SOL- EL

More documents

Recommendations

Info

miljö » ekoenhet MEn nU Tror han inte att vi kan fortsätta att leva som vi gör i dag. Till vardags är han journalist, och kom nyligen ut med boken ”Kollaps – livet vid civilisationens slut”. I den beskriver han hur vår civilisation vilar på tre grundpelare: energi, ekologi och ekonomi. Förenklat handlar det om att den fossila energin, liksom ett dopningspreparat för en muskelbyggare, har fått vår ekonomi att pumpa på i en rasande takt. Följden har blivit att resursförbrukningen gått i spinn, arter utrotas, ekosystem degraderas, medeltemperaturen ökar, och nu närmar vi oss en tid när oljetillgångarna kommer att minska och ekonomin som blåsts upp med hjälp av lättillgängliga krediter krymper. I boken uppmanar David Jonstad oss att börja planera för en föränderlig tid som kommer vare sig vi vill det eller inte. – Vi måste förbereda oss för ett mindre komplext samhälle, framför allt mentalt, men också praktiskt. Vi måste sluta kretsloppen och inte konsumera mer resurser än vad naturen förnyar, säger han och menar också att det är viktigt att skapa trygga miljöer där vi kan hjälpa varandra när det skakar – till exempel för att det blir ekonomisk kris, strömavbrott eller storm på grund av klimatförändringar. På Änggärdet försöker man göra allt detta i liten skala. skoGsarBETarna har BorsTaT av sig snön och klämt ihop sig i boningshusets lilla kök för att äta lunch. Stephen Hinton tittar upp från den varma soppan av potatis, morötter och kokosmjölk för att berätta om ekoenheten, som han fick inspiration till för många år sedan av system ekologen Folke Günther. – Tanken är att skapa ett slags ekoby version två, där man även tar gemensamt ansvar för mat- och ener giförsörjning, där näringsämnena återförs till jorden och där man ingår i ett socialt sammanhang, säger han. Efter flera års letande köpte sex personer Änggärdet 2009. I dag ägs gården av en ekonomisk förening med 14 personer, men tanken är att de så småningom ska bli 30 – det antal som marken huvudsakligen beräknas kunna försörja. Alla medlemmar är med i en arbetsgrupp och bör delta ett visst antal arbetshelger varje år. Det ska även den som är intresserad av att 14 impuls nr 2 2012 bli invald i föreningen göra, så att båda parter kan lära känna varandra. – Det här handlar också om att vara en grupp som kan komma överens både om sociala, ekonomiska och tekniska frågor, säger Stephen Hinton och konstaterar att de flesta inte tror att det går i dagens individualiserade samhälle. När jag undrar om det går på Änggärdet, skrattar han. – För det mesta kommer vi överens, men det här är en läroprocess som vi bara är i början av. MEDlEMMarna koMMEr från olika håll och har olika skäl till sitt engagemang. När Christian Sjöholm, som jobbar på ett it-företag, fick sitt första barn förvandlades torra klimatfakta Christian Sjöholm vill utforska om det går att leva mindre resurskrävande och bidra till en hållbar framtid för sina barn. lina hjort till känslor. På Änggärdet fann hann människor som ställde samma frågor som han, och fick möjlighet att göra något praktiskt för att utmana en ohållbar livsstil. Tvärs över det rustika furubordet sitter Lina Hjort, jurist med engagemang i klimatrörelsen. Hon är bland annat här för att ta del av kunskap som hon tror att vi kommer att behöva mer av i ett framtida lågenergisamhälle. Och för att ge sonen Harry möjlighet att göra detsamma. – Vi kommer att behöva lära oss »Vi lever i ett så artificiellt samhälle där man går på gym i stället för att gräva eller släpa stockar.«
Första parhuset på Änggärdet byggs med så mycket material från gården och närområdet som möjligt. saker på nytt som våra farföräldrar kunde, som att odla, konservera, laga och reparera, säger hon. – Och så älskar jag att odla. Vi lever i ett så artificiellt samhälle där man går på gym i stället för att gräva eller släpa stockar. Människor mår inte bra av att vara så isolerade från jorden. – Eller från varandra, fyller Sirpa Pääkkönen i. hon har joBBaT deltid inom vården hela livet och måste odla för att klara sig som pensionär, vilket hon inte är särskilt ledsen för eftersom det även är hennes passion. – Mina föräldrar kom från Finland där de arbetade som dräng och piga. Att äga jord var största lyckan i världen för dem, så de hade nog Stephen Hinton fick idén att skapa en ekoenhet från systemekologen Folke Günther. Tomas Ögren har gått kurs i skogsbruk utan kalhygge. Lina Hjort vill att sonen Harry ska få ta del av kunskap som håller på att gå förlorad. gillat vad jag gjorde när jag fick ärva lite, säger hon. Varje medlem i föreningen har gått in med 130 000 kronor. Dessutom betalar de en driftkostnad varje månad. ”Avkastningen” får de i form av mat och ved. Och så får de bo på Änggärdet, odla på egen lott om de vill, nyttja gemensamma lokaler, bjuda in gäster till självkostnadspris och bygga eget hus efter beslut i föreningen. I källarEn sTår flera säckar potatis från en granngård. – Samarbetet med grannarna är jätteviktigt. Dels för att vi ska trivas med varandra, dels för att vi ska kunna byta varor och tjänster. Ingen kan vara helt självförsörjande, säger Sirpa Pääkkönen. ekoby >> Änggärdet Änggärdet ligger i utkanten av byn skebokvarn, 9 kilometer från Flen i sörmland. gården består av odlingsmark (10 hektar), skog (5 hektar) samt betesmark (7 hektar). genom marken rinner en å. gården ägs och förvaltas av en ekonomisk förening, som organiserar arbetet genom arbetsgrupper. Föreningen har 14 medlemmar, men marken beräknas kunna försörja cirka 30 vuxna. När föreningen väljer in medlemmar, läggs stor vikt vid förmågan att samarbeta i gruppen. Källa: Prospekt Änggärdet ekoby >> husen De planerade ekohusen på Änggärdet ska bland annat ha: w ingång via växthus (värmesluss). w gråvattenrening i växthus. w separering av fekalier och urin. w uppvärmning med solpaneler och kamin. w regnvatteninsamling från taken för bevattning. w takutsprång som skyddar mot hög sol men släpper in låg. w Material i form av lera och trä, hämtat från änggärdet. Källa: Prospekt Änggärdet miljö >> ekoenhet en ekoenhet är en gemenskap som kombinerar boende samt mat- och energiproduktion enligt ekologiska principer. Produktionen sker med ett kretsloppstänkande där näringsämnena återförs till marken. Källa: Prospekt Änggärdet Ute i skogen hörs åter yxhugg. Gallrandet har återupptagits. David Jonstad tittar ut över markerna och funderar på frågan hur det kommer att se ut här om tio år. – Det första husbygget har följts av fler, ett 30-tal personer bor här, några permanent, andra delvis. Vi är hyfsat självförsörjande på vissa saker som frukt, rotfrukter, grönsaker och ägg samtidigt som vi köper in spannmål och en massa andra saker som vi inte kan producera själva. kanskE har änGGärDET också fått efterföljare. – Jag tror att vi kommer att vara lyckliga för att vi har satsat på detta om tio år – och att andra kan använda sig av våra erfarenheter, säger David Jonstad. « nr 2 2012 impuls 15
Page 1 and 2: + SVERIGE RUNT KRÖNIKA Pelle Moeld
Page 3 and 4: ” Innehåll Det verkar nu som om
Page 5 and 6: ljus på sitt genombrott i Sverige
Page 7 and 8: det väl förspänt eftersom vi har
Page 9 and 10: Kultur och historia i två sagolän
Page 11 and 12: edaktör: Mats Nilsson // mats@sv.s
Page 13: Harry och Lina Hjort, David Jonstad
Page 17 and 18: nung När ett bär faller till mark
Page 19 and 20: MusiK soM vaPen Mot orättvisor Kr
Page 21 and 22: nr 2 2012 impuls 21
Page 23 and 24: - Jag går ner i varv ute på havet
Page 25 and 26: efter ”Carema-skandalen” har fr
Page 27 and 28: 10 frågor Sex i radio: ”jag vill
Page 29 and 30: sju sorters matbröd, ska smaka lik
Page 31 and 32: pulsiMPuLs debatt- oCh insändarsid
Page 33 and 34: I dokumentärserien ”Ordförande
Page 35 and 36: Medlemmar ur kvinnoorganisationen C
Page 37 and 38: 3 säkerhet, statistik, tankar och
Page 39 and 40: är CirKeLLedare redaktör: Mats Ni
Page 41 and 42: sverigedemokraterna (sD) är framg
Page 43 and 44: Gerlesborgsskolan KURSER I BOHUSLÄ

SOL- EL

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?