LTU-EX--98/165--SE - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE 

)O\WWQLQJ DY IOHUIDPLOMVKXV 

%(1*7 5$*1$56621 

1998:165 CIV

Flyttning av flerfamiljshus Bengt Ragnarsson 

Förord 

Förord 

Under min 7-månaderspraktik på Skanska i Umeå, hade jag förmånen att få 

medverka i ett husflyttningsprojekt där totalt sju hus flyttades ca 14 mil. Flyttningen 

var ganska publikfriande eftersom husen transporterades med pråm. Redan i projektets 

inledningsskede väckte min arbetschef Bror-Lennart Lundqvist tanken att detta kunde 

vara ett tänkbart ämne till mitt kommande examensarbete. 

Ett syfte med detta examensarbete har varit att detalj visa exempel på hur ett 

husflyttningsprojekt kan utföras. För att göra denna beskrivning lite bredare har 

ytterligare ett husflyttningsprojekt studerats vid sidan av det projekt som jag själv var 

med i. Ett annat syfte var att undersöka vad som finns skrivet om husflyttningar och att 

undersöka hur olika lagar och regler inverkar. 

Jag vill tacka Bror-Lennart Lundqvist, Bengt Johansson, Sverre Grahn, Rolf MG 

Thomasson, Kjell E Larsson och Erik Lindbäck. Ni har alla villigt bistått med 

ovärderlig information till detta examensarbete. Tack även till Håkan Svanefjord och 

Johan Granberg för eran medverkan. 

Slutligen vill jag tacka min examinator och handledare Ulf Ohlsson vid Luleå 

Tekniska Universitet, avdelningen för anläggningsproduktionsteknik. 

Luleå juni 1998 

Bengt Ragnarsson


Sammanfattning 


Den främsta orsaken till att flerfamiljshus flyttas är att deras marknadsvärde höjs 

när de flyttas från en ort med många tomma lägenheter till en ort där lägenheter 

efterfrågas. Förutom höjningen av marknadsvärdet medför flyttningen att husen åter 

ger hyresintäkter på den nya orten. Om husen säljs efter flyttningen till en köpeskilling 

som motsvarar det nya marknadsvärdet, frigörs kapital som dels kan betala kostnaden 

för flyttningen och dels ge en vinst. Denna ekonomiska drivkraft har gjort att flera 

flyttningsprojekt har genomförts de senaste åren. Om husen inte byter ägare vid 

flyttningen realiseras inte värdeökningen lika snabbt utan då får man se det som en 

investering för att säkerställa framtida intäkter. 

Flyttade hus betraktas i nästan alla avseenden som om de vore nyproducerade. I 

analogi med detta betraktas avflyttning av hus från en plats som rivning. Vid flyttning 

av hus måste man därför söka både rivningslov och bygglov. Eftersom husen betraktas 

som nyproducerade måste det i princip uppfylla samma tekniska krav som vilka 

nyproducerade hus som helst, vilket innebär att äldre hus som flyttas måste byggas om 

för att klara krav som ändrats sedan de byggdes första gången. Vidare kan man beviljas 

räntebidrag samt erhålla nybyggnadslån för det flyttade husen. Långivaren kan dock 

välja att tillämpa andra låneformer än nybyggnadslån. 

Säkerheten för bostadslån ligger i fastigheten och den fasta egendom som står på 

den. Vid en husflyttning måste man tänka på att husen inte är fast egendom under 

flyttningstiden och villkoren för eventuella befintliga bostadslån förändras under denna 

tidsperiod. 

Hus kan flyttas i hela volymer eller som demonterade byggelement. När husen 

flyttas som större volymer måste man ta bort allt som sticker ut i från husen t ex 

balkonger, och man tvingas ta av taken för att minska transporthöjden. Husen lyfts 

sedan upp så att man kan lasta dem på ett transportfordon. Eftersom transport av hela 

volymer ofta blir bredare, längre och tyngre än vad som normalt tillåts på allmän väg, 

måste dispens sökas hos Vägverket om transporten ska gå genom flera kommuner. Går 

transporten inom samma kommun söks dispensen hos gatukontoret i kommunen. 

Två genomförda flyttningsprojekt beskrivs som fallstudier i denna rapport. Den 

ena fallstudien behandlar en flyttning av 26 lägenheter fördelade på sju hus, till Umeå 

ifrån tre platser i området runt Skellefteå. Den huvudsakliga transporten av dessa hus 

utfördes med pråm på Bottenviken. I den andra studien flyttades 40 lägenheter från 

Robertsfors och Ånäset till Umeå. Dessa hus fraktades med lastbil hela 

transportsträckan. I båda projekten var byggherrarna kreditgivare som tvingats överta 

husen när dess ursprungliga ägare försatts i konkurs. Man flyttade alla husen i så stora 

volymer som möjligt. Fallstudierna visar att produktionskostnaden för de flyttade 

husen blev ca 70 % av motsvarande kostnad för att bygga nya hus. 

Ägare av hus med många tomma lägenheter, har allt att vinna på att flytta husen 

till en ort där lägenheterna efterfrågas. Den som köper flyttade hus har inte lika mycket 

att vinna men kan ändå göra en bra affär om det överenskomna priset blir lågt. Blir 

priset för högt måste köparen väga köpet av de flyttade husen mot att bygga nya hus.



När man flyttar hela husvolymer är det trafiksäkerhetsaspekten som begränsar 

den maximala transportsträckan. Har man möjlighet att använda sjötransporter kan 

man flytta husen i princip hur långt som helst. 

När man bygger hus i områden där den framtida bostadsmarknaden är osäker bör 

man se till att husen är lätta att flytta. På så sätt underlättas finansieringen av dessa hus 

eftersom husen får ett restvärde om de kan flyttas ifall marknaden viker.

1 INLEDNING ....................................................................................................................................................... 1 

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................................... 1 

1.2 SYFTE............................................................................................................................................................ 1 

1.3 AVGRÄNSNINGAR.......................................................................................................................................... 1 

1.4 INTRESSENTER / MÅLGRUPP.......................................................................................................................... 1 

1.5 METOD.......................................................................................................................................................... 2 

1.5.1 Allmänt................................................................................................................................................. 2 

1.5.2 Litteraturstudie..................................................................................................................................... 2 

1.5.3 Intervjuer.............................................................................................................................................. 2 

2 GENERELLT OM HUSFLYTTNINGAR, EN KUNSKAPSÖVERSIKT .................................................... 3 

2.1 DEFINITION AV BEGREPPET HUSFLYTTNING ................................................................................................... 3 

2.2 ORSAKER TILL ATT HUS FLYTTAS................................................................................................................... 3 

2.2.1 Marknadsskäl ....................................................................................................................................... 3 

2.2.2 Praktiska skäl....................................................................................................................................... 3 

2.3 ALTERNATIV TILL FLYTTNING........................................................................................................................ 3 

2.4 FLYTTNINGSMETODER................................................................................................................................... 4 

2.4.1 Volymflyttning ...................................................................................................................................... 4 

2.4.2 Elementflyttning ................................................................................................................................... 4 

2.4.3 Selektiv rivning..................................................................................................................................... 5 

2.5 AKTÖRER ...................................................................................................................................................... 5 

2.6 BYGGLOV, RIVNINGSLOV, BYGGANMÄLAN.................................................................................................... 5 

2.6.1 Allmänt lov och anmälan ..................................................................................................................... 5 

2.6.2 Specifikt om rivning.............................................................................................................................. 6 

2.6.3 Specifikt om nyproduktion.................................................................................................................... 6 

2.7 EVAKUERING AV BOENDE I HUSEN................................................................................................................. 6 

2.8 KOMMUNALLAGEN........................................................................................................................................ 7 

2.9 TRAFIKTILLSTÅND......................................................................................................................................... 7 

2.10 RÄNTEBIDRAG............................................................................................................................................. 8 

2.11 LÅN............................................................................................................................................................. 8 

2.11.1 Bottenlån och garantilån.................................................................................................................... 8 

2.11.2 Byggnadskreditiv och kreditivkostnad................................................................................................ 9 

2.11.3 Konsekvenser vid en husflyttning ....................................................................................................... 9 

3 FALLSTUDIE: HUSFLYTTNING FRÅN SKELLEFTEÅ TILL UMEÅ .................................................. 11 

3.1 KORT BESKRIVNING AV PROJEKTET............................................................................................................. 11 

3.2 MOTIV FÖR HUSFLYTTNINGEN ..................................................................................................................... 11 

3.3 PLANERING.................................................................................................................................................. 12 

3.4 UPPHANDLING............................................................................................................................................. 13 

3.4.1 Ägarbyte............................................................................................................................................. 13 

3.4.2 Upphandling av flyttning.................................................................................................................... 13 

3.5 VAL AV PRÅM SOM TRANSPORTMEDEL........................................................................................................ 14 

3.6 FÖRSÄKRINGAR........................................................................................................................................... 14 

3.7 PROJEKTERING ............................................................................................................................................ 15 

3.8 TOMTKÖP.................................................................................................................................................... 15 

3.9 BESKRIVNING AV HUSEN OCH OMGIVNINGEN .............................................................................................. 15 

3.9.1 Gummarkshusen................................................................................................................................. 15 

3.9.2 Skelleftehamnshuset ........................................................................................................................... 16 

3.9.3 Åbynhusen .......................................................................................................................................... 16 

3.10 FÖRBEREDELSER INFÖR TRANSPORT.......................................................................................................... 16 

3.11 BEGRÄNSNING AV STORLEKEN PÅ DE FLYTTADE ENHETERNA.................................................................... 18 

3.12 FÖRBEREDELSER FÖRE DEMONTERING AV HUSEN ..................................................................................... 18 

3.13 DEMONTERING FÖRE FLYTTNING............................................................................................................... 19 

3.13.1 Gummark.......................................................................................................................................... 19 

3.13.2 Skelleftehamn ................................................................................................................................... 25 

3.13.3 Åbyn ................................................................................................................................................. 26 

3.14 BESKRIVNING AV DET NYA KVARTERET I RÖBÄCK .................................................................................... 28 

3.15 FÖRBEREDELSER I UMEÅ INFÖR HUSENS ANKOMST................................................................................... 29

3.16 TRANSPORT AV HUSEN.............................................................................................................................. 30 

3.17 FÖRBEREDELSER INFÖR NERSÄNKNINGEN AV HUSEN ................................................................................ 31 

3.18 NERSÄNKNING AV HUSEN.......................................................................................................................... 33 

3.19 FÄRDIGSTÄLLNING AV KVARTERET ........................................................................................................... 35 

3.20 EKONOMISKT UTFALL FÖR STADSHYPOTEK............................................................................................... 37 

3.20.1 Resultat............................................................................................................................................. 37 

3.20.2 Kostnader för transporten................................................................................................................ 37 

3.20.3 Ändrings- och tilläggskostnader ...................................................................................................... 38 

3.20.4 Kostnader på grund av nya tekniska krav........................................................................................ 39 

3.21 EKONOMISKT UTFALL FÖR BOSTADEN....................................................................................................... 40 

3.22 INFLYTTNING I DET NYA KVARTERET......................................................................................................... 40 

3.23 DE INBLANDADES ÅSIKT............................................................................................................................ 41 

3.23.1 Rolf MG Thomasson, Regionchef, Stadshypotek AB, Region Västerbotten ..................................... 41 

3.23.2 Kjell E Larsson, Byggledare Bostaden Bygg AB.............................................................................. 41 

3.23.3 Bror-Lennart Lundqvist, Arbetschef Skanska................................................................................... 41 

3.23.4 Bengt Johansson, Produktionschef Skanska .................................................................................... 41 

3.23.5 Håkan Svanefjord och Johan Granberg, Hantverkare Skanska ...................................................... 42 

3.23.6 De nya hyresgästerna....................................................................................................................... 42 

4 FALLSTUDIE: HUSFLYTTNING FRÅN ROBERTSFORS OCH ÅNÄSET TILL UMEÅ.................... 43 

4.1 KORT BESKRIVNING AV PROJEKTET............................................................................................................. 43 

4.2 BAKGRUND OCH MOTIV TILL FLYTTNING ..................................................................................................... 43 

4.3 DEMONTERING OCH LYFTNING I ROBERTSFORS OCH ÅNÄSET...................................................................... 44 

4.4 TRANSPORT................................................................................................................................................. 48 

4.5 HUSEN PLACERAS I TOMTEBO ..................................................................................................................... 48 

4.6 EKONOMISKT RESULTAT.............................................................................................................................. 49 

5 ANALYS OCH DISKUSSION ........................................................................................................................ 51 

5.1 LITTERATURSTUDIE..................................................................................................................................... 51 

5.2 JÄMFÖRELSE MELLAN FLYTTNINGSPROJEKTEN I FALLSTUDIERNA................................................................ 51 

5.3 STADSHYPOTEKS EKONOMISKA RESULTAT FRÅN HUSFLYTTNINGEN ............................................................ 51 

5.4 MANDAMUS EKONOMISKA RESULTAT FRÅN HUSFLYTTNINGEN.................................................................... 52 

5.5 PRODUKTIONSKOSTNAD FÖR NYPRODUCERADE HUS OCH FÖR DE FLYTTADE HUSEN ................................... 52 

5.5.1 Produktionskostnad för nya hus byggda i Umeå................................................................................ 52 

5.5.2 Produktionskostnad för de flyttade husen .......................................................................................... 52 

5.6 BESIKTNING FÖRE ARBETENA INLEDS .......................................................................................................... 53 

5.7 HUSENS STABILITET UNDER ARBETET.......................................................................................................... 53 

5.8 HYRESGÄSTERNAS KLAGOMÅL PÅ STÄDNINGEN.......................................................................................... 54 

6 SLUTSATSER .................................................................................................................................................. 55 

6.1 HUSFLYTTNINGARS LÖNSAMHET................................................................................................................. 55 

6.2 NY NISCH I BYGGBRANSCHEN...................................................................................................................... 56 

6.3 FLYTTBARA HUS.......................................................................................................................................... 56 

6.4 INVERKAN AV HUSENS ÅLDER PÅ PRODUKTIONSKOSTNADEN ...................................................................... 57 

6.5 ALTERNATIV TILL FLYTTNING I AVFOLKNINGSBYGDER ................................................................................ 57 

6.6 NYTT BOENDE TILL DE SOM BLIR UTAN BOSTAD NÄR HUS FLYTTAS............................................................. 58 

6.7 FLYTTNINGSAVSTÅND ................................................................................................................................. 58 

6.8 TRAILERTYP................................................................................................................................................ 59 

6.9 ANDRA TRANSPORTMEDEL.......................................................................................................................... 59 

6.10 DOKUMENTERA ALLT ................................................................................................................................59 

6.11 BIDRAG FÖR EKOLOGISKT BYGGANDE ....................................................................................................... 59 

6.12 FÖRSLAG PÅ NYA UTREDNINGAR ............................................................................................................... 60 

7 REKOMMENDATIONER.............................................................................................................................. 61 

8 REFERENSER ................................................................................................................................................. 63


Inledning 

Inledning 

Bakgrund 

I områden med stor utflyttning händer det att flerfamiljshus blir olönsamma när 

det blir för många tomma lägenheter. Ibland har det gått så långt att husägaren har gått 

i konkurs och att kreditgivaren tvingats överta husen. Detta märks speciellt på hus av 

de så kallade krisårgångarna d v s åren just före och just efter 1990. När dessa hus 

byggdes var det lättare att låna pengar än idag och staten subventionerade 

bostadsbyggandet genom kraftiga räntebidrag. Därefter trappades räntebidraget ner 

vilket gjorde att de gamla kalkylerna blev felvisande. Tomma eller nästan tomma 

flerfamiljshus har mycket lågt marknadsvärde men genom att investera i en 

husflyttning till en ort där husen efterfrågas kan man återskapa husen värde. Av denna 

anledning har intresset för husflyttningar ökat under de senaste åren och det har också 

genomförts en del husflyttningar. Undertecknad har själv haft möjligheten att vara med 

som arbetsledare vid en sådan husflyttning och då väcktes iden om att skriva detta 

examensarbete. 

Syfte 

Examensarbetet har fem syften. Det första syftet är att undersöka vilka regler och 

normer som omgärdar en husflyttning. Det andra syftet är att undersöka hur lönsamt 

det är att flytta hus. Ett tredje syfte är att visa exempel på hur en husflyttning kan gå till 

och ge rekommendationer hur det bör gå till. Det fjärde syftet är att undersöka vad som 

finns skrivet om husflyttningar. Det sista syftet är att kartlägga inställningen till 

husflyttningar hos de som varit inblandade i sådana projekt. 

Avgränsningar 

Examensarbetet behandlar enbart flyttningar av flerfamiljshus i Norden. I 

rapporten behandlas enbart hus som flyttas som hela volymer och av marknadsskäl. 

Begreppen marknadsskäl och volymflyttning förklaras i avsnitten 0 Marknadsskäl och 

0 Volymflyttning. Andra flyttningsmetoder och andra skäl beskrivs kort för att ge 

läsaren en översikt. 

Intressenter / Målgrupp 

En rapport om husflyttning är av intresse för följande; 

• Husägare som kan välja att flytta hus. 

• Husköpare/förvaltare som kan välja att köpa flyttade hus. 

• Entreprenörer har intresse av att göra en bra affär, att erhålla nya uppdrag och att 

skaffa sig specialkompetens i en krympande byggbransch. 

• Samhället och hyresgästerna har intresse i en husflyttning eftersom detta resulterar i 

att efterfrågade lägenheter ställs till förfogande snabbt och billigt. 

• Samhället kan flytta kulturminnesmärkta hus till ett ställe där de inte står i vägen för 

annan samhällsnyttig verksamhet. 

• Entreprenörens hantverkare har intresse av att det finns arbete och att dessa 

arbetsuppgifter finns i intressanta projekt. 

• Det bör vara intressant för alla byggintresserade att läsa om genomförandet av 

husflyttningar och drivkrafterna bakom dessa. 

1


Inledning 

Metod 

Allmänt 

Fallstudier görs på två husflyttningsprojekt. Vid det ena av dem medverkade 

undertecknad som arbetsledare åt generalentreprenören Skanska. Detta innebär att 

”inside”-information om denna flyttning finns tillgänglig. Dessutom finns det kvar 

rikligt med protokoll, fakturor med specifikationer, foton, ritningar samt en videofilm. 

Det andra projektet finns dokumenterat i en broschyr som Boverket tagit fram. 

Litteraturstudie 

Litteraturstudien används för att kartlägga av vad som finns skrivet om 

flyttningar utförda inom Norden. Sökningen av denna litteratur görs i databaser såsom 

Libris, Bibdia och Byggdok. Litteratur om normer och regler som kan ha 

beröringspunkter med en husflyttning kommer att efterfrågas hos sakkunniga på 

respektive område. 

Intervjuer 

Vid fallstudien görs intervjuer görs med nyckelpersoner som varit med i de 

studerade projekten. Syftet med dessa är att skaffa den information som behövs för att 

beskriva flyttningarna korrekt. Frågorna ut minst en vecka före intervjutillfället. 

Följdfrågor som inte tas upp direkt första gången ställs vid ett nytt tillfälle som i övrigt 

följer samma procedur som vid den första intervjun. Intervjuerna valideras genom att 

de medverkande för läsa igenom det rapportmaterial som intervjun resulterat i. 

Intervjuer med sakkunniga d v s representanter för byggnadsnämnd, 

kreditinstitut, hyresnämnd och trafiksäkerhetsverket m fl görs angående normer och 

regler. Frågorna till dessa personer skickas som regel inte ut i förväg och 

intervjusvaren valideras inte regelmässigt om det inte är nödvändigt för att undanröja 

misstankar om missuppfattningar och feltolkningar. 

2


Generellt om husflyttningar, en kunskapsöversikt 


Definition av begreppet husflyttning 

Husflyttning innebär att hus flyttas hela eller i delar från en tomt till en annan. 

Ska man söka bygglov finns dock ingenting som heter husflyttning utan då talar man 

om att husen rivs på den tomt som husen har stått på och att nya hus byggs på den tomt 

dit de flyttas. Så fort ett hus rubbas ur sitt gamla läge räknas det som ett nytt hus. Som 

en följd av ovanstående definition krävs både rivningslov och bygglov när man ska 

flytta hus oavsett hur stort eller litet avståndet mellan tomterna är. Länsstyrelsernas 

bostadsenheter betraktar flyttade hus som nyproducerade när de distribuerar 

räntebidragen. Kreditgivare kan välja att betrakta flyttade hus som nyproducerade eller 

som begagnade när lånevillkoren ska bestämmas. 

I myndigheters och kreditgivares ögon finns alltså inte husflyttning som eget 

begrepp. 

Orsaker till att hus flyttas 

Marknadsskäl 

Ägare av förlustdrabbade hus i områden med många tomma lägenheter kan att 

flytta husen till ett område där de efterfrågas av marknaden. Förväntningarna på ett 

sådant projekt är att husens värde ska öka och att det åter igen börjar strömma in 

hyresintäkter. Om ägaren tänker sälja husen efter flyttningen förväntas 

flyttningskostnaden täckas av den ökning av marknadsvärdet som husen får genom att 

de flyttas till en plats där de efterfrågas. Det kortaste tänkbara avståndet för en 

husflyttning, för att en sådan värdeökning ska kunna uppstå, är från ett bostadsområde 

med låg status till ett med hög status inom samma stad men vanligtvis flyttas husen till 

en helt annan stad som har hungrigare marknad. Tyngdpunkten i detta examensarbete 

ligger på beskrivningen av hus som flyttats av marknadsskäl. 

Praktiska skäl 

Hus kan också flyttas av praktiska skäl t ex därför att en järnväg skall dras fram 

där husen står. Ett annat exempel är att man flyttar hus som är bevarandevärda till 

hembygdsområden eller museiområden när det annars hotas av rivning. Hus som 

flyttas av sådana praktiska orsaker behandlas inte i detta examensarbete. 

Alternativ till flyttning 

De alternativ som kan ställas mot en flyttning av tomma hus är rivning, malpåse, 

försäljning till underpris eller uthyrning till underpris. Med malpåse menas i detta 

sammanhang att låta husen stå tomma. Rivningsförespråkare [1] och [2] menar att det 

inte finns något alternativ till rivning när hus står tomma. Malpåse fungerar bara om 

man kan ana att krisen är kortvarig. Försäljning till underpris är inte heller något 

alternativ eftersom det förstör marknaden för lägenheter i andra hus, man sprider bara 

problemet. Vidare anser de att hyressänkningar inte är möjliga eftersom hyresvärdens 

ekonomi redan är hårt ansträngd. I artiklarna [1] och [2] diskuterades aldrig flyttning 

eftersom husen var byggda av platsgjuten betong och därmed nästan omöjliga att flytta 

men rivningsargumenten torde ha varit desamma även om husen varit möjliga att 

3



flytta. I samma debatt har Boverket med förre VD:n Gösta Blücher i spetsen sagt att 

rivningar av hus är resursslöseri som inte passar in i dagens kretsloppssamhälle. Han 

menar att man måste acceptera att hus rivs men detta ska ske först sedan alla andra 

möjligheter förkastats. I [3] menar Blücher att det är bättre att sänka hyrorna än att riva 

husen och i artiklarna [4]och[5] förespråkar Boverket att husen flyttas i stället för att 

rivas så långt det är möjligt. Som pilotfall visar de på flyttningen av 40 lägenheter från 

Robertsfors och Ånäset till Umeå som gav bra resultat. 

Flyttningsmetoder 

Volymflyttning 

Det som främst avses i med flyttning i detta examensarbete är transport av hela 

husvolymer. De mest omskrivna projektet av denna typ är flyttningen från Robertsfors 

och Ånäset ner till Umeå, [6], [7] och [8] som även beskrivs som fallstudie i denna 

rapport. Denna flyttning gav även upphov till att Boverket tog fram en broschyr [9] 

som främst handlade om denna flyttning men syftade även till att ge allmängiltig 

information om husflyttningar. I dessa artiklar beskrivs projektets bakgrund, praktiska 

genomförande och resultat. En annat projekt som man rapporterat om på samma sätt 

fast inte lika omfattande är husflyttningen från Skelleftetrakten till Umeå [6] och [10]. 

Den flyttningen beskrivs även som en fallstudie i denna rapport. Hus som ska flyttas 

hela bör vara lätta vilket gör det nästan omöjligt att flytta betonghus. Dock finns det 

beskrivet två flyttningar av tegelhus, [11][12]. Dessa hus var ej flerfamiljshus och 

flyttningarna drevs av praktiska skäl men de har tagits med här för att visa att man kan 

flytta även tegelhus. I båda fallen byggdes rymdfackverk av stål i husen för att kunna 

behålla stabiliteten i dem under arbetets gång. Båda husen flyttades korta sträckor men 

den ena flyttningen [11] utfördes med en vagn vilket innebär att man lika gärna kunde 

ha flyttat det en längre sträcka. Det andra huset [12] rullades på rullar av bokträ en kort 

sträcka till en ny grund. 

Elementflyttning 

En annan typ av flyttning är när hus demonteras till element som kan fraktas på 

en vanlig lastbil. Dessa element innesluter liten eller ingen volym och kan t ex vara ett 

stycke av en vägg eller ett bjälklag. Denna metod förutsätter vanligtvis att husen är 

byggda av prefabricerade element. Fördelen med elementflyttning är att man får 

återuppbygga husen i rätt ordning d v s först gör man grunden, därefter läggs 

bottenbjälklag och väggar på grunden, sedan kan man lägga nästa bjälklag o s v. En 

annan fördel med elementflyttning enligt [13] är att man tar inte med sig de dåliga 

egenskaper som hus kan ha på samma sätt som när man flyttar en volym. Nackdelen 

med elementflyttning är att det krävs mer arbetstimmar än med volymflyttning. 

Storleken på elementen kan variera alltifrån småvolymer som omsluter några tiotal 

kubikmeter ner till brädor, plankor och takpannor. De tre elementflyttningar som hittats 

i litteraturen representerar tre väsentligt olika storlekar på elementen. Vid en av 

flyttningarna skulle allt återanvändas [14] vilket gjorde att alla detaljer såsom lister 

tegelpannor och brädor märktes med en individuell kod. Vid den andra flyttningen [13] 

och [15], som var den första stora flyttningen i sitt slag när den genomfördes 1984, 

demonterades man ett helt kvarter som var byggt av prefabricerade betongelement. 

4



Husen flyttades sedan till en grannkommun med livligare bostadsmarknad där de sedan 

byggdes upp igen. Det nya husen gavs en delvis ny utformning och därför återanvändes 

bara 25 % av fasadelementen. Motsvarande andel för bjälklagselementen och 

väggelementen var 80 % resp 70 %. Allt annat materiel av värde t ex fönster och 

vitvaror demonteras före stommen och användes sedan i de nya husen. Det tredje 

exemplet [16] är snarlikt det förra men där bestod stommen av småvolymer som lyftes 

ner en efter en. Denna demontering skedde på ett höghus med 176 lägenheter i 

Hammarkullen i Göteborg. 

Selektiv rivning 

En tredje variant av husflyttning att man bygger nya stommar på den plats där 

husen ska stå och där man bara tar reda på användbart materiel från det gamla husen. 

Det kan röra sig om allt i från dörrar och fönster till vitvaror och köksinredningar. 

Detta är dock mer att betrakta som selektiv rivning och återbruk av byggvaror vilket 

inte behandlas i detta examensarbete. 

Aktörer 

Man skulle kunna tänka sig att det är samma ägare före och efter flyttningen men 

vanligtvis byter husen ägare vid någon tidpunkt i flyttningsprojektet och man kan då 

tala om en säljare och en köpare. Den som bekostar själva flyttningen kan antingen 

vara säljaren eller köparen. Det är vanligtvis den som rår om husen före flyttningen 

d v s säljaren som är byggherre och bekostar husflyttningen. 

Den som äger husen före en flyttning är i många fall kreditgivaren som tvingats 

överta husen. Det kan också vara en privat eller allmännyttig hyresvärd eller en 

bostadsrättsförening, men fallet att en bostadsrättsförening skulle besluta sig för att 

flytta sina hus får nog betraktas som rent hypotetiskt. 

Bygglov, rivningslov, bygganmälan 

Allmänt lov och anmälan 

Detta avsnitt grundar sig till stor del på [17]. Dessa regler trädde i kraft 950701. 

Eftersom en husflyttning formellt består av en rivning och en nyproduktion måste man 

söka rivnings- respektive bygglov för dessa åtgärder hos byggnadsnämnden i berörda 

kommuner. Lite förenklat kan man säga att lovprövningen handlar om färg, form och 

stil samt konsekvenser för grannar och för samhället i stort. Man beaktar även 

naturresurshushållning och vårdandet av vårt kulturarv. Om det finns en detaljplan för 

det aktuella området prövas lovansökan mot planen. Finns det ingen detaljplan prövas 

ärendet som ett fristående ärende med erforderliga kontakter med olika sakägare inom 

det aktuella området eller då gör man en ny detaljplan. 

Parallellt med lovprocessen görs en rivnings- eller bygganmälan. Denna ska 

lämnas in senast tre veckor före rivningen eller byggnadsarbetena inleds. 

Byggnadsnämnden kallar sedan till samrådsmöte där man tillsammans med byggherren 

och den kvalitetsansvarige går igenom projektets planering. Vidare lägger man fast hur 

tillsyn och kontroll ska skötas under byggtiden. Den kvalitetsansvarige utses av 

byggherren och ska ha riksbehörighet. Om den kvalitetsansvarige saknar 

riksbehörighet kan byggnadsnämnden ändå godkänna denne bara för det aktuella 

projektet. Det är vid bygganmälan och det efterföljande samrådet som man behandlar 

5



de tekniska frågorna såsom energihushållning, rumsstorlekar, brandkrav, 

handikappkrav, ljudkrav o s v. Det är byggherrens ansvar att se till att alla tekniska 

krav uppfylls. Den kvalitetsansvarige ansvarar bara inför byggherren för att 

kontrollplanen efterlevs. 

Avgiften för bygg- och rivnings lov bestäms av varje enskild kommun och 

beräknas vanligtvis efter någon schablonmetod. Vanligtvis har man konstruerat dessa 

metoder så att avgiften för rivningslov är lägre än den för bygglov. 

Specifikt om rivning 

Generellt krävs rivningslov för rivningar inom detaljplanelagt område. 

Kommunen kan i områdesbestämmelser och detaljplaner minska resp utöka lovplikten. 

För flerfamiljshus, som denna rapport handlar om, kan man räkna med att rivningslov 

krävs. Om ett rivningslov avslås beror det vanligtvis på någon av dessa tre orsaker; 

• Att rivningen strider mot gällande planer. 

• Att byggnaderna har ett kulturhistoriskt värde. 

• Eller att det finns stort behov av bostäder i området. 

Vid en husflyttning torde man endast kunna anföra det första skälet om man ska 

avslå ett rivningslov. Det andra skälet faller eftersom husen inte ska rivas i fysisk 

mening utan flyttas till ett nytt ställe och dessutom är det ofta nyare hus som flyttas. 

Det tredje skälet är troligast inaktuellt eftersom hus flyttas från områden med många 

tomma lägenheter. I rivningsanmälan ska man normalt sett ange vilka material som 

ingår i husen och i hur stora mängder de ingår men detta blir inte aktuellt vid en 

husflyttning eftersom det mesta återanvänds. I anmälan och det efterföljande samrådet 

lägger man fast hur tomten ska iordningställas sedan husen flyttats bort. 

Specifikt om nyproduktion 

Det krävs nästan alltid bygglov för att bygga nytt och för flerfamiljshus kan man 

säga att det alltid krävs bygglov. I bygganmälan gör man bland annat en teknisk 

beskrivning av husen. Eftersom flyttade hus formellt sett räknas som en nyproducerade 

ska de i princip uppfylla alla aktuella tekniska krav. Om husen som ska flyttas inte 

uppfyller de senaste kraven blir detta en fråga som måste lösas på byggsamrådet. Det 

är orimligt att gamla hus ska kunna uppfylla exakt alla nya krav som finns. Exempel på 

saker som kan vara svåra att åtgärda på äldre hus är för låg rumshöjd, för små rum eller 

ålderdomliga installationer. Detta innebär att byggnadsnämnden måste bestämma sig 

för vilka avsteg från normerna som kan vara rimliga i det aktuella fallet för att 

möjliggöra en flyttning. Det är alltså mest fördelaktigt att flytta relativt nybyggda hus 

eftersom det kan krävas stora ombyggnader för att gamla hus ska klara nya krav. 

Eftersom byggnadsnämnden ytterst fastställer vilka tekniska krav som ska ställas 

kan kraven variera mellan olika kommuner. Detta innebär att nya krav kan ställas på 

hus som flyttas från en kommun till en annan även om samma normer gällde när husen 

byggdes första gången som när de flyttas. 

Evakuering av boende i husen 

Innan hyreshus flyttas finns det nästan alltid några hyresgäster kvar i husen. 

Eftersom flyttning jämställs med rivning så hanteras denna situation som en rivning. 

Hyreslagen säger att rivning är giltig grund för uppsägning av hyresavtalet. Normalt 

6



har hyresgäster något som kallas besittningsskydd men detta upphör alltså vid en 

rivning av huset. Den som ska riva husen m a o hyresvärden har ingen skyldighet att 

ordna något annat boende för de hyresgäster som måste flytta ut från sina lägenheter. 

Om det uppstår konflikt mellan hyresvärd och hyresgäst ska man först försöka lösa 

konflikten lokalt mellan hyresgästföreningen och hyresvärden. Klarar man inte av att 

komma överens i den förhandlingen går man vidare till hyresnämnden. Ofta finner sig 

parterna i hyresnämndens beslut. Kan parterna inte enas kring hyresnämndens beslut 

går ärendet vidare till tingsrätten och är man fortfarande oeniga får man gå till ännu 

högre instans i rättsväsendet. De ovan nämnda prövningarna behandlar enbart 

hyresfrågorna vid en given situation, i detta fall att husen ska rivas. Frågan om husen 

ska rivas eller inte rår man inte på utan denna fråga prövas i rivningslovet. 

Vid ett fall i Luleå där ett hyreshus skulle flyttas några hundra meter sades alla 

hyresgäster upp. En hyresgäst vägrade acceptera denna uppsägning och klagade. 

Hyresnämnden gav hyresgästen rätt vilket innebar att hyresgästen fick fortsätta att hyra 

lägenheten på det nya stället. I detta fall ansåg hyresnämnden att besittningsskyddet var 

avgörande. 

Kommunallagen 

Kommuner och kommunala bolag får normalt inte agera inom andra kommuner 

än den egna. Det finns undantag för denna regel t ex kommunala bussbolag och 

kommunala energibolag som tillåts verka i angränsande kommuner. Detta innebär att 

kommunala bostadsbolag med många tomma lägenheter är förhindrade att själva flytta 

hus till en annan kommun med bättre hyresmarknad. 

Trafiktillstånd 

När man ska flytta hus på allmän väg måste man söka dispens för transporten om 

husen är bredare, längre eller tyngre än vad som är tillåtet. Det räcker att husen är 

bredare än 2,6 m för att dispens ska krävas men ofta överträder husen flera 

dispenskriterier. Man ansöker om dispensen hos Vägverket och den kostar normalt 

875 kr. Om transporten kommer att ske helt och hållet inom samma kommun, tar man i 

stället kontakt med gatukontoret i den aktuella kommunen. I gatukontorets 

tillståndsprövning är dock Vägverket remissinstans. I den följande texten nämns bara 

Vägverket även om det kan vara kommunens gatukontor som avses. Man bör ta 

kontakt med Vägverket redan på planeringsstadiet för att undersöka om det är rimligt 

att flytta husen den sträcka man har tänkt sig. I detta skede kan man få rådet att 

fortsätta med projektet eller att välja någon annan transportmetod eller annan 

transportväg. Vägverkets ambition är att möjliggöra nödvändiga transporter så långt 

som möjligt men det händer att projektidéer inte fullföljs eftersom Vägverket inte ser 

någon möjlighet att flytta husen med tillräcklig säkerhet. I dispensansökan anger man 

husens mått och vikt samt en beskrivning av fordonet som husen ska transporteras på. 

Man ska också ange färdvägen och under vilken tidsperiod som transporten ska ske. 

Vägverket tittar sedan på bärigheten på de vägar som transporten ska längs. Om det är 

aktuellt kontrollerar de att broarna klarar den aktuella lasten. På vissa broar kan de 

tvingas kontrollräkna för stor osymmetrisk belastning om transporten måste köra på en 

sida av bron t ex för att klara gatubelysning. Vid behandlingen tar Vägverket kontakt 

med Polisen, larmcentralen, busstrafikbolag och SJ och man tittar även på 

7



framkomligheten för allmänheten. Utifrån ovanstående bedömningsgrunder beviljas 

eller avslås dispensansökan. Den som söker dispens för transporten har alltid det fulla 

ansvaret för säkerheten, framkomligheten och samordningen av transporten. En 

beviljad dispens ändrar inte detta ansvarsförhållande på något sätt. Som entreprenör 

har man själv ansvar för att kontrollera färdvägen med avseende på hinder såsom 

skyltar, gatubelysning, broar och ledningar av olika slag. I den beviljade dispensen 

brukar det finnas villkor som gäller utmärkning av lasten, användande av varningsbil 

samt behov av poliseskort. Andra villkor kan vara att Vägverket måste övervaka 

transporten och att broöverfarter ska ske med viss maximal hastighet och med viss 

placering på körbanan. Exempel på ett dispensbeslut finns i bilaga 1. 

Ska husen flyttas på pråm måste man skaffa ett intyg från Sjöfartsverket att 

pråmen är godkänd för den aktuella lasten. Detta intyg behövs för att man ska kunna 

försäkra transporten. För att få utnyttja ett hamnområde måste man vanligtvis förvarna 

hamnen och betala hamnavgift. Storleken på hamnavgiften beror på hur många ton 

lasten väger. 

Räntebidrag 

Det enda stadigvarande bidrag som staten för närvarande ger är statlig 

bostadsbyggnadssubvention vanligen kallat räntebidrag. Räntebidraget ges till 

nyproduktion av hyres- eller bostadsrätts hus. Eftersom flyttade hus räknas som 

nyproducerade beviljas normalt räntebidrag. Frågan om räntebidrag ska beviljas eller 

inte behandlas av länsstyrelsen. Vanligen söks detta bidrag när bygglovet är beviljat 

men det börjar inte betalas ut förrän projektet är slutfört. Nivån på räntebidraget 

började avtrappas i slutet på 1980-talet och år 2000 ska bidragen vara nere på den 

tänkta slutnivån. Storleken på räntebidraget beror på projektets påbörjandeår och 

systemet är konstruerat så att ju senare husen är påbörjade desto lägre blir bidraget. 

Räntebidraget på hus minskar alltså alltid vid en flyttning eftersom man senarelägger 

påbörjandeåret. 

För hyreshus gör räntebidraget att det är mer fördelaktigt att köpa flyttade hus än 

nyproducerade hus. Detta beror på att räntebidragets storlek beräknas schablonmässigt 

utan att ta hänsyn till verklig produktionskostnad eller verklig lånekostnad. Eftersom 

flyttade hus vanligtvis är billigare än nyproducerade hus får den som köper flyttade hus 

mer kvar i börsen. 

För bostadsrättshus inverkar räntebidraget neutralt mellan flyttade och 

nyproducerade hus eftersom man här tar hänsyn till faktiska lånekostnader. För den 

som är intresserad finns mer att läsa om räntebidragsreglerna i [18]. 

Lån 

Bottenlån och garantilån 

Den normala lånebilden för nyproducerade hus är att man har ett bottenlån och ett 

garantilån och i vissa fall ett topplån. Till grund för bottenlånet och garantilånet ligger 

det så kallade bidragsunderlaget på fastigheten. Detta bidragsunderlag räknas ut 

schablonmässigt med hjälp av lägenhetsstorlekarna. Bottenlån beviljas normalt för 

60-70 % av ovan nämnda bidragsunderlag och garantilån beviljas för resterande 

30-40 %. För bottenlånet står fastigheten och fast egendom på den, som säkerhet för 

8



lånet och till fast egendom räknas hus. Samma säkerhet gäller även för garantilånet 

men där kompletterar kreditinstitutet / banken säkerheten genom att köpa en 

kreditgaranti av Statens Bostadskreditnämnd (BKN). Beviljat räntebidrag är 

nödvändigt men inte tillräckligt för att BKN ska utfärda en kreditgaranti för projektet. 

Vanligtvis blir produktionskostnaden större än bidragsunderlaget och denna 

merkostnad kan täckas upp med topplån, egen insats eller insats från 

bostadsrättsinnehavare. 

Vid köp av begagnade hus kan man antingen överta lån som den tidigare ägaren 

hade eller teckna nya lån. Om man ska ta nya lån låter kreditgivaren värdera husen 

varefter husköparen kan beviljas bottenlån till ett belopp som motsvarar 75 % av 

värderingen. Resterande kapitalbehov måste köparen täcka på annat sätt t ex genom 

topplån eller egen insats. 

Byggnadskreditiv och kreditivkostnad 

Under byggskedet betalar banken ut pengar till byggherren allt eftersom de 

behövs i byggprocessen. Denna typ av lån kallas byggnadskreditiv. För detta lån tar 

banken ut en avgift som grundar sig på lånets totalsumma samt en förhållandevis hög 

ränta på det kapital som lånas ut. Så fort husen är färdigbyggda och slutbesiktigade 

placeras lånen långsiktigt enligt förra avsnittet, 0 Bottenlån och garantilån, varefter 

byggnadskreditivet avslutas. 

En del byggherrar kan ha kapital tillgängligt inom företaget så att man inte 

behöver låna externt hos någon bank, för att klara av kostnaderna under byggtiden. För 

denne uppstår dock ändå en kapitalbindningskostnad vars storlek beror på vilka krav 

på internränta man har ställt inom företaget. Denna kostnad kallas kreditivkostnad. En 

annan mer direkt betydelse av begreppet är när man faktiskt lånar pengar internt inom 

företaget. 

Konsekvenser vid en husflyttning 

Säkerheten för bottenlånet är som tidigare sagt en inteckning i fastigheten och 

dess fasta egendom. Till fast egendom räknas hus som står på fastigheten. Vid en 

husflyttning hamnar man i den situationen, att husen inte är fast egendom under den 

period som de flyttas från en fastighet till en annan. Detta kan få olika konsekvenser 

beroende på vem byggherren är. 

Är byggherren själv en kreditgivare spelar det ingen roll att husen inte är fast 

egendom under flyttningstiden. Dessutom har ofta stora delar av husens värde redan 

förlorats i kreditförluster. Den enda kostnad kreditinstitutet behöver beakta är 

kreditivkostnaden som uppstår p g a kapitalbindning eller intern upplåning. 

Övriga byggherrar måste kontakt med sin kreditgivare eller sina kreditgivare, 

helst på planeringsstadiet. Om man flyttar hus utan kreditgivarnas godkännande kallas 

det att man vanvårdar panten eftersom fastighetens värde d v s bankens säkerhet 

decimeras i en handvändning. Kreditgivarna kan välja att låta de långsiktiga lånen löpa 

vidare ostört under och efter flyttningen. Säkerheten för lånet flyttas i ett sådant 

exempel, från den gamla fastigheten till ett löfte om säkerhet på den nya fastigheten till 

dess att husen verkligen står slutbesiktigade och klara på den nya fastigheten. 

Kreditgivaren tar alltså en viss risk under flyttningsskedet. 

9



Vad som händer med de gamla bostadslånen i ett sådant fall, är svårt att säga 

beroende på att det finns flera scenarier. Om man måste betala de gamla lånen behöver 

man mycket kapital eftersom hela lånet ska betalas tillbaka på en gång. Dessutom kan 

man tvingas betala ränteskillnadsersättning (RSE) om man löser lånet mitt under en 

bunden låneperiod. I värsta fall kan man alltså tvingas skaffa så mycket kapital att det 

täcker kostnaderna för flyttning och färdigställning av husen och de gamla lånen samt 

eventuell RSE. 

Skall man teckna nya lån på flyttade hus som precis har blivit färdiga, kan det 

uppstå tvekan om husen ska betraktas som nyproducerade eller begagnade i 

lånehänseende. Ytterst handlar det om en uppgörelse mellan köpare och kreditgivare 

vilket sorts lån man ska. Väljer man att betrakta husen som nyproducerade måste man 

se till att man beviljats räntebidrag annars får man ingen statlig kreditgaranti. 

10


Fallstudie: Husflyttning från Skellefteå till Umeå 


Kort beskrivning av projektet 

Projektet sattes igång hösten 1996 och gick ut på att flytta totalt sju flerfamiljshus 

med ekonomibyggnader från Skelleftetrakten ner till bostadsområdet Röbäck i Umeå. 

Husen var byggda på tre ställen nämligen i Gummark, Skelleftehamn och i Åbyn 

(Byske-Åbyn) norr om Byske. Det fanns tre hus i Gummark med totalt 12 lägenheter i 

Gummark. I Skelleftehamn stod ett hus som hade sex lägenheter och i Åbyn tre hus 

med totalt åtta lägenheter. Totalt var det alltså 26 lägenheter som skulle flyttas. Den 

totala uthyrningsbara lägenhetsytan var 1772 m 2 . Alla dessa hus ägdes av Stadshypotek 

vid projektets start. Entreprenören Skanska Nord, Umeåavdelningen fick 

Stadshypoteks uppdrag att på generalentreprenad flytta husen till Umeå. Skanska 

förberedde husen inför flyttningen genom att man demonterade farstukvistar, 

balkonger och dylikt som kunde sticka ut. Man plockade ner takteglet från husen och 

förankrade all lös inredning. I Gummark var man tvungna att demontera taket på husen 

av transporttekniska skäl. Ekonomibyggnaderna monterades ner till hanterliga block 

som sedan kördes på lastbil till Röbäck. Underentreprenören Piteå Husflyttning AB 

lyfte sedan upp husen inför transporten av dessa. Gummarkshusen och huset i 

Skelleftehamn kördes på trailer till hamnen i Skelleftehamn där de sedan ställdes upp i 

väntan på vidare transport. Husen i Åbyn kördes med trailer upp till Haraholmen som 

är Piteå djuphamn och ligger en mil söder om Piteå. Därefter kom en stor timmerpråm 

till hamnen i Haraholmen och där kördes de tre husen ombord. Pråmen bogserades 

sedan ner till Skelleftehamn där de resterande fyra husen lastades. Med alla sju hus 

ombord gick sedan färden ner till Umeå hamn i Holmsund. Husen kördes lastades av 

och ställdes upp på hamnen i Holmsund. Parallellt med förberedelserna i 

Skelleftetrakten hade man förberett grunderna i Röbäck samt satt upp flera av 

ekonomibyggnaderna. Husen kördes från hamnen i Holmsund till Röbäck där de 

pallades upp ovanför sina respektive grunder. Grunderna gjordes klara under husen 

och sedan sänktes husen ner på dessa. Husen och ekonomibyggnaderna färdigställdes 

och efter det var området inflyttningsklart. Byggherren Stadshypotek och det 

kommunala bostadsföretaget Bostaden AB hade avtalat om att Bostaden skulle köpa 

husen på när de var inflyttningsklara. Bostaden ombesörjde byggledning, 

kvalitetskontroll och besiktning under byggtiden. Våren 1997 var de 26 lägenheterna 

inflyttningsklara och alla lägenheter blev uthyrda direkt. 

Motiv för husflyttningen 

Alla hus som flyttades var ursprungligen byggda under åren 1990-91 och de som 

byggde husen var små lokala fastighetsbolag. Bottenlånen på dessa fastigheter var 

placerade hos Stadshypotek AB Region Västerbotten. Efter några år kom alla tre 

fastighetsbolag på obestånd dels på grund av avtrappningen av de statliga räntebidraget 

och dels på grund av låg uthyrningsgrad. På grund av dessa två faktorer gick alla tre 

fastighetsbolag i konkurs. Vid påföljande exekutiva auktioner ropade Stadshypoteks 

regionchef Rolf MG Thomasson, in fastigheterna. Motivet till att ropa in fastigheterna 

var att skydda de egna fordringarna i fastigheterna . 

11



Stadshypotek var nu tvungna att försöka avyttra fastigheterna till högsta möjliga 

pris för att skydda så stor del som möjligt av sin fordran. I dessa strävanden framstod 

snart endast två tänkbara alternativ. Det ena alternativet var försäljning på plats och det 

andra alternativet var att flytta husen till ett bättre marknadsläge. I kontakterna med 

tänkbara köpare framkom att det pris de ville betala låg ungefär på en tiondel av 

nyproduktionskostnaden med andra ord ungefär 1000 kr/m 2 . Dessutom ville de 

tänkbara köparna ha nya lån på den nya köpeskillingen hos Stadshypotek. Detta var 

inget bra alternativ dels på grund av att lösningen gav dåligt ”rotnetto” på fastigheterna 

och dels på grund av att Stadshypotek skulle sätta sig i samma riskposition igen. Hela 

Skellefteå kommun hade sedan flera år plågats av en nettoutflyttning och eftersom 

husen i Gummark, Skelleftehamn och Åbyn ligger ganska långt ifrån centralorten och 

arbetstillfällena så fanns inga större utsikter för att uthyrningsgraden skulle stiga inom 

överskådlig tid. Den låga uthyrningsgraden bedömdes därför vara ett strukturellt 

problem snarare än ett tillfälligt problem. 

Tanken på en försäljning övergavs därmed och man tittade på 

flyttningsalternativet. Man diskuterade flera tänkbara orter men ganska omgående fann 

man att Umeå var den lämpligaste orten att flytta husen till eftersom Umeå ligger 

ganska nära Skellefteå. 

Planering 

Sommaren 1995 sökte Stadshypotek rivningslov för Skelleftehamnshuset och för 

Åbynhusen. I Åbyn krävdes inget lov eftersom husen låg utanför detaljplanelagt 

område. Rivningslovet i Gummark hade sökts sedan tidigare. Eftersom dessa lov 

söktes före 950701 behövdes ingen kvalitetsansvarig för någon av rivningarna i 

Skelleftetrakten. För att undersöka om husen uppfyllde dagens tekniska krav följde 

Henrik Olofsson från Stadsbyggnadskontoret i Umeå med Stadshypotek upp till 

Skellefteå för att okulärbesiktiga husen. Det man kunde konstatera var rumshöjden inte 

klarade minimikravet på 2.4 m i Gummarkshusen. Man konstaterade också att husen 

var byggda i en snözon lägre än vad som krävs i Umeå. Dessa brister är svåra att 

åtgärda man de bedömdes dock vara rimliga avsteg från normen som 

byggnadsnämnden kunde tillåta i detta enskilda fall. Vidare kunde man konstatera att 

man skulle vara tvungen att installera jordfelsbrytare i varje lägenhet eftersom sådana 

saknades och att de ojordade uttag som fanns skulle bytas mot jordade. Under hösten 

1995 infordrade Stadshypotek kostnadsförslag från några entreprenörer för att se om 

det fanns någon som var intresserad att flytta husen enligt denna metod och vad det i så 

fall skulle kosta. Vid denna infordran visade det sig att Skanska Nord AB, 

Umeåavdelningen hade lämnat ett fördelaktigt förslag. Från detta tillfälle var Skanska 

den enda entreprenör som Stadshypotek förde förhandlingar med. Därefter tog 

Stadshypotek kontakt med det kommunala bostadsföretaget Bostaden i Umeå för att 

undersöka om de var intresserade av att köpa husen på plats i Umeå. Bostaden var 

villiga att köpa husen och en muntlig överenskommelse slöts mellan Stadshypotek och 

Bostaden. Hösten 1995 sökte Stadshypotek statligt investeringsbidrag. Detta var ett 

tillfälligt bidrag fanns från den 20:de april 1995 till den 31:a december 1996. Bidraget 

storlek beräknades schablonmässigt utifrån bidragsunderlaget. Sedan tog Stadshypotek 

kontakt med Stadsbyggnadskontoret på Umeå kommun för att skaffa en tomt till husen. 

Stadshypotek var noga med att husen skulle placeras i ett attraktivt bostadsområde och 

12



att kvarteret skulle ha en utformning som var estetiskt tilltalande eftersom man insåg 

att projektet skulle få stor publicitet och därför komma att granskas mer kritiskt än ett 

vanligt byggprojekt. 

Resultatet av denna kontakt blev en ny detaljplan som fastställdes i april 1996 

och innebar att husen placerades i stadsdelen Röbäck som ligger cirka två km sydväst 

om Umeå centrum. Röbäck är ett attraktivt område med lantkänsla eftersom det i 

grunden är en by som numera har vuxit ihop med Umeå. Den moderna bebyggelsen i 

Röbäck består till största del av trähus hus som är lika de hus som skulle flyttas. 

Utformningen av kvarteret var däremot alltför konventionellt för att passa in i det 

koncept som Stadshypotek tänkt sig. Detta innebar att Stadshypotek tog kontakt med 

byggnadsnämnden för att utverka en ändring på planen. Efter några kontakter ändrades 

planen och den nya planen fastslogs i september 1996. I den nya planen hade man med 

husens placering försökt efterlikna bebyggelse på landsbygden genom att man placerat 

husen så att de låg utspridda längs en gång- och cykelväg genom området. Detta skulle 

föra tankarna till äldre tiders bebyggelse på landsbygden där husen ofta låg längs 

byvägar. För att ytterligare förstärka detta intryck hade man sparat så många träd som 

möjligt och bevarat en bäckravin som gick genom området. När den nya planen var 

klar kunde bygglov sökas och när det beviljades kunde projektet sättas igång på allvar. 

Upphandling 

Ägarbyte 

Det första avtalet som slöts mellan Stadshypotek och Bostaden var muntligt och 

bekräftades endast genom ett handslag. Det skriftliga avtalet skrevs sedan den 26:e 

mars 1997 d v s mitt under pågående projekt. Parterna gjorde en gemensam 

produktionskalkyl för att kunna bestämma köpeskillingen för husen. Kalkylen beaktade 

alla kostnader som skulle krävas för att flytta husen och iordningställa dem i 

inflyttningsklart skick. Denna kalkyl visade på en kostnad på 16 miljoner kr. Utifrån 

denna kostnad avtalade sedan parterna att köpeskillingen skulle vara 15 660 000 kr 

men då skulle det statliga investeringsstödet tillfalla säljaren d v s Stadshypotek. 

Dessutom skulle köparen d v s Bostaden stå för inteckningskostnad, lagfartskostnad, 

besiktning, kontroll och byggledning. Av kontraktet framgick att Bostaden fick 

tillträde till fastigheten i samband med första inflyttning vilket innebär att husen såldes 

i inflyttningsfärdigt skick. Tillträdesdagen sattes till den 1:a maj 1997. Detta innebar 

att Stadshypotek var byggherre fram till tillträdesdagen. I köpekontraktet bestämde 

man vidare att Stadshypotek skulle betala åtgärdandet av eventuellt uppkomna 

B-anmärkningar. En B-anmärkning innebär att besiktningsmannen gör en notering i 

besiktningsprotokollet att entreprenören inte kan lastas för anmärkningen. Av 

kontraktet framgick att inga inteckningar, servitut eller nyttjanderätter besvärade 

fastigheten. 

Upphandling av flyttning 

Som tidigare nämnts infordrades kostnadsförslag på husflyttningen hösten 1995. 

Under väntetiden mellan höstan 1995 och hösten 1996 upprätthölls kontakten mellan 

Stadshypotek och Skanska. På Skanska var det arbetschefen Bror-Lennart Lundqvist 

som bevakade detta projekt. Hösten 1996 infordrade Stadshypotek anbud av Skanska 

13



på flyttningen. Skanska lämnade ett anbud den 4:de oktober där man erbjöd sig att 

utföra arbetena på generalentreprenad till ett fast pris av 10 412 500 kr. Arbetena 

upphandlades som sagt som en generalentreprenad men med undantaget att 

markanläggningen skulle utföras enligt ABT 94. Genom denna upphandling fick 

markentreprenören ansvaret för att detaljprojektera markanläggningen. I anbudet 

angavs vilka åtaganden som ingick i det priset och att husen skulle flyttas och 

återställas till befintligt skick. Det framgick att Skanska skulle ansvara för 

projekteringen av den nya grundläggningen. Det ingick även ombyggnad av 

elinstallationen så att den skulle uppfylla de nya normkraven på jordade uttag och 

jordfelsbrytare i varje lägenhet. Vidare angav man noga vad som ingick i markarbetena 

eftersom dessa skulle utföras som totalentreprenad. Detta anbud grundade sig på att 

Gummarkshusen skulle demonteras och flyttas som block. Stadshypotek och Skanska 

valde dock att flytta även Gummarkshusen som hela volymer vilket resulterade i en 

anbudskomplettering den 14:de oktober 1996 där anbudssumman var 10 200 000 kr. 

Anbudet blev alltså 212 500 kr lägre när Gummarkshusen flyttades hela. Första 

beställningen var muntlig och kom den 11:e oktober 1996 varvid byggförberedelserna 

igångsattes ögonblickligen och den 16:e oktober kom den skriftliga beställningen av 

entreprenaden. 

Piteå Husflyttning AB upphandlades som underentreprenör för att sköta 

upplyftningen, transporten och nersänkningen av husen. Detta innebar även ansvar att 

skaffa alla tillstånd för transporten. Förhandlande part för Piteå Husflyttning var VD:n 

Erik Lindbäck. Skanska Väg & Anläggning Nord AB anlitades för att utföra 

markanläggningen på totalentreprenad. Elarbetena köptes av Electro Storforsen AB 

och BPA VVS AB upphandlades för rörarbetena. Ventilationsarbetena upphandlades 

av Industriventilation AB (IV). I bilaga 2 visas hur organisationen såg ut för detta 

projekt. 

Val av pråm som transportmedel 

Stadshypotek och Skanska hade kommit överens om att flytta alla hus i så stora 

volymer som möjligt. Motivet till detta var att minska totalkostnaden genom att minska 

antalet arbetstimmar. När det blev klart att husen skulle flyttas i stora volymer tog 

Skanska kontakt med Piteå Husflyttning för att dessa skulle sköta transporten av husen. 

Efter kontakt med Vägverket konstaterades att man inte skulle få dispens att flytta 

husen med trailer hela vägen till Umeå och därför valde man istället att flytta husen 

med pråm längs kusten. Transporterna på allmän väg reducerades på så sätt till att bli 

sticktransporter från respektive tomt till lämplig angöringsplats för pråmen. 

Försäkringar 

Förutom det normala försäkringsskyddet enligt AB 92 och ABT 94, d v s 

allriskförsäkring och ansvarsförsäkring, krävde Stadshypotek i beställningen att 

Skanska skulle ansvara för att husen var försäkrade mot förlust till fullt värde under 

transporten och ända fram till godkänd slutbesiktning. Under sjötransporten löstes 

detta genom att man krävde att rederiet skulle försäkra husen mot förlust under 

transporten till ett värde som man bestämt. Lite förenklat bestämdes detta värde genom 

att ta nyproduktionskostnaden för hus av denna typ och minska denna med de 

kalkylerade kostnaderna för alla arbeten som skulle göras sedan husen kommit fram till 

14



Röbäck. På så sätt skulle man kunna bygga nya hus i Röbäck ifall de flyttade husen 

skulle sjunka i Bottenviken. Under den tid som husen fraktades på trailern skulle husen 

vara försäkrade av firman som ägde den. All övrig tid var husen försäkrade genom det 

försäkringar som AB 92 anger. 

Projektering 

Före byggstarten anlitade Stadshypotek White Arkitekter för att ta fram 

erforderliga bygglovshandlingar och J & W för de geotekniska undersökningarna. I 

Skanskas anbud ingick projektering av grundläggning och för detta ändamål anlitades 

LPS Konstruktörer AB. Eftersom markanläggningen skulle utföras på totalentreprenad, 

anlitade Skanska Väg & Anläggning Nord AB konsultfirman Kjessler & Mannerstråle 

(KM) för markprojekteringen. 

Tomtköp 

Stadshypotek var byggherre fram till Bostadens tillträdesdag den 1:a maj 1997. 

Detta innebar ett praktiskt problem med tomtmarken i Röbäck eftersom Stadshypotek 

var förhindrad att köpa den. Bankrörelselagen säger att kreditmarknadsaktiebolag inte 

får köpa fastigheter på marknaden annat än för egen verksamhet och för skyddande av 

egen fordran. För att kunna genomföra projektet var därför Stadshypotek tvungna att 

hyra tomten i Röbäck under byggtiden. Stadshypotek gjorde en överenskommelse med 

Umeå kommun som innebar att Stadshypotek blev ägare till tomten den 1:a maj 1997 

och att man under tiden fram till dess hyrde tomten av kommunen. Bostadens köp av 

fastigheten hade samma dag som tillträdesdag och eftersom Bostaden köpte marken av 

Stadshypotek innebär det teoretiskt att Stadshypotek ägde marken under ett oändligt 

kort ögonblick runt midnatt, natten mot en 1:a maj. 

Beskrivning av husen och omgivningen 

Gummarkshusen 

I Gummark stod tre hus med totalt tolv lägenheter. Husen var placerade mitt i 

Gummark som är en gammal jordbruksby ca två mil från Skellefteå. Bebyggelsen 

runtomkring består nästan uteslutande av villor på tomter och jordbruksfastigheter. 

Husen var prefabricerade av Pluss Hus AB i Arvidsjaur. Husen hade fyra lägenheter 

vardera och var byggda i två plan med trapphus på gavlarna. Lägenheternas förråd var 

belägna i trapphusen, just utanför respektive lägenhet. Varje lägenhet hade egen 

tvättmaskin egen torktumlare i badrummet. Husen var helt lika till det yttre men ett hus 

avvek eftersom det hade källare och andra planlösningar på lägenheterna. I denna 

källare fanns undercentral för där husområdets vattenförsörjning. Även installationer 

för telefon och television fanns i källaren. De andra två husen stod på torpargrund 

bestående av betongbalkar som vilade på plintar. Balkarna var förbundna med 

plintarna med förtagningsjärn som hade kringgjutits sedan balkarna monterats. 

Plintarna förde i sin tur ner lasterna till plattor som låg på frostfritt djup. Bjälklagen var 

gjorda av masonitbalkar och bar i husets tvärriktning. Detta innebär att det var de 

längsgående betongbalkarna som bar lasten från husen och att de tvärgående 

betongbalkarna hade mest sidostabiliserande funktion. På samma sätt var det de 

längsgående källarväggarna i källarhuset som bar husets last. Även ytterväggarna var 

byggda av masonitbalkar medan inneväggarna var konventionella reglade träväggar. 

15



Taket utgjordes av fribärande takstolar som vilade på ytterväggarna. Undertaket i 

lägenheterna på övervåningen var alltså fäst direkt i takstolarnas underram. Husen 

värmdes med hjälp av luftburen elvärme och i varje lägenhet hade egna anläggningar 

för ventilation, uppvärmning och varmvatten. De ekonomibyggnader som fanns var två 

carportar och ett litet hus som inrymde elcentral och soprum. 

Skelleftehamnshuset 

Skelleftehamns bebyggelse har stadskaraktär och huset som skulle flyttas stod vid 

en gata där de flesta tomter är bebyggda med flerfamiljshus. Huset var prefabricerat av 

Pluss Hus AB i Arvidsjaur och rymde sex lägenheter. Trapphuset var centralt placerat i 

huset och de två våningsplanen hade tre lägenheter vardera. Under huset fanns en 

källare som inrymde lägenhetsförråd, tvättstuga, pannrum, undercentraler och ett 

garage med fyra bilplatser. Vid husets entré fanns en liten utbyggnad som fungerade 

som soprum. Stommen i huset var uppbyggt i likhet Gummarkshusens stommar med 

bjälklag och ytterväggar av masonitbalkar, innerväggar uppbyggda av träreglar och tak 

med fribärande takstolar. I garaget stöddes bottenbjälklaget av 100 mm höga HEAbalkar 

som vilade på pelare av VKR-profiler. Huset värmdes med vattenburen elvärme 

där elpannan stod i pannrummet i källaren. Varje lägenhet hade egen anläggning för 

ventilation. 

Åbynhusen 

Åbyn är en liten by vid E4:an cirka fem mil norr om Skellefteå. Bebyggelsen 

utgörs nästan uteslutande av villor och lantbruksfastigheter. De hus som skulle flyttas 

var byggda i ett enda våningsplan och varje lägenhet hade egen ingång med farstukvist 

och egen uteplats på motstående sida av huset. I husen fanns totalt sju lägenheter 

fördelade så att två av husen innehöll tre lägenheter vardera och det tredje huset hade 

två lägenheter. Genom att husen på detta sätt inte blev så stora passade de bra in i det 

villaområde som husen stod i. Husen var prefabricerade av BORO AB och värmdes av 

luftburen el. Anläggningar för ventilation, uppvärmning och varmvatten fanns i 

respektive lägenhet. Tvättmaskin och torkskåp fanns i varje lägenhets badrum. Det 

fanns två fristående småbyggnader med lägenhetsförråd, fastighetsförråd och elcentral 

för området. Tre av lägenhetsförråden var belägna i en utbyggnad på gaveln av det hus 

som de betjänade. Dessutom fanns två carportar på tomten varav det var sammanbygt 

med ett soprum. 

Husen var byggda så att varje lägenhet var en egen enhet och det enda som 

förband lägenheterna med varandra var tegelläkt, underspikning och ytterpanelen på 

båda sida om huset. I likhet med de källarlösa husen i Gummark vilade Åbynhusen på 

betongbalkar som i sin tur vilade på betongplintar. Bjälklaget i husen var gjorda av 

masonitbalkar och dessa bar i husens längdriktning vilket medförde att betongbalkarna 

mitt under huset hade placerats i husets tvärriktning. Betongbalkarna som gick längs 

fasaden på husets långsidor hade därför i huvudsak stabiliserande funktion. 

Förberedelser inför transport 

Piteå Husflyttning sökte dispens hos Vägverket för transporterna med trailer. Det 

krävdes sex dispenser för att täcka in alla transporter och var och en av dispenserna 

kostade 875 kr. Den första dispensen gällde för transport av tre hus från Gummark till 

16



hamnen i Skelleftehamn vilket innebar en körsträcka på ca 30 km. Den andra 

dispensen avsåg den förhållandevis korta transporten av Skelleftehamnshuset från 

tomten i Skelleftehamn till hamnen som låg någon kilometer ifrån tomten. I Åbyn 

skulle man dela ett av husen på mitten och frakta halvorna på en lastbilssläpvagn. De 

andra två husen skulle transporteras hela med den stora trailern. Den 39 km långa 

transporten av de tre husen från Åbyn upp till hamnen på Haraholmen krävde alltså två 

dispenser, en per fordonstyp. Av samma anledning krävdes också två dispenser för den 

20 km långa transporten från hamnen i Holmsund till tomten i Röbäck. Sex av husen 

skulle köras med den stora trailern och det delade huset skulle fraktas i två omgångar 

med den mindre släpvagnen. Man var tvungen att kontrollera alla transportvägar för att 

se vilka hinder som fanns. Sedan transportvägen kontrollerats tog man kontakt med 

alla som hade hinder såsom skyltar, trafiksignaler, gatubelysning och ledningar, längs 

färdvägen. Det innebar i detta fall Skelleftekraft, Umeå Energi, SJ, Telia, Vägverket, 

Gatukontoren i Skellefteå respektive Umeå. Till Skelleftekraft och Umeå Energi angav 

man den högsta höjden som transporten skulle ha. Dessa skötte sedan själva om att 

anpassa ledningarna så att erforderligt säkerhetsavstånd mellan ledningarna och den 

högsta punkten på de transporterade husen erhölls. En ledning skulle dock ha blivit så 

dyr att flytta att man fick anpassa transporthöjden på Gummarkshusen efter den 

ledningen. Mer om detta under avsnittet 0 Begränsning av storleken på de flyttade 

enheterna. Piteå Husflyttning gick igenom med var och en av de övriga som ägde 

hinder längs transportvägen, vilka hinder som skulle tas bort. På en 30-sträcka längs 

Obbolavägen utanför Östtegs skola i Umeå stod en trafiksignal i vägen för transporten 

av husen. Eftersom så många barn passerade denna hårt trafikerade väg varje dag var 

man ålades man att demontera och återmontera trafiksignalen vid varje transport d v s 

vid sex tillfällen. En del hinder skulle man kunna undvika genom tidsödande 

precisionsmanövrering med trailern. Vid dessa genomgångar fick man alltså väga 

högre kostnad för borttagande av hinder mot längre transporttid. Alla kostnader för 

borttagande av hinder fakturerades i efterhand av respektive hinderägare. Man kunde 

därför inte vara exakt säker på vad slutkostnaden för dessa arbeten skulle bli. När 

arbetena inleddes upptäcktes att Skelleftehamnshuset var bredare än vad 

anbudshandlingarna angav. Detta faktum föranledde att färdvägen fick justeras och att 

fler hinder inverkade på transporten vilket i sin tur ledde till att kostnaderna ökade. 

Piteå Husflyttning fick ersättning för denna merkostnad vilket framgår av 

redovisningen i avsnittet 0 Ändrings- och tilläggskostnader. 

För transporterna på land hyrde man in firman Sellgren från Sala. Deras trailer 

kunde höjas och sänkas på hydrauliskt sätt. Hjulen hade en sådan upphängning så att 

trailern kunde lutas genom att de olika hjulraderna höjdes olika mycket. Dessutom 

kunde de bakre hjulaxlarna styras separat vilket var en förutsättning för att man ska 

kunna manövrera den på ett smidigt sätt. Sellgren tog betalt per timme och den tid man 

debiterade för var endast effektiv använd tid vilket i detta fall innebar körtid, lastning 

och lossning. I detta pris ingick totalt tre man som bland annat manövrerade trailern 

och körde följebil till transporten. Vid varje trailertransport skulle polis eskortera 

husen. Detta behövdes dock inte för transporten av hushalvorna från Åbyn. 

För sjötransporten inhyrdes en stor timmerpråm av Viréns Rederi i Piteå, vars 

lastyta hade bredden 24 m och längden 75 m. Lastkapaciteten på pråmen var 8 000 ton. 

17



Man fick välja mellan att betala ett dygnspris eller ett fast pris för det beskrivna 

transporten. Eftersom tidsschemat var pressat valde man det fasta priset eftersom det 

innebar en morot för rederiet att klara av transporten snabbt. Piteå Husflyttning 

anmälde till de tre hamnarna Haraholmen, Skelleftehamn och Holmsund, att man 

skulle använda hamnområdena för uppställning, lastning och lossning och man angav 

under vilken tidsperiod som man tänkte utnyttja respektive hamn. För att få utnyttja 

hamnområdena fick man betala hamnavgift till de tre hamnarna. 

Begränsning av storleken på de flyttade enheterna 

Den principiella metoden var att husen skulle flyttas så hela som möjligt för att 

hålla nere antalet arbetstimmar och därmed kostnaden. Skanska och Piteå Husflyttning 

kunde konstatera att Gummarkshusen var för höga för att flyttas med taken på, oavsett 

vilken färdväg man valde. På den färdväg man till sist valde begränsades 

flyttningshöjden av en matarledning till ett sågverk. Energibolaget Skelleftekraft 

fastställde maximal tillåten transporthöjd med avseende på säkerhet mot 

spänningsöverslag mellan ledningen och hustransporten. I andra fall skulle man kunna 

tänka sig att tillfälligt bryta strömmen när transporten passerar för att på så sätt slippa 

säkerhetsavståndet mot spänningsöverslag men eftersom det skulle innebära tre 

kostsamma stillestånd för sågverket fick det uteslutas. Genom att dra trailerns minsta 

transporthöjd ifrån den av Skelleftekraft bestämda maximala transporthöjden fick man 

fram att Gummarkshusen fick maximalt vara sex meter höga. På Skelleftehamnshusets 

korta transportsträcka utgjorde inte höjden något problem och därför fick taket vara 

kvar. Inte heller för Åbynhusen utgjorde höjden något transportproblem. För att minska 

transportbredden så mycket som möjligt var man tvungen att ta bort all som stack ut 

utanför fasadlivet d v s takfot, balkonger, stegar och trappor. 

Förberedelser före demontering av husen 

Före byggstarten inledde undertecknad, i egenskap av arbetsledare hos Skanska, 

inmätning och besiktning av husen. Inmätningen bestod mest i att kontrollera att 

husens och framförallt grundernas verkliga mått stämde med de mått som ritningarna 

angav men även att komplettera med måttuppgifter som saknades på ritningarna. Vid 

denna kontrollmätning upptäcktes att Skelleftehamnshuset var betydligt bredare än vad 

som angivits i anbudshandlingarna vilket skulle visa få ekonomiska konsekvenser 

längre fram i projektet. Mer om detta i avsnittet 0 Ändrings- och tilläggskostnader. Vid 

inmätningen mätte undertecknad även var vatten- och avloppsledningar var anslutna 

under husen. Detta var viktigt eftersom markarbetena påbörjades i Röbäck samtidigt 

som demonteringsarbetet inleddes i Skelleftetrakten och man var därför tvungen att 

veta var man skulle dra upp anslutningspunkterna för vatten och avlopp i grunderna i 

Röbäck. Av samma anledning mättes även var elkablarna gick in i huset. Alla dessa 

mätningar gjordes i kryputrymmet under husen. Besiktningen gick ut på att fastställa i 

vilket skick husen var före flyttning eftersom Skanskas åtagande var att återuppbygga 

husen i befintligt skick. Vid besiktningen gick undertecknad igenom varje rum i varje 

lägenhet och antecknade på samma sätt som vid en slutbesiktning. Alla invändiga 

ytskikt besiktigade alltså. Skåpluckor, fönster, dörrar och lås funktionsprovades och 

det undersöktes om all utrustning fanns kvar t ex barnspärrar. Saker som man 

misstänkte skulle kunna försämras vid flyttningen kontrollerades extra noga. Det gällde 

18



främst hur synliga elementskarvarna i golvet var men även passform och gång på 

dörrar och fönster. Husen besiktigades även okulärt utvändigt. Protokollet från 

besiktningen delgavs beställaren Stadshypotek och sparades sedan inför 

slutbesiktningen av husen i Röbäck. 

Demontering före flyttning 

Gummark 

Det svåraste som skulle göras i Gummark var att var att demontera taket för att 

klara transporthöjden. Detta skulle man göra genom att såga isär takstolarna. 

Klimatskyddet skulle sedan ordnas genom att lägga det isärsågade takstolsvirket i en 

flackare vinkel och täcka med presenningar. Man valde att lämna kvar lösullen på taket 

för att slippa hantera och mellanlagra den. Lösullen skulle alltså ligga i det utrymme 

som bildades under presenningarna. Dessutom skulle balkonger och trapphus 

demonteras för att minska husens yttermått inför transporten. Ekonomibyggnaden mitt 

på gården skulle demonteras i block och de två carportarna skulle plockas ner i dess 

beståndsdelar. 

Skanskas arbete inleddes med att takteglet plockades ner från taken. För att göra 

detta effektivt hyrdes en traktor in som har en lång teleskopisk arm in, en så kallad 

teleporter. Teleportern höll en europall på sina pallgafflar uppe på taket så att arbetarna 

kunde lägga teglet direkt på pallen. När pallen var fullt lastad med tegel lyftes den ner 

på marken varefter en ny pall lyftes upp på taket för pålastning. På detta sätt behövde 

varje tegelpanna endast hanteras en gång. Tegelpallarna försågs sedan med hörnskydd 

av hopspikade brädor och stabiliserades med järnbuntband. På figur 1 nedan visas hur 

teglet emballerades. 

Figur 1 Emballerat taktegel 

Sedan teglet var nerlyft sköttes resten av lyftarbetena av en vanlig midjestyrd 

traktor. Arbetet genom att man tog loss underspikning, takfotsbrädor, vindskivor, 

hängrännor och stuprör. Dessa materiel märktes upp, bands fast på europallar och lades 

på en upplagsplats bredvid husen i väntan på lastbilstransport till Röbäck. 

Demonteringsarbetet fortsatte sedan med demontering av tegelläkten som hade 

dimensionen 45 × 70 mm. Mellan läkten och takstolarna låg underlagstäckningen som 

19



bestod av en vattentät papp. Denna revs loss och kastades bort eftersom den inte gick 

att riva loss den utan att hål uppstår i den. I samband med rivning av tegelläkten och 

underlagstäckningen togs alla takgenomföringar bort och lades i lägenheterna under. 

Nästa moment var att såga isär takstolarna och att arrangera takstolsvirket så att ett 

provisoriskt tak med erforderlig lutning bildades utan att tillåtna hushöjden överskreds. 

Före isärsågningen av takstolarna var man tvungen att skyddsstämpa innertaket i de 

rum som hade stor spännvidd i husets tvärriktning. I samma ögonblick som takstolen 

sågades sönder ändrades dess statiska verkningssätt och i detta fall innebar det att 

underramen i takstolen blev en balk och fick bära alla taklaster ensam. Takstolarna var 

hopspikade med spikplåtar och man valde att dela takstolarna genom att såga isär dem 

med en sticksåg med långt blad, en så kallad tigersåg. Alternativen till tigersåg var att 

bända loss plåtarna eller såga isär plåtarna med en vinkelslip. Att bryta bort plåtarna 

var i det närmaste omöjligt eftersom trävirket i skulle ha förstörts av den omilda 

behandling som skulle ha krävts. Alternativet med vinkelslip fick avskrivas på grund 

av den akuta brandfara som gnistregnet skulle ha skapat. När underlagstäckningen var 

riven var takstolar och lösullsisoleringen helt oskyddade mot väder och vind. Därför 

gällde det att inte riva upp mera underlagstäckning än nödvändigt för att man skulle 

hinna demontera takstolarna och täcka in taket med presenningar ifall det skulle 

komma nederbörd. För att ytterligare minska tiden som taket var oskyddat sågades de 

flesta skarvar isär före underlagstäckningen revs bort. För att kunna lägga ner 

överramarna i lösullen var man tvungen att demontera ventilationskanalerna som var 

förlagda i lösullen på vinden. Ventilationsrören lades i lägenheterna under och de 

anslutningar som frilades i samband med demonteringen tejpades igen för att inte 

lösull skulle rasa in i ventilationssystemet. Takstolarna delades på så sätt att strävorna i 

taksolen kapades loss som en enhet. Överramarna kapades sedan loss från underramen 

och från varandra. På figur 2 nedan framgår det hur takstolen delades. 

20 

Stämp



Figur 2 Delning av takstol 

Sedan vändes överramen så att den ände som förr utgjort takfot nu låg mitt i 

huset. Längs mittan av huset lades en regel med måtten 45 × 70 mm på högkant och 

denna fick fungera som upplag för den nedlagda överramen. På så sätt kunde den korta 

regel som underspikningen varit fäst i, sitta kvar på överramen utan att vara i vägen. 

Ovanpå de nedlagda överramarna lades tegelläkten ut och dessa utgjorde underlag för 

presenningarna som bildade det provisoriska taket. I figur 3 nedan syns det hur det 

provisoriska taket arrangerades. 

Presenning 

Figur 3 Provisoriskt tak 

Strävorna lyfts ner 

Med denna konstruktion åstadkom man största möjliga fall på det provisoriska 

taket samtidigt som högsta tillåtna transporthöjd underskreds. Innan presenningarna 

kunde läggas på var man tvungen att ta bort de båda gavelspetsarna och brandväggen 

mitt på huset. Dessa var byggda så att de kunde demonteras som element. 

Presenningarnas längs- och tvärskarvar klämdes ihop med hjälp av brädor både över 

och under skarven, för att säkerställa att skarvarna dels blev högpunkter och dels att 

skarvarna förblev täta även vid vindpåverkan. Presenningarna spikades även fast mot 

fasaden hela vägen runt huset. Vid arbetena på taket användes husens fasta väggstegar 

vid personförflyttningar mellan taket och marknivån så länge som möjligt innan de 

slutligen skruvades loss. Vid de sista arbetena på taket var man tvungen att använda en 

rullställning av lättmetall för att ta sig upp till taket. 

Nästa moment var att demontera trapphusen. Detta arbete inleddes med att de två 

trapplöpen och vilplanet demonterades. Vidare demonterades ytterdörren och de två 

förrådsdörrarna och det demonterade materielet lades in i angränsande lägenheter. 

Trapphuset delades in i block och lyftes ned med traktor. På figur 4 nedan ser man ett 

trapphus sedan taket och ett väggblock lyfts ner. 

21



Figur 4 Trapphus under demontering 

De losstagna blocken märktes upp noggrant och ställdes på kant på ett 

lastväxelflak med skiljestöttor. De betongbalkar som trapphuset stått på lyftes upp från 

marken, märktes upp och lades på upplag inför vidare transport. De plintar som 

betongbalkarnas ändar vilat på lämnades kvar i marken eftersom de inte skulle 

användas i Umeå. Orsaken till att dessa inte skulle återanvändas var att man valt en 

annan grundläggningsmetod där husen skulle stå i Umeå. Mera om denna 

grundläggning står under avsnittet 0 Förberedelser i Umeå inför husens ankomst. 

Sedan trapphuset rivits bort blev den tidigare innerväggen på husens gavlar en 

yttervägg. För att skydda den gipsväggen under transportskedet hängdes presenningar 

ner från taket som klimatskydd. 

Balkongerna demonterades genom att traktorn höll i dem med hjälp av 

lyftstroppar samtidigt som de bändes loss från sina väggfästen. De plintar som 

balkongerna vilade på i ytterkant togs upp ur marken eftersom de skulle återanvändas i 

Umeå. Vitvarorna i kök och badrum fixerades med hjälp av träkilar och trästrävor. Det 

var också viktigt att komma ihåg att stänga alla dörrar så att de inte stod och slog mot 

något under transporten. Sedan inredningen var fixerad var husen klara att lyftas upp. 

Innan lyftningen inleddes kapade VVS-entreprenören kapat alla rör till vatten och 

avlopp eftersom dessa gick från marken, genom kryputrymmet, rakt upp i husens 

bjälklag. Av samma anledning hade El-entreprenören kapat de elkablar som var dragna 

genom kryputrymmet. Lyftarbetet på de två torpargrundshusen inleddes med att 

flyttningsfirman skickade in två HEA-balkar under husen. För att kunna göra det revs 

gavelbalkarna bort. Dessutom lades kapsnitt i betongbalkarna mitt under husen där 

HEA-balken skulle fram. När HEA-balken drevs in med hjälp av traktor veks de 

avkapade betongbalkarna undan enligt figur 5 nedan. 

22



Figur 5 Indrivning av HEA-balkar 

När HEA-balkarna var på plats påbörjades den verkliga upplyftningen. Med hjälp 

av gamla järnvägsslipers och grova plankstumpar som pallning och med smäckra 

domkrafter lyftes husen upp allt högre och högre med ungefär 20 cm slaglängd vid 

varje lyft. Domkrafterna som användes var uppblåsbara gummikuddar med en yta av ca 

50 × 50 cm. Tjockleken på gummikuddarna var ca 5 cm tjocka när de var tomma. 

Maximalt uppblåsta var de ca 25 cm tjocka vilket ger en effektiv maximal lyfthöjd på 

ca 20 cm. Vid lyftningen användes flera kuddar samtidigt för att kunna lyfta en hel sida 

av huset eller annorlunda uttryckt en hel HEA-balk i ett moment. Kuddarna 

sammankopplades via grenkopplingar till en kompressor vilket innebar att lyftningen 

synkroniserades. När lyftningen inletts så att HEA-balkarna tryckts fast mot husets 

undersida fixerades balkarna inbördes genom att en tvärgående balk svetsades fast 

mellan huvudbalkarna utanför husets fasad vid båda gavlarna. 

23



Figur 6 Tvärgående balkar 

Centrumavståndet mellan de två längsgående HEA-balkarna bestämdes av att 

trailern skulle kunna backa in mellan pallningarna som balkarna vilande på. I detta fall 

valde man ett centrumavstånd på ungefär 5-6 m dels för att få plats med pallningarna 

och dels för att lämna lite manöverutrymme för trailern eftersom man inte hade 

sidoutrymmen stora nog för att låta trailern backa exakt rakt in under husen. 

Husen lyftes upp ungefär 60 - 70 cm så att det fria avståndet mellan marken och 

husets undersida blev ca en meter. Lyftningen av källarhuset gick till på samma sätt 

som lyftningen av torpargrundhusen fast med några skillnader. En skillnad var att 

källaren hade murade väggar istället för betongbalkar vilket gjorde att hål revs upp i 

gavelväggarna liksom i alla tvärgående väggar för att komma in med HEA-balkarna. 

En annan skillnad var att det gick åt mycket mer pallningsvirke eftersom man var 

tvungen att palla upp hela våningshöjden i källaren innan man kunde börja lyfta huset. 

Sedan husen lyfts upp rullades de i sidled så att de hamnade helt bredvid grunden. Man 

flyttade husen i sidled för att trailern skulle kunna backa in under husen. 

Sidoförflyttningen gjordes genom att dubbla tvärgående HEA-balkar lades under de 

längsgående balkarna enligt figur 7 nedan. Rullar av stål lades sedan mellan de båda 

tvärgående balkarna och på så sätt kunde huset rullas i sidled med hjälp av traktorkraft. 

Källarhuset var man dessutom tvungen att vrida för att man skulle kunna backa in 

under huset med trailern. 

24



Figur 7 Upplyftning och sidoförflyttning 

Skanskas arbete fortsatte med att märka upp och ta bort betongbalkarna där husen 

stått. Eftersom husen var flyttade av grunden kunde balkarna lyftas rakt upp med hjälp 

av traktor. Betongbalkarna och det övriga demonterade materialet lastades på 

långtradare för transport till Skanskas förråd i Röbäck i Umeå. Detta förråd låg ca två 

km från byggarbetsplatsen. Eftersom betongbalkarna var tunga och en del materiel 

såsom balkonger och väggblock var utrymmeskrävande krävdes flera fullt lastade 

långtradare och tre lastväxelflak för att frakta allt materiel från Gummark. 

Eftersom källargrunden skulle stå öppen resten av vintern byggdes ett 

skyddsräcke runt källaren. Efter detta återstod bara att städa upp så mycket som 

möjligt. Innan man lämnade Gummark markerades var vatten och avlopp kom upp i 

varje husgrund. 

Skelleftehamn 

De förberedelser som skulle göras i Skelleftehamn före lyftningen var att ta ner 

takteglet och ersätta detta med presenningar för att minska vikten på huset. För att 

minska transportbredden skulle takfoten, soprummet, handikapprampen och 

25



balkongerna demonteras. Vidare skulle tvättstugans utrustning tas tillvara för att sedan 

kunna återanvändas på det nya bostadsområdet i Umeå. Inredningen skulle fixeras så 

att den inte skadades vid lyftningen och transporten. 

När takteglet togs ner gjorde man på samma sätt som i Gummark d v s med 

teleporter och europallar. Tegelläkten behölls på taket eftersom de inte vägde så 

mycket och eftersom läkten också höll fast underlagstäckningen. Takfoten och 

balkongtaken sågades av jämnt med fasaden och lyftes ner komplett med 

underspikning och hängrännor. Taket täcktes sedan med presenningar som spikades 

fast i tegelläkten. Presenningarna spikades också fast i fasaden med brädor för att 

hindra presenningarna från att blåsa bort. Balkongerna demonterades genom att 

muttrarna skruvades av från de gängstål som stack ut ur fasaden och som balkongerna 

var fastsatta med. Under arbetet med att demontera takfot, balkongtak och balkonger 

användes teleportern som lyfthjälp. Soprummet demonterades till hanterbara block och 

märktes upp. Samma sak gjordes med yttertrappan och handikapprampen. 

Utrustningen i tvättstugan bars ifrån källaren upp till en av lägenheterna. Det arbete 

som sedan återstod var att fixera lös inredning såsom kylskåp och frysskåp med träkilar 

och trästrävor och att kolla att alla dörrar var stängda samt att inga tunga föremål låg 

lösa någonstans i lägenheterna. Sedan detta arbete var klart inleddes arbetet med att 

lyfta upp husen. I Skelleftehamn stod huset på en källargrund och detta medförde att 

upplyftningen av huset gjordes på samma sätt som på källarhuset i Gummark. I detta 

fall stod huset med gaveln mot den ganska trånga gatan vilket medförde att man var 

tvungen att rulla huset ut mot gatan och sedan vrida huset så att det hamnade i samma 

riktning som gatan. När huset sedan stod uppställt längs gatan var det klart för 

transport. 

Åbyn 

I Åbyn skulle takteglet plockas ner för att minska husens vikt. Ett hus skulle delas 

så att det kunde transporteras på en mindre släpvagn i två omgångar. Vidare skulle 

takfot och farstukvistar demonteras för att minska transportbredden. Lägenhetsförråden 

och de två carportarna skulle demonteras till block som kunde fraktas med lastbil. 

Även här lades takteglet på europallar. Takfoten på husen sågades av och delades 

upp i hanterbara längder varefter bitarna märktes upp. Farstukvistarna och uteplatserns 

skärmväggar demonterades från fasaderna. Ovanpå den kvarlämnade tegelläkten lades 

presenningar ut som provisorisk taktäckning. Det ena förrådshuset var sammanbyggt 

med gaveln på ett av bostadshusen vilket gjorde att när förrådet revs bort blev den 

tidigare förrådsväggen helt plötsligt yttervägg. Detta medförde att man var tvungen att 

täcka denna vägg med presenningar. Det minsta huset som hade två lägenheter delades 

på mitten i stället för att flyttas helt. Genom att dela huset kunde Piteå Husflyttning 

transportera huset på en egen höj- och sänkbar lastbilssläp och på så sätt förbilligades 

transporten något. Bredden på denna transport blev drygt sju m. Transporten av detta 

hus krävde två egna dispenser, en för transporten från Åbyn till Haraholmen och en för 

transporten från Holmsund till Röbäck. Upplyftningen inleddes med att alla 

längsgående betongbalkar togs bort under husen. När dessa balkar var borttagna var 

det bara de bärande tvärgående balkarna kvar och därmed kunde HEA-balkar föras in 

under husen och upplyftningen inledas. 

26



Figur 8 Betongbalkar under husen i Åbyn 

Eftersom dessa hus var lätta kunde man palla upp dem på europallar. När husen 

stod i upplyft läge togs de kvarvarande tvärgående betongbalkarna bort. Man kom bara 

åt ändarna på balkarna och man var tvungen att se till att balkarna hölls upprättstående 

hela tiden. Lösningen på detta problem blev att man lät tillverka en speciell anordning 

som sattes på traktorns pallgafflar. På figur 9 nedan syns hur denna anordning 

fungerade. 

27



Stålplatta 

Specialtillverkad stålkonstruktion 

Från sidan 

A 

Uppifrån 

Figur 9 Lyftanordning för betongbalkar 

A 

28 

Pallgafflar med förlängningsgafflar 

Snitt A-A 

På detta sätt lyftes alla betongbalkar ut varefter de kopplades med kättingar och 

bars till upplagsplatsen i väntan på lastbilstransport till Skanskas förråd i Umeå. Sedan 

betongbalkarna tagits bort var det fritt fram för trailern att backa in mellan pallningarna 

och lasta på husen. Husen behövde alltså inte rullas i sidled. 

Totalt behövdes det fyra långtradare för att frakta alla betongbalkar, allt taktegel, 

alla farstukvistar och takfötter. Förutom det krävdes det två lastväxelflak för att frakta 

de demonterade väggarna från ekonomibyggnaderna. Arbetena i Åbyn avslutades med 

att området grovavstädades och avetablerades samt att man märkte ut var anslutningar 

för vatten och avlopp fanns. 

Beskrivning av det nya kvarteret i Röbäck 

Som tidigare nämnts hade det nya kvarteret i Röbäck en långsträckt utformning. I 

bilaga 3 visas en skissöver kvarteret. Husen skulle ha samma utseende och funktion 

som i Skelleftetrakten förutom att de två källare som lämnades i Skellefteå skulle 

ersättas med andra lösningar. Det enda ”nyttiga” som fanns i källaren i Gummark var 

en hydrofon och en vattenrenare för Gummarkshusens tappvatten. Detta blev 

överflödigt i Röbäck p g a det kommunala tappvattnet. Källaren i Skelleftehamn 

inrymde lägenhetsförråd, tvättstuga, elcentral samt elpanna för husets uppvärmning. I 

Röbäck ersattes dessa förlorade förråd med att Skelleftehamnshuset övertog de två 

fristående förrådsbyggnaderna från Åbyn. Planlösningen på dessa förråd ändrades så 

att det totalt blev sex förråd. Man byggde nya förråd i anslutning till en carport, till de 

lägenheter från Åbyn som på detta sätt blev utan förråd. De övriga utrymmen som gick 

förlorade i källaren i Skelleftehamn inordnades i en ny utbyggnad på 

Skelleftehamnshuset. Utbyggnaden utfördes i ett plan och grundlades med platta på 

mark. Den innehöll tvättstuga, toalett, VS-central samt elcentral. Som tur var fanns



inga fönster på Skelleftehamnshuset på den gavel som utbyggnaden utfördes på. I 

Röbäck fick Gummarkshusens trapphus sadeltak istället det lutande tak som de hade 

tidigare. 

Förberedelser i Umeå inför husens ankomst 

Det huvudsakliga förberedelsearbetet i Röbäck bestod i att ordna 

grundläggningen där husen skulle stå och att göra provisoriska vägar som trailern 

kunde köra in husen på. I detta skede kom Kjell E Larsson in i projektet på allvar. Han 

var kvalitetssamordnare för alla arbeten i Röbäck och kvalitetsansvarig för 

byggnadsarbetena i Röbäck. Markarbetena inför grundläggningen sattes igång 

samtidigt som demonteringen av husen i Skelleftetrakten. Man valde att grundlägga 

med fyrkantiga betongplattor i stället för på plintar som husen tidigare stått på. Denna 

lösning föreslogs av konstruktören som anlitats för projektering av grundläggningen 

och på så sätt kunde husen köras in på grunden. På detta sätt kunde man köra in husen 

över grunden med trailern. I figur 10 nedan visas hur grundläggningen skulle utföras. 

PLATS FÖR BETONGBALKAR 

Figur 10 Grundläggning 

Avloppsrör 

PACKAD SAND ÖVERBYGGNAD DIM 

FÖR TRAFIKKLASS 2 

KVADRATISKA BETONGPLATTOR 

29 

KÖRYTA FÖR LASTBIL 

Betongplattorna som betongbalkarna skulle vila på prefabricerades samtidigt som 

demonteringsarbetena pågick i Skelleftetrakten. Denna grundläggningsmetod 

möjliggjordes av att marken under grunderna klassificerats som ”icke tjälfarlig” i den 

geotekniska undersökning. För att ytterligare öka säkerheten mot tjälskador lade man 

ut tjälisolering på vissa utsatta ställen. I mitten av huset där trailerns hjul skulle gå 

lades bärlager ut så att man erhöll en överbyggnad för trafikklass 2. 

Anslutningspunkterna för vatten och avlopp avslutades en liten bit under körytan. I 

väntan på att husen skulle komma lade man ut värmekablar och tjocka presenningar för 

att förhindra att marken skulle tjäla. Man var tvungen att beställa helt nya balkar till de 

två källarhusen eftersom det inte fanns några befintliga balkar att använda till de 

husen. Dessutom blev man tvungen att beställa några nya betongbalkar till 

Gummarkshusen eftersom några av de befintliga hade skadats vid demontering och 

transport.



Transport av husen 

Transporterna inleddes med att de tre Gummarkshusen transporterades med 

Sellgrens trailer till hamnen i Skelleftehamn från den 9:e till den 11:e november d v s 

ett hus per dag. Vid alla transporter med trailern fanns det poliseskort. Husen ställdes 

av på hamnområdet i väntan på vidare transport med pråm. Sedan flyttades Åbynhusen 

upp till Haraholmen. Slutligen kördes Skelleftehamnshuset från tomten till hamnen i 

Skelleftehamn med den stora trailern. Lastningen av husen gick till så att trailern 

backades i nedsänkt läge in under husen mellan pallningarna. I flera fall var det så 

trångt att man var tvungen att svänga trailern samtidigt som man backade in den. Detta 

möjliggjordes dels av att trailerns bakdel kunde styras separat och dels att man tagit till 

extra avstånd mellan pallningarna. När trailern hade backat helt in, höjde man trailern 

så att huset lyftes upp från pallningen. Sedan kunde trailern köra iväg med huset. 

Hushalvorna som kördes med den lilla släpvagnen lastades på samma sätt men med 

den skillnaden att bakaxlarna på den vagnen inte var styrbara. Vid transporten av 

Skelleftehamnshuset och Åbynhusen vilade husens tyngd på HEA-balkarna som i sin 

tur vilade på trailerns resp släpvagnens överyta. Gummarkshusen hade inga HEAbalkar 

under huset som gick tvärs huset. Därför överfördes Gummarkshusens tyngd 

under transporten genom kontakttryck mellan trossbotten och trailerns överyta. De 

längsgående HEA-balkarna som Gummarkshusen lyfts med hängde bara löst utanför 

trailern under transporten. Vid alla transporter medförde flyttfirman pallningsvirke och 

skötte pallningen av husen så att trailern kunde ställa ner husen. Åbynhusen lastades på 

pråmen den 1:a december vid Haraholmen och därefter skeppades husen ner till 

Skelleftehamn där Gummarkshusen och Skelleftehamnshuset lastades den 2:a och 3:e 

december. Före lastningen fylldes vattentankarna på pråmen så att den sänktes till 

samma nivå som kajkanten. Genom att en körplåt lades mellan den och kajen kunde 

husen köras ombord med trailern. Ombord pallades husen upp för tredje gången och 

surrades fast med kedjor. På eftermiddagen den 3:e var alla hus lastade men 

väderleksrapporten varnade för att det skulle blåsa upp till oväder dagen efter vilket 

skulle omöjliggöra transporten. Därför blev det bråttom med att blåsa vattentankarna 

för att pråmen skulle bli transportklar och därmed hinna ner till Holmsund innan 

ovädret skulle börja. Extra kompressorer lånades in för att hjälpa till med att blåsa 

tankarna och till sist kom den iväg. Pråmen bogserades ner till Holmsund under natten 

och tidigt på morgonen den 4:e december angjorde den hamnen i Holmsund. 

Vattentankarna fylldes igen så att husen kunde köras iland. Med hjälp av trailern 

kördes alla hus iland och ställdes av på hamnområdet i Holmsund. Redan samma kväll 

var pråmen helt lossad och därmed var dess uppdrag i husflyttningen avslutat. Dagen 

efter kördes det första huset från Holmsund till tomten i Röbäck. Det första huset som 

gjorde denna resa var ett av Gummarkshusen. Transporten gick från Holmsund, över 

bron till Obbola och sedan längs södra sidan om älven förbi flygplatsen upp till Umeå. 

Man var tvungna att plocka ner flera trafiksignaler och skyltar för att kunna köra 

genom Umeå till Röbäck. Framme i Röbäck backade trailern in på grunden där huset 

skulle stå. För att kunna backa in husen på sina grunder hade man gjort provisoriska 

vägar på området. Arbetsledningen anvisade var huset skulle stå med hjälp av 

provisoriskt uppsatta riktmärken. Nu följde en stund av precisionsmanövrering av 

trailern för att huset skulle få rätt vridning och rätt läge i längd- och tvärled. Det visade 

30



sig vara praktiskt omöjligt att placera huset exakt på rätt ställe med hjälp av trailern. I 

stället beslöts att finjusteringen av husets placering skulle göras när huset sänktes ner. 

Detta gjorde att man kunde nöja sig när trailern manövrerat så att huset stod inom 

någon eller några centimeter från det exakta läget. När man nöjt sig med husets 

placering höjdes trailern upp och pallningsvirke lades in under de HEA-balkar som var 

fastsatta under huset. Sedan trailern sänkts ner kunde den köra ut från grunden. Med 

start denna dag kördes ett hus om dagen från hamnen i Holmsund till tomten i Röbäck. 

Hela transporten från Holmsund till Röbäck tog alltså sex dagar, och man körde även 

under en helg för att utnyttja trailern optimalt. I figur 11 nedan visas i vilken ordning 

husen kördes in på tomten och hur de kördes in på tomten. Siffrorna på husen anger 

vilken dag de kördes till Röbäck med början dag 1. 

Figur 11 Uppställning av hus i Röbäck 

Först ställdes Gummarkshusen på plats, sedan Skelleftehamnshuset och sist 

Åbynhusen. Det delade huset från Åbyn kördes på plats med den mindre släpvagnen 

samma dag som det näst sista huset flyttades med Sellgrens trailer. Alla hus ställdes 

upp på tomten i Röbäck på samma sätt som beskrevs ovan när det första huset ställdes 

upp. Man pallade upp husen så att arbetshöjden d v s avståndet mellan marken och 

husens trossbotten blev ungefär 1.2 m. När husen pallades upp i Röbäck var för den 

femte och sista gången för vart och ett av husen. 

Förberedelser inför nersänkningen av husen 

När husen anlände hängde man direkt presenningar runt husen så att utrymmet 

under det upplyfta huset blev avskärmat från uteluften. Genom att sedan köra dieseloch 

elvärmare under husen förhindrades tjälen från att gå ner i marken. Arbetet 

31



fortsatte sedan med att kontrollera höjderna på betongplattorna med 

avvägningsinstrument samt att märka ut betongbalkarnas tänkta läge på dem. Orsaken 

till att man väntade med dessa arbeten till dess att husen stod på plats var att trailern 

rubbade plattorna något när den körde över grunden, speciellt om hjulen vreds mycket. 

Höjden på varje platta noterades och utifrån dessa mätvärden beräknades hur mycket 

som betongbalkarna skulle distanseras från respektive platta för att huset skulle stå 

plant. Det minsta avståndet sattes till 10 mm för att man sedan skulle kunna komma åt 

att göra undergjutningar mellan plattorna och betongbalkarna. Samtidigt som ovan 

nämnda mätningsarbete inledde markentreprenören arbetet med att skotta ut 

överflödigt material från husgrunden. Detta arbete bestod dels av att skotta fram 

anslutningspunkterna för avloppsrören och bereda plats i bärlagret för 

VVS-entreprenörens sidodragningar och dels att gräva de gropar som sedan skulle 

tjäna som krypgångar under betongbalkarna. Nästa steg var att lyfta in betongbalkarna 

på plats under husen. Dessa lyftes in med hjälp av en traktor försedd med 

förlängningsarm. Med hjälp av stroppar och spännband spändes fästes betongbalkarna 

vid traktorns förlängningsarm och på så sätt fördes de in till sitt rätta läge under husen. 

Man var tvungna att använda kommunikationsradio mellan de som monterade balkarna 

under huset och traktorföraren som manövrerade dem eftersom denne inte kunde se 

exakt vad som hände under huset. Det tidigare beräknade avstånden mellan plattor och 

betongbalkar ordnades genom att man ställde ner balkarna på plastdistanser med olika 

tjocklekar. Betongbalkarna stabiliserades först genom att de både undergjöts och 

kringgjöts med bruk. Där olika betongbalkar korsade varandra fixerades överkanterna 

mot varandra genom att man sköt fast spikplåtar på balkarnas ovansidor. Alla balkar 

som vätte mot utsidan försågs med 50 mm isolering på insidan. Någon liknande 

isolering hade inte funnits där husen stod tidigare förutom i Gummark där 

torpargrundernas ytterhörn var isolerade. 

I de två källarhusen satt det kvar målad gips under bottenbjälklaget. Denna gips 

hade tidigare utgjort innertak i källarna och var reglad med 22 mm virke. Eftersom gips 

har en tjocklek av 13 mm bildades alltså 22 + 13 = 35 mm djupa ”rännor” där 

källarväggarna legat an mot bjälklaget. Det bedömdes vara omöjligt att få 

betongbalkarna att passa exakt i dessa ”rännor”. Detta löstes genom att en impregnerad 

träregel med måtten 34 × 145 mm fästes i ”rännan” och på så vis blev undersidan av 

trossbotten slät. Betongbalkarna skulle ändå ligga an mot den impregnerade träregeln 

men med denna lösning blev det inte lika noga att de hamnade exakt där källarväggen 

varit. Lösningen innebar även att huset höjdes 34 mm. Eftersom ytterpanelen var 

dragen långt ner på sockeln i Gummark utgjorde inte denna höjning något problem. 

Vidare ansåg man att det inte var lämpligt att vanlig gips skulle exponeras mot 

kryputrymmets klimat. För att lösa detta valde man att fästa en tunn isoleringsskiva på 

gipsen. Eftersom det var svårt att veta exakt på millimetern när var betongbalkarna 

skulle hamna isolerade man lite för långt mot alla ytor där en betongbalk skulle ligga 

an. På så sätt blev alla gipsytor skyddade av isolering och den isolering som kom i 

kläm trycktes ihop helt av husets tyngd när det sänktes ner. I figur 12 nedan framgår 

det hur det såg ut under bottenbjälklaget, hur träregeln och isoleringen monterades och 

till sist hur det såg ut när huset sänkts ned. Längst ner i figuren ser man att den högra 

32



balken inte står perfekt men att det inte gör så mycket. Man ser vidare hur isoleringen 

trycks ihop när den kommer i kläm. 

1 

2 

3 

”Ränna” efter 

källarvägg 

Träregel 34 * 145 

Betongbalkar 

Figur 12 Åtgärder under bjälklag på f d källarhus 

Bottenbjälklag 

33 

Gips GN 13 

Träregel 23 * 95 

30 mm isolering 

Nersänkning av husen 

På Gummarkshusens grunder hade man monterat alla betongbalkar utom 

gavelbalkarna och några av de avkapade stumpar som man ser i figur 5. Dessa balkar 

hade man inte monterat för att huset skulle kunna sänkas ned med HEA-balkarna kvar. 

Detta möjliggjordes av att de tvärgående betongbalkarna inte behövdes för vertikal 

lastupptagning. På Skelleftehamnshuset monterades alla betongbalkar utom ena gaveln 

och två balkar längs ena långsidan närmast utbyggnaden och på Åbynhusen 

monterades bara de tvärgående betongbalkarna. Nersänkningen gjordes som 

upplyftningen d v s med luftkuddar och pallningar. Sedan husen sänkts ned så att de 

vilade på betongbalkarna togs alla HEA-balkar och allt pallningsvirke ut. Arbetet 

fortsatte med att lägga ut plastfolie på marken, vilket var besvärligt med tanke på den 

låga arbetshöjden i kryputrymmet. Därefter kunde man börja montera de återstående 

betongbalkarna. Detta möjliggjordes genom att man alltid lämnat minst 10 mm 

spelrum i höjdled för undergjutning enligt förra avsnittet. Eftersom fasadpanelen stack 

ned lite nedanför bottenbjälklagets undersida var man tvungna att luta betongbalkarna 

så att balkens översida gick in först och sedan vreds balkens undersida in enligt figur 

13 nedan.



Betongplatta 

Bjälklag 

Betongbalk 

Under- och kringgjutning 

Figur 13 Montage av de sista betongbalkarna 

Därefter lyftes balkarna upp och pallades upp med plastdistanser varefter de 

slutligen undergjöts och motgjöts. Detta förfarande innebär att dessa betongbalkar som 

monterades i efterhand bär liten eller ingen vertikal last. Av ovanstående anledning 

monterades alla balkar tillbaka på Åbynhusens långsidor trots att vissa balkar hade 

småsprickor p g a oförsiktig demontering. 

34



Färdigställning av kvarteret 

I väntan på att husen skulle anlända till Röbäck hade Skanska börjat bygga upp 

ekonomibyggnaderna så att dessa var till stora delar färdigställda när husen anlände. 

När husen stod på sin nya grund återstod arbetet med att montera ihop allt som 

demonterats före flyttningen. Nu upptäcktes man att det läkt in vatten i 

Gummarkshusen, genom taket. Vattnet hade orsakat fuktskador på golv och väggar 

främst på övervåningarna och i undantagsfall på väggarna i de undre våningarna. Även 

sprutullen var blöt och fick tas bort. Man var tvungen att bryta upp ytskikt på väggar, 

golv och tak för att undersöka hur långt fukten trängt in och sedan byta ut de 

fuktskadade byggvarorna. Dessa reparationsarbeten innebar merarbete och 

merkostnader för Skanska, som dock senare fick betalt för stora delar av denna 

merkostnad genom sin allriskförsäkring. Vid denna tidpunkt visade det sig att alla 

tvåvåningshus och främst de två källarhusen hade deformationsskador. De allvarligaste 

skadorna bestod av upptryckta golv där masonitbalkarna hade tryckts sönder. När man 

bröt upp golven för att undersöka skadorna kunde man se att balkarna skjuvats av d v s 

brottet fanns i balkens liv som består av masonit. Att det var skjuvbrott styrktes av att 

brottlinjerna gick i 45 graders vinkel enligt figuren nedan. 

Masonitbalk 

Last från huset 

Skjuvsprickor Skjuvsprickor 

Punktlast Punktlast 

Figur 14 Principfigur över brotten i bottenbjälklagens masonitbalkar 

Dessa skador lagades genom att man bröt upp golvet så att de skadade 

masonitbalkarna blottades. Med hjälp av nödvändigt våld återfördes masonitbalkarna 

till dess ursprungliga form d v s helt raka och därefter skruvlimmades plywoodlattor 

utanpå balkarna där skadorna fanns. Längden och tjockleken på dessa lattor 

dimensionerades av konstruktören. I figur 15 nedan visas hur lagningarna gjordes. 

35



Plywoodlatta A Plywoodlatta 

Plywood som limmas 

Snitt A-A 

och skruvas fast 

Figur 15 Lagning av spruckna masonitbalkar 

Deformationerna i bjälklagens masonitbalkar hade gett upphov till rörelse skador 

på tapeter och lister vilket främst märktes i vägghörn. Dessa skador återgick delvis när 

husen åter ställdes på plan grund och de skador som var kvar var lätt reparerbara. 

Skanska utförde alla reparationer som härrörde från skadorna på masonitbalkarna men 

Piteå Husflyttning stod för denna reparationskostnad. Samtidigt som vattenskadan och 

de knäckta masonitbalkarna åtgärdades påbörjades återuppbyggnaden av yttertaken på 

Gummarkshusen. Takstolarna monterades ihop genom att plywoodlattor spikades fast 

utanpå de avsågade spikplåtarna. Konstruktören dimensionerade hur många spikar som 

skulle behövas på varje plywoodlatta och hur stora lattorna skulle vara för spikarna 

skulle rymmas. Sedan takstolar, brandvägg och gavelspetsar återmonterats lades ny 

underlagstäckning av samma typ som fanns tidigare d v s av typen Miratec. Därefter 

spikades tegelläkten, underspikning och vindskivor tillbaka varefter takteglet kunde 

läggas upp igen. När man spikade tillbaka tegelläkten och lade tillbaka takteglet på 

Gummarkshusen märkte man att längden på dessa hus hade ändrats någon centimeter. 

Detta berodde på att husen var byggda så att de inte satt ihop med varandra i mitten 

utan huset delades av en dubbelvägg. Normalt sitter hushalvorna ihop i den 

gemensamma takkonstruktionen och i balkongerna. När både tak och balkonger 

demonterats satt hushalvorna endast ihop i ytterpanelen under flyttningstiden. Detta 

hade medfört att avstånden mellan de lägenhetsskiljande dubbelväggarna ändrats något 

men detta utgjorde dock inget problem. 

Sedan återmonterades allt materiel på husen. Takfot samt balkongtak skarvades 

med lattor med samma dimensioner som den kapade takstolens. Den nya utbyggnaden 

på Skelleftehamnshuset färdigställdes och man byggde även ett nytt förråd till 

Åbynhusen vid en av carportarna. Under byggets gång beställde Kjell E Larsson i 

egenskap av kvalitetsansvarig, arbeten som syftade till att förbättra husens tekniska 

egenskaper. Dessa beställningar redovisas under avsnitt 0 Kostnader på grund av nya 

tekniska krav. Invändigt avslutades arbetena med att målare och mattläggare gjorde 

nya ytskikt på de golv - och väggytor som berörts av skadereparationerna. Förutom de 

ovan nämnda ytskikten beställde Larsson nya ytskikt på andra ytor än de som berörts 

av reparationerna, därför att de var slitna eller fula. Orsaken till att man kostade på lite 

36 

A



extra var att både Stadshypotek och Bostaden var eniga om att det var viktigt att husen 

upplevdes som nya och fräscha trots att husen egentligen var några år gamla. 

Slutbesiktning hölls vid tre olika etapper i slutet på maj och i början av juni. Vid dessa 

tillfällen kom den besiktning som gjorts före demonteringarna inleddes, att få stor 

betydelse. Många av de skavanker som påtalades vid besiktningen fanns med i 

protokollet från denna besiktning vilket gjorde att Skanska inte kunde lastas för dessa, 

utan skavankerna blev i stället B-anmärkningar. 

Ekonomiskt utfall för Stadshypotek 

Resultat 

Stadshypoteks kostnader i detta projekt bestod av entreprenadkostnaden, moms, 

bggherrekostnader och tomtkostnad. Intäkterna bestod dels av köpeskillingen från 

Bostaden för de inflyttningsklara husen och dels av det statliga investeringsstöd som 

fanns vid denna tidpunkt. I bilaga 4 finns en redovisning av Stadshypoteks kostnader 

och intäkter för detta projekt. De pengar som Stadshypotek behövde under projekttiden 

lånades internt inom företaget. Kostnaden för denna interna upplåning, eller 

kreditivkostnaden som det också heter, bedömdes före projektets start bli 288 000 kr 

men den har inte medräknats i redovisningen. I redovisningen har ingen hänsyn tagits 

till kostnaden för rivningsloven i Skellefteå som var endast 1 370 kr, vilket är 

försumbart i sammanhanget. Ingen hänsyn har heller tagits till de intäkter som 

försäljningen av de ”tomma” tomterna i Skellefteå gav. Entreprenadkostnaden var 

8 753 457 kr exkl moms eller 4940 kr/m 2 exkl moms. Av detta utgjorde ändrings- och 

tilläggskostnader 6.8 % enligt nedanstående beräkning. 

593457 

8753457 

× 100 = 68 . % 

I avsnittet 0 Ändrings- och tilläggskostnader, beskrivs ingående vad som ingick i 

dessa kostnader. Stadshypoteks produktionskostnad utan investeringsbidrag blev 

12 857 390 kr eller 7 256 kr/m 2 . 

Stadshypotek hade beviljats statligt investeringsstöd för detta projekt och 

storleken på detta blev 1 687 797 kr. Detta gjorde att Stadshypoteks 

produktionskostnad med investeringsbidraget blev 11 169 593 kr eller 6 303 kr/m 2 . 

Köpeskillingen för husen var 15 660 000 kr och sammantaget gav detta en vinst eller 

”rotnetto” på 4 461 291 kr eller 2 518 kr/m 2 för Stadshypotek. 

Kostnader för transporten 

I kategorin transportkostnader har kostnader för trailertransport, pråm, tillstånd 

och borttagande av hinder inräknats. Dessa kostnader ligger inbakade i 

entreprenadkostnaden. För att kunna visa vad beställarens kostnad för transporten blev, 

har moms och ett påslag på sju procent lagts på de summor som flyttningsfirman 

angivit. Dessa sju procent antas motsvara generalentreprenörens arvode. För att inte 

inge falsk noggrannhet har summorna avrundats till närmaste multipel av femtusen 

kronor. Beställarens totalkostnad blev då 1 710 000 kr. Transporten längs vägnätet 

kostade 680 000 kr och pråmtransporten 295 000 kr. Kostnaden för tillstånd, eskort 

och borttagande av hinder blev 670 000 kr. Transporten av det delade Åbynhuset som 

Piteå Husflyttning körde själv kostade 65 000 kr. I dessa angivna summor är 

37



tilläggskostnaden p g a att Skelleftehamnshuset var bredare än angivet, inräknad. 

Utslaget på de uthyrningsbara lägenhetsytan kostade transporten 965 kr/m 2 . 

Ändrings- och tilläggskostnader 

Storleken på ändrings- och tilläggskostnaderna, nedan kallat Ä&T-kostnader, 

blev 741 821 kr och fördelningen av dessa framgår av bilaga 5. Den enskilt största 

posten gäller ombyggnader och kompletteringar för att husen skulle uppfylla de 

aktuella tekniska krav som rådde vid återuppbyggnadstillfället. Eftersom dessa 

kostnader blev så stora och eftersom det även fanns kalkylerade kostnader för att 

uppdatera husens tekniska standard, beskrivs dessa kostnader i avsnitt 0 Kostnader på 

grund av nya tekniska krav. Kostnaden för alla ändringar och tillägg på grund av nya 

tekniska krav blev 219 191 kr. 

Den näst största Ä&T-kostnaden orsakades av att Skelleftehamnshuset visade sig 

vara bredare än vad som angavs i anbudshandlingarna. Detta kostade Stadshypotek 

180 000 kr och det man betalade för var Piteå Husflyttnings merkostnader. Dessa 

bestod dels av att transporten fördyrades och dels att arbetet med upplyftningen 

försvårades på grund av att huset vägde mer än vad man räknat med. 

Den tredje största Ä&T-kostnaden enligt uppdelningen i bilaga 5 gäller kostnader 

som orsakas av att husen bytte ägare. Detta krävde nya skyltsystem, nytt låssystem och 

övrig anpassning till Bostadens standard. Till denna kostnadskategori har även lagts 

tillkommande målningskostnader p g a ändrad färgsättning. Sammanlagt kostade dessa 

förändringar 114 532 kr. 

Den fjärde största Ä&T-kostnaden rör arbeten som beställts av den 

kvalitetsansvarige och som i bilaga 5 kallas för Uppfräschning till nyskick. Denna 

kostnadskategori kan sägas fylla tomrummet mellan Skanskas åtagande att flytta husen 

i befintligt skick och Stadshypoteks åtagande att sälja husen inflyttningsklara. Dessa 

arbeten bestod bl a av reparationer såsom byte av skadade invändiga ytskikt, reparation 

av ventilationsaggregat, byte av skadade elarmaturer och reparation av skadade 

mjukfogar. Vidare omfattar denna kategori även justering av dörrar och fönster. Viss 

standardhöjning såsom nya hängrännor, nya elcentralfronter och nya dekorplåtlister 

runt ventilationsaggregat. Totalt kostade uppfräschningen 104 497 kr. 

Kategorin som kallats Åtgärdande av fel som gjordes då husen byggdes första 

gången, utgjorde den femte största Ä&T-kostnaden. Det ena felet var att 

ventilationsrören var ej fastskruvade med varandra på Åbynhusens vindar och det 

andra felet var att fanns stora öppningar i plastfolien runt eldosorna i Gummarkshusens 

tak. Åtgärdandet av dessa fel kostade Stadshypotek 54 596 kr. Tillkommande 

markarbeten gav en tilläggskostnad på 20 063 kr. Vidare tillkom postlådor och 

tvättstugeutrustning till ett värde av 7 102 kr. Det krävdes tilläggande markprojektering 

för 16 021 kr på grund av att läget på ett hus justerades av praktiska skäl. Slutligen 

hade markentreprenören räknat med värdet av den avverkade skogen i sina kalkyler. 

Eftersom denna redan var avverkad fick detta regleras till en kostnad av 25 819 kr. Om 

man summerar ovan nämnda Ä&T-kostnader blir summan, som tidigare sagts, 

741 821 kr. 

38



Kostnader på grund av nya tekniska krav 

Ä&T-kostnaderna har redan beskrivits i det förra avsnittet men i detta avsnitt 

belyses den kostnad som Stadshypotek hade för att uppdatera de några år gamla husen 

så att de uppfyllde de tekniska standardkrav som var rådande vid tidpunkten för 

flyttningen. Av nedanstående kostnader var det bara elsäkerhetsarbetena som fanns 

med redan på anbudsstadiet, resten beställdes under byggtiden och blev Ä&Tkostnader. 

Handikappkraven ledde till stora Ä&T-kostnader varav den avgjort största 

kostnaden bestod i att lägga en extra skiva golvspånskiva i alla sex trapphus i 

Gummarkshusen. Orsaken till denna åtgärd var att trösklarna in till lägenheterna var 

för höga. Genom höjningen av golvet minskade trösklarnas höjd relativt 

trapphusgolvet. Vidare byggdes nya trappor utanför ingångarna på Gummarkshusen. 

Ytterligare en handikappanpassning bestod i att sätta in bredare toalettdörrar i de två 

ettorna i Skelleftehamnshuset. Alla dessa arbeten beställdes av den kvalitetsansvarige 

under byggtiden och totalkostnaden för handikappanpassningen blev 67 349 kr. 

De tilläggsjobb som behövdes för att klara nya brandkrav var att skruva ett extra 

lager gips på de bärande väggarna i Skelleftehamnshuset. Troligtvis var huset 

projekterade enligt SBN 80 och där kunde bärande väggar under ett lägenhetsskiljande 

bjälklag ha sämre brandmotstånd än det ovanliggande bjälklaget. I 

Nybyggnadsreglerna (NR) skärptes kraven så att de väggar som bär upp ett bjälklag 

ska ha minst samma brandmotstånd som det bjälklag som de bär upp. Förhållandet 

upptäcktes under den genomgång av brandsäkerhet som genomfördes i början av 

byggtiden i Umeå. Byggherrens kostnader för denna uppgradering blev 3 808 kr enligt 

bilaga 5. 

Resultatet av ljudmätningar, beställda av den kvalitetsansvarige, visade att 

stegljudsnivån var för hög i alla tvåvåningshus. För att åtgärda detta lade man in en 

skiva golvgips på övervåningarnas golv och kostnaden för detta blev 96 799 kr vilket 

framgår av bilaga 5. Förklaringen till detta kan vara att stegljudskraven skärpts från 

SBN 80 , som husen troligtvis projekterats efter, till BBR 94 som gällde när husen 

monterades i Röbäck. 

Höjning av barnsäkerheten består till största del av höjning av trapphusräcken i 

de sex trapphusen i Gummarkshusen. De övriga åtgärder som gjordes bestod av 

komplettering av saknade barnspärrar på knivlådor, diskbänksskåp och fönster. Totalt 

kostade höjningen av barnsäkerheten 17 481 kr. 

Åtgärder för ökad taksäkerhet och ökad yttre säkerhet initierades av sotarens 

besiktning på plats i Röbäck. Totalt kostade dessa säkerhetsförbättringar 21 441 kr och 

bestod mest av komplettering av taksäkerhetsmateriel och handledare på väggstegar. 

Bullermätningar av ventilationsaggregaten gav att man tvingades ljudisolera 

aggregaten i Gummarkshusen till en kostnad av 12 313 kr 

I Skanskas anbud sades att jordfelsbrytare skulle installeras i erforderlig 

omfattning och att samtliga uttag skulle utföras med jorddon. I de 

starkströmsföreskrifter som kom 1994 (ELSÄK-FS 94:7) skall samtliga uttag vilket 

även innefattar lamputtag, vara försedda med jorddon. Dessutom skall uttag i badrum 

och uttag som kan användas för att förse utrustning utomhus med ström, föregås av en 

jordfelsbrytare. Dessa krav fanns inte i de föreskrifter som var rådande när husen 

39



byggdes första gången. I husen fanns därför bara jordade uttag i badrum och kök och 

jordfelsbrytare saknades helt. För enkelhetens skull valde man att sätta in en 

jordfelsbrytare som betjänade hela lägenheten i varje lägenhetscentral. Entreprenörens 

anbudssumma var 375 000 kr exkl moms. För att ta fram beställarens kostnad har 

moms och ett påslag på 7 % lagts på i detta räkneexempel varvid beställarens kostnad 

för hela elentreprenaden blev 501 560 kr. Påslaget på 7 % antas innehålla arvode till 

generalentreprenören. Stadshypotek hade ingen projekteringskostnad för dessa 

installationsarbeten. I beställarens kostnad, 501 560 kr ingick dels ovanstående 

kompletteringar för att klara den nya normen och dels åter- och nymontering av övriga 

nyinstallationer. Enligt entreprenören Electro Storforsen AB bestod totalkostnaden till 

ca 75 % av anpassningen till ny normen och resterande 25 % bestod av de övriga 

arbetena. Beställarens kostnad på grund av nya elnormer blev alltså: 

501560 × 0. 75 = 376170 kr 

Om man summerar alla ovanstående kostnader ser man att beställarens totala 

kostnad på grund av nya normer och krav blir: 

67349 + 3808 + 96799 + 17 481+ 21441+ 12 313 + 376170 = 595361 kr 

Den totala produktionskostnaden utan investeringsbidrag var 12 891 966 kr vilket 

innebär att kostnaden för nya tekniska krav blev 4.6 % av produktionskostnaden enligt 

nedanstående beräkning. 

595361 

12891966 

× 100 = 4. 6 % 

Ekonomiskt utfall för Bostaden 

För Bostaden var köpet av de flyttade husen en väldigt renodlad affär. Husen 

köptes inflyttningsklara för 15 660 000 kr vilket gjorde att inga Ä&T-kostnader 

drabbade Bostaden förutom en ren tilläggsbeställning av asfaltytor för 50 000 kr. 

Under avsnittet 0 Ägarbyte, framgår att Bostaden skulle stå för byggledning, kontroll 

och besiktning vilket uppgick till en kostnad av 155 000 kr. Vidare skulle man betala 

samt inteckningskostnad och lagfartskostnad vilket kostade totalt 162 000 kr. Om man 

summerar ovanstående kostnader får man fram följande kostnad. 

15660000 50000 155000 162000 16027 000 

+ + + = kr 

Den uthyrningsbara ytan är 1 772 m 2 vilket ger en inköpskostnad per 

kvadratmeter enligt nedan. 

16027000 

1772 

= 9045 kr / m 

2 

Eftersom husen räknas som nyproducerade får Bostaden räntebidrag med 1996 

som påbörjandeår. 

Inflyttning i det nya kvarteret 

Uthyrningen av lägenheterna gick bra och Bostaden kunde hyra ut alla 

lägenheterna direkt. Bostaden har ett system för att beräkna storleken på hyran som 

heter Poängen. I detta system poängsätts olika faktorer för att på så sätt få fram ett 

bruksvärde för hyresgästen. Hyresgästerna fick alltså ingen direkt ekonomisk fördel av 

att Bostadens kostnad för kvarteret blev lägre än om kvarteret skulle ha nyproducerats. 

40



De inblandades åsikt 

Rolf MG Thomasson, Regionchef, Stadshypotek AB, Region Västerbotten 

”Vi har all anledning att vara nöjd med projektet. Genom att välja 

flyttningsalternativet blev det ekonomiska utfallet klart bättre än om fastigheterna 

skulle försålts på de tre orterna. Dessutom har en försäljning på plats inneburit en 

långsiktig potentiell kvarvarande kreditrisk, då den framtida vakansrisken måste 

bedömas som stor. Lösningen representerar ju dessutom ett modernt 

kretsloppstänkande. På de orter som fastigheterna var belägna minskar även de totala 

vakansriskerna vilket kommer andra fastighetsaktörer, d v s hela marknaden, tillgodo. 

Detta faktum skulle, i de bästa av världar, kunna leda till att flera kreditgivare gick in i 

husflyttningsprojekt tillsammans för att minska vakanser och på så sätt vitalisera de 

lokala bostadsmarknader som har stora strukturella problem…. Men detta är väl en 

utopisk tanke. Jag utesluter dock inte att fastighetsfinansiärer följer detta exempel.” 

Kjell E Larsson, Byggledare Bostaden Bygg AB 

Fritt antecknat; Larsson kom in i projektet när arbetet i Röbäck inleddes och den 

första gången han såg de flyttade husen var när de anlände till hamnen i Holmsund på 

pråmen. Larsson säger att han blev mycket skeptisk till hur man skulle klara av att 

bygga bra bostäder när han såg dels skadorna på bjälklagen och dels vattenskadorna. 

Denna utmaning gjorde att han bedrev kvalitetsarbetet extra grundligt, inget fick 

lämnas åt slumpen. Resultatet av detta grundliga arbete blev mycket fina bostäder 

konstaterar Larsson som säger att han är nöjd med slutresultatet. 

Bror-Lennart Lundqvist, Arbetschef Skanska 

”När beställaren (Rolf MG Thomasson, Stadshypotek) tog första kontakten och 

berättade om idén att flytta 7 hus till Umeå från tre orter utanför Skellefteå, kändes det 

som en utmaning att vi skulle klara det med rimliga kostnader och ett bra resultat. 

Allteftersom vi arbetade med projektet och provade olika alternativa lösningar, så 

växte intresset och entusiasmen och när slutligen flyttningssättet blev på pråm så var 

spänningen fullständig. Jag minns mycket väl väntan i Holmsunds hamn och synen av 

ljuset från pråmen i gryningen den 4:e december 1996. 

Flyttningen gick nästan helt planenligt från gamla grunder till nya grunder, 

iordningställda i natursköna Röbäck i Umeå. Det nya området och de ditflyttade husen 

blev positivt mottagna av hyresgästerna. Området fylldes direkt. Sammantaget tycker 

jag att det varit ett synnerligt intressant och utmanande projekt, med ett bra resultat och 

med många erfarenheter som kan användas i liknande projekt.” 

Bengt Johansson, Produktionschef Skanska 

”Det var ett intressant projekt. Klart att det skulle kunna göras betydligt bättre om 

man fick möjligheten att göra om det. Om man fick önska skulle man ej riva taken av 

Gummarkshusen utan höja elledningarna i stället. Vidare skulle flyttningsfirman varit 

försiktigare. Bättre demontering, transport och hantering av material som skulle 

återanvändas skulle också ha förbättrat genomförandet. Man kunde ha provat att ha 

körplåtar i stället för grusbädd mellan betongplattorna i Röbäck. Listan skulle kunna 

göras ännu längre men på det stora hela så blev det slutliga resultatet bra. Miljömässigt 

och ekonomiskt så måste det vara bättre att husen återanvänds i stället för att rivas”. 

41



Håkan Svanefjord och Johan Granberg, Hantverkare Skanska 

Fritt antecknat; Håkan och Johan var de två hantverkare som kom in tidigast i 

projektet och Håkan utsågs som lagbas för projektet. Båda är eniga om att det var ett 

intressant projekt att ha varit med om. Håkan tillägger att det var intressant att se att 

man kunde flytta hus så långt och att man kunde använda pråm. På frågan om de skulle 

vilja vara med om en ny husflyttning gick åsikten isär. Håkan ställde sig efter 

övervägande, negativ till att medverka vid en ny husflyttning medan Johan ställde sig 

mycket positiv till ny medverkan. Håkan sade hans negativa inställning till största del 

berodde på att han varit lagbas för projektet och därmed tvingats hantera det ”strul” 

som uppkom vid genomförandet. Både Håkan och Johan ser husflyttningar som en 

möjlighet till nya arbetstillfällen i en byggbransch som går på lågfart och ingen av dem 

tror att husflyttningar utgår något hot mot nyproduktionen av bostäder. Vidare anser de 

att varje yrkeskategori borde själva demontera det materiel som tillhör respektive 

yrkesgrupp. Som exempel anger de att de demonterade ventilationsrör på 

Gummarkshusens vindsutrymmen samt lampor och radiatorer från de väggar som de 

rev. Om varje kategori demonterade sitt eget materiel skulle irritationen och felkällorna 

minska. En annan reflektion från deras sida var att det var att det fanns en del kritiska 

arbetsmoment under projektets gång där man inte fick klart förrän i sista stund hur man 

skulle bära sig åt. Exempel på detta är hanteringen av betongbalkar under de uppallade 

husen där flera metoder diskuterades och provades innan man slutligen bestämde sig 

för en metod. Håkan och Johan konstaterar vidare att det hade varit lika bra att slänga 

bort mer av vindskivor, underspikningar och hängrännor från början eftersom man av 

olika anledningar blev tvungen ersätta stora delar av detta materiel. Till sist vill de 

påpeka att det alltid är viktigt att de som sköter planeringen av projekt, rådfrågar 

hantverkarna som ska utföra arbetet. 

De nya hyresgästerna 

Ingen direkt kontakt har tagits med de boende men enligt Bostadens förvaltare för 

området har följande åsikter framkommit; Hyresgästerna är nöjda med sitt boende men 

vissa har uttryckt besvikelse när de upptäckt att vitvarorna var begagnade. Det har 

också framkommit klagomål på byggstädningen men klagomålen har gällt ”gammal” 

smuts som byggstädningen inte klarat av att ta bort. Bostadens förvaltare tror att 

orsaken till att synpunkterna kommit fram är att man inte nått fram med informationen 

att lägenheterna var begagnade. För att gå hyresgästerna tillmötes i dessa frågor fick 

alla hyresgäster en viss reducering av första månadshyran. 

42


Fallstudie: Husflyttning från Robertsfors och Ånäset till Umeå 


Kort beskrivning av projektet 

Projektet gick ut på att flytta två hus från Ånäset och tre hus från Robertsfors till 

bostadsområdet Tomtebo i Umeå. Totalt rörde det sig om en flyttning av 40 lägenheter 

fördelade på så sätt att det fanns åtta lägenheter i vart och ett av de fem husen. Totalt 

var den uthyrningsbara lägenhetsarean 3 013 m 2 . Vid projektets start ägdes husen av 

Mandamus AB som i sin tur uppdrog åt Creator Förvaltning att förbättra husens 

lönsamhet. Entreprenören Siab AB i Skellefteå fick i uppdrag av Creator att på 

totalentreprenad flytta husen till Umeå. Som projektledare anlitade Siab en fristående 

byggkonsult. Man förberedde husen före transporten genom att alla utstickande delar 

såsom balkonger, loftgångar och utanpåliggande trapphus demonterades för att minska 

yttermåtten. Vidare togs taken bort och ersattes med en tillfällig taktäckning och 

slutligen delades husen på mitten så att det kunde fraktas i två delar. Upplyftningen av 

husen innan transporten utfördes av underentreprenören Vindelns Husflyttning. Husen 

transporterades på en specialtrailer för stora och tunga transporter. Man körde husen 

längs E4:an från Robertsfors respektive Ånäset ner till Sävar där man svänger av på en 

mindre väg för att så småningom hamna i Tomtebo i Umeå. Transporterna utfördes på 

helgkvällar så det gick åt fem helger för att transportera husen. Samtidigt som husen 

demonterades i Robertsfors och Ånäset hade nya grunder gjutits i Umeå. Sedan husen 

sänkts ner på de nya grunderna återuppbyggde taket. Sedan monterades balkonger, 

loftgångar och trapphus och på senhösten 1996 var lägenheterna inflyttningsklara. 

Lägenheterna hyrdes ut och efter en tid sålde Mandamus fastigheten tillsammans med 

flera andra fastigheter i Norrland till Hallström & Nisses Fastighets AB. 

Bakgrund och motiv till flyttning 

Bakgrunden till detta projekt börjar med att Föreningsbanken hade tvingats 

överta fem hus i egenskap av fordringsägare, sedan husens ursprungliga ägare försatts i 

konkurs. Föreningsbanken överlät fastigheterna, som var byggda omkring 1990, till 

dotterbolaget Mandamus AB. Bolaget fungerar som fastighetsbolag för de fastigheter 

som Föreningsbanken tvingas överta. Mandamus uppdrog till Creator Förvaltning att 

försöka göra ”något vettigt” av husen. I området kring Robertsfors och Ånäset fanns 

många tomma lägenheter vilket gjorde att framtidsutsikterna för fastigheterna var 

dystra. Creator lanserade då idén att flytta husen till Umeå där det fanns sug efter 

lägenheter. Man tog kontakt med Umeå kommun för att skaffa en lämplig tomt. Man 

kom fram till att en tomt i Tomtebo skulle passade bra denna stadsdel ligger i Umeås 

nordöstra utkant och därför skulle man slippa transportera husen genom stadens 

centrala delar. Kontakt togs sedan med flera byggentreprenörer men det var bara Siab 

AB i Skellefteå som var intresserade att genomföra denna husflyttning. Vid denna 

tidpunkt var Sven-Erik Nygren den arbetschef som hade hand om detta projekt. I 

överenskommelsen med Siab ingick att flyttningen skulle utföras med ett fast pris och 

på totalentreprenad. Dessa kontakter togs tidigt på hösten 1995. Entreprenören knöt 

direkt till sig byggkonsulten Sverre Grahn i Piteå som projektledare. Projektledaren 

Grahn och Siab började titta på olika alternativa flyttningsmetoder. Eftersom alla fem 

hus var prefabricerade av Pluss Hus AB i Arvidsjaur och därmed byggda i element, 

43



gjorde man en kalkyl där man räknade på alternativet att demontera husen och flytta 

dem elementvis. Vid detta överslag använde man sig av erfarenheterna från den lokala 

byggfirma som monterade ihop husen första gången. Den kostnad som man kom fram 

till vid denna kalkyl bedömdes dock vara för hög. Sedan räknade man på alternativet 

att flytta husen hela s k volymflyttning. Vägverket kontaktades och deras besked var att 

de ställde sig positiva till transport av de aktuella volymerna. Valet av denna metod 

gjorde att flera nya parametrar kom med i kalkylen. Projektledaren rekognoserade 

färdvägen tillsammans med de energibolag som hade ledningar över färdvägen samt 

med Telia och fick sedan en kostnadsbedömning från dem vad det skulle kosta att höja 

de berörda ledningarna. Vidare fick han ta in priser på vad den erforderliga 

poliseskorten skulle kosta. Vid denna kostnadsberäkning såg man att det inte skulle 

vara ekonomiskt försvarbart att flytta husen med taken kvar på husen. Man valde i 

stället att ta bort taken på husen och på så sätt skulle en större del av de korsande 

ledningarna klara sig och kostnaden skulle sänkas ytterligare. Med dessa 

förutsättningar fortsatte sedan projektet. 

I projekteringsskedet anlitades Arkitekthuset i Piteå AB och Piteåbygden AB för 

byggprojektering, Kjessler & Mannerstråle AB ( KM ) för markprojektering samt 

VVS-Konsulterna Skellefteå AB för sanitetsprojekteringen. Som underentreprenörer 

anlitade Siab Vindelns Husflyttning, Umeå Markplaneringar AB, Holmströms 

Elektriska AB, ABB Fläkt samt Bureå Värme & Sanitets AB. Vindelns Husflyttnings 

uppgift i detta projekt var att utföra upplyftning och nedsänkning av husen. 

Både rivningsloven och bygglovet söktes efter 950701 vilket innebar att en 

kvalitetsansvarig behövdes dels för rivningsarbetena i Robertsfors och Ånäset och dels 

för byggarbetena i Umeå. Urban Keskitalo på Siab i Skellefteå utsågs därför till 

kvalitetsansvarig för båda momenten. 

Före flyttningen beställde Creator en fullständig besiktning av husen. Denna 

besiktning utfördes av J & W och projektledaren och man besiktigade på samma sätt 

som vid en slutbesiktning. Motivet till denna besiktning var att fastställa husens 

ursprungliga skick. Vid besiktningen fann man bl a att flera vitvaror saknades. 

Demontering och lyftning i Robertsfors och Ånäset 

Husen var byggda i två plan och grundlagda med platta på mark. Tillträdet till 

lägenheterna skedde via utvändiga trappor och loftgångar. Husen var även försedda 

med uteplatser för undervåningarna och balkonger för övervåningarna. På 

bottenplattan hade golvet reglats upp med trävirke och isolerats med cellplast. 

Rivningsarbetet inleddes med att flytta all inredning från bottenvåningarna till 

övervåningarna och förankra den där. Med inredning menas i detta fall garderober, 

köksinredningar, vitvaror, sanitetsporslin. Denna åtgärd föranleddes av att husen skulle 

flyttas utan bottenbjälklag eftersom den platsgjutna bottenplattan inte kan flyttas, 

praktiskt sett. Nästa moment man gjorde var att demontera loftgångar, balkonger och 

de utvändiga trapporna. Man rev också bort det uppreglade golvet som låg på 

bottenplattan. De enda golv som sparades var trälamellgolven och detta gjorde man 

genom att dela upp golvytan i två eller tre ”flak”. Dessa ”flak” veks sedan upp mot 

rummets väggar och fästes provisoriskt där. Eftersom husen skulle hanteras utan 

stabiliserande bottenbjälklag var man tvungen att stabilisera husen genom att spänna 

44



upp dragstag av ∅10 mm armeringsjärn. Arrangemanget med dragstagen visas i 

figur 16 nedan. 

Nästa hushalva 

45 

Dragstag 

Figur 16 Genomlysning av ett hus där dragstagens placering visas 

Dragstagens uppgift var att hindra bottenvåningarnas väggar att röra sig utåt. 

Husen var som tidigare sagts uppbyggda av prefabricerade element och om 

bottenvåningarnas väggar hade tillåtits röra sig utåt hade huset bokstavligt talat kunnat 

falla sönder ”som ett korthus.” Sedan husen stabiliserats med dragstagen blev nästa 

steg att ta bort yttertaket. Eftersom detta innebar att takstolarna skulle delas och 

därmed tappa sin bärförmåga var man tvungen att stämpa upp innertaken i mitten på 

husen. 

Sedan taktegel, tegelläkt, underlagstäckning, underspikning och vindskivor 

demonterats var det dags att dela takstolarna. I figur 17 visas en principiell skiss på hur 

kapsnitten lades. 

Kapsnitt 

Figur 17 Principiell skiss på hur takstolarna delades. 

Takstolen var hopsatt med spikplåtar men genom att sågskären placerades 

bredvid dessa enligt figur 17 utgjorde inte dessa några problem vid kapningen. 

Underramarna lämnades naturligtvis kvar i sina ursprungliga lägen eftersom 

undertaken var fästa i dessa. De avkapade takstolsdetaljerna fick ligga kvar uppe på



taket, liksom takisoleringen. Taken täcktes sedan med två lager presenningar som 

fästes med brädor mot ytterväggarna. Det demonterade takteglet skulle inte 

återanvändas i Tomtebo. 

Husen delades i två halvor och varje halva skulle fraktas separat på 

transporttrailern. Denna delning möjliggjordes av att det mitt på husen fanns en 

dubbelvägg som gick hela vägen från bottenplatta till yttertak. Varje hus bestod 

egentligen av två fristående hus som stod på samma bottenplatta och som endast 

förbands med varandra genom tegelläkten och långsidornas ytterpanel. 

För att komma åt att börja lyfta hushalvorna bilade man gropar i bottenplattans 

kantbalk längs husets långsidor. I de gropar man bilat ut blev syllringens undersida 

åtkomlig och man kunde i dessa gropar anbringa luftkuddar av gummi för den första 

upplyftningen. Genom att använda flera luftkuddar samtidigt lyfte man upp en långsida 

i taget och pallade upp densamma. Syllringen var fäst med betongspik i betongplattan 

vilket gjorde att betongspikarnas huvuden drog ut genom syllringen när husen lyftes 

upp. Dessa första lyft fick göras försiktigt så att man hann följa med att lyfta 

innerväggarna med brytjärn och spett i samma tempo som det övriga huset. Sedan 

huset lyfts några decimeter med denna metod kunde man sticka in HEA-balkar tvärs 

husen, under de upplyfta väggarna. Sedan kunde man fortsätta lyftningen av husen 

genom att lyfta under HEA-balkarna med luftkuddarna. Sedan huset lyfts upp 

ytterligare ett stycke fäste man två längsgående HEA-balkar under de tvärgående. 

Lyftarbetet visas nedan i figur 18. 

46



Luftkudde 

Figur 18 Lyftning av hus 

HEA 

HEA 

Urbilade gropar 

När husen lyfts upp och pallats på tillräckligt höjd för att trailern skulle kunna 

backa in under huset var husen klara för transport. 

47



De ekonomibyggnader som fanns i Robertsfors och Ånäset demonterades men 

man tog bara reda på det materiel som var värt att återanvända. 

Transport 

Man tänkte först använda Vindelns husflyttnings egen trailer att flytta husen på 

men när Vägverket behandlade dispensansökan krävde man att man skulle skaffa en 

annan trailer. Man hyrde då in en trailer från Sellgrens i Sala. Denna trailer kunde 

höjas, sänkas och lutas på hydraulisk sätt. Denna trailer hade dessutom styrbara 

bakaxlar vilket ökade smidigheten. När denna trailer var engagerad godkände 

Vägverket dispensen. Varje hushalva som skulle fraktas var ca 17 m lång, 9.6 m bred 

och vägde ca 56 ton. Husens höjd var ungefär 5.8 m när taken tagits bort vilket gjorde 

att transporthöjden när husen stod på trailern blev ca 6.9-7.0 m. Genom att trailern 

kunde sänkas tillfälligt under transport till en höjd på ca 0.9 m innebar det att man 

kunde krypa under hinder med en fri höjd på sju meter. Transporten av ett hus gick till 

så att ena hushalvan kördes ner natten mellan Lördag och Söndag , och den andra 

hushalvan kördes ner natten därpå. På så vis gick det åt en helg för att frakta ner ett 

hus. Man var anvisade att köra på helgnätter då trafikintensiteten var som lägst. Från 

Robertsfors till Tomtebo är avståndet ca sju mil krävdes 5-6 timmar för att frakta varje 

hus denna sträcka. Till Ånäset är det ytterligare ca en mil längre avstånd till Tomtebo. 

Varje transport eskorterades av den obligatoriska följebilen och av tre polisbilar varav 

en körde just bakom transporten och en just framför densamma. Den tredje polisbilen 

körde någon mil framför transporten och hade till uppgift att stoppa mötande trafik. 

Vid varje transport följde projektledaren med och sambandet mellan alla dessa 

medverkande sköttes via kommunikationsradio. Under transporten stannade man med 

jämna mellanrum på någon parkeringsficka för att släppa fram trafiken både framifrån 

och bakifrån. Före varje transport plockade vägverket ner de skyltar som skulle komma 

i vägen och direkt sedan transporten passerat sattes skyltarna tillbaka. Skyltarna 

demonterades och återmonterades alltså 10 gånger. Vid de första transporterna följde 

televerket och energibolagen med transporterna för att se hur ledningarna skulle klara 

sig. Den första transporten genomfördes i januari 1996 och den femte och sista 

transporten genomfördes veckan före midsommar samma år. Under de sista 

transporterna var de ovan nämnda ledningsägarna tvungna att åter igen engagera sig i 

transporterna eftersom ledningarna blev längre av den tilltagande sommarvärmen och 

den fria höjden under ledningarna minskade därför. 

Husen placeras i Tomtebo 

I samma takt som husen demonterades i Robertsfors och Ånäset gjöt man nya 

bottenplattor där husen skulle stå i Tomtebo. Innan husen sänktes ner fogade man igen 

hålen i syllringarna som uppkom av betongspikarnas huvuden när husen lyftes loss från 

respektive betongplatta och därefter fäste man ny syllisolering på syllringarnas 

undersida. När husen sedan sänktes ner gjorde man i stort sett som vid lyftningen fast 

tvärtom. Detta medförde att man var tvungen att göra små ursparingar längs kanten på 

betongplattan för att komma åt med luftkuddarna när husen skulle sänkas den sista 

biten. Infästningen mellan syllringarna och betongplattorna löstes genom att 

plåtvinklar spikades fast i sidan på insidan av syllringarna och sköts sedan fast i 

betongplattorna. Denna lösning var möjlig eftersom man skulle regla upp golvet 

48



ovanpå betongplattan och därmed skulle inte plåtvinklarna bli synliga. Så fort husen 

var nedsänkta började man montera upp yttertaket igen. Takstolarna sattes ihop med 

stora plywoodskivor som spikades fast utanpå takstolarna enligt figur 19 nedan. 

Plywood 

Figur 19 Återmontering av takstol 

49 

Plywood 

Färdigställningen av husen fortsatte sedan genom att loftgångar, balkonger och de 

utvändiga trapporna monterades. Invändigt reglades nya golv upp och isolerades 

ovanpå betongplattan. Trälamellgolven sattes ihop igen genom att man lade tillbaka de 

”flak” som man kapat till uppe i Robertsfors och Ånäset. I skarvarna lade man in 

brädor som man tog från ett av de andra rummen. Detta rum som fick bistå med 

reparationsbrädor till de andra rummen fick helt nytt trälamellgolv. Alla invändiga 

ytskikt byttes dels därför att det uppstod tapetsprickor under flyttningen och dels för att 

de var slitna av det tidigare boendet i husen. Hålen efter de stabiliserande dragstagen 

lagades också igen i samband med att ytskikten byttes. Man var tvungna att bygga om 

elsystemet i husen enligt de bestämmelser som ändrats sedan husen byggdes första 

gången. Detta innebar att alla ojordade uttag byttes mot jordade dito och att man bytte 

elcentral för att kunna sätta in jordfelsbrytare. Brandchefen i Umeå föreskrev en del 

ändringar av husen p g a utrymningskrav och skydd mot brandspridning. Husen 

slutbesiktigades i två etapper och i början av december 1996 var lägenheterna 

inflyttningsklara. Creator hjälpte Mandamus att få lägenheterna uthyrda vilket man 

lyckades med. På hösten 97 sålde Mandamus ett stort fastighetsbestånd med fastigheter 

i Norrland till Hallström & Nisses Fastighets AB där fastigheten i Tomtebo ingick. 

Därmed var detta projekt avslutat för Mandamus del. 

Ekonomiskt resultat 

Detta avsnitt bygger till största del på uppgifter ifrån [9] där det finns en 

sammanställning av det ekonomiska utfallet ifrån detta projekt. I bilaga 6 redovisas 

sammanställningen i sin helhet. I sammanställningen har man lagt på kostnaden som 

Creator hade för detta projekt vilket gör att de kostnader som redovisas är de kostnader 

som Mandamus hade i detta projekt. I redovisningen framgår tyvärr inte hur stor del av 

entreprenadsumman som utgjordes av kostnader för ändringar och tillägg. Om man 

inte tar hänsyn till investeringsbidraget blev produktionskostnaden 7700 kr/m 2 . 

Tar man med investeringsbidraget blev Mandamus produktionskostnad 

6 775 kr/m 2 . Beställarens kostnad för transporten av husen blev 3 968 750 kr eller 

1 317 kr/m 2 . Denna summa beräknas genom att nedanstående summor ifrån bilaga 6 

adderas varefter moms läggs till summan.



( ) 

1590000 + 825000 + 760000 × 125 . = 3968750 kr resp 

2 

( 528 + 274 + 252) × 125 . = 1317 kr / m 

50


Analys och diskussion 


Litteraturstudie 

Det har inte gått att hitta så mycket skrivet material om husflyttningar. Sökord 

såsom ”flyttning” och ”flytta” har användes vid sökning på Byggdok och på Luleå 

Tekniska Universitets biblioteks databaser Libris, Bibdia och artikelsök. Dessa gav 

dock klent resultat. För att få fler träffar användes ett så omfattande begrepp som 

”hus”. Utifrån dessa träffar utsorterades sedan artiklar som bedämdes vara relevanta 

för detta examensarbete. Vid denna utsortering togs även information om rivning 

tillvara eftersom orsaken till rivningar ofta är liknande orsakerna till flyttning. 

En kvalificerad gissning är att det dock finns en hel del skrivet om flyttningar 

som har missats i denna sökning. Ett belägg för denna gissning är att det fanns tillgång 

till artiklar som handlar om husflyttningar men dessa hittades inte vid sökningen i 

databaserna. Dessutom har det utförts en del större flyttningsprojekt som borde ha varit 

omskrivna. Ett exempel på detta är flyttningen av hus ifrån Lillehammer efter 

vinterolympiadens slut. 

Den information som har hittades bestod uteslutande av tidningsartiklar. Ingen 

djupare information i ämnet har hittades. 

Jämförelse mellan flyttningsprojekten i fallstudierna 

En avgörande skillnaden mellan projekten var att Skanska var generalentreprenör 

i sitt projekt men Siab var totalentreprenör i sitt. Projekten skilde sig också åt i fråga 

om transporten av husen eftersom man använde pråm i det ena projektet. Ekonomiskt 

sett är projekten väldigt lika varandra. Produktionskostnaden för flyttningen av husen 

från Skelleftetrakten var något billigare än motsvarande kostnad för flyttningen från 

Robertsfors / Ånäset. En bidragande orsak till detta är att transporten blev billigare från 

Skelleftetrakten p g a användandet av pråm. 

När man jämför projekten med varandra och med nyproducerade hus måste man 

tänka på att man gjöt nya betonggrunder till husen från Robertsfors / Ånäset vilket inte 

behövdes till husen från Skelleftetrakten. Vidare måste man beakta att Stadshypotek 

inte redovisade någon kreditivkostnad och att Bostaden stod för byggledning, kontroll 

och besiktning samt för lagfartskostnad och inteckningskostnad. Därför har dessa 

kostnader lagts till för att göra jämförelsen mer allmängiltig. Båda projekten fick 

investeringsbidrag, vilket måste hållas i minne när man jämför dessa projekt med andra 

byggprojekt. Dessutom bekostade Stadshypotek en detaljplaneändring innan projektet 

kunde sättas igång på allvar. Kostnaden för detta finns med i Stadshypoteks 

produktionskostnad. 

Stadshypoteks ekonomiska resultat från husflyttningen 

Husen såldes för 15 660 000 kr vilket gjorde att Stadshypoteks vinst eller 

”rotnetto” blev 2 518 kr/m 2 för husflyttningsprojektet. Detta ska jämföras med det 

alternativ som Stadshypotek hade innan detta projekt startades och som innebar att 

husen skulle säljas för ungefär 1 000 kr/m 2 och att de nya lånen skulle ligga hos 

Stadshypotek. Genom att Stadshypotek satsade på en husflyttning förbättrades vinsten 

ungefär med en faktor 2,5 samtidigt som man drog sig ur en riskfylld kreditsituation. 

51



Hur mycket Stadshypotek förlorat på husen innan flyttning är inte intressant här. Trots 

att denna förlust säkert var mycket större än den ovan nämnda vinsten, var 

husflyttningen en mycket lönsam affär i den givna situationen. Om man kan anta att 

köpeskillingen på husen motsvarar marknadsvärdet på den, kan man konstatera att 

marknadsvärdet ökade från ca 1 000 kr/m 2 till 8 837 kr/m 2 eller annorlunda uttryckt att 

marknadsvärdet nästan niofaldigades. Stadshypotek har med andra ord all anledning att 

känna sig nöjda med projektet. Svårare att värdera men dock viktigt är också den 

positiva publicitet som projektet gav åt Stadshypotek såsom innovativ byggherre och 

aktiv kreditgivare. 

Mandamus ekonomiska resultat från husflyttningen 

Vad Mandamus verkliga vinst blev för dessa hus har inte framkommit i arbetet 

med denna examensarbete eftersom de såldes tillsammans med en massa andra. Sedan 

husen stod på plats i Tomtebo bedömde Creator att deras marknadsvärde var ca 32 

miljoner kronor. När husen stod i Robertsfors och i Ånäset var marknadsvärdet i det 

närmaste negativt eftersom ingen ville köpa husen och det kostade att hålla de tomma 

husen uppvärmda. Om man leker med tanken att Mandamus skulle ha sålt husen till de 

bedömda marknadsvärdet pris så skulle projektets vinst ha blivit drygt 3 800 kr/m 2 . 

Troligtvis blev den verkliga köpeskillingen mindre än vad som antagits ovan. Om man 

istället antar att Mandamus fick lika mycket betalt per kvadratmeter som Stadshypotek 

fick vinsten för flyttningsprojektet 2 241 kr/m 2 enligt nedanstående beräkning. 

15660000 + 155000 + 162000 

2 

− 6775 = 2241 kr / m 

1772 

Produktionskostnad för nyproducerade hus och för de flyttade husen 

Produktionskostnad för nya hus byggda i Umeå 

Produktionskostnaden för nya flerfamiljshus i Umeå är ca 11 000 kr/m 2 . Denna 

kostnad har tagits fram genom förfrågan hos två entreprenadföretag i Umeå. Dessutom 

har Bostaden tillfrågats om deras genomsnittliga produktionskostnader för 

flerfamiljshus. Den lägsta angivna produktionskostnaden var 10 000 kr/m 2 och den 

högsta var 12 000 kr/m 2 . 

Produktionskostnad för de flyttade husen 

Om man tar med investeringsbidraget blev Stadshypoteks produktionskostnad för 

lägenheterna 6 303 kr/m 2 enligt bilaga 4. Tar man bort investeringsbidraget blir 

produktionskostnaden 7 256 kr/m 2 . Ovanstående kostnader är Stadshypoteks verkliga 

produktionskostnader. Vill man jämföra detta projekt med andra byggprojekt som drivs 

av andra byggherrar, måste man göra vissa justeringar. Stadshypotek hade kommit 

överens med Bostaden om att Bostaden skulle stå för byggledning, kontroll och 

besiktning samt kostnaden för lagfart och inteckning. Storleken på dessa kostnader 

blev totalt 317 000 kr och normalt sett brukar byggherren stå för dem. Vidare brukar 

kreditivkostnader räknas in i byggherrekostnaden. Före projektets start bedömde 

Stadshypotek att kreditivkostnaden skulle bli 288 000 kr. Om Stadshypotek skulle ha 

haft samma procentuella kreditivkostnad som Mandamus, hade den blivit 309 800 kr 

enligt nedanstående beräkning. Vid beräkningen har produktionskostnad utan 

investeringsbidrag använts som jämförelsegrund. 

52



559000 

× 12857390 = 309797 ≈ 309800 kr 

23200000 

Om man antar att den verkliga kreditivkostnaden blev ca 300 000 kr d v s ungefär 

mitt mellan 288 000 och 309 800 kr, och att man dessutom inte fått investeringsbidrag 

hade den jämförbara produktionskostnaden blivit 7 604 kr/m 2 enligt nedan. 

317000 + 300000 + 1687797 

2 

6303 + 

= 7604 kr / m 

1772 

För Mandamus blev produktionskostnaden 6775 kr/m 2 enligt bilaga 6. Det enda 

man behöver göra med denna kostnad för att göra den jämförbar med andra 

byggprojekt och andra byggherrar är att ta bort investeringsbidraget och då blir 

Mandamus jämförbara produktionskostnad 7 700 kr/m 2 . 

För att underlätta jämförelse har ovanstående produktionskostnader och 

entreprenadkostnader sammanställts i tabell 1 nedan 

Tabell 1 

Stadshypotek Mandamus Nyproduktion, Umeå 

Verklig produktionskostn, kr/m 2 

6 303 6 775 11 000 

Jämförbar produktionskostn, kr/m 2 

7 604 7 700 11 000 

Ur tabellen ovan kan man räkna fram att den verkliga produktionskostnaden för 

flyttningsprojekten var ca 57-62 % av nyproduktionskostnaden. På samma sätt kan 

man se att den jämförbara produktionskostnaden blev ca 69-70 % av 

produktionskostnaden för nya hus. Eftersom byggkostnadsutvecklingen stått helt stilla 

i Umeå de sista åren spelar det ingen roll att Mandamus kostnader uppkom nästan ett år 

före Stadshypoteks och att de av entreprenörerna angivna nyproduktionskostnaderna 

gäller just nu. 

Det anmärkningsvärt att produktions- resp entreprenadkostnaderna blev så lika i 

de båda utförda flyttningarna speciellt sedan Stadshypoteks kostnader justerats så att de 

blir jämförbara. 

Vid en flyttning blir bara vissa kostnader lägre än motsvarande 

nyproduktionskostnad medan andra kostnader blir likadana. Entreprenadkostnaden är 

en kostnad som blir lägre men däremot blir tomtkostnad, exploateringskostnad och 

anslutningsavgifter samma som vid nyproduktion. 

Besiktning före arbetena inleds 

Husen i Robertsfors och Ånäset besiktigades av en fristående byggkonsult och 

därmed vann besiktningsprotokollet trovärdighet. Husen i Skelleftetrakten besiktigades 

av undertecknad i rollen som arbetsledare hos Skanska. Att även det 

besiktningsprotokollet tillmättes så stort värde tror jag beror på att besiktningen 

gjordes så tidigt som möjligt och att beställaren fick en kopia av det direkt. Denne hade 

med andra ord möjlighet att kontrollbesiktiga för att kontrollera protokollets äkthet. 

Någon sådan kontroll gjordes emellertid aldrig. 

Husens stabilitet under arbetet 

Just före upplyftningen och just efter nedsänkningen av hus kan man komma i det 

läget att alla betongbalkar som husen står på är riktade åt samma håll. Detta innebär att 

53



husen saknar ordentlig sidostabilisering. Denna situation uppstod främst på Åbynhusen 

där de periodvis stod på betongbalkar som alla gick i husens tvärriktning. 

Hyresgästernas klagomål på städningen 

Om hyresgästerna som flyttade in i de flyttade husen haft helt klart för sig att 

husen var begagnade och flyttade så hade de inte haft någon grund för att klaga på att 

vitvarorna var gamla och att det fanns någon gammal ingrodd smutsfläck. Normalt sett 

när man flyttar in i en begagnad lägenhet godtar man att vitvarorna är begagnade och 

att någon skönhetsfläck finns på något ytskikt och det borde inte vara någon skillnad 

bara för att husen råkar vara flyttade. 

54


Slutsatser 

Slutsatser 

Husflyttningars lönsamhet 

Den som äger olönsamma hus p g a tomma lägenheter har allt att vinna på en 

husflyttning till ett ställe där husen efterfrågas. De vinster man uppnår med flyttningen 

är dels att husens marknadsvärde ökas radikalt och dels att det negativa kapitalflödet 

av underhållskostnader byts mot ett positivt kapitalflöde från nya hyresintäkter. 

Vinsten från ökningen av marknadsvärdet realiseras först när om och när husen säljs. I 

figur 20 nedan visas översiktligt det ekonomiska samband som driver en husflyttning. 

Tänker byggherren ha kvar husen efter flyttningen realiseras aldrig vinsten i pengar 

såsom figur 20 visar utan vinsten blir att husen åter ger hyresintäkter. 

Kostnader 

Produktionskostnad för motsvarande nya hus 

Figur 20 Ekonomiskt samband 

Marknadsvärde = Ev köpeskilling 

Nya hus Flyttade hus 

55 

Avdrag på marknadsvärdet 

eftersom husen är begagnade 

Vinst = Ekonomisk drivkraft 

Produktionskostnad för 

de flyttade husen 

Marknadsvärdet på de flyttade husen kan knappast bli högre än vad det kostar att 

bygga likadana nya hus utan det sänks av det faktum att husen är begagnade. Ytterst 

fastslås det flyttade husens marknadsvärde av köpeskillingen vid en försäljning av 

dem. Vinsten som då realiseras utgörs av skillnaden mellan det flyttade husens nya 

marknadsvärde och produktionskostnaden för flyttningen. Att produktionskostnaden 

vid flyttning av hus kan bli tillräckligt låg visas av de två flyttningar som beskrivits 

som fallstudier tidigare i rapporten. I dessa två fall blev produktionskostnaden ca 70 % 

av vad densamma skulle ha blivit om man byggt nytt. Man måste komma ihåg att i 

dessa fall flyttades 26 resp 40 lägenheter. Hade man flyttat färre lägenheter hade 

produktionskostnaden per kvadratmeter ökat på grund av fasta kostnader såsom pråm,


Slutsatser 

höjning av ledningar m m. Produktionskostnaden hade även ökats om husen hade 

flyttats i elementform. Resonemanget i figur 20 ovan förutsätter att marknadsvärdet på 

nyproducerade hus är lika med deras produktionskostnad i det ögonblick som husen 

färdigställs eller slutbesiktigas. 

Att en husflyttning går med vinst säger dock inget om husens totala ekonomiska 

historia. Om man antar att produktionskostnaden för en husflyttning blir ca 70 % av 

nyproduktionskostnaden kan det i värsta fall innebära att husen har kostat husägaren 

170 % av nyproduktionskostnaden när de står flyttade och klara. Detta motsäger dock 

inte faktumet att en husflyttning går med vinst. Det man måste jämföra med är 

alternativet att inte göra någonting alls eller att riva husen. 

För att det ska vara lönsamt att köpa flyttade hus måste köpeskillingen d v s 

marknadsvärdet, vara avsevärt lägre än nyproduktionskostnaden. Är denna prisskillnad 

för liten är det mer frestande för husköparen att bygga nya hus och därmed få bygga 

som man själv vill ha det i stället för att köpa uppfräschade men dock begagnade hus 

med bl a gamla vitvaror. Ser man husen som begagnade måste man jämföra priset på 

de flyttade husen jämföras med andra begagnade hus på orten. I valet mellan att bygga 

nya hus eller att köpa flyttade hus spelar räntebidraget in till fördel för flyttade hus 

enligt avsnitt 0 Räntebidrag. Vid husflyttningen från Skellefteå till Umeå som 

beskrivits tidigare i rapporten kostade de flyttade husen ca 9 000 kr/m 2 för köparen 

d v s Bostaden vilket är något lägre den genomsnittliga produktionskostnaden som är 

ca 11 000 kr/m 2 i Umeå. Trots att en husköpare kan göra en hyfsad affär på flyttade 

hus är det nog säljaren som har mest att vinna på en husflyttning om man inte kan 

sänka priset på flyttade hus ytterligare. 

Ny nisch i byggbranschen 

I vissa regioner borde företag kunna specialisera sig på flyttning av flerfamiljshus 

från orter med många vakanser till orter med efterfrågan på bostäder. Förutsättningen 

för en sån verksamhet är att man står i kontakt med båda sortens orter eftersom 

drivkraften i ett sådant företag kommer ifrån skillnaden i husens marknadsvärde 

mellan de två orterna. Ett sådant företag skulle kunna hjälpa krisdrabbade kommunala 

bostadsbolag att bli av med sina bostadsöverskott. Det kommunala bostadsbolaget 

skulle i så fall sälja sina övertaliga hus mycket billigt eller rent av ge bort dem till 

”flyttaren” eftersom alternativen är rivning som kostar pengar eller fortsatta kostnader 

för uppvärmning av de tomma husen. Andra bostadsbolag än de kommunala skulle 

naturligtvis också kunna utnyttja dessa tjänster men de kommunala bolagen är mest i 

behov av dem eftersom de inte själva får flytta hus utanför kommunen. 

Flyttbara hus 

Man borde satsa mer på byggande med flyttbara moduler, speciellt vid byggande i 

orter som kan tänkas råka ut för stora variationer i befolkningsmängden. 

Finansieringen av husen skulle underlättas genom att banken tar mindre risk eftersom 

husen har ett restvärde om de kan flyttas. Denna synpunkt har framhållits av flera 

parter under arbetet med detta examensarbete. Tyvärr har inte en byggherre så stor 

anledning att bygga flyttbara hus eftersom hela produktionskostnaden när husen byggs 

första gången är ”förlorad” för alltid. Oavsett hur billigt man sedan kan flytta husen, 

kommer produktionskostnaden för flyttningen ovanpå den ursprungliga 

56


Slutsatser 

produktionskostnaden. Om byggherren säljer husen efter flyttning kan dock vinsten 

från flyttningen betala tillbaka lite av de tidigare kostnaderna. 

Det är svårt att bestämma hur man bygga för att husen ska bli billiga att flytta. Ju 

mindre enheter man gör desto dyrare blir arbetskostnaden vid en flyttning. Samtidigt 

blir transportkostnaden billigare ju mindre enheter man bygger. Någonstans finns alltså 

någon gyllene medelväg mellan transportkostnad och arbetskostnad. En annan aspekt 

man måste ta hänsyn till när man ska välja hur man ska bygga, är att ju större enheter 

man bygger desto kortare sträcka kan man praktiskt sett flytta husen, om man är 

hänvisad till att transportera husen längs det ordinarie vägnätet. 

Inverkan av husens ålder på produktionskostnaden 

Flyttade hus ska uppfylla samma tekniska krav som nyproducerade. Man kan 

rimligen inse att om husen är moderna i största allmänhet ökar byggnadsnämndens 

vilja att bevilja mindre avsteg från de krav som ändrats sedan husen byggdes första 

gången. Hus som är byggda på senare år uppfyller normalt de väsentligaste kraven på 

tillgänglighet och energihushållning. Bland de normer som ändrats under de sista åren 

märks bl a kravet på jordfelsbrytare i varje lägenhet och det nya systemet för 

brandklassificering. Man kan dock utan större problem uppgradera husen så att dessa 

nya krav uppfylls. Äldre hus har ofta för små rum, för smala dörrar och passager, för 

dålig energihushållning samt normstridiga installationer. Det kan krävas stora insatser 

för att åtgärda dessa brister och därför blir det oekonomiskt att flytta alltför gamla hus. 

Alternativ till flyttning i avfolkningsbygder 

Det faktum att det endast lönar sig att flytta nyare hus gör att orten som husen 

flyttas från åderlåts på sina nyare hus medan de äldre blir kvar. Sett ur 

avflyttningsbygdens perspektiv vore det bättre om de gamla husen revs och 

hyresgästerna flyttade in i de nyare husen. På så sätt skulle man få en sund 

bostadsmarknad och de boende fick bo i fräschare hus. Detta scenario försvåras av 

flera orsaker. Man får inte samma direkta värdeökning av husen som man får när man 

flyttar husen till en stad med ”hungrig” bostadsmarknad eftersom avfolkningsbygder 

ofta har andra strukturella problem vid sidan av alla tomma lägenheter. Exempel på 

sådana problem kan vara arbetslöshet, indragen kommunal service, dålig kommunal 

ekonomi och allmänt dålig framtidstro. Dessutom är den eventuella värdeökningen 

svår att realisera eftersom det troligtvis inte är något större köptryck på fastigheterna 

vilket med andra ord betyder att det blir ungefär samma ägare av fastigheterna efter en 

genomförd rivningskampanj. Eftersom det inte blir några snabba vinster måste 

kostnaden för rivningen betalas av med framtida hyresintäkter. Vidare förutsätter en 

lyckad växling från gamla till nya hus att det finns nya och gamla hus i närheten av 

varandra och att hyresgästerna vill flytta från de äldre husen till de nyare husen. Ett 

problem som måste lösas är då hur man ska få ägarna av de gamla husen att gå med på 

att riva sina hus. De äldre husen har förmånligare räntebidrag och är kanske nästan helt 

amorterade. Att då skaffa sig nya hus som ger högre kapitalkostnad torde synas som ett 

skräckscenario för ägare av äldre hus. 

Slutsatsen blir alltså det inte finns några snabba vinster med att riva gamla hus till 

förmån för nyare hus utan vinsten blir en långsiktigt sundare bostadsmarknad. 

57


Slutsatser 

Genomförandet underlättas om det är en enda fastighetsägare som äger både de gamla 

och de nyare hus som är inblandade i ”husväxlingsprojektet”. 

Nytt boende till de som blir utan bostad när hus flyttas 

Trots att man som husägare inte måste ordna något nytt boende för de hyresgäster 

som blir utan lägenhet borde det höra till god stil att försöka ordna annat boende för de 

som så önskar. Det torde dock inte vara särskilt svårt att hitta nya lägenheter åt de 

boende eftersom det vanligtvis finns många tomma lägenheter i områden där hus 

flyttas ifrån. Det är intressant att det inte i någon instans prövas om en flyttning ska 

stoppas på grund av de olägenheter som hyresgästerna kan drabbas av. 

Flyttningsavstånd 

Det är svårt att säga något generellt om hur långt hus kan flyttas som hela volym 

och med vilket transportmedel det ska flyttas. Grundalternativet är alltid transport 

längs det ordinarie vägnätet. Det är då Vägverket som har det sista ordet och som 

bestämmer hur och var man för transportera husen. Troligtvis kommer antalet hinder 

längs vägen och den störning som transporten utgör för den ordinarie trafiken att sätta 

gränsen för hur långt man kan flytta hus längs vägarna. Om man inte får tillstånd att 

flytta husen den önskade sträckan eller om kostnaden blir för stor p g a lång 

transportsträcka kan man välja att flytta husen med pråm om man har möjlighet till det. 

Om man kan använda pråm spelar flyttningsavståndet mindre roll. Har man väl lastat 

husen på pråmen blir merkostnaden inte så stor om man skeppar husen 100 mil i stället 

för 14 mil. Detta innebär stor valfrihet när det gäller den nya lokaliseringsorten för de 

flyttade husen. Detta kan visas genom ett räkneexempel utifrån fallstudien om flyttning 

från Skellefteå till Umeå. Där utgjorde kostnaden för pråmtransporten endast 17 % av 

beställarens kostnad för hela transporten. Hade man passerat Umeå och flyttat husen 

till t ex Karlskrona hade kostnaden för pråmtransporten ökat, enligt det anlitade 

rederiet, från 295 000 kr till ca 350 000 kr medan de övriga kostnaderna varit ungefär 

konstanta. I detta tankeexperiment skulle beställarens totalkostnad för transporten öka 

med ca 3 % till 1 765 000 kr och däri skulle pråmkostnaden utgöra ca 20 %. Detta 

räkneexempel gäller endast Norrlandskusten och det anlitade rederiet (Viréns Rederi i 

Piteå). Förutsättningarna är att husen kan tas som returtransport i pråmens ordinarie 

verksamhet. Pråmen går normalt med virke från Baltikum till Norrlandskusten. Detta 

innebär att en hustransport till Sveriges västkust innebär en omväg och då skulle 

rederiet tvingas debitera ytterligare 150 000-200 000 kr. 

Det är svårt att hitta något kritiskt flyttningsavstånd när pråmtransport blir 

billigare än motsvarande transport på allmän väg, utan det måste man undersöka i varje 

enskilt fall. 

I de två flyttningar som studerats i fallstudierna gavs brytpunkten mellan 

trailertransport och pråmtransport automatisk eftersom Vägverket inte tillät att husen 

från Skelleftetrakten kördes på allmän väg ner till Umeå. Att det även finns en 

ekonomisk brytpunkt någonstans visas av att den ca 15 mil långa transporten från 

Skelleftetrakten ner till Umeå kostade mindre per kvadratmeter än vad den ca 7 mil 

långa transporten från Robertsfors resp Ånäset ner till Umeå kostade. Var denna 

brytpunkt ligger är bara av matematisk intresse. I praktiken får man göra en 

58


Slutsatser 

kostnadsbedömning av båda alternativen, om pråm är något alternativ i det aktuella 

fallet. 

Trailertyp 

Bland de som varit inblandade i de två projekt som fallstudierna redovisar är 

enigheten stor om att man ska använda en rejäl trailer med många axlar som kan höjas, 

sänkas och lutas och som har styrning på bakhjulen. I båda fallstudierna har man 

använt sig av sådan trailer. Det blir avsevärt lättare att frakta husen då eftersom man 

kan krypa under låga hinder och höja husen över broräcken. Att man kan luta trailern 

är praktiskt när man kör på vägar med kraftiga bomberingar och tvärfall. Många axlar 

gör att axeltrycken minskar vilket kan komma väl tillpass med tanke på de laster som 

hus kan ge. Smidigheten genom trånga korsningar ökar avsevärt om de bakre axlarna 

är styrbara. 

Andra transportmedel 

Helikopter har undersökts som möjligt transportmedel av hus. Veterligen har det 

aldrig provats i någon större skala. Det är inga problem att skaffa fram en helikopter 

som klarar de tyngder som ett tvåvåningshus innebär. Problemet är att man måste ha så 

långa vajrar för att luftströmmen från helikoptern inte enbart ska träffa hustaket. Med 

långa vajrar försämras manövreringsförmågan. Skulle man klara dessa praktiska 

problem skulle flyttningsavstånd, vägstandard, trafikbelastning och fasta hinder bli helt 

ointressanta vid en husflyttningen. Dessutom skulle man inte behöva demontera tak 

och balkonger för att minska husens yttermått. 

Dokumentera allt 

Vid en husflyttning är tillräcklig dokumentering ett villkor för att projektet ska 

lyckas. Först måste man dokumentera husens skick före flyttningen helst genom en 

grundlig besiktning, helst utförd av någon utomstående. Det är viktigt att allt som skall 

demonteras fotograferas eller ritas av. Det som verkar självklart vid demonteringen kan 

vara totalt förvirrande vid återmonteringen. Ett fotografi eller en skiss kan vara 

räddningen när alla glömt hur något ska monteras. Man får aldrig falla för argumentet 

att den som tagit isär något därför sak minnas hur det ska sättas ihop igen. Utgå från att 

någon annan ska bygga ihop det man demonterar, då kanske man hamnar någorlunda 

rätt i nivån på dokumenteringen. 

Bidrag för ekologiskt byggande 

När denna rapport skrivs har regeringen nyss lagt sin bostadspolitiska proposition 

(97/98:119) Bostadspolitik för hållbar utveckling. I denna proposition finns ett nytt 

bidrag för ekologiskt byggande som kan utgå med upp till 70 000 kr per lägenhet vid 

nyproduktion. Eftersom en flyttning innebär återanvändning av hela hus d v s en 

kretsloppslösning och att flyttade hus betraktas som nybyggda i formell mening borde 

detta bidrag beviljas för husflyttningsprojekt. Några bidragsriktlinjer finns inte 

framtagna i skrivande stund. 

59


Slutsatser 

Förslag på nya utredningar 

• Gör en miljöekonomisk analys av en husflyttning. En husflyttning förbrukar mindre 

naturresurser än en nyproduktion. Tar man med denna aspekt kan husflyttning bli ett 

ännu bättre alternativ än nyproduktion, ur ekonomisk synvinkel. 

• Blir inbyggda byggnadsmateriel mer värda när de tas loss från hus som står dåligt 

placerade? Är delarna mer värda än husen som helhet? 

• Hur ska man bygga hus för att de ska bli så billiga som möjligt att flytta? 

• Hur kan man göra det mer lönsamt för byggherrar att bygga flyttbara hus? 

60


Rekommendationer 


Med ledning av de erfarenheter kommit fram i fallstudierna och av de slutsatser 

som dragits i detta examensarbete kan man formulera följande rekommendationer; 

• Gör en marknadsbedömning för att se om det finns någon ort där husens 

marknadsvärde blir högt och / eller det finns behov av bostäder av den aktuella 

sorten 

• Ta kontakt stadsbyggnadskontoret i den kommun som husen ska flyttas till och 

klargör husens tekniska standard för dem. Låt dem helst inspektera på plats så att det 

inte uppkommer några obehagliga överraskningar på byggsamrådet. 

• Skaffa en lämplig tomt 

• Sök bygglov i den kommun som husen skall flyttas till och sök rivningslov i den 

kommun som husen ska flyttas ifrån. 

• Se till att ha en kvalitetsansvarig både för rivningsarbetena och byggarbetena. 

Ytterst bestämmer byggnadsnämnden vem som kan vara kvalitetsansvarig för det 

aktuella projektet. 

• Besiktiga husen i god tid före rivningsarbetena inleds. 

• Fotografera och / eller rita skisser på allt som ska demonteras. 

• Bestäm hur stora husen får vara vid transport. 

• Bedöm centrumavståndet för eventuella längsgående stålbalkar under husen. 

Transportfordonet måste kunna backa in under husen, mellan de pallningar som 

balkarna vilar på. 

• Använd en rejäl trailer enligt avsnitt 0 Trailertyp. 

• Gå igenom arbetetsmomenten i förväg för att säkerställa att husen förblir stabila 

under hela flyttningen. Vid denna bedömning måste arbetarskyddet sättas främst. 

• Se till att ha en stor upplagsplats i direkt anslutning till den nya tomten. Det 

demonterade materielet tar mycket stor plats och genom närheten till arbetsplatsen 

minskas antalet omlastningar. 

• Märk upp allt demonterat materiel så att det inte spelar någon roll vem som 

återmonterar materielet. 

• Etablera provisorisk byggström direkt när demonteringsarbetet inleds eftersom det 

kommer att behövas längre fram. Det är annars stor risk att denna etablering 

försenas eftersom det är bekvämt att använda husens befintliga elinstallationer som 

kraftkälla vid arbetets start. 

• Avloppsrören måste kapas på rätt sätt om husen flyttas med bottenbjälklaget intakt. 

Kommer bottenbjälklagets underyta att vila direkt på trailern måste avloppsrören 

kapas jämnt med bjälklagets undersida, där trailern ska ligga an. Bildas det ett fritt 

utrymme under huset vid transporten t ex genom tvärgående balkar, kan man låta 

rören sticka ner några centimeter så att det blir lättare att skarva på nya rör sedan. 

• Om husen flyttas med intakt bottenbjälklag är det viktigt att palla upp dem högt på 

den nya tomten eftersom mycket arbete ska utföras under det uppallade husen. 

Utförs lyftarbetet som underentreprenad kan man redan i upphandlingen bestämma 

vilka arbetshöjder som ska hållas. 

61



• Undvik att ta bort taket på husen om det är transporttekniskt möjligt. Ingen 

provisorisk täckning är lika bra som det ordinarie taken. 

• Tänk på att en vanlig byggstädning inte tar bort gamla ingrodda fläckar o dyl som 

orsakats av det tidigare boendet. 

62


Referenser 

Referenser 

[1] Påhlman, T. (1996). Nu ska miljonprogrammet renoveras: 350 fullt fungerande 

lägenheter jämnas med marken. Energi & Miljö, (7-8),41-42. 

[2] VD:n på HFAB: ”Bara rivning hjälper”. (1997). Bofast, (9), 24. 

[3] Samuelsson, M. (1997). Sänkta hyror alternativ till rivning. Bofast, (9), 30. 

[4] Boverket vill hellre flytta än riva. (1997). Bofast, (9), 38. 

[5] Ehlin, B. (1996). ”Bättre flytta på hus än att riva dem”. Dagens Industri, (215), 6. 

[6] Flytta istället för att riva : när hyresgästerna flyttar, då flyttar man husen. (1996). 

Energi & Miljö, (7-8), 57-59. 

[7] Widell, M. (1996). Tomma hyreshus får nytt liv. Dagens industri, (46), 14. 

[8] Flyttade fastigheter bevisar tydlig trend. (1997). Dagens industri, (26 nov), 19. 

[9] Boverket. (1997) Att flytta hyreshus: En broschyr om ekonomiska och praktiska 

lösningar vid flyttning av hyreshus, uppl 1, Nyman & Jonsson (Boverket 7147- 

330-0) 

[10] Lundström, C. (1997). Ett skepp kommer lastat. Bofast, (9), 35-39. 

[11] Hernbäck, E. (1994). Flyttning av kapell blev ett riktigt lyft. Dagens Nyheter, 

(29 mars), ?. 

[12] Tegelbyggnad i Ryska Smällen flyttas med balkar och rullar. (1997). 

Byggindustrin, (11), 35. 

[13] Melldahl, L-E. (1984). Nedmonteringar-en av ABVs ”vansinniga idéer”. 

Byggindustrin, (28), 22-24. 

[14] Kantor, J. (1992). Hästskostallet rivs och byggs upp. Dagens Nyheter, (18 dec), ?. 

[15] Johansson, S. (1984). Recykling-projekt i Göteborg: Elementhus tas ned för 

återanvändning. Byggindustrin, (28), 25-26. 

[16] Snis, A. (1997). Rivet höghus flyttas till Polen. Bofast, (9), 32. 

[17] Boverket. (1997). Behöver jag Bygglov? Behöver jag göra Bygganmälan?, 

uppl 2, Åkessons tryckeri, Emmaboda (ISBN 91-7147-389-0) 

[18] Boverket. (1997). Information om räntebidrag till nybyggnad av hyres- eller 

bostadsrättshus, uppl 5:1 (Boverket 7147-067-0) 

63

LTU-EX--98/165--SE - Luleå tekniska universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?