Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Den som finge göra bekantskap med en sådan kvinna!” - BADA ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
är därtill <strong>en</strong> tillgång för h<strong>en</strong>ne själv i studiet av d<strong>en</strong> tyska kultur<strong>en</strong>, då han hjälper h<strong>en</strong>ne<br />
<strong>med</strong> språket och att rätt tolka d<strong>en</strong> omgivande tyska kultur<strong>en</strong>. <strong>”</strong><strong>D<strong>en</strong></strong> politiska<br />
opposition<strong>en</strong> påverkade sålunda hos madame de Staël d<strong>en</strong> kulturella inställning<strong>en</strong>.<strong>”</strong> 170<br />
A.W. Schlegel följer äv<strong>en</strong> <strong>med</strong> på h<strong>en</strong>nes resa till Sverige.<br />
Francois R<strong>en</strong>é Chateaubriand (1768-1848) gästar Mme de Staëls salong. Äv<strong>en</strong> han<br />
tillhör emigranterna i England under <strong>en</strong> period och anses <strong>som</strong> <strong>en</strong> ledande<br />
emigrantförfattare och repres<strong>en</strong>tant för d<strong>en</strong> franska nyromantik<strong>en</strong>. Han reser till<br />
Amerika och hämtar inspiration, återkommer och möts av det franska skräckväldet.<br />
Chateaubriand gör visit hos Mme de Staël och ett spirituellt samtal förs vid h<strong>en</strong>nes<br />
morgontoalett; då <strong>”</strong>plötsligt inträder madame Récamier, klädd i <strong>en</strong> vit dräkt; hon sätter<br />
sig mitt i <strong>en</strong> soffa av blått sid<strong>en</strong>. Madame de Staël, <strong>som</strong> blev stå<strong>en</strong>de, fortsatte sin<br />
mycket livfulla konversation och var högst vältalig. Jag svarade knappt, jag kunde inte<br />
ta ögon<strong>en</strong> från madame Récamier. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig något liknande<strong>”</strong>;<br />
171 Chateaubriand fattar tycke för d<strong>en</strong> förtjusande Mme de Récamier och hon kommer<br />
att blir hans musa, 172 tillbedd och ouppnåelig.<br />
Juliette Récamier (1777-1849) är Mme de Staëls trogna vän g<strong>en</strong>om hela livet och<br />
hon har alltid sitt privata rum stå<strong>en</strong>de på slottet Coppet. H<strong>en</strong>nes salong besöks av politiker<br />
och författare. <strong>”</strong>Madame Récamier samlade hos sig i Paris det yppersta <strong>som</strong> fanns<br />
i de förtryckta partierna och i de opinioner <strong>som</strong> inte svikit allt för framgång<strong>en</strong>. Man såg<br />
där de mest framstå<strong>en</strong>de repres<strong>en</strong>tanterna för d<strong>en</strong> gamla monarki<strong>en</strong> och det nya kejsardömet<br />
[---] Bonaparte tålde inte succén, inte <strong>en</strong>s <strong>en</strong> <strong>kvinna</strong>s. Han sade: `När började det<br />
hållas konselj hos madame Récamier?`<strong>”</strong>. 173<br />
Under år<strong>en</strong>s lopp och på grund av d<strong>en</strong> förföljelse Mme de Staël utsätts för, blir Coppet<br />
<strong>som</strong> från början är <strong>en</strong> glad tillflyktsort för <strong>en</strong> kosmopolitisk grupp, symbol<strong>en</strong> för motståndet<br />
och frihet<strong>en</strong>. <strong>D<strong>en</strong></strong> trogna vänskaran krymper och många är misstänkta, Mme de<br />
Staël känner sig tvung<strong>en</strong> att resa, helst från Europa. 174<br />
Madame de Staëls litterära produktion<br />
Mme de Staëls verk visar tankeskärpa och <strong>en</strong> skarp psykologisk karaktär. Hon kommer<br />
ut <strong>med</strong> <strong>en</strong> betydande produktion under sin tid. Jag fäster uppmärksamhet<strong>en</strong> vid fem<br />
verk, vilka jag finner signifikativa för mitt arbete. I Dix Années d´exile är det Mme de<br />
Staëls eg<strong>en</strong> röst <strong>som</strong> talar, vilket ger liv åt histori<strong>en</strong> och <strong>en</strong> överbyggnad i tid. De la<br />
Littérature är h<strong>en</strong>nes betydelsefulla avhandling <strong>som</strong> påvisar litteratur<strong>en</strong>s samband <strong>med</strong><br />
omgivande samhälle. Delphine och Corinne väcker ett intresse i det sv<strong>en</strong>ska kulturella<br />
samhället inför h<strong>en</strong>nes ankomst, och jag bedömer dessa <strong>som</strong> inflytelserika i det sv<strong>en</strong>ska<br />
litterära etablissemanget. G<strong>en</strong>om De l`Allemagne sprider hon kännedom om d<strong>en</strong> tyska<br />
andliga odling<strong>en</strong>. Bok<strong>en</strong> påverkar h<strong>en</strong>nes livssituation och föranleder h<strong>en</strong>nes resa<br />
g<strong>en</strong>om Europa till Sverige.<br />
Mme de Staël överlämnar mycket av sig själv i sina litterära och politiska studier; sina<br />
skrifter gör hon till <strong>en</strong> plattform för egna idéer och d<strong>en</strong>na avsikt döljer hon aldrig. Hon<br />
uttrycker själv sitt ställningsstagande:<br />
170<br />
Bonniers litteraturhistoria IV, s. 10.<br />
171<br />
Chateaubriand, Francois -R<strong>en</strong>é de, 1973. Minn<strong>en</strong> från andra sidan grav<strong>en</strong>, s. 224f.<br />
172<br />
Musa är <strong>en</strong> mytologisk gestalt; sångmö, sånggudinna, vilk<strong>en</strong> man tillskriver sin litteratur.<br />
173<br />
Chateaubriand 1973, s. 225.<br />
174<br />
Återkommer till detta s<strong>en</strong>are i samband <strong>med</strong> h<strong>en</strong>nes flykt <strong>som</strong> leder h<strong>en</strong>ne till Sverige.<br />
34