Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Åsa Arping, litteraturforskare vid Göteborgs universitet, lägger fram sin doktorsavhandling<br />
2002, i ämnet om roman<strong>en</strong>s historia och d<strong>en</strong> kvinnliga författar<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>ombrott,<br />
<strong>med</strong> titeln <strong>D<strong>en</strong></strong> anspråksfulla blygsamhet<strong>en</strong>. Auktoritet och g<strong>en</strong>us i 1830-talets sv<strong>en</strong>ska<br />
romandebatt och behandlar Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare-<br />
Carlén. Hon beskriver hur roman<strong>en</strong> etablerar sig <strong>som</strong> eg<strong>en</strong> g<strong>en</strong>re, samtidigt <strong>som</strong> d<strong>en</strong><br />
väcker <strong>en</strong> fundam<strong>en</strong>tal framtidsfråga – d<strong>en</strong> om `<strong>kvinna</strong>ns plats i det off<strong>en</strong>tliga samtalet´.<br />
Maria Löfgr<strong>en</strong>, litteraturvetare och forskare vid Umeå universitet, publicerar 2003 sin<br />
doktorsavhandling, om Emilie Flygare-Carlén, Emancipation<strong>en</strong>s gränser: Emilie<br />
Flygare-Carléns 1840-talsromaner och <strong>kvinna</strong>ns ställning. G<strong>en</strong>om analyser av Flygare-<br />
Carléns texter framhåller Löfgr<strong>en</strong> h<strong>en</strong>nes delaktighet i samhällskritik<strong>en</strong>, samt ur <strong>en</strong><br />
kvinnoemancipatorisk synvinkel, där Flygare-Carlén framför möjliga utvägar för kvinnorna;<br />
<strong>som</strong> jämlikare äkt<strong>en</strong>skap och ökat inflytande.<br />
Övrigt<br />
Jag har företagit <strong>en</strong> studieresa till G<strong>en</strong>ève för att på plats samla in kunskap i mitt ämne.<br />
Där besökte jag Château de Coppet. G<strong>en</strong>om guidning och studie av miljöer, har jag<br />
närmat mig person<strong>en</strong> Anne Louise Germaine de Staël von Holstein. I Jean-Jacques<br />
Rousseaus födelsehus i G<strong>en</strong>ève finns idag <strong>”</strong>espace Rousseau<strong>”</strong>. G<strong>en</strong>om <strong>en</strong> audiovisuell<br />
resa har jag där tagit del av Rousseaus liv och gärningar och fördjupat min kännedom<br />
om personlighet<strong>en</strong>, författar<strong>en</strong> och filosof<strong>en</strong>. På Musée d´Art et d´Histoire G<strong>en</strong>éve, har<br />
jag betraktat originalmålningar av för mig aktuella kulturpersonligheter.<br />
Under mitt uppsatsarbete utkommer Ingrid Elam lämpligt <strong>med</strong> <strong>en</strong> bok om Martina von<br />
Schwerin, vilk<strong>en</strong> träffar Mme de Staël vid ett flertal tillfäll<strong>en</strong> under de sju dagar Staël<br />
befinner sig i Göteborg. Bok<strong>en</strong> handlar om brevskrivar<strong>en</strong> Martina, m<strong>en</strong> d<strong>en</strong> ger äv<strong>en</strong><br />
god bildning för mitt arbete.<br />
Madame de Staëls utgivna verk går i huvudsak ej att låna på några bibliotek. Jag har<br />
tagit del av vissa utvalda verk, översatta till sv<strong>en</strong>ska eller <strong>en</strong>gelska, via läsesalslån på<br />
Universitetsbiblioteket i Göteborg.<br />
20
Change language