HMK- Geodesi-Marker - Tfe

2 GRUNDLÄGGANDE BEGREPP OCH PRINCIPER
2.2 Miljöfaktorers inverkan på markering
Ett antal miljöfaktorer inverkar och påverkar en markerings
varaktighet och användning. Dels kan det vara fråga om att
markeringen försvagas och utplånas med tiden, dels kan den
rubbas i läge beroende på flera faktorer.
Vid anläggande av en markering bör hänsyn tas till dessa
faktorer för att få ett bra resultat. Såväl lokalisering som val av
material och utförandet av markeringen påverkas. Geologiska,
kemiska, biologiska faktorer, samt varaktighet hos olika markeringstyper
och mänsklig påverkan, är de aspekter som bör tas
upp till behandling.
2.2.1 Geologiska faktorer
Det finns flera geologiska faktorer att ta hänsyn till vid markering.
De viktigaste är tjäle, sättningar, skred och erosion.
Tjäle uppstår genom att det i jorden upptagna vattnet separeras
ut och bildar islinser. De farligaste jordarna har en
kornstorleksfördelning som innebär en god kapillär
vattenupptagningsförmåga, t.ex. siltjordar. Grövre friktionsjordar
som sand, grus och grovkornig morän har praktiskt taget
ingen tjällyftning. I Bilaga H finns tjäl-djupstabell för några orter
i Sverige.
Hur block (block är sten med diameter > 0.2 m) påverkas av
frosten varierar kraftigt med jordart och fuktighet. Block som
ligger i finkorniga jordar eller i fuktiga partier liksom i sluttningar
bör undvikas. Redan 3 - 4 % lutning leder till lateralrörelser.
För block som ligger på plana ytor i väldränerad torr jord och
som når ner till frostfritt djup kan frostrelaterade rörelser anses
försumbara. Det bör observeras att avståndet till frostfritt djup
lokalt ökar för snöröjda ytor.
Ett vanligt sätt att bedöma om blocket är tillräckligt stort och
jordfast är s.k. klangtest. Man kan dock därigenom inte utesluta
att blocket rör sig i en sluttning, i finkornig jord eller i fuktig
mark. Vid användning av markering i block krävs därför kontrollmätning
när man ställer höga krav.
11