PDF-fil - Sveriges Radio

Tredje satsen
Otron och förnekelsens ande
har bemäktigat sig honom.
Han blickar omkring sig i det brokiga
vimlet av företeelser. När han
miste sitt rena barnasinne, förlorade
han också det säkra fäste, som
allenast kärleken kan ge. Han tvivlar
på Gud och tvivlar på sig själv.
Hela tillvaron ter sig för honom som
en ohygglig mardröm. Äcklet vid
allt vad tillvaro heter bemäktigar sig
honom och driver honom till ett
utbrott av förtvivlan.
Fjärde satsen.
Första gryningen. Altsolo
Barnatrons rörande stämma når
vårt öra.
”Från dig, o Gud, har jag
kommit, och till dig står min själs
längtan. Sänd mig, o Gud, det ljus,
som leder mig tillbaka till dig, in i
den eviga saligheten!”
Femte satsen
Ännu en gång ställs vi inför fruktansvärda
frågor. En hög röst förkunna:
Allt levandes tid är ute, den
yttersta domen förestår, skräckens
stora dag har kommit. Jorden
bävar, gravarna rämnar, de döda
uppstår och skrider förbi i en
ändlös procession. Jordens mäktiga
och ansenliga - konungar
och tiggare, rättfärdiga och gudlösa
- alla tränger på. Ropet
12
om nåd och förbarmande skallar
genom rymderna. Allt fruktansvärdare
ljuder ropet - våra sinnen
omtöcknas och vårt medvetande
dör bort, medan den eviga anden
nalkas oss.
Den ’stora appellen’ ljuder -
Apokalypsens trumpeter klingar ut,
och i den fruktansvärda tystnad
som följer förnimmer vi den
avlägsna, knappt hörbara sången
av en näktergal som ett sista,
döende eko av vårt jordeliv. En kör
av heliga, himmelska väsen intonerar
sakta: ’Du skall uppstå, ja
förvisso skall du uppstå’. Guds härlighet
uppenbarar sig. Ett milt och
underbart ljus genomtränger oss till
vårt hjärta. Helig tystnad råder.
Och se - ingen dom blir avkunnad
- ingen är syndare och ingen
rättfärdig, ingen är stor och ingen
är ringa - intet straff och ingen belöning.
En allsmäktig kärlekskänsla
genomströmmar oss och fyller oss
med saligt liv och salig tro.”
Så presenterade Mahler sin
”Uppståndelsesymfoni”. En symfoni
som skrevs i en tid då det gamla
trygga skulle ersättas av det nya,
mer okända, inför ett sekel som
skulle bli ett av de mörkaste i Europas
historia. Men Mahler förmedlar
en optimistisk livssyn med sitt lidelsefulla
verk. En livssyn till tröst och