

– Det kan man tänka sig, men det 

är också möjligt att han hittar ett 

annat sätt. Ett bärande tema under 

Kim Jong Ils regim var att landet 

hotades av USA, och att man därför 

var tvungen att försvara sig med 

kärnvapen. Det budskapet kan komma 

att ändras nu. 

norDkorEa är ETT av världens allra 

mest isolerade länder. Sedan många 

år är landet svårt härjat av svältkatastrofer. 

– I Nordkorea åderlåts folket 

långsamt. Barnen är ett huvud kor- 

Det kommunistiska 

Nordkorea grundades 

1948 av Kim Il 

Sung. Sedan dess 

har makten gått i 

arv till hans son Kim 

Jung Il och, sedan 

december 2011, till 

hans barnbarn Kim 

Jong Un. 

John Rydqvist. 

Foto: Foi 

nordkorea >> myter 

tare än de i motsvarande ålder i 

Sydkorea, har Johan von Schreeb, 

professor i internationell katastrofmedicin 

vid Karolinska institutet, 

tidigare förklarat i Impuls. 

– Ur ett ekonomiskt perspektiv 

har utvecklingen varit en katastrof. 

Industrin är bortrostad. Samtidigt 

har landet plågats av många naturkatastrofer, 

säger John Rydqvist. 

vansköTsEln kan TIll viss del förklaras 

med att landet inte är beroende 

av skatteintäkter. 

– Nordkoreas regim är beredd 

att svälta ihjäl befolkningen för att 

behålla makten. De får sina intäkter 

genom bland annat penningtvätt 

och falskmynteri. Det talar för att 

regimen inte kommer att kollapsa 

inom överskådlig tid. « 

Mytbildning är ett viktigt vapen i nordkorea. när Kim il sung 

dog 1994 sades det att landets fåglar började gråta. 

om Kim Jong un har det bland annat sagts att han lärde sig 

köra bil när han var tre år och kunde köra i 120 kilometer i timmen 

när han var åtta. 

nr 2 2012 impuls 33

guatemala » mÄnSkliga rÄttigheter 

Efter ett möte med kvinnoorganisationen Chinimaya om projektet lärde kvinnorna Anna Freiman hur man plockar fröer ur deras egenproducerade bomull 

som de sedan spinner och syr av, bland annat sjalar och dukar. Allt material är ekologiskt. Foto: MarCo tuLio ChiCas 

ursprungsbefolkningen i guatemala är starkt diskriminerad. ett samarbetsprojekt 

mellan sv och kvinnoorganisationen ixoq ajkeem ska förhoppningsvis 

ge den ökat inflytande i samhället. 

– Kvinnorna är positiva till studiecirklar som verktyg för att förstärka de 

mänskliga rättigheterna, säger anna Freiman, initiativtagare till projektet. 

text Maria ortler 

här börjar kampen 

IMPULS 

om cirklar i 

Guatemala 


för ökaD

Medlemmar ur kvinnoorganisationen 

Chinimaya. De vill samarbeta i 

framtida projekt. På bilderna spinner 

de bomull på traditionellt vis. 

Bomullen är egenodlad och ekologisk, 

inga kemikalier. Foto: anna FreiMan 

jäMlIkhET 

nr 2 2012 impuls 35

guatemala » mÄnSkliga rÄttigheter 

1 2 

I 

Guatemala är ursprungsbefolkningen 

starkt diskriminerad. 

SV planerar att starta ett samarbetsprojekt 

med kvinnoorganisationen 

Ixoq Ajkeem i San 

Juan La Laguna nära Atitlánsjön. 

Målet är att ursprungsbefolkningen 

ska få ökat inflytande. 

– Kvinnorna har en enormt stark 

vilja, tro och hopp om en bättre 

framtid. Och de är positiva till studiecirklar, 

säger Anna Freiman, initiativtagare 

till projektet. 

anna frEIMan har ett stort engagemang 

för mänskliga rättigheter 

och ursprungsbefolkningen i Latinamerika. 

Hon har jobbat som volontär 

på ett barnhem i Argentina. Där 

fick hon upp ögonen för hur ursprungsbefolkningen 

i landet och i 

många andra länder i Latinamerika 

diskrimineras. 

Tillbaka i Sverige bestämde hon 

sig för att läsa en Master i mänskliga 

rättigheter, och uppsatsen skrev 

hon i Chile om landets ursprungsbefolkning, 

mapuche. 

– Jag drömmer om att starta en 

organisation som jobbar för mänskliga 

rättigheter och ett första steg är 

att driva detta folkbildningsprojekt 

för att stärka ursprungsbefolkningens 

inflytande i Guatemala, berättar 

Anna Freiman. 

hon var I Guatemala 23 november– 

17 december och genomförde en 


1Anna Freiman i 

möte med Fundación 

Solar om folkbildning 

och samarbeteorganisationerna 

emellan. 

Foto: MarCo tuLio 

ChiCas 

2Föreläsning om 

folkbildning och SV. 

Rosario Mendez, 

ordförande för Ixoq 

Ajkeem, tolkar på 

tzutujil. 

Foto: suCeLia vasquez 

3Möte på Fundación 

de Rigoberta 

Menchú. 

Foto: FundaCión 

rigoberta MenChú 

4Workshop om 

studiecirklar. 

Foto: anna FreiMan 

5Gregorio Ramos 

föreläser om empowerment 

och före- 

ningsutveckling. 

Foto: anna FreiMan 

anna freiman 

»Kvinnorna 

har en 

enormt 

stark vilja, 

tro och 

hopp om 

en bättre 

framtid.« 

4 5 

förstudie inför projektet som representant 

för SV Västra Götaland. 

SVs samarbetspartner, Ixoq Ajkeem, 

i regionen Sololá består av 

30 kvinnor som väver och syr med 

miljövänligt tillverkat material. De 

utvinner färg av naturens objekt 

som avokado, kaffe, majsblommor 

och blandar bomullstråd. Organisationen 

jobbar för en bättre miljö och 

för att inkludera fler kvinnor, män 

och deras familjer. 

– Kvinnorna tillhör ursprungsbefolkningen 

maya tzutujil och deras 

huvudmål är att starta en marknad, 

själva har de nämligen inga lokaler 

att sälja sitt hantverk i. Om de skapar 

en marknad kan alla delta på 

lika villkor och själva redskapet för 

att nå detta mål är studiecirklar, berättar 

Anna Freiman. 

I GUaTEMala höll Anna Freiman en 

presentation om hur SV jobbar och 

förklarade vad en studiecirkel är för 

något. Hon höll även workshops om 

studiecirkelmetodik, ledarskap och 

dialog. I utbildningarna deltog Ixoq 

Ajkeem och representanter från 13 

andra organisationer. 

– Det är viktigt att alla organisationer 

känner sig inkluderade och 

att samarbetspartnern får vara med 

och bestämma, säger Anna Freiman. 

Ixoq Ajkeem planerade två dagar 

och bjöd in två mayaledare som talade 

om mayakvinnor och deras identitet 

och rättigheter samt om före- 

guatemala >> Projekt 

samarbetspartner sv och ursprungsbefolkningen 

maya tzutujilorganisationen 

ixoq ajkeem. 

syfte Komma bort från fattigdom 

och att ursprungsbefolkningen blir 

mer inkluderad i guatemalas samhälle 

genom ekonomiskt och socialt förstärkande 

och jämlikhet. 

Metod studiecirklar. 

Plats san Juan La Laguna i regionen 

sololá. 

Projektet kan starta 2013 eller 2014. 

Blogg om resan http://mayasv.wordpress.com. 

ningsteknik och föreningsutveckling 

kopplat till ”empowerment”. 

kvInnorna I Ixoq Ajkeem kom fram 

till att de vill driva studiecirklar i 

marknadsföring, föreningsteknik, 

ny design, datakunskap, ny teknik 

samt utveckling och dialog. 

– Det är viktigt att kvinnorna 

själva arbetar för att förbättra sin 

situation, eftersom kommunstyrelsen 

inte lyssnar på dem och inte ger 

dem ekonomiskt stöd, berättar Anna 

Freiman. 

– Vi kommer att jobba för att 

skapa dialog mellan regeringen, lokala 

myndigheter och Ixoq Ajkeem, 

eftersom det finns en total avsaknad 

av detta, fortsätter hon. 

– Guatemalas UD stödjer inte 

projektet ekonomiskt men är positivt 

till idén och kan hjälpa till med

3 

säkerhet, statistik, tankar och idéer, 

säger Anna Freiman. 

I GUaTEMala cITy träffade hon även 

svenska UD och några svenska organisationer: 

Individuell Människohjälp, 

Diakonia, Kooperation Utan 

Gränser och Forum Syd. Hon hade 

även möten med de guatemalanska 

organisationerna La Fundación 

Rigoberta Menchú, som jobbar för 

ursprungsbefolkningens rättigheter, 

och La Fundación Solar, som jobbar 

med vuxenutbildning. 

– Den typ av studiecirklar som vi 

har i Sverige som drivs av deltagarna 

är något helt nytt i Latinamerika. 

Politiker och organisationer som jag 

mötte i Guatemala var positiva till 

studiecirklar. De insåg att det är ett 

bra verktyg för att få inflytande, berättar 

Anna Freiman. 

– Jag hoppas att någon SV-avdelning 

är intresserad av att driva projektet. 

Om det blir beviljat och SV 

får ekonomiskt stöd av Forum Syd 

är tanken att SV ska åka till Guatemala 

och hålla i fler utbildningar i 

studiecirkelmetodik och ledarskap. 

Meningen är också att några kvinnor 

från Ixoq Ajkeem ska få möjlighet 

att resa till Sverige och besöka 

folkhögskolorna Alma och Kalix. 

– Vi har mycket att lära oss av ursprungsbefolkningen 

i Guatemala. 

De har långt utvecklade ekologiska 

tankar, vilket är fascinerande och lärorikt, 

säger Anna Freiman. « 

Anna Freiman hemma i 

vinterkalla Stockholm. 

Foto: Maria ortLer 

Ixoq Ajkeem på arbetsplats. Från vänster Rosario, Berta, Sucelia 

(lite bakom) och Florinda (närmast kameran). Foto: anna FreiMan 

guatemala >> 74 procent kan läsa 

Huvudstad 

guatemala 

City. 

språk spanska (officiellt), 21 

olika mayaspråk. 

religion Katolicism, protestantism 

och religiösa mayatraditioner. 

Befolkning 14.4 miljoner 

läskunnighet 74 procent 

Källa: Kooperation Utan Gränser 

MEXIKO 

BELIZE 

GUATEMALA 

Guatemala 

EL SALVADOR 

STILLA 

HAVET 

Karibiska 

havet 

HONDURAS 

NICARAGUA 

nr 2 2012 impuls 37

Cirkeln Runtsidor 

För dig soM 

viLd, 

vaCKer 

vuxen! 

Aktiviteter för vuxna 

med funktionsnedsättning 

Dans och rörelse, teater, 

musik och sång, konstverkstad… 

Det finns ett kulturutbud 

för vuxna personer med 

utvecklingsstörning och/ 

eller med autismspektra 

i örebro. 

örebro. Vild, vacker, 

vuxen. Det är namnet på 

ett treårigt projekt som 

drivs av SV i Örebro. 

– Det saknades fritidsbaserad 

estetisk 

verksamhet för den här 

målgruppen. Vi fokuserar 

helt på kultur. Nu 

börjar SVs cirklar med 

professionellakonstutövare 

som 

ledare att 

bli känt, berättarMariah 

Levicsek, verksamhetsledare. 

Mariah Levicsek , 

Maria Nevi och Jan 

Sparby är anställda av 

bloggar. i svs bloggportal 

samlas cirkelledare i 

sv som bloggar om sina 

respektive ämnen. här är 

några aktiva bloggare: 

sabina selin är aktiv i 

ett trädgårdsnätverk som 

startats av sv i Mölndal. 


SV Örebro för att driva 

det treåriga projektet i 

samarbete med Studiefrämjandet 

och FUB i 

Örebro län. 

Idén till Vild, vacker, 

vuxen kom från Jan 

Sparby, kulturentreprenör 

och kompositör med 

starka rötter i Örebros 

kulturliv. 

– Vi gjorde en förstudie 

om tillgången till 

kulturverksamhet för 

vuxna personer i målgruppen, 

vilket visade 

sig vara nästintill obefintlig. 

Kulturskolan i 

Örebro har en bra kulturverksamhet 

för barn 

och ungdomar 

med 

funktionsnedsättning 

och särskilda 

behov. Där får de gå 

tills de slutat gymnasiet. 

Vi vill ge dem möjlighet 

att fortsätta med kulturskapande 

verksamhet. 

hon bloggar om sin trädgård 

och om husköp. 

lina Vikgren är en av 

dem som bloggar om odling. 

även hon har anknytning 

till trädgårdsnätverket 

i Mölndal. 

det har även bloggen 

Glädjen stod högt i tak på SVs avdelningskontor 

i Örebro när en eftergymnasial utbildning 

inom kultursektorn kan bli verklighet. 

Från vänster: Mariah Levicsek, Maria 

Niva och Jan Sparby. 

sv har hafT kursverksamhet 

för målgruppen 

tidigare. 

– SV kändes som ett 

naturligt val av huvudman 

för att driva det 

här projektet. Dels för 

den långa erfarenheten 

av målgruppen, dels för 

att många intresseorganisationer 

för personer 

med olika funktionsnedsättningar 

finns med i 

SV som medlems- eller 

samverkande organisationer. 

Som ett resultat av 

goda kontakter med 

cirklelledare bloggar om sina kurser – här hittar du dem 

the Cottage of My dreams, 

som är rebecka 

Vilhemssons blogg. hon 

skriver också om renoveringen 

av ett gammalt 

kronotorp. 

tony lorenzi i västerås 

startade här Får Man, 

kulturinstitutioner och 

and ra kulturaktörer i 

Örebro har kursdeltagarna 

fått möjlighet till 

mer kultur via samarbetet 

i Kulturliv. 

– Vild, vacker, vuxen 

handlar inte alls om 

rehabilitering eller omsorg, 

det är ett renodlat 

kulturprojekt, säger Maria 

Nevi, som dokumenterar 

allt som händer i 

projektet för att kunna 

sprida kunskaper och 

erfarenheter vidare. 

Därför är cirkelledarna 

aktiva konstutö- 

ett projekt för graffiti. det 

samarbetar med sv västmanland. 

i bloggen med 

samma namn ger han det 

senaste graffitinytt. 

datorer, medier och 

webbsidor är Fredrik 

Pedersen-Dambros 

vare som fått utbildning 

i bland annat pedagogik 

och bemötande. 

I försTUDIEn vIllE man 

också få reda på hur 

många personer som 

kunde bli aktuella för 

kursutbudet och vilka 

andra aktörer som finns 

på området. En referensgrupp 

har varit inkopplad 

redan från början. 

Mariah Levicsek: 

– Örebro kommun, 

universitetet flera kulturinstitutioner 

och en rad 

andra aktörer finns med 

intresse och också yrke 

eftersom han är it-utvecklare. 

han leder cirklar och 

kurser i data. 

brodösens blogg, det är 

Karin Holmbergs. hon 

har cirklar och kurser i 

broderi.

är CirKeLLedare redaktör: Mats Nilsson // mats@sv.se // 08-587 686 39 

i referensgruppen. Det är 

också ett viktigt led i en 

kommande satsning – att 

starta en eftergymnasial 

utbildning inom kultursektorn 

för målgruppen 

personer med funktionsnedsättning. 

En förstudie ska göras 

för att se över behov, intresse 

och förutsättningar 

för att kunna starta 

utbildningen. 

– Liksom i befolkningen 

i övrigt finns i 

målgruppen de som har 

begåvning för konstnärliga 

intryck. Personer 

stickning och virkning 

finns också repsenterat 

genom anna abelins 

blogg annas garndrömmar. 

hon samlar på garn. 

när hon inte bloggar leder 

hon cirklar i stickning i sv. 

Kjell stjernholm, le- 

Att skapa förutsättningar 

för kreativ och 

skapande kulturverksamhet 

är det viktigaste 

i Vild, 

vacker, vuxenprojektet 

i Örebro. 

Foto: 

Mariah LeviCse 

med utvecklingsstörning, 

som har utbildning, kommer 

även att fungera som 

förebilder för alla inom 

gruppen som funderar 

på hur livet ska gestalta 

sig som vuxen. De kommer 

att visa för andra i 

samma situation att kunskap 

och utbildning är 

viktigt, säger Jan Sparby. 

– Här finns det mycket 

att jobba med och vi 

måste vara många som 

hjälps åt och nu är det 

SV och folkbildningen 

som visar vägen. 

Mats Nilsson 

dare av Mommsteatern i 

Malmö, bloggar bland annat 

om repetitionerna av 

”Jag vill bli mamma”. 

Cirkel- och kursledare i 

sv som bloggar hittas under 

svs bloggportal 

www.sv.se/bloggportal. 

hallå, 

Åke sandahl, som 

har skrivarkurser 

i sV stockholm… 

w Varför började du leda 

skrivarkurser? 

– Det är fantastiskt 

roligt att se hur ett regelbundet 

skrivande 

kan leda till framgång 

för deltagarna. Jag har 

hållit i skrivarkurser 

i flera år – samtidigt 

som jag varit rektor 

för en folkhögskola. 

I grunden är jag lärare 

och en skrivande 

människa. Har gett 

ut en lärobok 

i svenska, 

Mål 3, och 

en roman 

som heter 

”Kungsholmens 

Chopin”. 

– På SV leder jag 

kursen ”Att skriva om 

sitt liv”, och deltagarna 

är mellan 29 och 78 

år unga. 

w Vad driver deltagarna 

– vill alla bli författare? 

– Med rätt handledning 

och tålamod 

skulle nog många av 

våra deltagare kunna 

samla ihop material till 

en hel bok. Det finns 

de som gått i flera olika 

skrivarkurser, och 

bland dem hittar man 

författarämnen. Men 

de flesta vill skriva för 

sina barn och barnbarn 

och det är inspirerande 

nog. 

w Vad gör du när du inte 

leder studiecirklar? 

– Jag har startat ett 

litet bokförlag och har 

nyligen gett ut en roman, 

”Girighetsfällan” 

av Lars Strang. Det är 

en spännande berättelse 

som samtidigt är 

aktuell. 

Mats Nilsson 

Sofia Johansson, Veronica Levin, Viktor Bergström och 

Madelene Ahlstrand är medlemmar i Västerbottens första 

sociala kooperativ. Göran Forsberg är projketledare. 

ungdomar får 

chansen till jobb 

Det första sociala arbetskooperativet 

i västerbotten 

startar i höst i håkmark 

utanför Umeå. 

– Det ska ge riktiga jobb 

och avtalsenliga löner, 

säger Göran forsberg, 

projektledare på sv 

Umeå/västerbotten. 

umeå. Nio ungdomar 

där de flesta gått ut 

gymnasie särskolan har 

själva anmält sitt intresse 

för att delta. När den 

treåriga projekttiden tar 

slut ska affärsidéerna 

vara så bärkraftiga att 

kooperativet kan leva vidare 

på egen hand. 

I första hand blir inriktningen 

café, konferens 

och restaurang. 

I Håkmark finns kooperativet 

i en nedlagd 

anläggning med restaurangkök 

och kurslokaler. 

Där huserar också Fredrik 

Johansson med 20 

års erfarenhet som kock 

och som egen företagare. 

för UnGDoMarna som 

lämnat gymnasiesärskolan 

är det arbetsförmedlingen 

som gäller 

när de ska söka arbete. 

Att få ett jobb den vägen 

är inte det lättaste. Ofta 

handlar det om praktikplatser 

som bara leder 

till nya praktikplatser. 

Om de inte lyckas få ett 

arbete hamnar de i livslångt 

bidragsberoende. 

Nu blir de nio ungdomar 

som deltar anställda i 

det sociala kooperativet, 

enligt de regler som gäller 

på arbetsmarknaden. 

– Efter projekttiden 

kan det behövas en stödgrupp 

för att hålla reda 

på alla juridiska aspekter 

eftersom kooperativet 

ägs och drivs av en 

viss målgrupp, nämligen 

personer med lindrig 

intellektuell funktionsnedsättning, 

säger Göran 

Forsberg, som är 

anställd av SV Umeå/ 

Västerbotten för att leda 

projektet. 

vEronIca lEvIn är en av 

medlemmarna i Västerbottens 

första sociala 

arbetskooperativ. 

– Jag visste när jag gick 

ut gymnasiet att jag skulle 

börja här. Jag har varit 

med och gjort förstudien. 

Vi har redan börjat med 

en del verksamhet men 

den riktiga starten blir i 

höst, säger hon. 

Projektet finansieras 

till största delen av Allmänna 

arvsfonden och 

Umeå kommun. 

Mats Nilsson 

nr 2 2012 impuls 39

kulturkrysset 

BRUKAR 

KERA- 

MIKER 

LÄMNAR 

FILM FRÅN 2011 

DÄR G SPELAR 

EN GUVERNÖR 

NORRMAN 

MOSE- 

BERG 

KNIPA 

DUBBEL- 

KONTI- 

NENT 

SKEDET 

SES 

ROAD 


TVÅ 

PER 

LÄSÅR 

BYGGS 

IHOP 

INTE 

VI 

SILL- 

GRISSLA 

DET 

FATTAS 

PÅ HOJ 

HÅLL 

RATAT 

MÅTT 

LITEN 

NYHET 

SEDLIG 

PRATAR 

TYST 

ARGON 

VÄLDIG 

VIMSAT 

LÖFTES- 

MÄN 

SNÖ- 

MANNEN 

FRANSKT 

FILMPRIS 

MED- 

DELA 

FÅR 

OLLON 

LYDIG 

SVALDE 

GAV 

SKYDD 

MÖJLIG 

GÖRA 

AV MED 

YRKES- 

GRUPPEN 

HAR 

IDOL 

DET 

RÖSTAS 

DET I 

RIKTNING 

SNUSAT 

FÖRST 

vinn bok av succéförfattare 

RYMD- 

FILM 

MED G 

SKÄMT 

INTE 

AVIGA 

OMGES 

AV SAND 

LUGNT 

GAV 

BERÖM 

nu är det dags för ett nytt kryss. Lösningen vill vi ha senast den 10 april. 

adressen är impuls, box 30083, 104 25 stockholm. Märk kuvertet med ”Kulturkryss nr 2/12”. 

tre lyckliga vinnare får varsitt exemplar av boken ”se blomman” av Kerstin ekman och 

gunnar eriksson. Kerstin ekman fick 2011 sokratespriset, svs finaste pris. 

ViNNare i KulturKrYsset Nr 8/2011 

gösta Wenell, norrköping, Marianne eriksson, uddevalla, och gunilla hammarlund, alingsås 

namn 

adress 

Postadress 

ÄR MED 

HEIDI 

TÖS I 

ANORAK 

SKÄRET 

MEDLA 

ITALIEN 

SÖT 

KRÄLA 

GRANT 

FAKTA 

TVÅ- 

HJULIG 

VAGN 

PRÖJS 

GO- 

RILLAN 

GÅR SISTA 

ÅRET? 

FILM 

MED G 

FRÅN 

2011 

TAFATT 

KUNGLIG 

AVSER 

TVÅ 

DANSKT 

Ä 

FORM 

AV NI 

TITTA 

HÖST- 

TERMIN 

DATOR 

BUTIKS- 

KEDJA 

FÖRR 

FRÅN 

TRÄD 

I DAL 

MÄLDE 

HÖLL 

LÅDA 

CORBIJN- 

FILM 

MED G 

SVAG 

ÄR PIGG PÅ? 

KAN SPELAR HAN I 

DAVID FINCHER- 

RETAR 

HÄR GÅ 

FILM 

I NÄSA 

TILL F 

GER MER INFO 

LÄNGST NER PÅ 

SIDA 

EPOK 

DAG 

SOM 

DAM 

DEMI 

UR- 

D A G A SÄKTA? M O O R E 

CAPONE 

TRÄTA 

LUTAR 

LÄKARE 

I HUS A L KORT T V I URTIDS- S T JÄTTE R 

FÄRSKA 

HAN 

S N E D T A K STYRDE N Y A 

FÖRR 

GÅ 

VILSE I 

ÄR 

LITEN 

R R A HÖRS A T O M 

UGGLA 

STAD I 

UK DÄR S E T HAN C H E S T E R 

FÖDDES 

RUNDA 

SMILA 

SEGT 

GODIS 

DEN KAN 

L E RYSKT K O L A VÄSSAS U 

AVSLAG 

C N N A B R U P T 

K E R J U L E D I G 

G R O V J A M E S B O N D E 

L E N A D I E T O M E I R 

J A G K A R G T U R K U N D 

P L A T S A A K T V E E P 

P A L T R O L L V I R R A R 

A D L A R F L O R I S Å L A 

T R E R A L F N A T T Å G E T 

GREK- 

FIRAS I 

BÖRJAN 

AV JUNI 

TECKEN 

SÄNDER 

HASTIGT 

NYHETER 

USA 

ÅDOR 

DÄR 

SITTER 

FORM 

LÖST 

LÅSTE 

LIKNAR 

ÄR 

TRATT 

VÄKTARE 

PÅ SIN? 

AV NI 

INTE 

SANT 

GULD 

FRI 

LEVER 

SPELAR 

PLUMP 

HAN I 

FLERA 

FILMER 

FÖRE- 

BILDEN 

OLIN 

EGO 

FÖLJER 

BANTARE 

FÖRE 

ZENECA 

FÖRBI 

ASYNJA 

SLÅR 

KUNGS- 

BLOMMA 

FISK 

STERILT 

TILL 

ÄNDA 

KÄLLA 

KOPIA 

TUGG 

VARA 

RÄTT I 

GÄNGET 

MAPP 

AV- 

KNAPP 

VÅNDA 

SKIVA 

SNÖ- 

BLIR TILL 

FÄRGAD 

MJÖL 

STÅR 

STARK 

SHREK 

ARGON 

GÖR YR 

RADIUM 

GÖR TILL 

SIR 

SÄLJER 

TROJKA- 

ROSOR 

ANTAL 

ORMA 

ED- 

STRÖM 

DET 

AVGÅR 

SENT 

Lösning till Kulturkrysset nr 8/2011. 

© Bulls 

© Bulls

sverigedemokraterna (sD) är 

framgångsrika på facebook. 

Det främlingsfientliga partiet, 

som sitter i riksdagen, har drygt 

5 800 medlemmar men över 

16 000 anhängare på facebook. 

sd. Undersökningen ”Populism 

in Europe: Sweden – en rapport 

om Sverigedemokraternas 

anhängare på nätet” har gjorts 

av den brittiska tankesmedjan 

Demos. Den är en del av ett 

stort projekt som omfattar hela 

Europa. 

Resultatet från rapporten 

presenterades vid ett seminarium 

anordnat av den svenska 

tankesmedjan Fores. 

Jonathan Birdwell, en av 

medförfattarna till rapporten, 

var på plats och svarade på 

frågor vid det välbesökta seminariet. 

anDra slUTsaTsEr från rapporten 

är att SDs anhängare på nätet 

är oroliga för Sveriges framtid 

men inte oroliga för sin egen 

framtid. De litar inte på myndigheter. 

Den gemsamma nämnaren 

för anhängarna 

är att de ger invandring 

och mångkultur skulden 

för nästan alla problem 

i samhället. De är rädda 

att förlora den nationella 

särarten och är därför 

också emot EU och internationell 

kapitalism. 

Över hälften tror dock, till 

skillnad från andra, liknande 

partier och grupper i Europa, 

att politik kan vara en framkomlig 

väg. 

ävEn sDs lEDarE Jimmie Åkesson 

har anhängare på Facebook. 

Hans egen sida ”gillas” av 

cirka 25 000. Som jämförelse 

kan nämnas att statsminister 

Fredrik Reinfeldts sida ”gillas” 

av drygt 2 800. 

Sverigedemokraterna på nätet 

lyckas nå ungdomar mellan 

16 och 20 år, flest män. 

Jonathan Leman, 

Expo, som deltog i seminariet, 

är inte överraskad 

över rapportens resultat: 

– Som väntat är SDs 

anhängare rädda för allt 

som kan hota svensk 

kultur. Även om SD kan 

ignoreras i riksdagen kan de 

övriga riksdagspartierna inte 

ignorera SDs anhängare. Det är 

ungdomar som snart ska rösta. 

anDra åsIkTEr från seminariets 

åhörare var bland annat: 

– Utbildning behövs men 

många av SDs anhängare är 

Sv och omvÄrlden » noterat 

sd lockar ungdomar på nätet 

har fler anhängare på facebook än antal medlemmar 

på rätt väg 

i nya landet 

– tack vare sv 

föreningsliv. ”För att ge dig en 

bild av vem jag är ska jag inleda 

med att berätta att jag kommer 

från Gambia, ett litet land 

i Afrika. Jag kom till Sverige 

1996 och har bott i en liten förort 

vid namn Jordbro sen dess 

med min familj, fyra systrar och 

en lillebror.” 

Så börjar Pa Modou Bedjie 

krönikan som finns på Folkbildningsförbundets 

hemsida. 

Han är verksamhetsledare i SV 

och jobbar med ”Vägen ut vi 

unga” för musikintresserade 

ungdomar. 

krönIkan hETEr ”MEDvETEn vs 

medvetslös” och handlar om 

hur han började förstå hur 

före ningslivet fungerar i Sverige. 

Detta tack vare god hjälp 

från SV. 

Jordbro ligger i Haninge 

kommun utanför Stockholm. 

När han ville spela in en hip- 

Jonathan 

Birdwell. 

Pa Modou Bedjie kom ut i föreningslivet tack vare SV. Foto: veroniCa KurKKo 

hopskiva fick han hjälp att starta 

”Vägen ut vi unga”. Då insåg 

han också att han själv varit 

med i flera föreningar utan 

att inse att det var föreningar. 

Jordbro FF, till exempel. 

pa MoDoU BEDjIE kom igång med 

sina kompisar och bildade en 

styrelse. 

Nu är ”Vägen ut vi unga” en 

väl etablerad musikförening. 

Mats Nilsson 

utbildade, de ändrar inte åsikt 

ändå. 

– På nätet vänds alla samhällsproblem 

till att det är 

invandringens och mångkulturens 

fel. Det kvittar vilken fråga 

det handlar om. Vi måste bli 

bättre på att bemöta befängda 

påståenden och göra inläggen 

på nätet civiliserade. 

– SD-anhängare tror själva 

att alla håller med i deras åsikter 

men att alla inte vågar uttrycka 

dem. Vanliga partiers 

åsikter ses som propaganda. 

De måste övertyga potentiella 

SD-väljare om att de etablerade 

partierna har rätt i sina 

analyser om invandringens betydelse. 

– Många unga har ingen källkritisk 

inställning. Det som står 

på en hemsida tror de är sant. 

Mats Nilsson 

arvsfonden 

höjer till 

1,6 miljarder 

stöd. Utdelningen ur Arvsfonden 

höjs till 1,6 miljarder kronor 

till och med 2014. 

Det är en ökning med över 

200 miljoner kronor till ideella 

organisationer som skapar 

nya möjligheter i samhället för 

barn, unga och personer med 

funktionsnedsättning. 

förra årET DElaDE Arvsfonden 

ut 469 miljoner kronor i stöd 

till 426 projekt i hela Sverige. 

– Nu hoppas vi få in ännu 

fler nytänkande projektidéer 

där barnen, de unga och personer 

med funktionsnedsättning 

själva är med och driver, säger 

Ragnwi Marcelind, Arvsfondsdelegationens 

ordförande. 

Glada Hudik-teatern, Unga 

Kris och Clownrondens sjukhusclowner 

är exempel på 

verksamheter som startat som 

Arvsfondsprojekt. 

Källa: Arvsfonden 

nr 2 2012 impuls 41

Aktuella kurser 

Kontakta annonsavdelningen, 

annons@sv.se 

Teaterpedagog 

.. 

NArmare Dig - Community Teater 

Vi erbjuder dig en 

teaterpedagogutbildning 

i skärningspunkten mellan det sociala och 

det konstnärliga, det ideella och det 

professionella, en ledarutbildning som 

rustar dig för att arbeta som projektledare inom 

kultur- och socialutveckling med teater som 

metod. Sundsgårdens Folkhögskola samarbetar 

med Jonas jarl, södra Community teatern 

och Teater Arken-en del av riksteatern. Vi är i 

framkant av Community teater utvecklingen i 

Sverige. 

Varmt välkommen till 

Vävdagar med stick och sy i Forsa 

42 IMPULS NR 2 2012 

10 –11 –12 maj 2012 

Företagare i branschen ställer ut och säljer garner, vävstolar, 

väv redskap, stickgarner, sy- o broderimaskiner mm i Holma- 

Helsinglands lokaler i Sörforsa, ca 1 mil från Hudiksvall. 

Utställningar, hantverksdemonstrationer mm. 

Torsdag och Fredag 09.00 – 16.30 

Lördag 09.00 – 15.00 

Bockens 

garner 

www.sundsgarden.se 

Holma.2.12:Layout 1 2012-01-18 14.56 Sida 1 

Fri entré 

Arrangeras av Holma-Helsinglands AB. 

Program och utställare se 

www.holma.se 

foto. Ingvar Rimshult 

Fagelsjo-12:Fagelsjo-05 2012-02-10 11.22 

Slöjdsommar 2012 

I den unika kulturmiljön vid 

Fågelsjö Gammelgård Bortom 

Åa anordnar vi många kurser i 

traditionella slöjdtekniker. 

Läs mer på vår hemsida: 

www.fagelsjo.nu 

Begär kursprogram! 

Fågelsjö Kursgård 

I Orsa Finnmark, 820 50 LOS. 

Tfn: 0657-300 52, 

fagelsjo.hbf@telia.com 

Sommarkurser 

i Sörmland 

• Humanism • Popkollo • 

• Silverlera • Mindfulness • 

• Linedance • Streetdance 

• Återbruk • Garntekniker • 

• Jazzimprovisation 

och 18 andra kurser... 

4-9 dagars kurs med prisvärt 

boende i vacker omgivning. 

www.asa.fhsk.se 

0157-695 00 

Aktuella kurser 

fi nns även i nästa nummer 

av Impuls. 

Grimslovs.fhs.1.12:Layout 1 2012-01-24 13.48 Sida 1 

Sommar- och vinterkurser 

på Grimslövs folkhögskola 

Grimslövs folkhögskola ligger 

i en vacker småländsk kulturbygd 

i hjärtat av Kronobergs 

län. I år erbjuder vi många 

trevliga sommarkurser. Vi 

erbjuder också ett antal korta 

vinterkurser. 

Ta tillfället i akt och kom och njut av en fin miljö och få 

samtidigt en gedigen möjlighet för kunskap genom studier 

och upplevelser. 

Vi erbjuder också skräddarsydda utbildningar för företag 

och organisationer. Läs mer på www.ekhagenkonferens.se 

Ta gärna en titt på vår hemsida och läs mer om vårt kursutbud.Vill 

du veta mer är du välkommen att ta kontakt med oss. 

Tfn 0470-76 37 00 

E-post: fh-grimslov@ltkronoberg.se 

www.grimslovs-folkhogskola.nu

Gerlesborgsskolan 

KURSER I BOHUSLÄN OCH STOCKHOLM 

Skala skulpturen Akvarell 

- en familjekurs för nybörjare 

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 

Fellingsbro folkhögskola 

Hanna Glaumann & 

Malin Hillberg 

STOCKHOLM 

27-31 JULI 

Hasse 

Karlsson 

BOHUSLÄN 

30 APRIL - 

4 MAJ 

Gerlesborgsskolan 

0523-517 10/ 08-54 66 66 90 

www.gerlesborgsskolan.se 

Sök en sommarkurs på 

Ölands folkhögskola 

Ljud-och radioteater, tredimensionell 

poesi, workshop i design m.fl. 

Gå in på vår hemsida eller ring så 

skickar vi en katalog. 

www.olandsfolkhogskola.se 

tel. 0485-56 44 00 

Försommarkurser: 

Engelska 21/5-1/6 

Digital bildbehandling 21-25/5 

Vimmerby.02.12:Layout Tel: 0581-89 100 1 2012-02-13 09.44 Sida 1 

www.fellingsbro.fhsk.se 

Sommarkurser 2012 

Vimmerby folkhögskola 

Gärdsgårdshägnad, Smide, Svampar i 

det gröna, Smyckestillverkning, 

Släktforskning, Målning, Drama, 

Musik, Friskvård för seniorer, Data 

för seniorer, Digital fotokurs, Raku - 

bränning/keramik, Betonggjutning, 

Skrivarkurser, Naturen i Astrid 

Lindgrens barn doms trakter. 

Välkommen med din ansökan! 

För vidare upplysning; RING 0492-143 04/143 07 

www.vimmerbyfolkhogskola.se • vfhs@ltkalmar.se 

Samerna.2.12:Samerna3/05 2012-02-10 11.20 Sida 1 

Foto: Lennart Jönsson 

SÁMIJ 

ÅHPADUSGUOVDÁSJ 

SAMERNAS 

UTBILDNINGSCENTRUM 

Samernas utbildnings centrum 2012/13 

• Duodji - Sameslöjdslinje 

• Boazodoallu – Rennäringslinje 

• Giella – Samiska Språkstudier 

Ansökan senast 15 maj! 

www.samernas.se • info@samernas.se 

NR 2 2012 IMPULS 43

Posttidning B-Economique 

RetuRadRess: 

Impuls, Box 30083, 104 25 stockholm 

Marit Paulsen: I Belgien 

slaktas nio av tio lamm 

utan bedövning. Man skär 

halsen av dem när de är vid 

fullt medvetande. 

Vi är alla djur. Och vi har alla rätt 

till ett värdigt liv – och en anständig 

död! Det sistnämnda 

förvägras dock många kor, kalvar 

och lamm på många andra 

håll i Europa i dag. 

Låt mig ta Belgien som exempel. Där 

slaktas nio av tio lamm utan bedövning. 

Man skär halsen av dem när de är vid fullt 

medvetande. Och varför det? Inte 

för att den muslimska eller judiska 

kundkretsen är så stor, utan för att 

det är mest effektivt för slakterierna. 

Jag blir rent ut sagt heligt förbannad 

när jag ser hur religiöst 

motiverade undantag på detta sätt 

tas till förevändning för att få utsätta 

djuren för onödigt lidande. Detta 

är kött som går på export, också till 

Sverige! Och det riktigt otäcka är 

att vi i dag, med några få undantag, 

inte vet hur omfattande detta är. 

Det finns ingen tillförlitlig statistik att tillgå, 

och man kan knappast vänta sig att den 

europeiska slakteribranschen själva börjar 

skylta med sitt oskick. 

Jag har utsetts till Europaparlamentets 

föredragande för EU:s nya djurskyddsstrategi 

för åren 2012–2015. I det batteri av 

åtgärder som planeras från EU-kommissionens 

sida finns skärpta regler och riktlinjer 

för skydd av djuren vid slakt. Dessa 

är tänkta att presenteras först år 2014, 

även om långt ifrån alla vill vänta så 

marit paulsen 

»I ett samhälle där vi inte längre 

stenar otrogna kvinnor till döds 

eller bestraffar självmordsförsök 

med dödsstraff har jag svårt att 

förstå att vi måste skära halsen av 

våra djur utan bedövning.« 

länge, men redan nu börjar debatten om 

den rituella, obedövade slakten ta fart. 

Ett exempel är att alltfler börjar kräva en 

märkning av det kött som slaktats på detta 

sätt, så att konsumenterna själva ska kunna 

välja. 

I stormens öga står jag. Som liberal och 

demokrat så inser jag förstås att religionsfriheten 

tillhör grunden i ett demokratiskt 

samhälle. Samtidigt kan jag som privatperson 

inte undgå att äcklas av bilderna 

där djur slaktas vid fullt medvetande. I ett 

samhälle där vi inte längre stenar otrogna 

kvinnor till döds eller bestraffar självmordsförsök 

med dödsstraff har jag svårt 

att förstå att vi måste skära halsen av våra 

djur utan bedövning. Bevisligen finns det 

i Sverige rituella slaktmetoder där man 

lyckats finna en mer modern lösning med 

bedövning, samtidigt som de traditionella 

elementen bevarats. Det borde fungera 

även på andra håll, kan man tycka. Men det 

som gör mig riktigt arg och ledsen, 

det är att religionen tillåts bli en 

täckmantel för djurplågeri, bara för 

att vissa vill spara en slant. 

Jag hoppas att Europaparlamentet 

under våren på ett sakligt sätt vågar 

ta tag i detta, för det krävs en öppen 

debatt. Lösningen ligger nämligen 

ytterst i öppenhet och insyn, 

och i konsumentens informerade 

val. I dagsläget skulle dock tyvärr 

en märkning innebära att man ljuger 

för konsumenterna. Vi vet ju 

som sagt oftast inte hur lammet eller kossan 

har slaktats. En livsmedelsmärkning 

får inte baseras på gissningar och antaganden, 

den måste vila på påståenden som kan 

bevisas. Den överblicken saknas i dag när 

det gäller våra djur. Jag förmodar att det 

än en gång blir Europaparlamentet som får 

dra en lans för skärpta kontroller och ökad 

konsumentmakt i Europa. Jag ska i varje 

fall göra vad jag kan. « 

Marit Paulsen är EU-parlamentariker (FP) 

och föredragande i djurskyddsfrågor.

SOL- EL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?