Draken nr 2.pdf - Lidingö stad

lidingö 

en tidning för oss som arbetar i lidingö stad • nummer 2 2013 

Vi vann en 

personlig tränare 

sidan 13 

Nytt iNtraNät på gåNg SiDaN 5

Också vi påverkas av konjunkturen 

Det händer väldigt mycket i Lidingö stad just nu. Jag tror 

att aktivitetsnivån är högre än någonsin och i detta nummer av 

Draken belyses detta med en rad intressanta artiklar. Vår verksamhet 

spänner över ett brett fält och berör många människor. 

årets medarbetarenkät visar ett mycket glädjande resultat. 

Stadens medarbetarindex, den totala andelen positiva svar, 

har ökat rejält sedan 2010 och vi ligger bra till i jämförelse med 

andra arbetsgivare. Den goda trivseln och den positiva attityden 

bland oss anställda har stor betydelse för stadens invånare. I 

höst ska vi mäta invånarnas attityder till stadens verksamheter. 

Fram till mitten av juni pågår en omfattande kommunikation 

med invånarna om hur Centrum/Torsvik ska utvecklas 

framöver. Staden har presenterat fem möjliga framtidsbilder för 

utvecklingen i området och förhoppningsvis kommer synpunkter 

att strömma in till stadshuset. 

Många länder i Europa har det tufft med sin ekonomi. Tillväxten 

är svag och arbetslösheten stiger. Även Sverige påverkas 

av vikande konjunktur och vi ser nu att stadens skatteintäkter 

inte ökar i den takt som vi vant oss vid under senare år. Vi kommer 

få leva med krav på besparingar under den närmaste tiden. 

Vi måste helt enkelt anpassa kostnaderna efter intäkterna. 

Kommunstyrelsen beslutar om budgetdirektiv den 3 juni. 

Det är populärt med kommunrankningar av olika slag och 

glädjande nog placerar sig Lidingö många gånger i topposition. 

Lidingö är enligt tidningen Fokus tredje bästa 

kommun att bo och arbeta i och analys- och 

teknikkonsultföretaget WSP utsåg nyligen 

Lidingö till Sveriges starkaste kommun. 

Det känns stimulerande att jobba i den här 

miljön. 

Redaktion 

Redaktör: Elisabeth Broman 

E-post: elisabeth.broman@lidingo.se 

Telefon: ankn 3047 

Skribenter: Elisabeth Broman, Stina Jaensson, Ewa Eckerman, Lars 

Bergström och Katarina Willers, Windh & co 

Layout: Kicki Braun 

E-post: kicki.braun@lidingo.se 

Ansvarig utgivare: Madeleine Helleday 

E-post: madeleine.helleday@lidingo.se 


ISSN: 1650-5700 

Tryckt hos: Danagård Litho på Svanenmärkt papper. 

2 

Jag önskar dig en riktigt bra sommar 

och semester med mycket 

avkoppling och stimulerande 

aktiviteter. 

Kjell-Olof Karlsson 

Stadsdirektör 

redaktionsråd 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

Kristina Israelsson 

E-post: kristina.israelsson@lidingo.se 


Miljö- och 

stadsbyggnadskontoret 

Birgit Lilliehöök 

E-post: birgit.lilliehook@lidingo.se 


Socialförvaltningen 

Lisbeth Molander 

E-post: lisbeth.molander@lidingo.se 


oväntad gäst dök upp på avtackning 

Christer Pettersson, utredningsansvarig på utbildningsförvaltningen, fick en 

rejäl överraskning på sin avtackning efter cirka 30 år i staden. 

– Christer hade jobbat så länge att han hade tagit sig igenom alla Milleskrukor. 

Vi ville därför ge honom något extra till avtackningen, berättar Maria 

Elmér på utbildningsförvaltningen. 

Kollegorna visste att Christer är ett stort fan av Björn Ranelid. Maria tog 

kontakt med författaren och frågade om han kunde tänka sig att delta i 

uppvaktningen och på den vägen var det. 

– Christer blev väldigt häpen och otroligt glad, men också Ranelid uppskattade 

mötet. Han tyckte det var intressant att få en pratstund med en 

person som läst precis allt han skrivit. 

Fastighetskontoret 

Caroline Holst Lindehag 

E-post: caroline.holst.lindehag@ 

lidingo.se 


Tekniska förvaltningen 

Lotta Ljungberg 

E-post: lotta.ljungberg@lidingo.se 

Telefon: 072-579 53 86 

Äldre- och 

handikappförvaltningen 

Cecilia Backentorn 

E-post: cecilia.backentorn@lidingo.se 


månadens drakecitat: 

”Ursäkta att mitt brev 

är så långt. Jag hade 

inte tid att skriva det 

kortare.” 

Winston Churchill 

läs mer om KlarspråK på sidan 3 

Utbildningsförvaltningen 

Ewa Eckerman 

E-post: ewa.eckerman@lidingo.se 


Lidingö stadsbibliotek 

Petra Olsson 

E-post: petra.olsson@lidingo.se 


Nästa nummer av Draken 

kommer i oktober 2013. 

fOTO: RICHaRD CROLE-REES 

Gilla oss på facebook 

så håller vi dig uppdaterad! 

www.facebook.com/Lidingostad

Två inspirationsföreläsningar om klarspråk lockade många åhörare till Stadshusets sessionssal. 

Vem skriver du för? 

i stadens nya skrivhjälp får du som skriver i jobbet konkreta råd och tips om 

hur du skriver enkelt och lättfattligt. 

– Vårt sätt att skriva är väldigt mycket vårt ansikte utåt. det handlar inte 

bara om hur vi uppfattas utan är ytterst en fråga om demokrati, säger stadens 

informationschef madeleine Helleday. 

Stadens nya Skrivhjälp och den lika nya 

Dokumenthjälpen är de senaste tillskotten i 

arbetet med att se över verktygen vi använder 

när vi kommunicerar med Lidingöborna. Först 

ut var en uppdatering av stadens grafiska profil 

våren 2011. 

– Vår nya Skrivhjälp är till för att underlätta 

för alla som skriver i jobbet. När vi slipper 

fundera över språkliga detaljer, som om vi ska 

skriva förvaltningarnas namn med stor eller 

liten bokstav, kan vi i stället koncentrera oss 

på det viktigaste, själva innehållet, fortsätter 

Madeleine. 

Förutom rena skrivregler innehåller 

Skrivhjälpen också konkreta råd och tips om 

UtBildninGar 

i höSt 

Berörda handläggare, 

nämndsekreterare 

och chefer kommer i 

september att erbjudas 

utbildningar i hur man 

skriver enkelt och korrekt 

och använder de 

nya dokumentmallarna. 

hur du skriver enkelt och lättfattligt. Något alla 

myndigheter numer är skyldiga att göra enligt 

Språklagen. 

– Att skriva enkelt och begripligt ökar förtroendet 

för oss som avsändare, men det handlar 

inte bara om hur vi ska uppfattas. Det viktigaste 

är att Lidingöborna lätt kan förstå och ta till sig 

det vi kommunicerar. 

En annan nyhet är Dokumenthjälpen med 

handledning och mallar för dig som skriver politiska 

dokument. Varje förvaltning har tidigare 

haft sin egen uppsättning mallar men från och 

med nu är alla mallar i stället gemensamma 

med en tydlig avsändare, Lidingö stad. På så vis 

kommer stadens skrivelser att se mer enhetliga 

ut, oavsett vilken förvaltning 

eller nämnd 

de kommer från. 

– I dag publiceras 

i stort sett alla kommunala 

skrivelser 

på webben. Det har 

därför blivit viktigare 

att tänka på tydlig 

struktur och enkelt 

språk också i de politiska 

dokumenten, 

avslutar Madeleine. l 

draken 2 – 13 3 

fOTO: KICKI BRaun 

r 

skrivhjälp 

ap 

L 

k å 

R s 

k 

KLARSPRÅK 

I LIDINGÖ STAD 

Några tips hur du gör din text lätt att 

läsa och förstå. 

/ Skriv ur läsarens perspektiv. 

Utgå från vad som är intressant för 

läsaren att veta i stället för vad du 

själv vill tala om. 

/ Börja med det viktigaste. 

/ Vänd dig direkt till läsaren. 

Skriv du, inte Du eller Ni. 

/ Undvik passiva formuleringar 

och skriv ut vem som gör vad. Skriv 

inte: Beslut har fattats att en ny bro 

ska byggas. Skriv i stället: Kommunfullmäktige 

har beslutat att en ny bro 

ska byggas. 

/ Skriv kort och ta bort onödiga 

ord. 

/ Glöm inte slutkontrollen. 

Låt någon annan läsa igenom din text 

och ge feedback. 

Skrivhjälpen och Dokumenthjälpen 

finns som pdf:er på Ö-nätet under 

Hitta direkt. Vill du ha ett tryckt exemplar, 

kontakta informationsenheten. 

Brev och rapporter 

Nya mallar finns i Word. Så här hittar 

du dem: öppna Word. Gå in under 

Arkiv > Nytt > Mina mallar. Välj flik. 

Tjänsteskrivelser och beslut 

Nya mallar öppnas när du skapar ett 

nytt dokument i Lex. 

e-postsignatur 

För att vi ska ge ett enhetligt intryck 

finns en mall för hur vi skriver våra 

avsändaruppgifter. Du hittar den i 

Skrivhjälpen eller på Ö-nätet under 

Hitta direkt > Grafiska profilen > 

Signatur E-post. 

GRafIK: KICKI BRaun

Nallebjörnarna trivs 

i skogen 

naturruta, sopsortering och strömlös dag – på nallebjörnens förskola arbetar 

pedagogerna på olika sätt för att öka miljömedvetenheten bland barnen. 

nästa steg är miljöcertifiering enligt Grön flagg 

i Lidingö stads miljöprogram står att miljömedvetenheten 

i staden ska höjas och att 

skolor och förskolor ska inspireras att uppnå 

Grön flagg, en miljöcertifiering som delas ut av 

stiftelsen Håll Sverige rent. På Nallebjörnens 

förskola är arbetet för den gröna flaggan i full 

gång. 

– Vi hade skogen som ett gemensamt tema på 

förskolan redan sedan tidigare. Barnen är ofta 

där och leker, äter och vilar. Att jobba för att 

uppnå Grön flagg känns därför som en naturlig 

fortsättning, säger Niamh Holden Wiltander, 

förskolechef. 

under 2012 arbetade förskolans pedagoger 

fram en handlingsplan för hur de tillsammans 

med barnen ska uppnå certifieringen. I planen 

har man valt att fokusera på närmiljön. Gården, 

skogen som lärande resurs och miljötänk i vardagen 

är de områden Nallebjörnen vill utveckla. 

– Vi har valt ämnen som ligger nära barnens 

vardag. Skogen har sin givna plats för oss och 

där tittar vi till exempel på årstidernas växlingar. 

När vi är inne försöker vi minska vår 

4 

miljöpåverkan genom att skapa i återvunnet 

material, sortera våra sopor och släcka lampor 

som inte behövs, fortsätter Niamh. 

Om ungefär ett år, när handlingsplanen är 

utvärderad, får Nallebjörnen hissa den gröna 

flaggan. I dag är fyra av Lidingö stads skolor och 

förskolor certifierade med Grön flagg och arbete 

pågår på ytterligare sju. l TExT: STIna JaEnSSOn 

Grön FlaGG – en del aV 

miljöproGrammet 

Hösten 2011 antogs Lidingö stads miljöprogram. 

I år har det följts upp för första gången. Förutom 

arbetet med Grön flagg visar uppföljningen att 

vi inom staden energieffektiviserar byggnader 

för att sänka kostnader och förbättra miljön i 

lokalerna, främjar cykling bland både medarbetare 

och Lidingöbor och att 1 717 hushåll på ön samlar 

in matavfall. Bra jobbat! Vill du veta mer om vad 

som händer på miljöområdet? Gå in på Ö-nätet 

under Hitta direkt > Stadens miljöprogram. 

fOTO: ann-CHaRLOTTE BLOMGREn 

Gång- och cykelväg 

öppen när gamla bron 

repareras 

Snart är det dags för reparation av 

klaffspannet, den öppningsbara delen, 

på gamla Lidingöbron. Cyklister 

och gående kan använda bron under 

hela arbetet. 

– Vi planerar att börja förbereda i 

maj då klaffmaskineriet ska rengöras 

och förstärkas, säger Carl Carstenius, 

biträdande projektledare. 

I sommar ska bron inspekteras 

innan reparationerna drar i gång 

under sensommaren eller tidiga 

hösten. 

– Under den perioden planerar 

vi omledning för cyklister och fotgängare 

på en mindre bro vid sidan 

av klaffspannet, säger Carl. 

Tanken är att reparationerna ska 

vara klara till båtsäsongen 2014. 

Arbetet berör inte bilbron. 

många tyckte till om 

hälsans ö 

Med hjälp av fokusgrupper med 

Lidingöbor, snabbenkät utanför öns 

mataffärer och en webbenkät som 

gav 150 svar har staden samlat in 

synpunkter om hur vi bäst ska leva 

upp till vårt varumärke. 

Hälsans ö är väl känt bland 

Lidingöborna. Många uppskattar varumärket 

men vill fylla det med mer 

innehåll. Högst upp på önskelistan 

står en större simhall. Nya idrottshallar 

och upprustning av befintliga 

är andra återkommande önskemål. I 

fokusgrupperna diskuterades också 

maten i förskola, skola och äldreomsorg. 

Att få vistas i Lidingös natur tilltalar 

alla generationer och är något 

många är stolta över att kunna göra 

så nära en storstad. 

Lidingöbornas synpunkter blir nu 

en del av underlaget i arbetet med 

att ta fram en ny hälsostrategi för 

staden. 

draken 2 – 13 

fOTO: KaJ POIKELa

Nytt personligt intranät 

på gång 

sedan en tid pågår arbetet med att ta fram ett nytt intranät för alla 

anställda i staden. ett intranät där du redan på startsidan möts av 

personligt riktad information och snabbåtkomst till viktiga arbetsredskap. 

Gunilla Olivestrand och Anna Larsson testade 

prototypen. 

Det främsta syftet med det nya intranätet 

är att det ska bli enklare att utföra vissa 

arbetsuppgifter och att kommunicera och dela 

kunskap med andra. En första basversion ska 

finnas klar för lansering i slutet av 2013. Tanken 

är sedan att fler funktioner läggs till efter hand. 

– Några nyheter är att startsidan blir mer 

personlig med snabbåtkomst till viktiga arbetsverktyg. 

Varje medarbetare får också en egen 

profilsida med kontaktinformation, berättar 

Eva Linderoth, projektledare. 

På sikt kommer det också att finnas ytor för 

dialog och samarbete, både inom och över enhets- 

och verksamhetsgränser. En ny kraftfull 

sökmotor och förbättrad struktur är andra 

exempel på förbättringar. 

För att få veta om förändringarna leder till 

att det nya intranätet blir bättre än det nuvarande 

har cirka 150 slumpvis utvalda medarbetare 

fått möjlighet att delta i en enkät om hur 

de upplever dagens intranät. Samma frågor 

kommer sedan att ställas sex till tolv månader 

ditt nya intranät 

ett smart och pålitligt stöd i vardagen 

fOTO: Eva LInDEROTH 

efter lanseringen av det nya intranätet. 

– Vi har även låtit ett tjugotal medarbetare 

från olika verksamheter testa en prototyp. Efter 

en kort introduktion fick alla i uppgift att leta 

efter svar på olika frågor i prototypen. Testet 

avslutades med att alla fick tycka till mer fritt 

om förslaget, berättar Eva. 

Anna Larsson från Rudboda hemtjänt var en 

av dem som deltog i testet: 

– Jag gillade att det nya intranätet är personligt 

och att jag enkelt och lättöverskådligt kan få 

information om min egen arbetsplats. 

Övriga testdeltagare var också i stort 

sett nöjda med vad de såg men projektgruppen 

håller just nu på att granska resultatet i detalj 

för att se vilka eventuella justeringar som kan 

behöva göras. l 

Följ arBetet 

Följ arbetet med vårt nya intranät i projektbloggen 

på Ö-nätet. Du hittar bloggen under: 

Vår arbetsplats > Projektet nytt intranät 2013. 

I projektgruppen ingår: 

malin rosenqvist, huvudprojektledare, chef för 

infoenheten, ksk 

eva linderoth, projektledare, informatör, ksk 

Carina liedberg, hr-konsult, ksk 

lotta Stegrell, it-tekniker, ksk 

Fredrik Wassberg, it-ansvarig, uf 

johanna Barane, kommunsekreterare, ksk 

mikaela Schmidt, it-ansvarig, avdelningen för 

verksamhetsstöd, äho 

maria sörén 

kommUnikatör i projektet 

CentrUm/torSVik 

Samrådet där Lidingöborna 

har möjlighet att tycka till om 

framtidens Centrum/Torsvik är 

i full gång. Projektet har bjudit 

in till tre välbesökta informationsmöten. 

Det går även att 

lämna synpunkter via stadens 

webbplats, e-post eller brev. 

hur har responsen varit hittills? 

– Vi har fått stor respons och 

många är engagerade. De första 

tre veckorna fick vi in runt 100 

synpunkter och på vårt första 

informationsmöte kom över 120 

personer. Vi har en stor monter 

i stadshusets entré som vi gärna 

använder för att visa och förklara 

våra förslag. Vi är glada att 

så många kommer och passar på 

att ställa frågor på våra möten. 

har ni kunnat se några tendenser 

i svaren? 

– Överlag är många positiva till 

att däcka över vid Torsviks torg, 

men det finns viss oro för att 

småstadskaraktären ska försvinna. 

Att få bort trafiken och 

minska bullret verkar vara viktigt 

för många. 

Vad händer efter samrådet? 

– Efter samrådet ska alla synpunkter 

ställas samman för att 

kunna användas som underlag 

i det fortsatta arbetet. De fem 

förslagen i samrådet ska kokas 

ner till två förslag som det blir 

en folkomröstning om nästa 

sommar. 

draken 2 – 13 5 

GRafIK: KICKI BRaun 

Hallå där! 

fOTO: KICKI BRaun

6 

Äldre- och handikappförvaltningen kritiserad: 

Snåla 

paragrafryttare? 

draken 2 – 13

den senaste tiden har stadens äldre- och handikappförvaltning 

fått ta emot kritik i media för att man 

gett avslag på en 91-årig mans ansökan om vård- och 

omsorgsboende för hustrun. många har upprörts och 

menar att kommunen beter sig oansvarigt och hjärtlöst. 

Strömmen av kritiker har varit strid sedan mannen 

berättade om sin situation i lokaltidningen Mitt i 

Lidingö och SVT:s ABC. Politiker, Demensförbundet, 

Anhörigföreningen, kollegor inom staden och privatpersoner 

har hört av sig. 

mannen är 91 år och lever med sin fru som har en 

demenssjukdom. I somras upplevde han att han inte 

längre orkade med ansvaret för både hustrun och 

hushållet och ansökte därför om en plats för henne på 

ett vård- och omsorgsboende. Beställaravdelningen 

behandlade och avslog ansökan. Mannen gick då 

vidare till nästa instans, förvaltningsrätten, för att 

få beslutet prövat. Förvaltningsrätten kom fram till 

samma slutsats som staden. I samma veva fångade 

lokaltidningen Mitt i Lidingö upp fallet. 

– All fokus i rapporteringen låg på makens situation. 

En situation som vi har full förståelse för. Men 

vi hade inte möjlighet att basera vårt beslut enbart 

på hans önskemål. Det fanns ytterligare en person 

att ta hänsyn till. Vad ville hans hustru och hur långt 

gången var hennes sjukdom? När vi fattar beslut måste 

vi utgå från den person ansökan gäller och alla våra 

insatser bygger på frivillighet. Just det här ärendet 

var dessutom mer komplext än vad som framkom i 

media, säger Ullacarin Holst Hammarlund, chef för 

beställaravdelningen. 

Förvaltningens chef Lotta Wigen har flera 

gånger fått frågan hur de skulle ha agerat om kvinnan 

i fråga levt ensam. Hade hon i så fall fått en plats på 

ett boende? 

– Det går inte att säga på rak arm. Vi hade tittat på 

hennes situation. Det kan låta stelt och byråkratiskt 

men vi följer särskilda rutiner i varje ärende. Det handlar 

i slutänden om att våra kunder ska få en rättvis 

och riktig bedömning. Besluten vi tar får aldrig vara 

godtyckliga, säger Lotta som tillsammans med äldre- 

Ullacarin 

Holst Hammarlund, 

chef för 

beställaravdelningen och 

Lotta Wigen, chef för äldre- 

och handikappförvaltningen 

TExT: ELISaBETH BROMan 

fOTO: KICKI BRaun OCH MaTTOn 

draken 2 – 13 7

8 

och handikappnämndens ordförande Jessica Nyberg 

varit stadens talesperson i media. 

Äldre- och handikappförvaltningen står alltså fast 

vid att man fattade ett riktigt beslut utifrån rådande 

omständigheter. 

– Det positiva som har kommit ur det här är att 

maken har hjälpt till att sätta fingret på de anhörigas 

situation. Vi har ett ganska omfattande stöd för anhöriga, 

men hans historia visar att vi behöver jobba 

ännu mer med den biten, säger Ullacarin. 

på beställaravdelningen kommer man nu att 

titta på hur man kan jobba mer utifrån ett helhetsperspektiv 

med utökat fokus på anhöriga och 

närstående. 

– Vi kanske också behöver bli ännu mer inkännande 

och lyhörda. Uppföljning är viktigt, som exempelvis 

att ringa kunden efter ett tag för att höra hur 

insatsen fungerar. Där finns mer vi kan göra, säger 

Ullacarin. 

I det aktuella ärendet har beställaravdelningen 

tagit fram ett förslag som går ut på att underlätta 

”Många tror att det är en 

allmän rättighet att få flytta till 

servicehus när man blir äldre.” 

mannens situation. 

– Vi hoppas att vi har hittat en lösning som alla 

inblandade kan bli nöjda med. Vi kommer att följa 

utvecklingen för att se hur det går, säger Ullacarin. 

i medias rapportering har Lidingö stad framställts 

som en kommun där äldre ofta nekas boende. 

Är det så verkligheten ser ut? 

– Media gör sina vinklingar och det får vi leva med, 

men bilden är missvisande. Förra året fick vi in drygt 

300 ansökningar om särskilt boende, det vill säga 

vård- och omsorgsboende eller servicehus. Av dem 

fick 40 avslag, säger Lotta. 

Majoriteten av dem som inte fick igenom sin ansökan 

hade sökt plats på servicehus. 

– Många tror att det är en allmän rättighet att 

få flytta till servicehus när man blir äldre, men det 

fungerar tyvärr inte så. Det krävs särskilda skäl för 

att få plats där, precis som på vård- och omsorgsboendena. 

Men det betyder inte att gamla lämnas därhän. 

Ingen behöver vara orolig för att inte få den vård och 

omsorg man behöver, avslutar Ullacarin. l 

draken 2 – 13

Vilka typer av boenden 

erbjuder staden? 

Staden kan erbjuda tre typer av boenden. Till de 

två första ansöker man. Seniorboendet kräver ingen 

ansökan, dit köar man endast. 

Vård- och omsorgsboende 

Vänder sig till personer som har ett omfattande 

behov av vård och omsorg, och som behöver kontinuerlig 

tillsyn dygnet runt. Här finns ständig tillgång 

till hälso- och sjukvårdspersonal. De boende har eget 

rum med tillgång till gemensamma utrymmen. 

Exempel: Siggebogården och Ektorpsgården. 

Servicehus 

För personer som inte kan bo kvar hemma med 

hemtjänst. De boende har egen lägenhet, kan delta 

i gemensamma aktiviteter och har tillgång till hemtjänst 

och sjukvårdspersonal. Den som är nyinflyttad 

bör kunna tillgodogöra sig servicehusets möjligheter 

och aktiviteter. 

Exempel: Baggeby gård. 

Seniorboende 

Som ett vanligt hyreshus, förutom att lägenheterna 

är anpassade för äldre och att alla hyresgäster är över 

70 år. 

Exempel: Tor. 

Vilket stöd kan anhöriga få? 

Några exempel på stödinsatser som staden erbjuder 

anhöriga till äldre och sjuka. De tre sista punkterna 

kräver ett biståndsbeslut, det vill säga man måste 

ansöka om att få stödet. 

Stödinsatser 

l Enskilda samtal med anhörigkonsulent. 

l Studiecirklar för anhöriga. 

l Utbildning och föreläsningar. 

l Mötesplats centrum. Ett nätverk och en mötesplats 

för äldre, anhöriga och frivilliga. Anhöriga kan delta i 

olika aktiviteter och få hjälp med avlösning. 

l Dagverksamhet för dementa eller personer i 

behov av sociala aktiviteter. Erbjuder avlösning 

för anhöriga. Dagverksamheten är öppen dagtid 

vardagar. 

l Trygghetsplats. Korttidsboende för dementa tre 

dagar i taget när anhöriga behöver avlösning. 

l Växelvårdsboende. Återkommande korttidsboende. 

draken 2 – 13 9

aktuellt förskola & skola 

Förutom årets tio förstelärare tillkommer ytterligare tolv tjänster 2014. 

tio lärare på väg att 

bli förstelärare 

lidingö stad är bland de första kommunerna i landet 

att införa regeringens nya satsning förstelärartjänster. 

efter vårens meriteringsprogram kan snart tio lidingölärare 

titulera sig förstelärare. 

avsikten med regeringens satsning på 

karriärtjänster är att höja läraryrkets status 

och kvaliteten i undervisningen. Satsningen 

innebär att en lärare kan utnämnas till två 

olika karriärtjänster, yrkesskicklig lärare med 

forskarutbildning (lektor) eller förstelärare. För 

att lärarna ska få högre lön inrättades också ett 

statsbidrag som ger ett lönepåslag med i genomsnitt 

5 000 kronor i månaden. Reformen gäller 

alla skolformer utom förskolan. Rektorerna har 

nu sett ut tio lärare som ska prövas till förstelärartjänsterna. 

– Jag ser det som en karriärmöjlighet och är 

tacksam för att jag fått chansen, berättar Anette 

Sörensen, lärare i årskurs F–3 vid Torsviks skola 

och en av tio utvalda. Att söka en karriärtjänst 

inom lärarkåren är ju helt nytt och att framhäva 

sig själv bland sina kollegor känns konstigt. 

Vi har även diskuterat mycket på skolan kring 

benämningen ”förstelärare”. 

10 

För att bli utnämnd till förstelärare av utvärderingsgruppen 

måste de tio kandidaterna 

genomgå en meriteringsprocess. Oberoende 

lärare och skolledare från andra kommuner ska 

studera dem under lektionerna och via en enkät 

samlas synpunkter in från elever och kollegor. 

Slutligen ska lärarna själva lämna in en argumenterande 

text om varför de borde få tjänsten. 

– I och med att jag kommer att bli bedömd 

från många olika håll ser jag det här som en 

chans att utvecklas inom läraryrket, säger Peter 

Sörberg, lärare i årskurs 7–9 på Bodals skola. 

Statsbidraget räcker till ett begränsat antal 

tjänster och baseras på antalet elever i kommunen. 

Förutom årets tio förstelärare kommer 

det under nästa år att tillkomma ytterligare tolv 

förstelärartjänster. Urvalet av tjänsterna ska 

fördelas jämnt mellan olika stadier, skolformer 

och ämneskombinationer. l TExT: EWa ECKERMan 

skolambassadör 

för eU 

Erika Larsson är lärare och skolambassadör 

för EU på Källängens 

skola. Ambassadören ska vara en 

inspiratör och resurs på den egna 

skolan, och genomföra aktiviteter 

kring EU och Europa. Utbildningen 

till skolambassadör arrangeras och 

finansiseras via Internationella 

programkontoret. 

Tillsammans med övriga sju 

skolambassadörer i Stockholm arrangerade 

Erika Larsson en debatt 

mellan EU-parlamentarikerna 

Anna-Maria Corazza Bildt (M) och 

Marita Ulvskog (S). 

– Nu väntar ett spännande 

besök med elever från en skola i 

l’Arbresle, en liten ort nära Lyon. 

De franska studenterna kommer 

att delta i våra lektioner och bo 

hemma hos våra elever under 

vistelsen, berättar Erika. 

Förändrad ledningsorganisation 

inom uf 

Från och med augusti minskar 

utbildningsförvaltningens ledningsgrupp 

från nio personer till åtta. Det 

beror på en förändrad organisation 

av skolområden. 

I dag är öns skolor och förskolor 

indelade i tre skolområden. Nu 

tas indelningen bort och därmed 

också uppdraget som områdeschef. 

I stället för tre områdeschefer ska 

två chefer gemensamt ansvara för 

alla förskolor och skolor. Förutom 

den besparing det innebär ska det 

även leda till ett ökat koncerntänk 

och göra förskolor och skolor mer 

likvärdiga. Den tredje områdeschefen 

kommer att leda förvaltningens 

enhet stöd och hälsa då nuvarande 

chef går i pension. 

draken 2 – 13 

fOTO: MaTTOn

eptiler på alfas 

öppna hus 

Alfa, dagligverksamhet för personer 

med asperger och autism, höll 

öppet hus 25 april. Ett av målen för 

Alfa är att genom ett individuellt 

anpassat arbete hitta sysselsättning 

eller praktikplats åt kunderna. 

– Det är både viktigt och roligt att 

få visa upp vår verksamhet. Det ger 

oss också tillfälle att berätta hur vi 

har hjälpt några av våra kunder, sa 

Lotta Engman, enhetschef. 

Emil beskrev sin väg från Alfa till 

Hökarängens zoo, där han nu gör 

praktik och får arbeta med sin passion, 

reptiler. 

Alfa har öppet året runt, vardagar 

klockan 08.00 –21.00. 

dagen T för äho 

Den 27 maj började biståndshandläggare, 

HSL-personal och chefer 

inom äldre- och handikappomsorgen 

att arbeta i det nya verksamhetssystemet 

Treserva. 

– Vi är väldigt stolta över att ha 

hållit tidplanen. Det har varit ett 

tufft jobb för alla inblandade, säger 

Agneta Aldor, projektledare. 

Treserva bidrar till större kundsäkerhet 

genom mer effektiv och 

enhetlig hantering av ärendena. 

– Nu får vi ett system som ligger 

i framkant och kan utvecklas med 

nya behov, säger Agneta. 

Under hösten fortsätter projektet 

med utbildning för omvårdnadspersonalen. 

Treserva ska vara infört 

fullt ut i början av 2014. 

fOTO: LInn WIGEn 

fOTO: MaTTOn 

Tuukka Teriö, vårdbiträde, Anna Lindqvister, sjuksköterska och Gönul Esim, undersköterska, 

i ett reflektionssamtal. 

Ett trettiotal sjuksköterskor och ett tiotal 

chefer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter 

på stadens äldreboenden och hospice startar nu 

reflektionssamtal på sina arbetsplatser. Under 

samtalen får vårdbiträden, undersköterskor och 

andra personalgrupper möjlighet att prata om 

svåra situationer i arbetsvardagen. 

– Under en reflektion kan man ta upp 

känsliga ämnen utan att riskera att det blir en 

konflikt. Alla är på samma nivå under samtalet. 

Och i stället för att söka en syndabock hjälps 

gruppen åt att komma fram till en lösning, 

säger Arja Autere, sjuksköterska och chef för 

sjuksköterskorna vid Siggebogården, Högsätra 

äldreboende och Lidingö hospice. 

Som exempel på vad ett reflektionssamtal kan 

ge berättar Arja om hur personalen gemensamt 

reflekterade över medicinhanteringen. I samtalen 

gick grupperna igenom riktlinjer och rutiner 

från Socialstyrelsen, Apoteksgruppen och medicinskt 

ansvarig sjuksköterska i staden. 

– Samtalen resulterade i en arbetsbeskrivning 

för läkemedel. Vi presenterade arbetsbeskriv- 

aktuellt vård & omsorg 

reflektion skapar 

sammansvetsade team 

reflekterande samtal är ett sätt att bygga upp välfungerande team inom 

äldreomsorgen. metoden prövas nu av personal på stadens äldreboenden 

och hospice. 

ningen för Apoteksgruppen som uppskattade 

resultatet väldigt mycket. 

För att det reflekterande arbetssättet ska 

kunna utvecklas hoppas nu Arja att de chefer 

och sjuksköterskor som ännu inte har gått utbildningen 

till reflektionsledare ska få möjlighet 

att göra det. Hon tror också att ett reflekterande 

förhållningssätt skulle kunna vara användbart 

inom fler av stadens verksamheter. l 

TExT: LaRS BERGSTRöM 

kort om reFlekterande 

Samtal 

Ett reflekterande samtal kan vara mellan 15 och 

45 minuter. Samtalen styrs av en reflektionsledare 

som ser till att alla kommer till tals. Gruppen kan 

utgå från en eller flera situationer i arbetet eller 

ett på förhand bestämt tema, som till exempel 

Socialstyrelsens riktlinjer för vård av personer 

med demens eller medicinhantering. Reflektionsledaren 

inleder och sammanfattar samtalen och 

de lösningar som gruppen kommer fram till. 

draken 2 – 13 11 

fOTO: LaRS BERGSTRöM

aktuellt personal 

Ryck uppåt 

med nio procent 

i februari fick 

alla anställda 

möjlighet att 

tycka till om sitt 

arbete i den återkommandemedarbetarenkäten. 

resultatet visar 

på en klar förbättring av stadens 

medarbetarindex, som är den totala 

andelen positiva svar i undersökningen. 

Svarsfrekvensen i undersökningen blev 

78 procent, en siffra som ligger i nivå med antalet 

svar i den senaste enkäten 2010. 

– Det är ett bra resultat med tanke på att vi 

inte har gjort några särskilda insatser för att 

få fler att svara den här gången, säger stadens 

personalchef Ulf Haraldsson. 

Stadens medarbetarindex, den totala andelen 

positiva svar, har ökat rejält sedan 2010, från 62 

till 71 procent. 

– Vi har gjort ett ryck med nio procentenheter. 

Det är ett fantastiskt bra resultat som bland 

annat visar att vårt arbete med ledarskapsutveckling 

inom äldre- och handikappförvaltningen 

har gett resultat. Arbetet med värdegrunden 

har troligen också haft positiv inverkan. 

Det stora medarbetarengagemang som 

kom fram i undersökningen 2010 råder fortfarande. 

91 procent av stadens anställda svarar att 

arbetet engagerar och ungefär lika många anser 

att egna kunskaper och färdigheter kommer 

till användning i jobbet. En klar majoritet, 80 

procent, tycker också att det finns tydliga mål 

att arbeta mot. 

När det gäller effektivitet och arbetsbelastning 

är siffrorna inte riktigt lika övertygande. 

12 

Knappt 60 procent tycker att arbetet är organiserat 

på ett sådant sätt att man vet vem som gör 

vad. Att många upplever en hög arbetsbelastning 

framgår också tydligt. Endast drygt 50 

procent anser att man hinner göra ett bra arbete 

på ordinarie arbetstid. Andelen medarbetare 

som upplever att det finns energi kvar för annat 

efter jobbet är ännu lägre, 42 procent. 

– Här har vi inte lyckats höja siffrorna 

nämnvärt sedan förra undersökningen och det 

är framförallt inom dessa områden som det är 

angeläget att vi förbättrar oss, säger Ulf. 

resultatet av undersökningen ska nu 

spridas inom staden. Därefter förväntas alla 

chefer ta fram en handlingsplan som visar hur 

man kommer att arbeta vidare med förändringar 

och förbättringar. l 

TExT: ELISaBETH BROMan 

Fakta om UnderSökninGen 

Enkäten genomfördes i februari 2013. Frågorna 

besvarades med en skala från 1 till 5, där 1 och 2 

registrerades som negativa svar, 3 som neutralt 

och 4 och 5 som positiva svar. Undersökningen 

utfördes av företaget Zondera. 

fOTO: MaTTOn 

Orkar du gå ut med 

vovven efter jobbet? 

så tycker vi 

Här är ett urval av svaren i medarbetarenkäten 

2013. Den mörka färgen 

visar andelen positiva svar. 

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 

92 % Arbetet känns meningsfullt 

91 % Arbetet engagerar 

89 % Kunskaper och färdigheter kommer till nytta i jobbet 

83 % Närmaste chef visar förtroende 

76 % Ser fram emot att gå till jobbet 

73 % Samarbetet fungerar bra inom enheten 

70 % Chefer och medarbetare visar respekt för varandra 

67 % Kan rekommendera Lidingö stad som arbetsgivare 

67 % Nöjd med arbetssituationen totalt sett 

65 % Närmaste chef bidrar till att skapa bra arbetsklimat 

64 % Vågar kritisera och ha avvikande åsikter 

64 % Närmaste chef är tillgänglig 

62 % Närmaste chef styr arbetet effektivt 

61 % Förstår innebörden av vår värdegrund vilja och våga 

61 % Närmaste chef ger konstruktiv återkoppling 

60 % Närmaste chef tar tag i konflikter 

59 % Har bra balans mellan arbete och fritid 

58 % Arbetet är organiserat (man vet vem som gör vad) 

58 % Staden menar allvar med sitt hälsoarbete 

57 % Den fysiska arbetsmiljön är tillfredsställande 

53 % Hinner göra ett bra arbete på ordinarie arbetstid 

45 % Fick bra introduktion till staden som nyanställd 

45 % Har sett resultat av förra enkäten 

42 % Har energi kvar efter jobbet 

36 % Arbetsgruppen tar lärdom av andra verksamheter 

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 

draken 2 – 13

annelies hälsospalt 

stadens hälsosamordnare 

annelie alexander 

delar med 

sig av tips. 

medeltida ideal 

gäller än 

Hälsa kan delas in i fyra dimensioner: 

fysisk, psykisk, social och 

existentiell. Den existentiella 

hälsan är kanske den dimension 

som får minst uppmärksamhet 

trots att ohälsan i samhället 

skulle kunna minska om vi 

stärkte våra känslor av mening, 

hopp och samhörighet. Redan 

på medeltiden pratade man 

om tre viktiga hörnstenar för 

existentiell hälsa, vita contemplativa, 

vita activa och sömn. Att 

aktivitet och sömn är viktigt 

vet de flesta, men att då och då 

avsätta tid för kontemplation är 

inte lika givet. 

Vita contemplativa handlar 

om just det, tid för att komma 

i kontakt med sig själv och sin 

omgivning. Vissa hittar känslor 

av meningsfullhet och samhörighet 

när de vistas i naturen 

och för andra kan det handla 

om andlighet eller religion. En 

av naturens läkande egenskaper 

är förmågan att skänka 

stabilitet och trygghet i en värld 

som i bland snurrar för fort eller 

känns hård. Ett tips i sommar 

är därför att spendera lite extra 

tid på din favoritplats i naturen 

oavsett om det är vid vattnet, 

i skogen eller närmaste park. 

Lägg också upp en plan för hur 

du kan hämta kraft, hopp och 

inspiration där eller i andra naturmiljöer 

under resten av året. 

Trevlig sommar! 

Eva Sundell, Kerstin Liljedahl Kullring, Carina Fredriksson Westin och Margareta Trollsten vann Bea Ahlperby 

(i rosa) som personlig tränare i tolv veckor. 

”man behöver en 

spark i baken” 

stillasittande jobb och soffhäng hemma. Carina Fredriksson Westin och 

kollegorna inom dagverksamheten på lidingö sjukhus längtade efter nya 

vanor men hade svårt att komma i gång. då vann de en personlig tränare. 

Carina Fredriksson 

Westin 

fOTO: KICKI BRaun 

”Vi behöver verkligen 

hjälp!” Så avslutades mejlet 

till tidningen Kommunalarbetarens 

Komiform-tävling, 

som de fyra kollegorna 

på dagverksamheten 

Gröna Rummet och Linden 

skickade in. Och vann! 

– Vi pratade mycket om 

träning och matvanor på 

jobbet, men det blev bara 

snack och ingen verkstad, berättar Carina Fredriksson 

Westin. 

Efter vinsten fanns det inte längre några 

ursäkter för soffpotatisarna och tolv veckor med 

coachen Bea Alhperby tog sin början. 

– Vårt mål var att få in träningen i vardagen 

och få bättre matvanor. Vi behövde en långsiktig 

livsstilsförändring för att må bättre. 

Och nya vanor har minsann satt sig. Tre 

vardagsmorgnar i veckan träffas Carina och Eva 

Sundell på gymmet klockan 05.45. Margareta 

Trollsten och Kerstin Liljedahl Kullring väljer 

att träna på Friskis på eftermiddagarna och 

springer i skogen. 

att träningsprogrammet ska följas upp, 

bland annat i Kommunalarbetaren, har motiverat, 

liksom att gruppen peppat varandra på 

jobbet. Enkelhet har också varit ett nyckelord. 

– Det blir för krångligt att följa en strikt diet. 

Maten måste i stället vara lättlagad och passa 

hela familjen. Carinas fokus har varit att ta bort 

läsk, godis och fika. 

– Jag blev förvånad över att det gick så fort 

att minska sötsuget. Varför har jag inte gjort det 

här tidigare, tänker jag nu. 

– Men man behöver en spark i baken. Mitt 

råd till andra som vill komma i gång är att köpa 

ett gymkort med introduktion. Kompisar med 

samma träningstider motiverar också. 

De fyra bönorna, som är mellan 44 och 60 år, 

kan konstatera att de kommit ur soffan och att 

de är piggare både på jobbet och hemma. 

– Vi har fått en ny syn på mat och träning och 

kommer absolut att fortsätta som nu, avslutar 

Carina. l TExT: KaTaRIna WILLERS, WInDH & CO 

draken 2 – 13 13 

fOTO: KICKI BRaun

14 

RÖNIKAN 

att vilja och våga är ledord som passar 

en framstående kommun som Lidingö. 

Jag tycker också att det är viktiga ord att 

försöka leva och jobba efter som individ. 

Snart två månader in i min nya tjänst börjar 

jag känna mig lite varm i kläderna och det 

är fantastiskt att få jobba inom ett område 

som engagerar så många! Med mitt jobb som 

verksamhetsuppföljare för kosten i förskolor, 

skolor och äldreomsorg så är ingen dag 

den andra lik och mycket handlar om att 

vilja och våga för att kunna förändra till det 

bättre. Arbetar man med matfrågor så måste 

man våga hantera andra människors känslor 

och vilja ta tag i problem som plötsligt 

uppstår. Men det har hänt att jag har vaknat 

upp på morgonen och tänkt ”hjälp, vad har 

jag gett mig in på?”. Ska jag som har pluggat 

kemi och molekylär nutrition prata med 

föräldrar om varför barnen inte fick Bregott 

till mackan i dag? Eller utreda om en ugn i 

ett kök behöver bytas ut? Men så inser jag 

att det är de här sakerna som är verkligheten 

och som bidrar till att drygt 8 000 barn, 

ungdomar och gamla får mat på tallriken 

varje dag. Självklart vill jag att alla dessa 

människor också ska gilla det som serveras, 

och det är definitivt en utmaning 

att lyckas med. 

Vilken var din favoritmat i skolan? 

kevin acuna 

Fritidsledare, Kulans fritidsgård 

– Ärtsoppa. 

Jag tackar mamma 

för matintresset 

Mat är för mig njutning, glädje, samvaro, 

dofter och smak. Men mat är också basal för 

att den ger oss energi för att orka leva, tänka 

och röra på oss och näring för att vi ska må 

optimalt på lång sikt. Mitt intresse för mat 

växte fram genom min mamma som alltid 

lät mig vara med i köket vare sig det handlade 

om syltning, bakning eller matlagning. 

Efter ett tag började jag också inse att det 

krävdes MYCKET mat för att 

jag som 15-åring skulle orka 

träna sex dagar i veckan, och 

mamma fick med andra ord 

stå ännu mer vid spisen. Jag 

hade bestämt mig för att det 

här med dans var min grej och 

jag ville visa alla att jag vågade 

satsa på det. Därför 

flyttade jag mitt pick 

och pack från en 

liten håla i 

katarina palmquist 

Hr-assistent, hr-enheten 

– Hamburgare med bröd 

och potatismos. 

Värmland till Oslo och dansade på heltid 

under ett år. Därifrån var steget inte så långt 

att packa väskan igen och ta flyget till England 

för att fortsätta danskarriären. Men 

efter ytterligare två år med ömma muskler 

och blödande tår så förstod jag att viljan som 

krävs för att armbåga sig fram som dansare 

kanske inte fanns där ändå. Det fick mig att 

våga bryta upp, ta med mig en engelsman 

och flytta hem till Sverige igen. 

När man rest eller bott utomlands så 

inser man hur bra vi på många sätt har det i 

Sverige. Att vi är ett av bara tre länder i världen 

som erbjuder kostnadsfri skollunch till 

alla elever och att barn och äldre varje dag 

erbjuds en varm, tillagad lunch är något vi 

ska vara stolta över. Självklart kan vi alltid 

bli bättre och med Lidingö stads närmare 

80 kvalitetskrav ställda på måltiderna är 

vi en god bit på väg. Men det finns många 

utmaningar kvar och jag ser fram emot att 

våga ta itu med dem! 

linnea olsson 

nutritionist och verksamhetsuppföljare för 

kostentreprenader, konsult- och servicekontoret 

robert Bildsten 

Barnskötare, Kalvhagens 

förskola 

– Fiskpanetter med remouladsås 

och kokt potatis. 

draken 2 – 13

nyanställda 

Fastighetskontoret 

Johan Meder 

konsult och servicekontoret 

Isabel Flores 

Erika Johansson 

Magnus Johansson 

Linnea Olsson 

Utbildningsförvaltningen 

Ulrik Allheim 

Marie Hedenaf 

Ann Lidbrink 

Äldre- och handikappförvatningen 

Britt-Louise Arlekvist 

Wiveca Dedering 

Maria Härenstam 

Per Johansson 

Boktips till hängmattan 

Vägen mot Bålberget 

av Therése Söderlind 

Vi följer fyra människor 

och en bygd – från 

1600-talet fram till i 

dag. Det är 1970-tal 

och Jacke blir lämnad 

och får ensam ta hand 

om tonårsdottern 

Victoria. Hon intresserar sig för häxförföljelserna 

och släktingen Malin, 

som dömdes för häxeri på 1600-talet. 

Malins egen berättelse tar vid, liksom 

häxvittnet Olofs. En bok om ursprung, 

skuld och arvssynd med fantastiskt 

språk och ångermanländska miljöbeskrivningar. 

Missa inte Söderlinds 

besök på biblioteket 18 september! 

mörka platser 

av Gillian Flynn 

I en småstad i mellanvästern 

bor Libby 

Day, överlevare efter 

en massaker då hon 

var bara sju år. Tjugo 

år senare är Libby 

ingen ängel längre, 

utan lever loppan 

på pengar från en trust fund. När 

pengarna börjar sina nappar Libby på 

en mötesförfrågan från en grupp true 

crime-fanatiker. Det visar sig snart att 

de har andra avsikter än att bara träffa 

henne. En spännande historia om 

1980-talets satanismskräck, ondska 

och fattiga småstäder, med underbara 

karaktärer. 

TExT: PETRa OLSSOn 

”Vi fungerar som bollplank” 

▀ Vad gör en förskolepsykolog? 

– I första hand är vi konsulter till förskolepersonal 

när det uppstår frågor kring ett barn eller en 

barngrupp, när det känns besvärligt och man har 

en känsla av att ha kört fast. Vi fungerar som bollplank 

och kan ge pedagogerna fler verktyg i lådan 

när det gäller att förstå och bemöta barn. Vi jobbar 

också med utveckling och fortbildning. Ett tema 

kan vara hur förskolepersonalen kan förbereda sig 

inför utvecklingssamtal med föräldrarna. 

▀ Hur har den första tiden på jobbet varit? 

– Bra och rolig! Redan första dagen var jag ute på 

konsultation hos en förskola. Så jag började med 

en rivstart! 

▀ Vad är det bästa med ditt jobb? 

– När man tillsammans med personal uppfinner 

har du rätt uppgifter i Självservice? 

Vi vet att en del medarbetare inte får draken på 

grund av att de har fel hemadress registrerad 

i Självservice på webben. om du vill att nästa 

nummer av tidningen ska dimpa ner i din brevlåda 

kan du enkelt ändra dina adressuppgifter själv. 

Logga in i Heroma Självservice på webben. Under 

fliken Personligt > Namn och adress finns dina 

adressuppgifter. Markera det som är felaktigt och 

justera. Glöm inte att spara. 

aNN LiDbriNk 

NY SOM: Förskolepsykolog 

BOR: I Kummelnäs, Nacka 

SENASTE JOBB: Psykolog på BUP Ektorp, 

med inriktning mot MVC och BVC 

GÖR PÅ FRITIDEN: Sjunger i ett jazz & 

blues band, skådar fåglar, hänger med 

familjen 

LÄSER JUST NU: Har just läst Frihet av 

Jonathan Franzen, rekommenderas varmt! 

DRÖMRESA: Skidresa till Alperna 

nya lösningar som ingen av oss förutsett. När 

lösningar föds i stunden och i mötet. 

▀ Vad kan just du bidra med? 

– Ur ett barnpsykologiskt perspektiv kan jag bidra 

med att förskolepersonal får mer förståelse, inspiration 

och arbetsglädje. 

▀ Hur ser en vanlig arbetsdag ut? 

– Jag är ute på olika förskolor mycket, ofta blir det 

ett möte på förmiddagen och ett på eftermiddagen. 

Ibland även på lunchen. Jag blir jätteglad när 

förskolor kontaktar mig och min kollega. Vi finns 

och är gratis, så det är bara för förskolorna att lyfta 

på luren. Hellre att man ringer en gång för mycket 

än för lite. Min kollega, Marianne Brodin, brukar 

säga att inget problem är för stort, men inte heller 

för litet. 

draken 2 – 13 15 

fOTO:ELISaBETH BROMan 

På samma flik går det att lägga in privata telefonnummer, 

uppgifter om nära anhörig och barns personnummer 

som används vid vård av sjukt barn. 

De adressuppgifter som finns 

i Självservice används inte 

bara vid utskick av Draken 

utan ligger också till grund 

för andra utskick, som till exempel 

lönespecifikationerna.

Posttidning B 

Lidingö stad, informationsenheten 

181 82 Lidingö 

porträtt med recept 

På Iris präglas aktiviteterna av ett tänk som ifrågasätter normer. 

iris blommar fram 

till sommaren 

Som första kommun i Stockholm har lidingös fritidsgårdar nu öppnat en hBtQ- 

verksamhet för unga. en av initiativtagarna är fritidsledaren Ursula diaz diaz. 

– dessa ungdomar är välkomna på alla fritidsgårdar, men klimatet de möter 

är kanske inte alltid lika välkomnande. därför ville vi ge dem en trygg miljö att 

träffas och umgås i. 

iris. Det latiska namnet för regnbåge men 

också en skir, blålila trädgårdsblomma som 

blommar nu på försommaren. 

Iris är numera också en nyöppnad HBTQverksamhet 

för Lidingös ungdomar. Varje 

söndag mellan klockan 16 och 20 har man öppet 

i fritidslokalerna i Allhuset i Gångsätra. Den 22 

april var det invigning med workshops, liveband 

och fika. 

– Iris ser ut som vilken fritidsgård som helst 

med häng, fika, matlagning, filmvisning och skapande, 

berättar Ursula Diaz Diaz. Skillnaden är 

att de aktiviteter vi gör, liksom vardagssamtalet, 

präglas av ett norm-kritiskt tänk. 

– Ungdomarna vet att HBTQ-frågor är ett 

tema som de kan ta upp om och när de vill. Förra 

söndagen valde man till exempel att titta på 

filmen The kids are all right. 

ursula berättar att det finns en liknande 

mötesplats i Stockholm i RFSL:s regi, som har 

fungerat som inspiration vid skapandet av Iris. 

Men det var en utbildning om mötesplatser, som 

fick fritidsledarna på Lidingö att se behovet av 

en HBTQ-mötesplats. 

– Framför allt undersökningen Hon han hen 

fick oss att höja på ögonbrynen och reagera. Den 

pekade på att unga HBTQ-personer har en högre 

självmordsfrekvens än andra ungdomar och att 

de mår sämre och är mer utsatta än jämnåriga. 

– Men självklart mår inte alla dåligt och 

ungdomarna är inga offer vi ska tycka synd om. 

I stället lägger vi fokus på det positiva. 

För Urusla handlar det om vilken människosyn 

vi har och att alla ska ha samma rättigheter. 

– Häromdagen tvingades en basketspelare 

i amerikanska ligan NBA att komma ut som 

homosexuell. Jag har aldrig tvingats att komma 

ut som heterosexuell. Just sådana teman kan vi 

prata öppet och fördomsfritt om här på Iris. 

i första hand är det ungdomar från Lidingö 

som man vänder sig till, men dörren är även 

öppen för unga från andra kommuner. 

– Självklart får kompisar, syskon och andra 

som är nyfikna på HBTQ-frågor också komma 

till oss. 

Verksamheten pågår fram till 9 juni för att 

sedan utvärderas. l TExT: KaTaRIna WILLERS, WInDH & CO 

Fakta hBtQ 

HBTQ står för homosexuella, bisexuella, transpersoner 

och queer-personer. Queer står för ett förhållningssätt 

som är kritiskt till samhällets normer 

kring kön och sexualitet. 

fOTO: MaTTOn 

ursula diaz diaz 

arbEtar SOM: Fritidsledare 

bOr: Hornstull 

iNtrESSEN: Resor, sneakers 

och mat 

bLir gLaD aV: Positiva 

människor, musik och dans 

bLir arg aV: Orättvisa och 

ignorans 

trE SakEr jag iNtE 

klarar mig utan: 

Människor jag har kära, god 

mat och kärlek i all form 

recept på 

guacamole 

Passar bra som dipp eller sås 

till exempelvis kött. 

det här behöver du: 

2 avokados 

1 grön chili 

1 lime 

1 vitlöksklyfta 

1 schalottenlök 

1/2 tomat 

1 kruka koriander 

Salt 

Så här gör du: 

1. Mosa avokadon. 

2. Finhacka lök, koriander, 

tomat och chili (ha i 

mängd efter styrka och 

smak). 

3. Pressa lime och tillsätt 

salt efter smak. 

fOTO: ELISaBETH BROMan

Draken nr 2.pdf - Lidingö stad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?