Julkaisu Adoben PDF-muodossa - Herkules.Oulu.Fi - Oulu

47
He’s a dangerous man (om He betraktas som farlig för lyssnaren). Det kan också vara
frågan om konventionella avskedsfraser som Take care of yourself .
Vid sidan av de ovannämnda mera standardiserade fallen av klarspråk, finns det
ytterligare fall där rakt på sak -strategin används med hänsyn till ansikte. De visar hur det
sociala ansiktet innebär en ömsesidig anpassning så att varje deltagare försöker förutse
det som den andra deltagaren försöker att förutse. Sådana är enligt Brown och Levinson
(ibid.:99f.) bl.a. hälsningar där talaren insisterar på att lyssnaren får tränga sig på hans
negativa ansikte (Come in), eller avskedsfraser där talaren insisterar på att lyssnaren får
överträda hans positiva ansikte (Don’t let me keep you). Detsamma gäller vid vissa
erbjudanden där talaren insisterar om att lyssnaren får tränga sig på talarens negativa
ansikte (You must have some more cake).
On record -strategier kan utgöras av direkt klarspråk men det finns situationer där
talaren bestämmer sig för att minimera en handlings ansiktshotande kraft. Talaren vill
genomföra den ansiktshotande handlingen och också ta ansvaret för dess effekter, men
samtidigt linda in budskapet, dvs. man lägger ner omsorg på ansiktsförhållanden.
Skillnad görs om det är det negativa eller det positiva ansiktet som beaktas: Positiv
artighet riktas till lyssnarens positiva ansikte, hans önskan om en positiv självbild,
negativ artighet gäller det negativa ansiktet, lyssnarens grundläggande önskan om
oberoende. (Brown & Levinson, 1987:69f.; Norrby, 1996:179)
2.3.2.3 Solidaritetsstrategier
Positiv artighet gäller lyssnarens önskan att hans behov betraktas som önskvärda. Talaren
uttrycker att hans önskningar (åtminstone delvis) sammanfaller med lyssnarens.
Solidaritetsstrategier som då används kan enligt Norrby (1996:181) betraktas som
handlingar som visar att talaren känner närhet, solidaritet, delaktighet och intimitet med
den han vänder sig till. Positiv artighet kännetecknar således intima, vardagliga samtal
mellan nära vänner. Antagandet bakom solidaritetsstrategier − i likhet med rakt på sak -
strategin − är således att det inte finns någon skillnad eller enbart en liten skillnad i makt
och distans mellan samtalsdeltagarna. Lingvistiskt karakteriseras positiv artighet av att
det associeras med språket mellan nära vänner. Solidaritetsstrategier används som
markörer för intimitet för att antyda gemensamma intressen (i viss mån) även mellan
främmande vilka betraktar sig själva som likar med avseende på syftet i sammanhanget.
Därför används solidaritetsstrategier inte bara för att minimera ansiktshot utan i
allmänhet också för att peka på att talaren vill visa delaktighet och komma närmare
lyssnaren.
Brown och Levinson (1987:103) räknar upp olika strategier som talaren kan använda
för att betona solidaritet och gemenskap med lyssnaren. Det är tre mekanismer som ligger
till grund för och som leder till att strategierna realiseras i olika typer. Den första
bakomliggande mekanismen är antagandet om att talaren och lyssnaren delar samma
bakgrund och visar att han och lyssnaren hör till samma grupp och delar samma
önskningar. Talaren har här tre olika tillvägagångssätt att utgår ifrån, vilka i sin tur leder
till olika typer av solidaritetsstrategier. Talaren kan meddela att en viss önskan, ett visst