Skolbiblioteket som socialt rum - BADA - Högskolan i Borås

More documents

Recommendations

Info

1.2 Vad är ett skolbibliotek? Svenska skolbibliotek kan vara utformade på många olika sätt. Ett skolbibliotek kan vara ett kombinerat folk- och skolbibliotek tillgängligt endast viss tid av dagen eller via lärare med nyckel. Ibland är det ett par bokhyllor i skolans matsal, andra gånger ligger biblioteket i en lokal särskilt anpassad för verksamheten (Andersson, 1999, s 14 –15). Skolbibliotekens olikheter föranledde Statens kulturråd att i slutet av 90-talet utreda de svenska skolbibliotekens standard och funktion med utgångspunkt att skolbibliotek är pedagogiska bibliotek. Det visade sig bl.a. att det förelåg stora skillnader mellan skolbiblioteken avseende media, teknik, lokaler och personal vilket t. ex. medför svårigheter när man vill utvärdera verksamheten (ibid, s 16). Kulturrådet föreslog därför denna denition av skolbiblioteksfunktionen. • Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det nns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. • Skolbibliotekets uppgift är att svara för biblioteksservice i första hand för utbildningens behov inom den egna organisationen och att i samverkan med landets biblioteksväsende i övrigt ge biblioteksservice (ibid, s 10). Gransäterskolan i Håbo har erhållit bidrag från Kulturrådet för att praktiskt kunna utforma och utveckla sitt skolbibliotek. Erfarenheterna från detta arbete resulterade i att Kulturrådets skolbiblioteksdenition kompletterades. • … ett skolbibliotek är ett bibliotek som ser ut och fungerar på ett sådant sätt att det utgör ett stöd för elevernas lärande och skolans uppgift att leva upp till läroplanens mål. (Ögland, 2002, s 6). Det nns även denitioner av skolbiblioteksfunktionen på internationell nivå. FN:s organ för bl.a. utbildningsfrågor, Unesco, har i samarbete med IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions : Section of School Libraries and Resource Centers, utarbetat ett manifest i syfte att stödja utvecklingen inom utbildningsområdet genom att lyfta fram skolbiblioteket och dess roll i undervisningen. Skolbiblioteksmanifest 2002 utgår ifrån FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och fastslår att skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar samt bidrar till att elever utvecklar de färdigheter som krävs för ett livslångt lärande. Skolbibliotekets uppgift ses här vara att främja elevers läslust samt lust att lära. Elever ska även tränas i att bli biblioteksanvändare, värdera och använda olika typer av information samt erhålla förståelse för olika kommunikationsformer. I skolbiblioteket ska det nnas möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Enligt manifestet ska elever ha tillgång till bl.a. fack- och skönlitteratur på olika nivåer, tryckta och digitala informationskällor samt en fackutbildad bibliotekarie som stödjer och utvecklar elevers kunskaper i informationsökning och kritiskt tänkande. 4
I skolbiblioteksmanifestet ses skolbiblioteket även som en plats för främjandet av aktiviteter som ökar den kulturella och sociala medvetenheten. Skolbiblioteket ska ge elever möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga så att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare i ett demokratiskt samhälle. En positiv tolkning av Kulturrådets skolbiblioteksdenition ser skolbiblioteket som en integrerad del av undervisningen, men ger varje enskild skola möjlighet att utforma skolbiblioteksverksamhet i enlighet med aktuell verksamhet och kunskapssyn. Detta anser jag överensstämmer väl med aktuella läroplaner (Lpo 94, Lpf 94) där rektor utifrån målen i läroplan och kommunal skolplan ansvarar för det praktiska genomförandet av hur t.ex. arbetsmiljön i skolan ska utformas. I Lpf 94 betonas visserligen både biblioteket och tillgång till handledning som ett redskap vid informationssökning, men rektor har frihet att utforma elevernas arbetsmiljö med andra redskap (Lp0 94, Lpf 94).Vid en mer kritisk tolkning kan formuleringarna ses som alltför öppna och inte praktiskt användbara. Unesco´s och IFLA´s skolbiblioteksmanifest är ett dokument av en helt annan karaktär. Syftet med manifestet är att hävda och fastslå betydelsen av skolbiblioteket och dess verksamhet. Kopplingen till Unesco medför att manifestet erhåller status och internationell spridning. I Skolbiblioteksmanifestet anges dels hur en skolbiblioteksverksamhet ska organiseras, utformas och bedrivas, men också dess ideologiska grundvalar. I manifestet ingår, till skillnad från Kulturrådets skolbiblioteksdenition, bibliotekarien som en given komponent. Skolbiblioteksverksamheten ska utformas i enlighet med respektive skolas behov och förutsättningar där skolbibliotekarien ansvarar bl.a. för den dagliga verksamheten samt planering och utveckling av skolbiblioteksverksamheten. I denna uppsats ses skolbiblioteket, i enlighet med ovanstående denitioner, som en integrerad del av skolan, ett redskap och ett stöd för elevernas lärande och skolans uppgift att leva upp till läroplanens mål. I uppsatsen ses skolbiblioteket som främjande av elevers läslust, lust att lära samt utvecklande av kunskaper i informationsökning och kritiskt tänkande. Skolbiblioteket kan i detta sammanhang bidra till elevernas möjligheter att utvecklas till medborgare i ett demokratiskt samhälle. 1.3 Rummets betydelse för verksamheten Bibliotek är idag en av många möjliga arenor för att få tillgång till information. Biblioteksverksamhet är inte längre knuten till en bestämd plats utan pågår även utanför bibliotekets väggar. Informationen lagras i ökad omfattning i medier som aldrig ingår i något visuellt åskådligt mediebestånd. Den kan nås via Internet oavsett om vi benner oss i biblioteket, på resa eller vid vårt köksbord. När vi sitter framför bildskärmar och arbetar med digitala medier och ”besöker” ett bibliotek eller en databas kan det omgivande rummet te sig ointressant. Rapporter och forskning som bedrivits har dock visat att människan påverkas av miljön och att vår upplevelse av miljön får konsekvenser för hur vi fungerar i en omgivning. Ann Skantze, forskare vid Pedagogiska institutionen i Stockholm har i sin doktorsavhandling ”Vad betyder skolhuset ?” visat att både barn och ungdomar upplever skolhusens 5
Page 1 and 2: MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH I
Page 3 and 4: 1 INLEDNING 3 1.1 BAKGRUND 3 1.2 VA
Page 5: 1 Inledning 1.1 Bakgrund Jag är an
Page 9 and 10: I ”Rum för en ny skola” beskri
Page 11 and 12: att beräkna bibliotekets storlek.
Page 13 and 14: Arkitekten Lars Jadelius forskar om
Page 15 and 16: Nationella och kommunala styrdokume
Page 17 and 18: En organisation som skola eller bib
Page 19 and 20: Distinktionen mellan starka och sva
Page 21 and 22: I analysen av själva skolbibliotek
Page 23 and 24: Utgångspunkten är samma planritni
Page 25 and 26: För att nå enkelhet och läsbarhe
Page 27 and 28: 4.1 Celsiusskolan Celsiusskolan inv
Page 29 and 30: 4.2 Celsiusskolans bibliotek Figur
Page 31 and 32: 4.3 Fyrisskolan Figur 20 Fyrisskola
Page 33 and 34: 4.4 Fyrisskolans bibliotek 1997 inv
Page 35 and 36: 33 Figur 29 Fyrisbiblioteket, planr
Page 37 and 38: öda siktlinjen mot biblioteket och
Page 39 and 40: skönlitteratur och enskilda studie
Page 41 and 42: Överfört till en justerad graf, g
Page 43 and 44: 5.2 Fyrisskolan Fyrisskolan består
Page 45 and 46: Om man utgår från biblioteket som
Page 47 and 48: 5.2.5 Fyrisskolans bibliotek, synta
Page 49 and 50: från roten genom att passera nod 1
Page 51 and 52: Den centrala placeringen visar sig
Page 53 and 54: Placeringen beror även på platsen
Page 55 and 56: området för kontroll från infodi
Page 57 and 58:
Jag har valt att se biblioteken som
Page 59 and 60:
När det gäller bibliotekets place
Page 61 and 62:
8 Käll- och litteraturförteckning
Page 63 and 64:
Kungl.biblioteket. Byggnaden & saml
show all

Skolbiblioteket som socialt rum - BADA - Högskolan i Borås

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?