SDS-master 5.0.23 - Sydsvenskan

A10 Tisdag 22 januari 2013
INPÅ LIVET
ÖVERGREPP I FAMILJEN · DEL 2
Hopp Malmö kan ge
utsatta nytt hopp
Många som söker hjälp hos föreningen
Hopp Malmö har utsatts för sexuella övergrepp
inom familjen. Ofta har brotten inte
polisanmälts, berättar Emma Moritz och
Ellen Hansson Aspman som håller stödsamtalen.
MALMÖ
■ – En del har varit utsatta
sedan de föddes. Deras
första minne kan vara ett
övergrepp.
Det är ibland mycket
djupa trauman som behöver
bearbetas, förklarar
Emma Moritz. De drabbade
kan ha försökt få hjälp
inom vården, hos psykologer
och psykoterapeuter,
under lång tid.
– Många professionella
vill inte ta emot den här
gruppen för att de anser att
sexuella övergrepp är något
specifikt som de inte
behärskar, säger hon. Andra
tittar bara på symptomen.
Privat hjälp finns att
få, men är ofta dyr.
Riksorganisationen Hopp
bildades 1998 för att förebygga
sexuella övergrepp
och förbättra vården och
rehabiliteringen. Lokalföreningar
erbjuder stödsamtal,
enskilt och i grupp, till
en låg kostnad.
Föreningen i Malmö startade
sin verksamhet för ett
år sedan. Initiativet togs av
Atim kvinno- och tjejjour
i Malmö, vars ansvariga såg
att det fanns att behov.
Både Emma Moritz och
Ellen Hansson Aspman är
socionomer, läser mastersprogrammet
i sexologi vid
Malmö högskola och har
erfarenhet av arbete inom
RFSU. Emma Moritz är
FAKTA
Hopp Malmö
■ Hopp – Riksorganisationen
mot sexuella övergrepp bildades
1998. Det är en ideell, politiskt
och religiöst oberoende,
organisation. I dag finns sju
lokalföreningar.
■ Föreningen i Malmö har
hittills drivits med ett bidrag
från riksorganisationen och
Malmö stad. Samtalsledarna är
anställda på deltid eller timmar.
Enskilda samtal och gruppsamtal
kostar 100 kronor per gång.
också engagerad i kvinnojouren.
Merparten av de hjälpsökande
är kvinnor i åldern
18-30. I många fall har förövaren
varit en förälder eller
ett syskon.
Hittills har 25 personer gått
igenom det samtalsprogram
som erbjuds. Först
tio enskilda samtal, sedan
lika många i grupp. Vid
varje träff berörs ett visst
tema, till exempel kropp
och sexualitet, skuld och
skam, omgivningens reaktioner,
själva övergreppen
och konsekvenserna.
Deltagarna får också uttrycka
sig i skrift och bild.
– När man går härifrån
ska man ha fått definiera
för sig själv och kunna uttala
vad man har varit med
om och hur det har påverkat
en, säger Emma Moritz.
Det är viktigt att lägga
skulden där den hör hemma,
förklarar hon.
– Många har levt i skam
och skuld hela livet. Även
om de bara var fyra fem år
när övergreppen skedde
har de levt i föreställnigen
att det var deras fel. Särskilt
om det inte bara hände
en gång, utan upprepades
gång på gång.
Gruppsamtalen spelar
här en viktig roll.
– De får höra andra berätta
att de blivit utsatta på
liknande sätt, att förövaren
Här kan du
också få hjälp
■ Socialtjänsten i din kommun.
I Malmö finns Kriscentrum för
barn och ungdomar.
■ Barn- och ungdomspsykiatrin,
eller vuxenpsykatrin.
■ Riksföreningen stödcentrum
mot incest och andra sexuella
övergrepp.
■ Rädda Barnens kriscentrum
för barn och ungdomar, har
även en föräldratelefon och
föräldramejl.
sagt liknande saker, säger
Ellen Hansson Aspman.
Det blir en bekräftelse på
det de varit med om. De är
inte ensamma. När de ser
att de andra deltagarna ser
ut som vem som helst förstår
de att det inte är deras
eget fel.
Övergreppen påverkar
hela livet. Dålig självkänsla,
rädsla och bristande
tillit. Oförklarlig smärta,
självskadebeteende och
destruktiva sexuella relationer.
Allt detta är vanliga
konsekvenser.
Många dröjer länge med att
berätta. En del lever med
hemligheten hela livet. Orsaker
kan vara rädsla för
att inte bli trodd, oro över
familjens och omgivningens
reaktioner eller hot om
våld. En del tror att det som
hänt inte var fel, andra förminskar
det eller minns
helt enkelt inte.
– Det här är extremt
tungt att gå och bära på,
säger Emma Moritz. Har
det skett inom familjen är
traumat ännu starkare. För
den som utsatts upprepade
gånger är det allra värst.
Det är som att bli torterad.
De hjälpsökande hos Hopp
har ofta inte polisanmält
övergreppen. Här uppmuntras
de att göra det
även om brottet ligger långt
tillbaka i tiden och det där-
Så säger lagen
■ Enligt sexualbrottslagstiftningen
räknas ett brottsoffer
som barn upp till 18 istället
för 15 år när en förälder, äldre
släkting eller annan person
som fostrar eller har ansvar för
barnet har förgripit sig på det.
för kanske inte leder till
åtal och dom.
– Det är bra att få in ljus
i mörkertalen, och det är
bra för läkeprocessen, säger
Emma Moritz. Det gäller
även om personen är död.
En del beskriver det som att
en klump i magen försvinner
när anmälan är gjord.
– Det handlar om aktörskap,
att ta makten över sin
egen situation, säger Ellen
Hansson Aspman. Vissa
väntar väldigt länge. Vid en
polisanmälan är det bra att
ha sparat dagboksanteckningar
och mejl, även om
det är tufft att ha kvar dem
i inkorgen.
För att utsatta barn och
ungdomar ska få hjälp tidigare
behövs en mer öppen
diskussion om sexualitet
i samhället, menar Ellen
Hansson Aspman. Många
drabbade försöker berätta,
men budskapet går inte
fram.
– När vi pratar om sex
är det väldigt prestationsinriktat,
det ska vara normalt,
välfungerande och
ballt, säger hon. Är det inte
det har vi ingen vokabulär
för att beskriva det. Det är
fortfarande tabu att prata
om dåligt sex, gråzonssex
och övergrepp.
TEXT: MARIA
WERNER
maria.werner
@sydsvenskan.se
FOTO: LARS
DAREBERG
lars.dareberg
@sydsvenskan.se
BERÄTTA
■ Har du liknande erfarenheter?
Mejla till inpalivet @
sydsvenskan.se
Domstolar dömer generellt
också till hårdare straff i de här
fallen eftersom forskning visar
att skadan blir större när gärningsmannen
är en närstående.
■ Preskriptionstiden för grövre
sexualbrott mot barn och unga
räknas först från den dag då
brottsoffret fyller 18 år. Våldtäkt
mot barn preskriberas efter
tio år och grov våldtäkt först
efter femton år, det vill säga då
den som utsatts är 28 respektive
33 år.
Redaktör: Maria Werner
E-post: inpalivet@sydsvenskan.se Telefon: 040-28 13 38
Postadress: Inpå livet, Sydsvenskan, 205 05 Malmö
På Folkets hus i Malmö har föreningen Hopp sina lokaler.
Här tar samtalsledarna Ellen Hansson Aspman och Emma
Moritz emot personer som utsatts för sexuella övergrepp
och behöver hjälp att bearbeta sina trauman.