DC-papperet76 - Åbo Akademi

DC -papperet 

©2011 paul@gnurf.net 

Datacentralens informationstidning 

76 

13.5 2011

Chefredaktör: Sari Lindström 

Ansvarig utgivare: Stig-Göran Lindqvist

I detta nummer: 13.5 2011 

Töväder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Personalnytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

IT-stödet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 

Anskaffningsnytt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Tjänster i moln, en solkant eller dimridåer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 

Blogs .abo .fi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Videomöten med hög upplösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 

Kopieringsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 

Utskrifter! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .15 

Ny Moodle-server vid Åbo Akademi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

ÅA-Linux för alla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 

Mobiltelefoner och e-posten, kalender och svarare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20 

IP-telefonerna - En påminnelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 

Specialtelefoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 

HAKA nyheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24 

Ny programvara och licensavtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25 

VPN uppkoppling på öppna trådlösa nät så som SparkNet . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Några informationssäkerhetsnotiser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28 

Ny och småningom tätare brandvägg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .35 

Skivsystem, serverhårdvara och VMware . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 

Applikationsvirtualisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .37 

Förnyade datorklasser och ”gallerior” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 

System Center Configuration Manager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 

Installera printer på icke domänansluten Mac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 

Ibruktagande av Outlook 2010 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45

Töväder 

- 4 - 

Stig-Göran Lindqvist 

Efter ett år av arbete dominerat av de många reformerna 

börjar det egentliga substansarbetet igen stå i fokus. En 

del lösa organisationsfrågor som vi ännu håller på att 

knyta ihop återstår dock: 

- närstödet är i stöpsleven, då institutionerna fått sin nya 

organisationsmodell, och då DC:s användarstöd alltmera 

koncentrerats till helpdesken och dess utryckare. 

Vi funderar på en ”närplanerarmodell” som ersättning 

för närstödaren. Vi hoppas kunna diskutera samarbetet 

med prefekterna ännu i vår 

- kopieringsverksamheten föll i datacentralens händer 

efter att Uniprint uppgick i Suomen Yliopistopaino. Vi 

tror att vardagen fungerar någorlunda nu, men ännu 

är det några steg tills vi uppnått en modell där printning 

och kopiering ordentligt samordnats och vi har en 

kostnadseffektiv utrustning och verksamhet 

- också akademins interna telefonsystem överfördes till 

datacentralen. Det är redan inkört, men slutanvändaren 

önskar sig säkert mera information om möjligheterna 

- den nya upphandlingslagen ställer tämligen strikta 

regler för ÅA:s upphandlingar och deras konkurrensutsättning. 

Ett upphandlingsdirektiv för ÅA är under 

arbete. Vi tror att det klarlägger procedurerna också 

gällande IT-upphandlingar och informerar när detta är 

klart, troligen i maj 

- den alltmera utbredda användningen av sociala medier 

för t.ex. marknadsföringen av ÅA förutsätter bättre information 

om fördelar och risker. En instruktion och en 

användarguide torde bli färdig i maj. 

I detta papper kan du läsa om småförbättringar som hoppeligen 

underlättar IT-vardagen. En del känner du redan 

till, men andra har kanske gått obemärkt förbi: 

- HAKA-inloggning, dvs uppkoppling med din vanliga 

abo.fi -identitet har införts på många av ÅA:s administrativa 

system, och några till är på gång. Litet färre lösenord 

att belasta minnet med 

- skivminnes- och epostkvoterna växer igen 

- videomötesutrustningen har i de allmänna mötesrummen 

numera högdefinitionsupplösning. Videomötes-

Personalnytt 

bryggan, som behövs för flerpartsmöten, kommer senare 

i år också att bytas till en ny med HD-kapacitet 

- DC har skaffat ett bloggverktyg som kan utnyttjas av 

enheterna eller av enskilda personer eller grupper 

- stödet för Linux-arbetsstationer reformeras 

- en utvidgning av stödet för akademins 160 macar är 

delvis under arbete, och delvis ännu på önskelistan. 

Omfattningen är närmast en resursfråga och tillsvidare 

öppen. 

- Moodle version 1.9 är i produktionsbruk och ersätter 

snart helt gamla v1.6 

och, med tanke på sommaren som kryper fram bland 

isflaken, kan det vara skäl att påminna om e-postens 

”Vacation”-funktion. 

Datacentralen har fått sina första pensionärer. Margita 

Myllyniemi avslutade sin arbetskarriär i början av hösten, 

och Matti Huvila stod i turen efter årsskiftet. Båda har nu 

hoppeligen bättre tid för sina många övriga hobbies och 

sysselsättningar, och vi önskar dem trevliga stunder med 

dem. 

Margitas arbetsuppgifter inom studieförvaltningens ITsystem 

(främst kring Sture och antagningsprocedurerna) 

övertas till stora delar av IT-planerare Joakim Björklund. 

Jocki är tidigare bekant som ÅAB:s IT-expert. På ÅAB efterträds 

Jocki av IT-planerare Andreas Söderlund. 

Matti var främst känd som Akademins informationssäkerhetschef. 

Han efterträddes på den sidan av Jan Wennström. 

Janne jobbar därtill som förut även med datakommunikationssystem, 

mest aktuell är ibruktagningen av 

Akademins nya huvudbrandmurar. 

IT-planerare Sari Lindströms arbetsuppgifter ändrades 

i höst. Hon har lång erfarenhet av textsättning och prepresstjänster 

för Uniprint, och kan bland sina andra uppdrag 

bistå ÅA:s datoranvändare med rådgivning i sådana 

frågor. Sari fortsätter som redaktör för DC-pappret. 

Därtill påträffas hon ofta i Oraklet. 

- 5 -

IT-stödet 

Personalläget 

Glenn Sveholm är sedan januari fast anställd som IT-planerare 

vid arbetsstationssektionen. Glenn ansvarar bl.a. 

för antivirusskyddet. Därtill är Glenn en tilläggsresurs 

för stödet av Linuxarbetsstationer. 

- 6 - 

Kim Lindell 

Närstödarens roll har ändrat karaktär sedan starten 1998, 

och speciellt i samband med att det nya helpdesksystemet 

togs ibruk 2008. Det var då vi valde att börja kanalisera 

akuta IT-ärenden via helpdesken istället för via 

närstödaren. 

Vi har nu planer på att förnya närstödskonceptet, meningen 

är att ersätta närstödarna med någonting som vi 

vill kalla IT-närplanerare. 

IT-närplanerarens uppgifter skulle vara att mera fungera 

som en konsult åt institutionen när det gäller IT-frågor. 

IT-planering är bl.a. en uppgift som den nya planeraren 

skulle satsa på. Planeringen skulle främst ske på institutionsnivå, 

d.v.s. hjälpa resultatenheterna med frågor som 

t.ex. IT-budgeten, maskinparken, programvara, IT-fortbildning, 

telefoni, kopiering m.m. En annan viktig uppgift 

som IT-närplaneraren skulle ha är att fungera som 

DC:s kontaktperson gentemot institutionen och institutionens 

ämnen/enheter. Det betyder att personer som 

vill dryfta IT-frågor har någon på DC att kontakta. 

IT-närplaneraren skulle inte sköta akuta IT-ärenden utan 

de skulle kanaliseras via helpdesken såsom hittills. 

En orsak till att vi vill omorganisera närstödskonceptet är 

att vi vill bättre återspegla ÅA:s nya organisationsmodell. 

Alla Åbo Akademis resultatenheter, de 12 vetenskapliga 

institutionerna + de 5 fristående institutionerna skulle få 

en egen utnämnd IT-närplanerare. 

I skrivande stund är detaljerna ännu inte klara, förändringarna 

är tänkta att införas till hösten 2011. 

DC har fått en ny civiltjänstgörare, Nataniel Jhutti som 

tidigare har jobbat hos oss. Han kommer att hjälpa till i 

helpdesken samt rycka ut och lösa IT-problem. Till hös-

Ärendehanteringsstatistik 2010 

Anskaffningsnytt 

ten kommer vi även att anställa en ny IT-instruktör (istället 

för Petteri och Mara som båda har jobbat halvtid). 

Under 2010 hade vi totalt 6181 registrerade ärenden. I 

grafen nedan ser vi antalet inkomna IT-stödsärenden 

per månad. Oktober var den aktivaste månaden med 719 

ärenden. Det betyder att det kom in 34 nya ärenden per 

vardag i oktober. 

I antalet ingår olika typer av ärenden, såsom e-lärande-, 

nätverks-, server-, arbetsstations-, anskaffnings- och telefoniärenden. 

Vi löser alla ärenden enligt bästa förmåga. 

- 7 - 

Stig Söderback 

Reglerna för anskaffning av utrustning har i och med den 

nya anskaffningslagen som trädde ikraft 1.6.2010 ändrats, 

också då det gäller inköp av datorer och kringutrustning. 

Leverantörernas rättigheter har blivit märkbart 

förstärkta i samband med utnyttjande av ramavtal vid 

inköp av utrustning och tjänster. 

Hansel Ab har hand om att konkurrensutsätta varor och 

tjänster samt att upprätthålla ramavtal för statliga upphandlingar. 

De flesta av Hansels avtal är gjorda för fyra 

år i gången och tidigare har statliga inrättningar (däribland 

universiteten) fritt kunnat välja inom de avtalen 

vilken eller vilka varor och tjänster man köper. På grund

av förändringarna i reglerna för inköp har Hansels nyare 

avtal gjorts på ett lite annat sätt, för att kunna utnyttja de 

nya ramavtalen krävs en så kallad minioffertrunda inom 

ramavtalet. 

I praktiken innebär det att offertrundor måste ordnas 

inom alla de områden ÅA utnyttjar. Det här gäller speciellt 

alla ramavtal gjorda 2010 och framåt. 

Rektor har just utfärdat ett upphandlingsdirektiv för 

akademin. Det träder i kraft 1.5.2011. För att kunna följa 

upphandlingslagen har anskaffningen av vissa varor och 

tjänster koncentrerats till centrala upphandlingsenheter. 

Datacentralen är upphandlingsenheten för IT-utrustning, 

programvara och IT-servicetjänster samt för kopieringsutrustning. 

I praktiken gäller det produktkategorier där 

akademin är skyldig att följa det offentliga upphandlingsförfarandet. 

Vi kommer att informera närmare om 

detta i maj. 

Under hösten och vintern har DC ordnat offertrundor 

inom Hansels ramavtal för följande dylika produktkategorier: 

•Bordsdatorer samt skärmar . 

Vinnare i offertrundan och nytt rekommenderat märke 

är Hewlett Packard med deras Elite 8000 serie av bordsdatorer. 

Eftersom datormärket är nytt för ÅA:s del har 

bytet av rekommenderat märke inneburit en hel del extra 

arbete och en del nya erfarenheter, många av dem 

goda men tyvärr också någon lite sämre. Standardsammansättningarna 

har inte varit helt lämpliga för alla 

användningsområden, till exempel som beräkningsdatorer. 

Arbetet med att integrera det nya märket vid ÅA 

fortsätter under våren. 

•Bärbara datorer 

Här är det Lenovo med modellserien ThinkPad som var 

det bästa märket i offertrundan. Märket är sedan många 

år känt och använt vid ÅA med god erfarenhet (tidigare 

sålda under namnet IBM). 

•Specialskärmar 

Den produktgruppens offertrunda vanns av Samsung 

med Syncmaster-serien, ett märke som också det länge 

har använts vid ÅA. 

•Brandväggar 

StoneGate valdes till leverantör av brandväggar baserat 

på resultaten från offertrundan. 

- 8 -

Sponsorrunda 

De nya ramavtalen och offertrundorna har inneburit en 

märkbar sänkning av inköpspriset på en stor del av de 

produkter som köps till ÅA. 

Under arbete eller planering är också ett antal andra offertrundor: 

Multifunktionsskrivare 

Nätverksskrivare 

Trådlösa nätverk 

Switchar och annan nätverksutrustning 

Skivsystem 

MAC-datorer 

Videoprojektorer 

Aktuellt är det också med ett förnyande av universitetens 

gemensamma Microsoft Campus avtal som ger oss möjlighet 

att använda Microsoft Office programvara, Client 

Access Licenser och uppgraderingar av Windows operativsystemet. 

En arbetsgrupp med deltagare, däribland 

undertecknad, från några av universiteten och CSC har 

bildats för att planera och utföra en offertrunda inom 

området. 

Arbetet med dessa avtal fortsätter uppskattningsvis under 

resten av 2011. 

Datacentralen ordnade under hösten en sponsoreringsrunda 

för att förbättra läget med gamla datorer på ÅA:s 

enheter. Hälften av priset på en bordsdator av normal 

sammansättning betalades av DC medan enheterna 

själva stod för resten av summan samt eventuell annan 

kringutrustning. Datacentralen strävade till att fördela 

de sponsorerade datorerna så jämnt som möjligt mellan 

enheterna med beaktande på skick och ålder på enheternas 

datorpark. I år har Datacentralen tyvärr inga medel 

för att ordna en motsvarande sponsorrunda. 

Information om anskaffningar och de rekommenderade 

märkena finns på DC:s webbsidor under: 

www.abo.fi/personal/anskaffningar 

- 9 -

Tjänster i moln, en solkant eller dimridåer? 

- 10 - 

Stig-Göran Lindqvist 

Det idag allt vanligare begreppet molntjänster ger intrycket 

av någon diffus IT-tjänst nånstans ute på Internet. 

Verkligheten är oftast mera jordnära än så. Det är egentligen 

fråga om den teknik som kallas för virtualisering av 

servertjänster. 

Datacentralen har under några års tid genomfört en sådan 

virtualisering gällande större delen av Akademins 

servertjänster. Det innebär att man åtskiljer begreppen 

”den logiska servern” (dvs. själva tjänsten eller tillämpningen) 

och ”den fysiska serverdatorn” (hårdvaran). 

Tidigare var dessa ofta ett-till-ett. Idag har man istället 

typiskt flera logiska servertjänster på en dator och sparar 

sålunda datorkostnader. Servertjänsten kan därtill enkelt 

(med vanlig ”drag-och-släpp”-teknik) överföras från en 

fysisk serverdator till en annan, ofta på ett ögonblick. DC 

kan flytta tjänster bl.a. på basen av datorernas belastning 

och skick. Det kan ske inom maskinrummets väggar eller 

t.ex. mellan våra maskinrum i Vasa och Åbo. Virtualiserade 

tjänster är billigare och ger bättre driftsäkerhet. 

Datacentralen sköter idag c:a 200 logiska servertjänster 

på c:a 100 serverdatorer. 

Det här innebär t.ex. även att en institution, vars servertjänst 

DC handhar, inte nödvändigtvis vet, eller behöver 

veta, på vilken dator, eller ens på vilken ort den finns, 

endast att den fungerar. Man talar om att servertjänsten 

finns i ”Molnet”, i det här fallet i ÅA:s eget datormoln. 

Man uppskattar att c:a 90% av alla molntjänster idag är 

dylika privata tjänster, dvs att en organisation inom sig 

fördelar sina IT- tjänster på sina egna datorer. Oftast är 

molnen dessutom lokala. 

Samma molnteknik utnyttjas förstås även av de stora 

globala tjänsteoperatörerna, såsom FaceBook, Google, 

Microsoft m.fl., med talrika maskinrum. Molnen omspänner 

hela jordklotet. Tjänsten kan ligga på datorer 

inom t.ex. EU, i USA eller Asien. Molntjänsten blir diffus 

och man kunde kanske tala om dimbankar. Du vet inte 

vilken nationell lagstiftning, som just idag gäller för din 

service, ditt dataskydd eller upphovsrätten till ditt material. 

Operatörernas inställning och myndigheternas fullmakter 

och intresse av att ingripa vid problem varierar 

kraftigt från land till land. Den juridiska problematiken

Blogs.abo.fi 

är ett akut diskussionsämne. Klart är att man, innan man 

placerar professionellt material eller personlig information 

i ett globalt moln, bör gardera sig med ett genomtänkt 

avtal med gubben i molnet, ett avtal som beaktar 

även dina viktiga intressen. Tiden får utvisa vad globala 

molntjänster lämpar sig bäst för. En kandidat är en ITtjänst 

vars behov av datorkapacitet är tillfälligt eller varierar 

starkt. Då kan det vara lönsamt att köpa kapacitet 

ur molnet efter stundens behov framom att investera i 

kraftiga datorer. Det finns också företag som sköter programmering 

i molnet. Köparen kan beställa en tillämpning 

så att programmeringsarbetet auktioneras åt den 

snabbaste eller billigaste utvecklaren i nätet. Hur man 

sen kan trygga underhållet och vidareutvecklandet av 

programvaran är tillsvidare dimmigt för mej. 

- 11 - 

Stefan Lostedt 

När bloggprojektet började var Datacentralen med från 

början och utvärderade olika bloggprogramvaror. Efter 

ett antal tester bestämde vi oss för att välja Wordpress, ett 

av världens mest använda bloggverktyg. 

Wordpress fanns dessutom färdigt översatt så vi valde 

den svenska varianten som möjligör att man själv kan 

bestämma om man vill använda bloggen på svenska eller 

engelska. Ett viktigt krav som ställdes var att bloggprogramvaran 

måste kopplas till ÅA:s användardatabas 

vilket innebär att bloggare loggar in med sina egna abo. 

fi -lösenord. 

Adressen till bloggverktyget är https://blogs .abo .fi och 

där finns också anvisningar om hur man får sin egen 

blogg skapad. 

Mera information om själva programvaran hittas på 

adressen: 

http://www.wordpress.org 

Meddelanden vid Åbo Akademi har skrivit en artikel om 

bloggvertyget: 

http://web.abo.fi/meddelanden/pdf/Meddelanden_2011_02.pdf

Videomöten med hög upplösning 

- 12 - 

Dan Holm, Stefan Levander 

År 2010 skaffades ett rätt stort antal HD-baserade videokonferenssystem 

till akademin. En del är köpta för 

allmänt bruk och en del är köpta med enheternas egna 

medel. Alla system är skaffade via DC som också sköter 

om servicen. Planerar ni en anskaffning av videokonferenssystem 

kan ni kontakta oss. De nya systemen är av 

märket Polycom HDX7000 (ett par är HDX8000). Några 

av de nya systemen ersatte de gamla Polycom VSX7000 

som börjar bli i åren, vissa av dem är åtta år gamla. 

I Åbo har DC tre utrymmen som vi utrustat med videokonferenssystem 

och som är för allmänt bruk 

•Långvågen ASA C218 med HDX7000 

•Mellanvågen ASA B129 med HDX7000 

•Kortvågen ASA B130 med en äldre VSX7000 

Utöver dessa finns det två rum för allmänt bruk i FÄ 

(Konferensrum) och i Kosmorama (Övald). 

I Vasa finns två utrymmen utrustade med videokonferens 

avsedda för allmänt bruk. Dessa är utrymmena A111 

samt Datacentralens mötesrum. Båda utrymmena har en 

utrustning av typ HDX7000. 

I Jakobstad är videokonferensutrustningen (en VSX7000) 

placerad i grupprum 99. 

Information om videokonferens vid ÅA finns på 

https://www.abo.fi/personal/videokonferens 

Videokonferens över gränser 

En stor majoritet av videomöten hålls inom ÅA, oftast mellan 

Vasa och Åbo. Det går förstås att hålla videomöten även 

utanför akadmins gränser och även utomlands, vi har haft 

videomöten med USA, Kanada och Australien. Om man 

vill ordna ett videomöte där motparten är geografiskt sett 

långt ifrån oss bör man fundera på följande saker: 

- Tidsskillnaderna gör att det lätt blir missuppfattningar. 

Varje gång du skriver ett klockslag då du kommer överens 

om videomötet med motparten, bör du ange tidszonen 

tydligt med UTC. Finsk tid kan också representeras 

med EET istället för UTC+2/+3. N.B. ange rätt UTC tid 

beroende på om det är sommar- eller vintertid. 

- På ÅA har vi inga restriktioner för videokonferenssys- 

videokonferenssys- 

temen i våra brandmurar. Er motpart kan dock ha begränsningar 

för sitt videosystem.

- På ÅA använder vi publika IP-nummer för videokonferenssystemen, 

i praktiken betyder detta att vi inte behöver 

ha en mellanhand för att få ett videomöte till stånd. 

Vissa organisationer är bundna till företag som erbjuder 

dem IP-adresser utåt, vilket kan ställa till besvär. Problemet 

löses genom att testa uppkopplingen i god tid (ett 

par dagar) före första mötet och om det inte funkar kan 

ni ta kontakt med DC och be er motpart ta kontakt med 

sitt tekniska stöd som i sin tur tar kontakt med oss. 

- Vi använder H.323 videomötesprotokoll. Kolla att er 

motpart också gör det. H.323 är det vanligaste videokonferensingprotokollet. 

- Vi använder H.239 för att sända två videoströmmar: en 

för att visa människor och en för att visa datorbilden. I 

vissa sammanhang kallas detta People and Content. 

- Trots att motparten använder sig av motsvarande teknik 

kan det finnas olika typer av problem, så var ute i god 

tid och testa förbindelsen så du vet att den fungerar. 

Videokonferens i auditorier 

Ibland vill man ordna ett videomöte där många personer 

deltar. Då kan man i Åbo boka AudA120 i Asa-huset 

(ca.100 platser) och i Vasa Akademisalen (350 platser). 

Observera att dessa utrymmen inte är utrustade med 

videokonferenssystem, ni bör boka även ett videomötesrum. 

I Åbo kan man ta Mellan- eller Långvågen och 

i Vasa DC:s mötesrum. Boka både auditoriet och videorummet 

till åtminstone en timme före och en timme efter 

den egentliga tillställningen. Kontakta oss i god tid före 

tillställningen, minst en vecka i förväg (ta helst kontakt 

redan då ni vet att ett dylikt tillfälle skall ordnas). Undvik 

att ordna dessa tillställningar utanför kontorstid. 

Videokonferens med flera parter 

Om du vill ordna ett videomöte för flera än två videokonferenssystem 

eller videomötesrum bör du använda 

dig av videokonferensbryggan. ÅA har en sådan, Polycom 

ReadiConvene MGC+50, som klarar av videomöten 

med upp till 16 olika parter. 

Att ordna ett möte på bryggan går till så att ni meddelar 

oss undertecknade följande: 

- Starttid (och datum) 

- Sluttid 

- Samtliga deltagarnas IP-nummer (inom akademin räcker 

det med utrymmets namn) 

Det finns olika layoutar att välja mellan, det kan vi diskutera 

närmare när det blir aktuellt. 

Vår nuvarande brygga klarar inte av HD-bildkvalitet. En 

anskaffning av en ny planeras som bäst. 

- 13 -

Kopieringsverksamheten 

- 14 - 

Kenneth Sandholm 

Kopiatorer från Uniprint 

Den 1. januari övergick leasingavtalen och och ansvaret för 

kopiatorerna som kom från Uniprint till respektive insti- 

tution (som kontosätter dem). Uppgifter om vilka mas- 

kiner som delades vart och uppskattningar för kostnaderna 

gicks igenom under hösten 2010. 

Vill institutionen/ämnet säga upp eller ändra avtalet för 

sin maskin hjälper Datacentralen till med kommunikationen 

med Ricoh. Kostnaderna hamnar på institutionen/ämnet. 

Upphandling och nyanskaffning 

En nyanskaffning ska gå via Datacentralen. Anskaffning 

av multifunktionsapparater (dvs. i vanligt tal kopiatorer) 

ska enligt akademins regelverk konkurrensutsättas inom 

hela akademin. Datacentralen gör denna konkurrensutsättning 

via Hanselavtalet. En minioffertrunda är i skrivande 

stund på gång inom detta avtal. 

Observera att Ricoh inte är med i det nuvarande Hanselavtalet. 

Detta borde ha gjorts redan, men tyvärr har det släpat 

efter. Nu är vi igång iallafall. 

Vasa 

MagnaCard 

Elektronisk nyckel 

I Vasa har Teknisk Service skött upphandlingen av multifunktionsapparaterna 

(dvs. kopiatorerna). Eftersom konkurrensutsättningen 

gäller hela ÅA kommer Datacentralen 

att ta hand om detta i fortsättningen. 

ÅA:s bibliotek är enda som använder MagnaCard sedan 

årsskiftet. Orsaken är att detta system enkelt kan tillfredsställa 

bibliotekets behov av kopiering för helt utomstående. 

MagnaCard -läsarna har tagits bort från i stort sett alla 

andra kopiatorer. 

Uniprint skaffade ett kopierings- och printeruppföljningssystem, 

Equitrac, som installerades på ett antal 

kopiatorer. Även om det verkade vara fungerande på 

pappret visade det sig att vara tämligen oanvändbart i

Studerande 

Utskrifter! 

Historik 

akademins användning. Administrationen av systemet 

är tungrott och kan inte på ett enkelt sätt hanteras av t.ex. 

ämnessekreterare. Systemet lämpar sig inte heller för utomstående, 

dvs. bibliotekskunder. 

Därför valde vi att inte gå vidare med detta system, utan 

satsar på att knyta ihop kopieringsuppföljningen med utskriftsuppföljningen 

i nästa inkarnation. 

Studerande kan fortfarande kopiera med MagnaCard 

i biblioteken. Detta är inte tillräckligt, utan vi har även 

sett till att det går att skanna materialet på de tidigare 

Uniprintmaskinerna. Detta ger en elektronisk kopia som 

vid behov kan skrivas ut. Denna metod har inte fungerat 

helt tillfredsställande, därför fortsätter arbetet med att få 

den elektroniska nyckeln att fungera. 

- 15 - 

Kenneth Sandholm 

Hösten 2009 förnyades hela printsystemet i Åbo och vi 

gick över från en linuxbaserad till en windowsbaserad 

printserver som kör uppföljningsprogrammet PaperCut 

NG. Samtidigt byttes uppföljningsprogrammet Equitrac 

ut i Vasa och Jakobstad mot PaperCut. 

Statistik från PaperCut, Vasa och Jakobstad ingår fr.o.m. 1.4 2011 

Gemensam loggserver 

Den 1. april gjordes en ändring i systemet så att alla tre 

printservrar loggar sitt data till en centralserver i Åbo. 

Detta innebär att alla ÅA -användare får samma printerkvoter 

och att debiteringen (som onekligen varit något skakig) 

förenklas. Detta gav även möjligheten att automatiskt 

skicka en anmärkning via e-post när studerande använt sin 

kvot på 6 € och utskrifterna börjar kosta riktiga pengar.

Kontrollera vad du skrivit ut 

Man kan själv logga in på PaperCut för att kontrollera 

sina utskrifter. Sidan där man kan kontrollera sina utskrifter 

under länken 

Välkomstskärmen i PaperCut 

http://www.abo.fi/personal/utskrifter 

och länken “Kontrollera din printeranvändning” 

- 16 -

Misslyckade utskrifter 

Under “Recent print jobs” ser vi de senaste utskriftsjobben. 

Här finns också möjlighet att återställa misslyckade 

utskrifter. Välj “request refund” i kolumnen längst till 

höger vid utskriftsjobbet som misslyckades och fyll i en 

motivering. 

Recent print jobs 

Debitering av “personal” och “alla andra” 

De som inte räknas som “personal” debiteras 3,3 cent / 

svartvit sida och 25 cent/färgsida. Personer som räknas 

till gruppen personal¹ debiteras ingenting för utskrifter, 

men användningen följs upp. 

Rapporter för egna skrivare 

Kontakta Datacentralen om ni behöver en specifierad 

rapport i slutet av varje månad över utskrifterna på er 

skrivare. Det går enkelt att ordna en rapport över vem 

som skrivit ut hur mycket på ämnets skrivare, detta kan 

användas för att dela upp kostnader per projekt och dylikt. 

¹ Begreppet “personal” är här bredare än “finns i Personec”, hit räknas även stipendiearbetare, olika 

samarbetare osv. 

- 17 -

Ny Moodle-server vid Åbo Akademi 

- 18 - 

Marika Birell 

I december 2010 öppnades akademins nya Moodle-server. 

Namnet Moodle2 valdes med tanke på att servern är 

universitetets andra Moodle-server, versionsnumret för 

själva Moodle-installationen är dock 1.9. 

Varför behövs en ny server? 

Det var dags att uppgradera Moodle-serverns programvara 

och operativsystem. På den gamla servern finns 

mycket material som inte längre används, därför togs 

beslutet att allt material inte tas över till den nya servern. 

Den nyare versionen av Moodleprogramvaran liknar 

långt den äldre, version 1.6, förbättringarna är främst i 

funktion, säkerhet och stabilitet. Färgmässigt har den nya 

Moodle-servern fått ett ÅA-utförande som ändå gör att 

man lätt kan skilja mellan de två servrarna. En eventuell 

övergång till version 2 av programvaran i framtiden 

kommer med säkerhet att innebära en större omställning 

för användarna. 

Användningen av Moodle vid akademin 

Användningen av Moodle inom akademin fortsätter att 

öka, idag används Moodle både för distansstudier och 

för flerformsstudier, men även för helt andra projekt och 

som komplement till närstudier, t.ex. för distrubition och 

insamlande av material. Om du som lärare behöver skapa 

ett nytt Moodle-område för en kurs fyller du i formuläret 

på adressen https://www .abo .fi/personal/dcmoodle . Här 

hittar du även annan aktuell information om Moodle vid 

akademin. Om du vill ha meddelanden till din e-postadress 

om t.ex. planerade avbrott i servicen kan du prenumerera 

på forumet Webbplatsnyheter i Moodle2. 

ÅA-Linux för alla 

Dennis Holtlund, Glenn Sveholm 

Då konceptet ÅA-Linux i slutet av 1990-talet togs i bruk 

vid Datacentralen var det baserat på en distribution som 

var likadan oberoende av datorns användningsområde. 

Endast konfigurationen och programuppsättningen skilde 

en server från en arbetsstation. Så fortsatte det i flera 

år, tills konceptet blev tudelat i och med att Fedora Core 

(numera Fedora) togs i bruk för bordsdatorer och “lättare

arbetsstationer” medan servrar och “tyngre arbetsstationer” 

började köra antingen Red Hat Enterprise Linux 

(RHEL) eller CentOS. Orsaken till separeringen är att olika 

användningsområden ställer olika krav på mjukvaran 

som används. Kort sagt vill man ha nyare program på 

bordsdatorer (att till exempel kunna öppna filer skrivna 

med de nyaste Microsoft Office-versionerna) medan det 

på en server är viktigare att programvaran är stabil och 

att livslängden på operativsystemet är längre (dvs. man 

behöver inte installera om servern och porta sina applikationer 

varje halvår eller år). 

En brist med ÅA-Linux-konceptet är att användarna oftast 

varit personer vars arbete i huvudsak varit tekniskt 

(t.ex. styrning, underhåll eller utveckling av programvara) 

eller vetenskapligt (större beräkningar, modellering, 

LaTeX osv.) inriktat. Kraven på mjukvaran för dessa personer 

har i huvudsak alltså varit annorlunda än för en typisk 

ÅA-användare. Program som OpenOffice och diverse 

webbläsare och e-postklienter har funnits tillgängliga 

och har fungerat lika bra som motsvarande program på 

andra plattformar. Ett “problem” med Linux och Open 

Source är att det finns så många alternativ att det kan 

vara svårt att hitta rätt. 

Tanken med ÅA-Linux på bordsdatorer är förstås inte 

att det ska formas att vara så lika andra operativsystem 

som möjligt, det finns många saker som är enkelt gjort 

på en Linuxdator eller omöjligt på OS X eller Windows 

utan specialmjukvara. Och förstås tvärtom. Vi vill hellre 

lyfta fram möjligheterna än att få olika operativsystem 

att fungera exakt på samma sätt. Tanken är att ÅA-Linux 

ska förenklas så att det ska vara ett valbart alternativ för 

“vanliga användare”. Det finns redan många Linuxdistributioner 

som är mycket användarvänliga. Fedora som 

är basen för ÅA-Linux-bordsdatorer är ganska bra i standardinställningen, 

men en ÅA-Linux-dator har i regel 

mycket mer programvara installerad. ÅA-Linux kör dessutom 

KDE som standard desktop i stället för GNOME. 

Utan att ta ställning till vilket alternativ som är bättre kan 

det sägas att KDE har mycket mer inställningsmöjligheter 

och att GNOME därför på gott och ont verkar enklare. 

Ett mål är att vi ska ge rekommendationer om program 

för vanligt kontorsbruk och kunna ge bättre support och 

konfigurationshjälp för dessa. OpenOffice (LibreOffice 

från och med Fedora 15) är förstås en rekommendation, 

likaså Firefox och Thunderbird och pine. Alternativen 

som till exempel Konqueror, Kmail, Evolution och mutt 

kommer nog att finnas tillgängliga vid behov men ÅA 

kommer att koncentrera på att stöda ett fåtal. 

- 19 -

Även hur ÅA-Linuxarna samarbetar med diverse tjänster 

inom ÅA ska ses över och utvecklas, t.ex. kalenderfunktioner 

kommer att undersökas efter sommaren 2011 då 

Exchange-servern uppgraderats till Exchange 2012. 

ÅA-Linux kör för tillfället Fedora 14 men Fedora 15 borde 

släppas mot slutet av maj och kommer så småningom 

att tas i bruk. Ta kontakt med Datacentralen via oraklet@ 

abo.fi om du vill prova eller om du till exempel har förslag 

på program som borde installeras som standard och 

som andra användare kan ha nytta av. Redan nu kan du 

ta ÅA-Linux i bruk och bli positivt överraskad över den 

stora mängd nyttoprogram den innehåller! 

Mobiltelefoner och e-posten, kalender 

och svarare 

Allmänt 

Certifikat 

- 20 - 

Thomas Backa 

Alla moderna mobiltelefoner kan läsa e-post från ÅA:s 

servrar men det finns några saker man bör komma ihåg. 

Nyare Nokia-telefoner försöker använda Nokia Messaging 

när man skapar ett e-postkonto på telefonen och eftersom 

det registrerar användaren med ÅA-användarnamn 

och -lösenord på Nokias servrar är det inte tillåtet att använda 

den. Det går att komma förbi genom vissa trick 

och de beskriver vi här. 

Alla mobiltelefoner måste få ett certifikat från våra webbsidor 

förrän de går att använda. Certifikatet finns på 

http://www .abo .fi/dc/ca och e-postservern använder Terena 

SSL CA. Länken som man ska klicka på heter Add- 

Trust External CA Root (DER). Installera det på telefonen 

och välj att det ska duga för alla alternativ. 

Nokia E52, E55, E72, E75 

Dessa telefoner tillhör den “nyare” E-serien och är tillverkade 

mellan 2009 och 2010. På dem måste man sätta 

telefonen i s.k. Offline-läge när man skapar e-postkontot. 

Sedan skapar man kontot normalt under Menu -> E-mail. 

Telefonen kan fråga om den får gå online, svara nej. 

Nyare Nokia-telefoner 

Det här gäller Nokia-telefoner tillverkade 2011 eller i slutet 

av 2010, Nokia N8, E7 och andra s.k. ensiffriga model-

ler. Dessa telefonmodeller måste ha tillgång till datanätet 

för att det ska gå att konfigurera e-posten. För att telefonen 

inte ska ta ibruk Nokia Messaging måste man göra 

på följande sätt: 

Menu -> Applications - > Email -> New mailbox 

Skriv in ditt användarnamn med fel lösenord. OBS! Nu 

kommer telefonen att fråga om den ska ta ibruk Nokia 

Messaging. Välj Decline här och sedan Yes. Nu kommer 

du att erbjudas manuella inställningar för e-posten. Där 

kan du skriva in ditt riktiga lösenord. 

Manuella inställningar 

De manuella inställningarna för e-posten är i korthet följande: 

Inkommande e-postserver: imap.abo.fi, SSL, port 993 

Utgående e-postserver: smtpauth.abo.fi, StartTLS, port 587 

Kalender (Exchange) Stödet för Exchange varierar mellan telefonmodellerna. 

Vissa Nokia-modeller använder Mail for Exchange och 

andra har stödet inbyggt. Vissa Android-modeller har 

stöd för e-post via Exchange men inte kalender, andra 

Android-modeller har fullt stöd. Kalender och telefonboken 

är det enda som vi för tillfället använder Exchange 

för vid ÅA. I korthet är inställningarna: 

Telefonsvararen 

Exchange server: ex.vasa.abo.fi 

Domain: abo.fi 

What to sync: Calendar, Contacs, Notes 

Var noggrann med vad telefonen meddelar, vissa modeller 

skriver över det existerande kalenderinnehållet när 

man tar i bruk Exchange! Man kan dessutom ha flera kalendrar 

konfigurerade, exempelvis en privat kalender på 

GMail. I sådana fall måste man hålla reda på till vilken 

kalender man sätter en ny post. Av säkerhetsskäl rekommenderas 

det inte att man har sin tjänstekalender, eftersom 

den kan innehålla konfidentiellt material, på GMail 

och motsvarande kalendertjänster. 

Telefonsvararen är en tjänst som ingår i alla ÅAs mobiltelefoner. 

Det man måste komma ihåg är att byta default 

PIN-koden på svararen. Default är 1234. Byt till något annat. 

Man byter PIN-koden genom att ringa till svararen 

och lyssna på instruktionerna. 

Ifall man inte byter PIN-kod kan andra avlyssna ens svararmeddelanden 

och spela in en ny (i värsta fall osaklig) 

svararhälsning. 

- 21 -

IP-telefonerna - En påminnelse Thomas Backa 

Allmänt 

Principer 

För de flesta är IP-telefonen, en Avaya 9620, bara en dammig 

tingest som står på bordet under en hög med papper. 

För andra är den ett mysterium. Tänkte här påminna om 

lite grundläggande saker. 

Till att börja med, DC har numera hand om skötseln av 

telefonsystemet både i Åbo och i Vasa och det är undertecknad 

som sköter den sysslan. Skötseln innebär i det 

här fallet skapande av nya nummer och allmänt tekniskt 

underhåll av systemet. DC har också hand om lagret av 

telefonapparater. Växeln, d.v.s. de som finns bakom nummer 

9 eller tvaxel@abo.fi har hand om den dagliga skötseln 

av telefonärenden, vidarekopplingar och telefonkatalogen 

och sådant. 

En telefonanslutning består av två komponenter, själva 

numret i telefonsystemet och apparaten. De är helt fristående 

från varandra ända tills man loggar in anslutningsnumret 

på telefonapparaten. 

För tillfället finns det runt 1400 telefonanslutningar vid 

akademin (inkluderat faxapparater och porttelefoner). 

Tanken är att varje fast anställd vid ÅA ska ha ett telefonnummer. 

Telefonnumret behöver inte leda till en Avayatelefonapparat 

utan den kan direkt kopplas till en mobiltelefon. 

En sådan koppling sparar dessutom resurser, 

varje telefonnummer som “slutar” i en Avaya-apparat 

kräver nämligen en licens i telefonsystemet och apparaten 

i sig själv har en riktig kostnad. Totalt sett kostar varje 

nytt nummer + apparat 500€ inklusive oms. 

Beställning av en ny telefon 

En ny person har börjat på en enhet och denne behöver 

en telefon. Då går beställningen antingen till så att enheten 

kontaktar tvaxel@abo.fi eller telefoni@abo.fi (det 

här går till DC:s ärendehanteringssystem). Vi behöver 

åtminstone veta namnet på personen som ska ha telefonen, 

vilken enhet personen hör till (för debiteringen) och 

vilket rum personen sitter i (för telefonkatalogen). 

DC skapar sedan själva numret i systemet och skickar 

apparaten till enheten där antingen IT-stödet eller någon 

- 22 -

Kopplingen 

Skrotning 

Specialtelefoner 

Parallellnummer 

tekniskt kunnig person kopplar den. Ofta har DC redan 

testat logga in den kommande användaren på apparaten 

så att den fungerar direkt den blir korrekt kopplad. Att 

koppla apparaten korrekt är inte svårt, men det kräver i 

alla fall att man kollar efter lite. 

Varje telefon drivs av ström via nätkabeln, d.v.s. PoE (Power 

over Ethernet). Eftersom vi endast på ett fåtal ställen 

har datanätswitchar som klarar av att mata PoE kommer 

varje telefon med en skild PoE-adapter, det är den gråa 

cigarraskstora lådan som finns under bordet. 

Ser man lite närmare på “cigarrasken” i fråga ser man 

att det står PHONE (-7 +8) och LAN/PBX ovanför de 

två nätuttagen på den. LAN/PBX -uttaget ska kopplas 

mot vägguttaget och PHONE mot telefonen. På telefonen 

ska kabeln kopplas i det översta uttaget när man ser på 

telefonen underifrån. Uttaget näst överst är det som går 

vidare till datorn om den är kopplad bakom telefonen. 

En av de vanligare orsakerna till att telefonen inte fungerar 

är att strömkabeln till “cigarrasken” lossnat. 

Avaya-telefonerna ska alltid skickas tillbaka till DC (i Åbo 

och i Vasa) när de inte behövs längre eller ifall de gått 

sönder. Telefonerna går oftast att reparera till en bråkdel 

av vad en ny apparat kostar. När man skickar tillbaka en 

telefonapparat ska man alltid skicka med “cigarrasken”. 

Om en telefon står oanvänd en längre tid bör enheten 

meddela tvaxel@abo.fi om saken så att numret i fråga 

kan styras till någon som faktiskt svarar på det och låta 

apparaten gå vidare i cirkulation genom att skicka den 

till DC. När en apparat behövs igen kan vi fixa dit en ny 

på några timmar om vi bara har apparater i lager. 

I vissa fall vill man ha samma telefonnummer till fler än ett 

ställe. Med nuvarande apparater går det att åstadkomma 

en parallellkoppling av två telefoner. Lösningen kräver 

dock dubbla resurser (licens + apparat) varför det endast 

är med god motivering vi överhuvudtaget kan göra det. 

- 23 -

Konferenstelefoner 

HAKA nyheter 

En lite billigare lösning, exempelvis för en anställd med 

två arbetsplatser, är att logga in på bordstelefonen på vardera 

arbetsplatsen. Det kräver två apparater men bara en 

licens i systemet. 

Dessutom finns det ju alltid mobiltelefoner. 

En telefon för att delta i telefonkonferenser med där fler 

än en person från ÅA bör närvara finns på DC och kan 

lånas. Telefonen lånas antingen genom att kontakta telefoni@abo.fi 

eller via växeln (9 eller tvaxel@abo.fi). Konferenstelefonen 

har ett eget nummer och den är färdigt 

inloggad. Telefonen kan anslutas till så gott som varje 

datanätuttag vid akademin (i Åbo). 

- 24 - 

Barbro Sjöblom 

De finländska högskolornas och forskningsverkens gemensamma 

identitetsfederation HAKA har fr.o.m. början 

av året övergått till att använda standarden SAML2. 

SAML (Security Assertion Markup Language) 2.0 är ett 

XML-baserat protokoll för utbyte av autentiserings- och 

auktoriseringsinformation, vanligen mellan en webbtjänst 

(”Service Provider”, SP) och en tjänst som tillhandahåller 

användarinformation (”Identity Provider”, IdP). 

Eftersom stöd för SAML2 ingår i många programvaror är 

det nu lättare att ansluta nya typer av tjänster till HAKA. 

För tillfället har HAKA-federationen 48 medlemmar, inklusive 

ÅA, samt 16 kommersiella samarbetskumpaner, 

tex Aditro Oy (Personec HR) och Prio Infocenter AB (Urkund), 

antalet olika tjänster som nås via HAKA är 112 st. 

Utvecklingen inom HAKA handlar inom den närmaste 

framtiden om att ansluta helt nya typer av tjänster till 

federationen (t.ex. olika ”molntjänster”) samt att delta i 

utvecklingsarbetet kring eduGAIN. Projektet eduGAIN 

har som mål att koppla samman de olika europeiska 

akademiska identitetsfederationerna så att det t.ex. kan 

bli möjligt att med ÅA-användarnamnet logga in till en 

biblioteksdatabas vid ett universitet i Kroatien för att 

hämta information. Tidigare har ju de nordiska federationerna 

kopplats samman i ”Kalmar eIdentity Union” 

(Kalmar2).

Information om HAKA hittar du på adressen: 

http://www.csc.fi/hallinto/haka 

och om eduGain på adressen: 

http://www.edugain.org 

Kvoterna växer igen 

Kvoterna för hemområdena i Linuxmiljö har höjts till 1 GB 

för både studerande och personal. För det personliga webbområdet 

finns en separat kvot på 600 MB. Vi strävar till att 

kunna höja hemområdeskvoten också i Windowsmiljö till 

1GB för både personal och studerande senare i år. 

Aktuella kvoter just nu: 

- 25 - 

Studerande Personal 

E-postlåda 500 MB 1 GB 

Windows hemområde 300 MB 600 MB 

Linux hemområde 1 GB 1 GB 

Webbområde 600 MB 600 MB 

Ny programvara och licensavtal 

Johan Olin 

MSDNAA-avtal för Institutionen för naturvetenskap 

I början av detta läsår skaffade sig Institutionen för naturvetenskaper 

ett s.k. MSDNAA (Microsoft Developer 

Network Academic Alliance) -avtal. Från tidigare har 

institutionerna för kemiteknik och informationsteknologi 

motsvarande avtal. Detta innebär att institutionens 

studerande och forskarstuderande får fritt ladda ner en 

hel del Microsoft-programvara från institutionens MS- 

DNAA-sajt och installera dem på sina hemdatorer. Institutionen 

har också rätt att installera programmen på 

datorer i dess utrymmen och använda dessa i undervisningssyfte. 

Institutionerna för naturvetenskap och kemiteknik 

använder sig av samma sajt, 

http://msdn63.e-academy.com/abo_chemeng 

(för närmare information om institutionen för informationsteknologis 

avtal, kontakta Joakim Storrank, 

jstorran@abo.fi). 

Institutionens alla existerande studerande och forskarstuderande 

kommer att per e-mail få inloggningsrättigheter 

till sajten. Institutionens årliga gulnäbbar kommer

också att få ett sådant e-mail. Kontaktperson för MSD- 

NAA-sajten för Institutionen för naturvetenskapers del 

är tillsvidare Esbjörn Hägerstedt (ehagerst@abo.fi). Professor 

Matti Hotokka (mhotokka@abo.fi) har godkänt 

avtalet. Johan Olin (johan.olin@abo.fi ) vid Datacentralen 

är dock den som tills vidare administrerar sajten och ger 

rättigheter till användare, så om man anser att man borde 

få tillgång till sajten men inte fått detta kan man kontakta 

honom. Om man blir utexaminerad får man ändå fortsätta 

att använda de program man haft rätt till som studerande, 

dock inte för kommersiellt syfte. 

Ny version av Autodesk i Axelias datorklasser 

I slutet av år 2010 skaffade institutionen för kemiteknik 

nya licenser för 3D-designprogramvaran Autodesk (ofta 

kallat Autocad) till datorklasserna på första våningen i 

Axelia. Licenserna gäller för Industrial Design-versionen 

av programvaran. Licenserna gäller för åtminstone 3 år 

framåt, och kan därefter förnyas. 

Microsoft Office 2010-uppgradering för Svefix 2.2 

Tilläggsdelen för igenkänning av finlandismer till MS Office, 

Svefix, har hittills inte fungerat för MS Office 2010. 

Datacentralen har dock alldeles nyligen fått tillgång till 

en uppgradering av programvaran, som kommer att 

råda bot på detta problem. Uppgraderingen kommer att 

installeras på alla nya datorer och kan också installeras 

på de äldre datorer på vilka MS Office 2010 finns installerat. 

VPN-uppkoppling på öppna trådlösa 

nät så som SparkNet 

- 26 - 

Jan Wennström 

Tillgängligheten av trådlösa, öppna datanät växer dag för 

dag i takt med att mobil utrustning med wlan-anslutning 

blir vanligare. Exempel på dessa öppna (läs: okrypterade) 

nätverk är SparkNet och motsvarande nätverk avsedda 

för enkel åtkomst av publikt datanät på bl.a. flygplatser, 

tågstationer och hotell runt om i världen. 

På dessa öppna, okrypterade nätverk kan alla som sitter 

inom en basstations täckningsområde lyssna på var- 

andras trafik. Det betyder att okrypterade inloggningar 

till mail/Facebook/Twitter enkelt kan avlyssnas och

lösenorden stjälas. Därefter är det för den avlyssnande 

skurken fritt fram att använda andra personers konton. 

Det låter kanske osannolikt, men de facto är det enda som 

krävs att man laddar ner rätt verktyg från webben. Ett 

sådant verktyg, som används för att stjäla inloggningsuppgifter 

till webbtjänster så som Facebook, Twitter och 

Flickr publicerades i slutet av oktober 2010. Inom en 

vecka hade verktyget laddats ner över 100 000 gånger. 

Hur skall man då gå till väga för att skydda sig? 

Det finns ett par tillvägagångssätt som det är idé att ta till 

sig och använda parallellt. För det första, använd alltid 

krypterade protokoll då du loggar in mot olika tjänster. 

Detta betyder i praktiken till exempel att HTTPS skall 

användas framom HTTP för webbtrafik speciellt då det 

är frågan om sidor på vilka inloggningsuppgifter matas 

in, IMAPS skall användas istället för IMAP för läsning 

av e-post och SMTPS istället för SMTP för sändning av 

e-post. För det andra är det idé att alltid starta en VPNförbindelse 

mot akademin. Det gör att samtlig trafik från 

din dator krypteras innan den går ut på det okrypterade 

(i det här fallet trådlösa) nätet. 

Inom akademin är det enkelt att ta upp en VPN-förbindelse 

på SparkNet. Trafik till VPN-servrarna tillåts utan 

SparkNet-inloggning vilket betyder att man inte explicit 

behöver logga in på SparkNet först för att därefter igen 

skriva in sitt lösenord i samband med start av VPN-förbindelsen. 

Istället kan man starta VPN-förbindelsen genast 

och ge inloggningsuppgifterna endast i det skedet. 

Ovanstående resonemang gäller också smarttelefoner och 

andra apparater som använder trådlöst nätverk, till exempel 

olika läsplattor. Bärbara datorer som installerats av 

Datacentralen har dessa inställningar satta korrekt. Flertalet 

mobiltelefoner klarar inte av att skapa en VPN-förbindelse 

mot akademin, för dessas del är det viktigt att se 

till att krypterade protokoll alltid används i publika nät. 

Instruktioner om hur en VPN-förbindelse tas i bruk kan 

erhållas på Datacentralens hemsidor, under 

Guider och information › Guider › Kommunikation › VPN. 

Instruktioner för konfigurering av e-postklienter finns 

också de på Datacentralens hemsida, under 

Datacentralen › E-post › Klienter. 

- 27 -

Några informationssäkerhetsnotiser 

- 28 - 


Spetsforskning och spjutspetsfiske – ”Spearphishing” blir vanligare 

Nätfiske, d.v.s. försök att lura information så som inloggningsuppgifter 

eller dylikt av personer har vi levt med 

redan en längre tid. En vidareutvecklad form av nätfisket 

är de riktade nätfiskeattackerna, på engelska kallat 

spear-phishing, som riktas explicit mot vissa begränsade 

användargrupper av hög profil, d.v.s. personer som har 

tillgång till information eller system som det stora flertalet 

av användarna saknar. De riktade nätfiskeattackerna 

kännetecknas av att innehållet i meddelandena skräddarsys 

för mottagarna. Måltavlorna kan utgöras av personal 

inom t.ex. (högre) förvaltning, ekonomi, systemadministration 

eller forskningsprojekt. 

För den administrativa personalens del kan de riktade 

attackerna exempelvis ge sig till känna genom att någon 

ringer och uppger sig vara en anställd som är på resa och 

att denne blivit rånad och behöver pengar för flygresa hem 

tillbaka. För systemadministratörernas del kan de riktade 

attackerna maskeras exempelvis som meddelanden om 

att organisationens e-post svartlistats på grund av utskick 

av skräppost och därutöver innehålla falska instruktioner 

om hur svartlistningen kan upphävas. I båda fallen har 

skurkarna gått såpass långt i sina efterforskningar att de 

vet vem de skall besvära med vilken sorts meddelande 

och i det första fallet kan det till och med vara så att den 

person lurendrejarna uppger sig vara de facto faktiskt är 

på resa på ifrågavarande ort. Känns exemplen långsökta? 

Tja, båda har inträffat, inte (tills vidare, mig veterligen) 

vid akademin, men nog inom Norden. 

Det som däremot redan påträffats vid akademin är något 

som kanske kan betecknas som de första försöken till riktat 

nätfiske. Det kan också hända att det varit frågan om 

att skräppostmeddelandet bara råkat passa mottagaren, 

men oberoende av vilkendera det är frågan om är upplevelsen 

för mottagaren den samma: Meddelandet verkar 

mer eller mindre personifierat. 

Vad som har hänt är att forskare har utsatts för skräppost 

i vilka de erbjudits arbete inom industriföretag i sin egen 

bransch. En närmare titt på meddelandet (och sökning 

på någon lite längre sträng i det på nätet) ger vid hand 

att det varit frågan om skräppost och massutskick, an-

tagligen med avsikten att lura någon att tvätta pengar 1 

för kriminella organisationer. Det finns dock ingen orsak att tro 

att utvecklingen stannar här, nästa steg är fullfjädrat, riktat, 

nätfiske. 

Var försiktig med förkortade webbadresser 

Ett varningens ord angående förkortade webbadresser. 

Det är enkelt och underlättar tillvaron på nätet enormt 

att kunna förkorta webbadresser via tjänster så som exempelvis 

Bit.ly och TinyURL.com. Utmaningen är den 

att i det skede man klickar på den förkortade webblänken 

(eller bara håller pekaren ovanpå den för att kontrollera 

vart länken leder) har man ingen aning om vart man 

blir styrd (man ser ju bara den förkortade adressen); det 

är högst sannolikt den webbsida man antar, men det behöver 

inte vara det och på så vis kan man istället hamna 

någon helt annanstädes än man tänkt sig. 

Det lönar sig att framför allt tänka efter och fundera om 

källan är tillförlitlig innan man klickar och följer länken 

och hålla sin dator uppdaterad med de senaste säkerhetslapparna 

och antivirusuppdateringarna. 

Gratis tjänster? Var? I molnet? För all framtid? 

Det ligger i tiden att tala om och berömma ”molnet” och 

alla de tjänster som erbjuds i det. Och det stämmer, urvalet 

och mängden tjänster som erbjuds är närmast kopiös. 

Här i detta sammanhang kan det vara på sin plats att poängtera 

att molntjänster i sig inte är något magiskt, det 

är utlokaliserade tjänster, inget mer, inget mindre. Istället 

för att köra ett program lokalt och på så sätt själv stå för 

tjänsten använder man tjänster som andra producerar. 

Som fördelar med ”molnet” brukar oftast anges att det är 

enkelt att använda och (ofta) gratis eller åtminstone väldigt 

förmånligt speciellt för privat konsumentbruk. Det 

stämmer i många fall och molntjänster lämpar sig utan 

vidare för vissa ändamål. 

Ett par aspekter som dock tål granskas lite närmare är 

åtminstone vad molntjänsterna används till och kostnaderna 

för dem. 

Av informationssäkerhetsskäl är det intressant att ta i beaktande 

hur och var (i vilket land/vilka länder) en viss 

molntjänst körs och vilka lagar som gäller, i många fall är 

1 Se artikeln ”Skadeprogram överlag och banktrojaner specifikt” på sid. 54 i DC-papperet nummer 74 

för en mera ingående artikel angående skadeprogram och verksamheten kring dem. Saknar du den 

tryckta versionen kan du ladda ner alstret från akademins webbsida genom att gå till Anställda › 

Stödenheter › Datacentralen › Guider och information › DC-Papperet. 

- 29 -

det lagarna i tjänsteleverantörens hemland som efterföljs. 

Det betyder att data inte nödvändigtvis åtnjuter samma 

skydd som i Finland. Det betyder å sin sida att en del 

molntjänster inte lämpar sig för hantering av annat än 

publikt data och i praktiken bör en möjlig användning av 

dem avvägas från fall till fall. 

Kostnaderna är en annan detalj som det ofta hänvisas till; 

det är så billigt. Förvisso, men också här finns en hake 

som diskuterats och varnats för i informationssäkerhetskretsar. 

Visst, kostnaden är (rent monetärt) låg just nu för 

tillfället (men istället blir man kanske presenterad en del 

riktad reklam). Frågan är däremot vad som händer då 

konsumenterna eller framför allt stora organisationer tagit 

tjänsten till sig ordentligt. Användarna har i det skedet 

inte nödvändigtvis något annat val än att fortsätta 

använda tjänsten. I det skedet kan villkoren lätt försämras, 

exempelvis genom att höja kostnaderna, om inte direkt, 

så steg för steg, lite åt gången. 

Ett gott exempel på detta är Spotify, som sålt tjänster på 

åtminstone två olika nivåer; på den lägre har man kunnat 

lyssna på musik gratis men har istället med jämna 

mellanrum fått lyssna på reklam. Nu kommer tjänsten 

att förändras så att man, utan att betala, kommer åt att 

lyssna endast fem gånger på samma musikstycke och 

samtidigt begränsas den månatliga musiklyssningstiden 

via tjänsten. 

Både legala och illegala tjänster i molnet 

De gratis molntjänsterna gör att gemene man enkelt kan 

sätta upp en hemsida för olika ändamål. Nackdelen är 

också att just vem som helst kan sätta upp en webbsida, 

folk som är ute i mindre ärliga syften. 

Vanligt är att nätfiskarna sätter upp en falsk inloggningssida 

och (ofta per e-post) ber folk besöka sidan och ”logga 

in” för att verifiera exempelvis sin e-postadress. Detta är, 

naturligtvis, full humbug. Någon ”verifiering” eller vad 

annat som inloggningen påstås behövas för sker aldrig, istället 

stjäls användarens inloggningsuppgifter och kontot 

börjar missbrukas exempelvis för att skicka skräppost. 

Datacentralen har teknik att styra om illasinnade webbservrar 

till en varningssida 2 . Utmaningen är dock att 

skurkaktiga sidor kan sättas upp på också välvilliga webbserv- 

rar så som spreadsheets.google.com. I praktiken betyder 

det att vi inte kan spärra åtkomst till en viss webbsida på en 

webbserver, däremot kan vi spärra åtkomsten till hela servern. 

2 Se artikeln ”Omstyrning till svart hål, security-waring.abo.fi” i DC-papperet 74 

- 30 -

På såsätt kan vi förhindra våra användare att mata in användarnamn 

och lösenord på den skurkaktiga sidan, oberoende 

av om användarna följer länken eller inte. Detta eftersom all 

trafik till spreadsheets.google.com i exemplet ovan styrs om 

till security-warning.abo.fi och de aldrig kommer att nå sidan. 

Nackdelen är att också alla andra användare som försöker nå 

spreadsheets.google.com styrs till ifrågavarande varningssida, 

oberoende av om det är frågan om legal användning av tjänsten. 

Dylika spärrar häver vi så fort som möjligt, men de kan 

vara i kraft flera dagar/veckor. 

Kontentan? Ifall du behöver exempelvis en webbsida, 

lägg upp den på akademins servrar, inte på en tjänst i 

molnet. 

Angående gamla och (av andra) återanvända e-postadresser 

Har du någon gång registrerat en gratis e-postadress? Jo 

tackar, det har jag med. Har du spritt adressen bland dina 

vänner och bekanta i något skede? Och, sist men inte minst, 

använder du e-postadressen och -kontot fortfarande? 

Om du svarat ja, ja och nej, (och även om du inte gjort 

det) så kan det vara värt att läsa vidare. 

Finessen här ligger i att tjänsteleverantörer kan återanvända 

(jo, detta har hänt, exemplet som följer är också 

det ur riktiga världen) e-postadresser som verkar ha blivit 

inaktiva. Än sen då? 

Jo, nästa person som får samma e-postadress som du i 

något skede har haft, kommer att få samtlig korrespondens 

från de instanser du i tiderna spritt din (nu gamla) 

e-postadress till. Det inkluderar bl.a. reklam om mässor 

och konferenser liksom produkter som har med ditt yrke 

att göra. Därtill också löneutbetalningsspecifikationer 

(med ditt kontonummer) och information om den bil du 

nyss hyrt, ifall du glömt att uppdatera dina kontaktuppgifter 

hos dessa avsändare. All denna information om 

dig gör att det blir rätt enkelt att ta reda på vem du är och 

vad du sysslar med. I värsta fall till och med att uppge 

sig vara du själv. 

Lärdomen? Använd ett överskådligt antal e-postkonton 

(antalet kan ju variera från person till person) och använd 

dem aktivt, så att de inte återanvänds av tjänsteleverantören. 

Risken för återanvändning torde vara mindre i 

samband med användningen av en kommersiell tjänst, 

åtminstone så länge du prenumererar på och betalar för 

den. Efter att kundförhållandet upphört lär adressen 

kunna återanvändas efter en viss karenstid. 

- 31 -

Paradigmskifte på skadeprogramsfronten 

Den som följt med notiser på datasäkerhetssidan har säkerligen 

inte kunnat undgå uppståndelsen kring Stuxnet; 

skadeprogrammet som enligt allmän åsikt är det första 

(allmänt kända) som ställt till med direkt skadegörelse i 

stor skala i den fysiska världen. 

Tidigare har skadeprogramsmakarna koncentrerat sig på 

att lura folk på inloggningsuppgifter till datasystem och 

på så sätt stjäla datorresurser för att bygga upp stora nätverk 

av kapade datorer, s.k. botnet 3 . Dessa har sedan använts 

(och används fortfarande) för att bl.a. skicka skräppost, 

smitta flera datorer och stjäla information och pengar. 

Stuxnet är däremot skrivet explicit för en viss speciell omgivning 

och, som det ser ut, med en specifik uppgift: Att 

förstöra centrifuger för anrikning av kärnmaterial. Skadeprogrammet 

utnyttjade samtidigt flera okända och/eller 

av leverantörer orättade programfel. Infektionsmekanismen 

verkar ha varit smitta via USB-kopplade, flyttbara 

minnesenheter så som minnespinnar och hårddiskar. 

Vi kommer antagligen att se flera motsvarande attacker 

framöver; motsvarande på så sätt att det är frågan om 

skadeprogram som använder sig av ett flertal olika programfel 

som förblivit olappade antingen på grund av att 

av datoranvändarna inte uppdaterat programvaran eller 

tillsvidare är oreparerade av programleverantörerna så 

att uppdateringar inte ens finns att tillgå. 

Vad kan vi själva ta till oss av allt detta? Om inte annat 

så fungerar det hela som en ypperlig påminnelse om åtminstone 

några aspekter: Det är viktigt att vara försiktig 

med USB-minnen exempelvis vid överflyttning av data 

från ”isolerade” system till andra, det är viktigt att se 

till att hålla systemen uppdaterade med de senaste säkerhetslapparna 

och använda antivirusprogramvara och 

uppdatera den med de senaste virusdefinitionsfilerna. 

Likaså är det väldigt viktigt att ställa in datorerna så att 

inga filer automatiskt körs från minnesmedia då sådana 

kopplas till datorn. 

Informationsläcka på marknadsföringsbolaget Epsilon 

Epsilon, ett företag som sköter om (legala) reklamutskick 

för ett antal stora företag 4 , råkade ut för ett dataintrång med 

resultatet att uppgifter om kunderna deras och i sintur deras 

3 Se den tidigare nämnda artikeln ”Skadeprogram överlag och banktrojaner specifikt” i DC-papperet 

nummer 74 (https://www.abo.fi/personal/dcpapperet). 

4 bl.a. banker så som JP Morgan Chase, Citibank, U.S. Bank, Barclays Bank, Capital One och andra 

så som Hilton Honors-programmet, Ritz-Carlton Rewards, Marriott Rewards, Verizon och Disney 

Destinations 

- 32 -

kunder föll i skurkarnas händer. Det var frågan om framför allt 

e-postadresser till personerna. 

Än sen då, frågar man sig kanske. Däremot är det inte 

egalt att kontaktuppgifterna hamnat på villovägar och 

det är framför allt två delmoment som är värda att notera. 

För det första ger intrånget skurkar 5 möjlighet att rikta 

nätfiskeattacker direkt mot en viss grupp av människor. 

Istället för att skicka skräppost till en stor grupp mottagare 

kan utskicken riktas och vinklas mot exempelvis 

kunder av ett visst bonusprogram eller en viss bank. Sannolikheten 

är stor att adressaterna är betydligt mottagligare 

för lurendrejeriet är vad gemene man skulle vara, 

just i och med att skräppostutskicket kan göras mera personligt 

(hänvisning till exempelvis just bonusprogrammet 

man är medlem av) och trovärdigt. Flera av de berörda 

företagen har i dagens läge gått ut med varningar 

till sina kunder. 

För det andra är ett par aspekter värda att notera ur 

informationssäkerhetsperspektiv i detta sammanhang. 

Dels leder dylika händelser med all sannolikhet till att 

mängden riktade nätfiskeattacker kommer att öka, dels 

är det värt att poängtera det faktum att det är ägarna till 

informationen (i det här fallet alltså bankerna och bonusprogrammen 

(Epsilons kunder)) som är ansvariga för 

läckan mot sina kunder, oberoende av att företagen gett 

ut uppdraget på entreprenad. 

Intrång hos en registrator av Comodo-certifikat 

Ett av företagen som sköter registreringen av Comodos 

certifikat och kontrollerar att den som ansöker om certifikatet 

faktiskt är den som den uppger sig att vara utsattes 

i slutet av mars för ett intrång. Skurken kom åt att 

ansöka om certifikat till falska versioner av olika webbplatser 

6 och skulle på så sätt ha kunnat lura användare (och 

framför allt webbläsare) att de besökte och kommunicerade 

med de riktiga webbplatserna även om de surfade till falsarier 

av webbplatserna. Intrånget märktes snabbt och de falska certifikaten 

upphävdes, vilket betyder att webbläsare och system 

som uppdaterats och som kontrollerar certifikat kommer att 

märka ifall de blir serverade ett falskt ett. 

5 Inte nödvändigtvis samma skurkar och grupperingar som brutit sig in. Informationen är däremot 

värd pengar och kan säljas till grupperingar som vill skicka skräppost och nätfiskemeddelanden 

till en viss, väldefinierad grupp mottagare. 

6 bl.a. mail.google.com, www.google.com, login.yahoo.com, login.skype.com, addons.mozilla.org, 

login.live.com 

- 33 -

Lärdom? Håll ett öga på din webbläsare, om den varnar 

för problem med certifikat så är det något att ta på allvar. 

Informationsläcka hos RSA 

Företaget RSA, som är mest känt för sina krypteringslösningar 

och elektroniska igenkänningstecken (eng. token) 

för autentisering, utsattes i början av året för ett dataintrång. 

Vad exakt som stals är företaget förteget om, men 

dess representanter påstår att kunderna kan fortsätta 

använda RSA:s elektroniska igenkänningstecken och att 

säkerhet hos dem inte rubbats. 

Hur intrånget gick till? Man får säkert förvänta sig att 

företag som explicit sysslar med säkerhet också skulle 

ha alla tänkbara skyddsmekanismer i bruk. Jo, det var 

frågan om att ett e-post meddelande med saklig men 

något lockande rubrik och en Excel-fil som bilaga hade 

skickats till en liten grupp personal inom RSA (inte nära 

på alla, utan en speciell, på förhand utvald grupp). En 

av användarna öppnade dels e-postmeddelandet, dels 

också bilagan. I samband med öppnandet av filen blev 

användarens dator infekterad via en sårbarhet 7 som inte 

ännu blivit lappad av programleverantören. Observera alltså 

att det ännu inte fanns någon säkerhetslapp till systemet, det 

var alltså tekniskt sett omöjligt att skydda datorn. Därefter tog 

skurkarna över maskinen i fråga och började sprida skadeprogram 

till flera maskiner tills de hittade det system de var intresserade 

av. 

Lärdom? Vi som användare är i nyckelposition. Fortfarande 

gäller mantrat om att inte öppna vare sig okända 

bilagor eller länkar och om möjligt radera skumma epostmeddelanden 

direkt. Ifall man känner sig osäker lönar 

det sig att (gärna via någon annan kanal, exempelvis 

per telefon) verifiera med avsändaren att det är frågan 

om ett legitimt meddelande. 

Data hos Flickr och Gmail försvann – men kunde räddas 

I början av året led fotobloggtjänsten Flickr och e-posttjänsten 

hos Google båda av var sin dataförlust. I Flickrs 

fall blev en användares konto stängt och 3 400 foton raderade 

av misstag, i Googles fall blev ett antal (40 000, 

vilket motsvarar 0,02% av alla) användares e-postlådor 

tomma, på grund av, som Google meddelat, felaktigheter 

i program som uppdaterades. I båda fallen gick data att 

återskapa. 

7 I det här fallet en Excel-fil med inbäddad Adobe Flash-fil 

- 34 -

Ny och småningom tätare brandvägg 

- 35 - 


Den nuvarande brandväggen har tjänat oss troget i strax 

sju år och börjar med all rätt vara värd att pensioneras. I 

höstas/våras drogs planerna för den nya brandväggen 

upp. Då den nya specificerades slogs det fast att det skall 

vara en brandvägg med hög driftssäkerhet och att den 

skall möjliggöra uppkoppling till snabbt 10Gbps nätverk. 

Ökad driftssäkerhet motiveras framför allt av det faktum 

att många administrativa tjänster som akademin är beroende 

av körs av olika tjänsteleverantörer ” i molnet” som 

det i dagens läge talas så mycket om, utanför våra egna 

maskinrum. Detta betyder samtidigt att vi är mera beroende 

än tidigare av datanätsförbindelsen för just dessa 

tillämpningar. Det sagt körs lejonparten av tjänsterna 

inom akademin i våra egna maskinrum och avsikten 

med brandväggen är självfallet att skydda också dessa. 

Slutresultatet blev att den nya brandväggen kommer att 

vara dubblerad så att funktionaliteten inte störs även om 

någon central komponent går sönder. Systemet med flera 

brandväggar som jobbar parallellt är alltså betydligt mera 

tåligt mot komponentfel än den nuvarande brandväggen 

som är en enda pjäs, må så vara att centrala komponenter 

så som strömkällorna är dubblerade också i den. 

Det nya brandväggsklustret ger dels bättre möjligheter 

till loggning och uppföljning än den tidigare brandväggen, 

dels möjliggör det det första steget i att bygga upp 

mångsidigare krypterade förbindelser mellan olika distanspunkter 

till vilka vi saknar eget datanät; dessa är 

exempelvis Husö biologiska station och enheterna i Helsingfors. 

De förbättrade möjligheterna att logga gör också att 

brandväggen blir enklare och smidigare att justera och 

på så sätt kan säkerheten i vårt nät ökas gradvis. Detta 

medför också att enheter som erbjuder olika tjänster gärna 

skall se till att avtalen är klara och upprätthållandet av 

tjänsterna dokumenterade med Datacentralen.

Skivsystem, serverhårdvara och VMware 

- 36 - 

Tomas Lindroos 

Du har kanske noterat att vi under våren 2011 har haft en 

hel del avbrott och att dessa berört de flesta tjänsterna. 

Orsaken till detta är att datacentralen har uppgraderat 

skivsystemen (SAN) där de flesta servrarna lagrar både 

operativsystem och data. 

Det gamla SAN-systemet var överbelastat och har uppgraderats 

till en kraftigare modell och försetts med flera 

och snabbare skivor än tidigare vilket ger ökad prestanda. 

Samma grupp skivor delas ju av en stor mängd logiska 

(oftast virtuella) servrar vars läsningar och skrivningar 

belastar skivorna. Ifall inte en grupp skivor hinner med 

blir alla system i den gruppen långsamma. Vi kommer 

nu också att få bättre möjligheter till spegling av data lagrat 

på skivorna, vilket ger vissa möjligheter att snabba 

upp processen för att återskapa systemen t.ex. i fall av 

eldsvåda eller likande katastrofer i maskinrummet. 

En motsvarande uppgradering av SAN-systemet i Vasa 

planeras som bäst. 

Själva servrarna körde i de flesta fall redan tidigare i en 

virtuell omgivning. Virtualisering betyder i praktiken att 

flera logiska servrar kör på samma fysiska hårvara och 

således kan de logiska servrarna dela på och effektivare 

använda den kapacitet som finns på en fysisk server. Våra 

äldsta bladservrar började redan ha ett antal år på nacken 

så även de uppgraderades till ny hårdvara. Dagens serv- 

rar kan köpas med stora mängder minne till förnuftiga 

priser, vilket gör att de logiska servrarna kan koncentreras 

till ännu färre fysiska servrar. 

En annan nyhet är att vi börjat frångå den tidigare lösningen 

med RedHat Linux 5/Xen som virtualiseringsplattform 

till förmån för VMware, som också tidigare använts 

som plattform för de virtuella windows-servrarna. 

Då flera logiska servrar koncentreras till färre fysiska 

maskiner ger VMwares verktyg bättre överblick över virtualiseringsomgivningen 

och automatiserar en del jobb. 

VMware innehåller också bättre möjligheter till automatiserad 

återhämtning, t.ex. om en fysisk server skulle gå 

sönder. Migreringen från RHEL5/Xen till VMware fortsätter 

under året, bl.a. vissa e-post-servrar (IMAP) ska 

enligt planerna uppgraderas med nytt operativsystem 

och servermjukvara nån gång under hösten. 

Medan vi flyttade servrarna från gamla systemet till det 

nya passade vi på och uppgraderade operativsystem och 

serverprogramvara där det var lämpligt.

Applikationsvirtualisering 

- 37 - 

Petri Vuorinen, Mattias Eriksson 

Virtualisering är inget nytt begrepp, tidigare har datorer 

virtualiserats för att lätt kunna flyttas till en annan fysisk 

maskin och för att maximera användningen av hårdvara 

och dra ner på strömförbrukningen. Vad det innebär är 

att man på en dator installerar flera operativsystem som 

kör sina egna program och uppgifter, helt oberoende av 

de andra. Nu har också virtualisering av program blivit 

mer vanligt och vi har börjat med de första testerna på 

datacentralen. 

Applikationsvirtualisering är ett sätt att paketera ihop ett 

program så att man kapslar in alla filer och inställningar 

och därefter kan köra det på en dator från ett enda paket 

utan att behöva installera programmet från början. 

Man kan ha program av olika versioner installerat på 

samma maskin utan att de vet om varandra, ej heller så 

att ett annat program slutar fungera pga. konflikter. Ett 

virtualiserat program fungerar på samma sätt oberoende 

av omgivningen och är därav ett behändigt alternativ att 

distribuera programvara. 

Processen att skapa ett virtuellt program är knepig och 

avgörande för hur det ser ut på slutanvändarens dator. 

När ett paket en gång är skapat kan användaren inte 

längre ändra på det, vilket är den andra fördelen med 

att virtualisera. Äldre program som är skrivna att endast 

fungera när användaren är administratör på datorn är 

inte längre ett lika stort problem. När programmet blir 

virtualiserat lever det sitt eget liv i en bubbla och kommer 

inte åt att påverka operativsystemets inställningar. 

Som exempel kan man tänka sig att vi tar en kopia på ett 

papper, arbetar med pappret och skriver på det. När vi 

är klara mals pappret sönder och nästa person får en ny 

kopia av originalet. Det vi skrev på pappret måste ändå 

sparas av användaren, på samma sätt som i ett vanligt 

installerat program. Ungefär så här fungerar ett virtuellt 

paket, originalet ändras aldrig. 

Vad vi vill uppnå med applikationsvirtualisering är att 

underlätta programdistributionen och minska problem, 

nu i början speciellt i datorklasser. Genom att ta i bruk 

detta så kan vi lättare flytta specifika program mellan datorer 

och platser utan att behöva fysiskt sitta vid datorn

under installationen. Funktionaliteten uppehålls också 

med principen fungerar det en gång så fungerar det alltid. 

Vad man bör notera är att inte allt går att virtualisera, 

t.ex. väldigt komplicerade program som kräver interna 

databaser lämpar sig inte då databasen skulle tömmas 

varje gång man avslutar programmet. Det lönar sig inte 

heller att packa ihop program som är djupt rotade i operativsystemet, 

de måste distribueras på andra sätt. 

Virtualiseringen av program är ett komplement till nuvarande 

system för att minska underhållet av uppdateringar 

och minska behovet av att personer skall behöva 

lägga ner samma tid som förr på att installera program 

för hand. 

Förnyade datorklasser och ”gallerior” 

Datorklasser 

Hårdvara 

- 38 - 

Johan Olin 

Under det pågående läsåret har Datacentralen förnyat 

datorutrustningen i Hankens datorklass samt i de båda 

datorklasserna på Axelias första våning. Nedan följer en 

beskrivning av de nya datorerna samt deras hårdvaru- 

specifikationer och programvaran som finns installerad. 

Detta gäller för alla tre datorklasser: 

Osborne Pro i5-bordsdatorer (Axelias PC-klass 21 st, 

Axelias PC-rum 24 st, Hankenklassen 15 st) 

Processor: i5 760 

Minne: 8 GB 

Hårdskiva: 250 GB 

DVD-station: DVD+-RW 

Grafikkort: GT210 512 MB 

Klassernas skärmtyper är dock olika. Till Axelias PCklass 

skaffades nya skärmar, men inte till de övriga. 

Skärm: Axelias PC-klass: 21 st Samsung BX 2440, 24” 

Axelias PC-rum: Samsung Syncmaster 204B, 20” 

Hankenklassen: Samsung 940B, 19”

Programvara 

Följande programvara är gemensam för de tre datorklasserna: 

• Adobe Flash Player 

• Adobe Reader 

• F-Secure Client Security 

• GIMP 

• Lingsoft Svefix 

• Microsoft Office Enterprise 2010 

• Microsoft Office Language Pack 2010 - Finnish/suomi 

• Microsoft Office Language Pack 2010 - Swedish/svenska 

• Microsoft Proofing Tools Kit 2010 

• Mozilla Firefox 

• Mozilla Thunderbird 

• OpenOffice.org 

• Picasa 3 

• QuickTime 

• R for Windows 

• Skype 

• SSH Secure Shell 

• VLC 

• Write-N-Cite 

Specialprogramvara installerad både i Axelias PC-klass 

och PC-rum: 

• AutoCAD 2011 (licens för Industrial Design) 

• CHEMKIN 

• Fluent 

• GtOctave 

• HSC Chemistry 

• LPSolve 

• Maple 

• MATLAB (en mera begränsad licens finns installerad i 

PC-rummet) 

• vOctave 

• Origin 7.5 

• Scicoslab 

• Scilab 

• Supremica 

Specialprogramvara installerad i Hankenklassen: 

• ArcGIS Desktop 

• Google Earth 

• LISREL (Student) 

• Maple 

• QSR NVivo 

• SHAZAM 

SPSS 

Dessutom kan i många fall mindre program som endast 

ska användas temporärt ”virtualiseras” så att de med rätt 

så kort varsel kan användas i datorklasserna. 

- 39 -

”Gallerior” 

Hårdvara 

Konceptet med allmänt tillgänglig datorutrustning att 

användas för bild- och video-editering (s.k. Galleria, Gallerior) 

återuppstår i både Åbo och Vasa. I Vasa kommer 

utrustningen att finnas i G403, medan den i Åbo kommer 

att finnas på första våningen i ASA B, i B123 (Galvani). 

Skillnaden mellan galleriorna och utrymmet Mimers 

brunn, som också finns på den första våningen i ASA B i 

Åbo, är att galleriorna är fritt tillgängliga för alla, medan 

Mimers brunn måste bokas innan man kan använda det. 

Mimers brunn är ett tyst utrymme där man kan sitta ifred 

och arbeta, vilket passar bra då man ska t.ex. spela in material. 

I galleriorna är det också okej att bara t.ex. läsa epost, 

surfa på webben eller skriva dokument, så länge 

det finns lediga datorer som ingen behöver använda för 

grafisk editering. 

Nedan följer en beskrivning av utrustningen i galleriorna. 

Åbo: 

13 st HP, Compaq elite 8100, 8 GB, 500 GB, i5-760, Nvidia 

Quadro NVS-295 

13 st Samsung Syncmaster 24” LED 

11 st Hörlurar, headset, Logitech 

2 st Hörlurar för videoeditering, Sandberg 

5 st Webbkameror, Logitech C510 

1 st Scanner, HP Scanjet med arkmatare 

Vasa: 

9 st HP, Compaq elite 8100, 8 GB, 500 GB, i5-760, Nvidia 

Quadro NVS-295 

9 st Samsung Syncmaster 24” LED 

8 st Hörlurar, headset, Logitech 

1 st Hörlurar för videoeditering, Sandberg 

9 st Webbkameror, Logitech C510 

1 st Scanner, HP Scanjet med arkmatare 

Printer, HP LaserJet 3015 DN 

Specialprogramvara (varje typ av programvara är installerad på 

två datorer i Vasa och tre i Åbo) 

Adobe Design Standard 

Dreamweaver 

Coreldraw 

Visio Standard 

- 40 -

System Center Configuration Manager 

- 41 - 

Kim Lindell 

Det är nu ungefär ett år sedan vi tog i bruk System Center 

Configuration Manager (SCCM) och erfarenheterna hittills 

är goda. 

Många kanske undrar vad SCCM är? Det är ett Microsoft-verktyg 

gjort för att underhålla och upprätthålla en 

större mängd Windowsdatorer. När en IT-omgivning blir 

så stor som akademins behöver man hjälpverktyg för att 

underhålla alla arbetsstationer, d.v.s. se till att användarna 

har de program de behöver, får IT-stöd så fort som 

möjligt och att arbetsstationerna är säkra att använda. 

Ur IT-stödets perspektiv är det väsentligt att kunna göra 

så mycket som möjligt över nätet för att snabbare kunna 

erbjuda lösningar på problem. En komponent som ingår 

i SCCM är Remote Tools med vars hjälp din IT-stödperson 

kan, med ditt lov, koppla upp sig till din maskin och 

hjälpa till per distans. Det här förfarandet är inte nytt, 

vi har tidigare använt DameWare för detta och använder 

det delvis ännu men vi går efterhand över till SCCM. 

För att kunna utveckla och planera akademins IT-omgivning 

krävs kunskaper om datorparken. Hur mycket minne 

har datorerna, vilka datorer börjar bli föråldrade, hur allmänt 

är ett program o.s.v. SCCM hjälper till att samla uppgifter 

om akademins datorer samt hjälper till att producera 

olika rapporter om maskinparken och programläget. 

En av de intressantaste funktionerna med SCCM är möjligheten 

att kunna installera program automatiskt över nätet. 

Vi har bl.a. kört ut statistikprogrammet SPSS 18 (PASW 18) 

till alla SPSS-användare inom akademin. Programmet har 

installerats till 184 maskiner via SCCM utan att IT-stödet 

har behövt springa ut till alla maskiner och installera för 

hand. Vi har även ett installationspaket för Office 2010 för 

de användare som vill börja använda Office 2010. Det gäller 

bara att meddela namnet på din dator till helpdesken så 

installerar vi den nyaste Officeversionen automatiskt över 

nätet. Nya programversioner eller nya program som skall 

installeras på flera maskiner kommer vi i fortsättningen 

sträva till att börja köra ut via SCCM 

Av akademins ca 3200 Windows-arbetsstationer är de 

flesta nu med i SCCM, i praktiken innebär det att arbetsstationen 

har en sccm-klient installerad på datorn. Klienten 

sköter om kommunikationen mellan sccm-servern 

och arbetsstationen. På arbetsstationerna hittar man

klienten och dess komponenter under Control Panel. Där 

finns följande ikoner som alla har med SCCM att göra: 

Configuration Manager (32-bit) 

Program Download Monitor (32-bit) 

Run Advertised Programs (32-bit) 

Remote Control (32-bit) 

Ur en användares synvinkel så märks SCCM inte alls, utan 

det snurrar i bakgrunden på din maskin och resulterar i 

snabbare installationer av program och snabbare IT-stöd. 

Detta är bara början, vi strävar att efterhand ta mera 

funktioner i bruk. Förutom nya funktioner i SCCM finns 

det även andra verktyg inom Microsofts System Center 

suite som kan vara intressanta för ÅA/DC att ta i bruk, 

men hur lämpliga de är för vår IT-omgivning, det får 

framtiden visa . 

Installera printer på icke domänansluten 

Mac 

- 42 - 

John Sjöholm 

Vår rekommendation är att en akademiägd Mac som används 

inom akademins nät är ansluten till vår domän, 

eftersom det förenklar användningen av Macen för användaren. 

Studerandes och personalens privata Macar som används 

till studier och arbete är det oftast opraktiskt att ansluta 

till domänen eftersom de inte är kopplade till akademins 

datanät. 

För att kunna installera en printer på en Mac som inte är 

med i domänen så krävs förutom nätförbindelse även en 

aktiv VPN-tunnel 

(en guide finns i webbportalen 

under 

Anställda > Stödenheter > 

Datacentralen > Guider 

och information > Guider 

> Kommunikation > VPN 

> PPTP VPN, Mac OS X). 

För att installera en printer 

börjar man med att gå 

till System Preferences och 

där välja Print & Fax.

Vid följande fönster måste du först klicka på låset och 

ange användarnamnet och lösenordet till ett lokalt administratörskonto. 

Därefter klickar du på plustecknet för att addera en printer. 

Högerklicka eller alternativt CTRL-klicka någonstans där 

det är tomt i verktygsraden. Välj Customize Toolbar. 

Ta tag i Advanced-knappen och dra den till en tom plats 

på verktygsfältet. 

Klicka därefter på Advanced-knappen. 

- 43 - 

I följande vy fyller man i enligt nedanstående 

bild, men byter ut printernamn till 

namnet på den printer man vill installera. 

T.ex. om man vill installera printern asa 

så skriver man smb://print.abo.fi/asa 

MacOSX 10.6(snow leopard) och nyare 

innehåller drivrutiner till nästan alla 

printrar som finns vid Åbo Akademi. 

Efter att du klickar på add får du upp en 

ny ruta som visar vilka extra funktioner 

printern kan ha. 

När du skriver ut ett dokument 

så kommer printer antagligen 

att visa att ett fel har 

uppstått. 

Klicka en gång på ikonen så kommer 

printerkön att öppnas. Den kommer att 

säga authentication required som fel. 

Markera utskriften genom att klicka på den en gång och 

sedan klicka på Resume.

Den kommer då att fråga efter inloggning. Klicka för 

Registered User och fyll i användarnamn och lösenord. 

Användarnamnet ska vara i formen AKADEMI\user 

(backslash(\) fås på mac genom att trycka på alt+shift+7) 

där user är ditt användarnamn. T.ex. för användaren Kalle 

Anka med användarnamnet kanka anges AKADEMI\ 

kanka. 

Efter detta behöver man inte logga in igen så länge VPN- 

sessionen hålls uppe. Då man loggar ut eller stänger av 

datorn eller stänger VPN-sessionen så bryts också kontakten 

till printservern. Nästa gång man ansluter och vill 

skriva ut måste man upprepa proceduren. 

- 44 -

Ibruktagande av Outlook 2010 Glenn Sveholm 

På arbetsstationerna har allt flera övergått till Microsoft 

Office 2010. I den ingår Outlook 2010. På serversidan 

kommer Exchange-servern att uppgraderas fram till hösten 

2011. 

Kalenderegenskaper och -användning 

Outlook kan användas som en separat mailläsare, men 

stora fördelar uppnås med kalenderfunktionaliteten i 

kombination med Exchange-servern, som sparar din kalenderinformation. 

Fördelen med Outlook (e-post- och kalenderprogramvaran) 

tillsammans med Exchange är att du kan synkronisera 

din kalender mellan din bordsdator, din bärbara 

dator och din smarta telefon. Utöver det kan du: 

1. Informera andra Exchange-användare om när du är 

upptagen och när du har tomt i kalendern och när ni 

för din del kan ha ett gemensamt möte. Standarinställningen 

är att du delar två månader av din kalender så 

att andra, för dessa månader, kan se när du är upptagen 

men inte med vad. Vill du att ingen skall se ifrågavarande 

uppgifter om när du är ledig eller upptagen 

kan du också förhindra det. 

2. Vill du gå ett steg längre i delningen av din kalenderinformation 

kan du låta någon specifik person eller 

en hel grupp se dina kalenderanteckningar (inte alltså 

bara när du är upptagen utan också med vad). I detta 

läge kan du också gömma kalenderanteckningar för 

andras ögon genom att markera dem privata. Utöver 

det kan du dela din kalender med andra så att flera än 

du kan göra inlägg i den. Du kan definiera hur och med 

vem du delar din kalenderinformation. 

Instruktioner för ibruktagande av Outlook 2010 som 

mailklient och/eller kalender hittar du på Datacentralens 

hemsida genom att välja Guider och information -> Guider 

-> E-post och kalender -> Outlook och Exchange. 

- 45 -

- 46 -

- 47 -

Datacentralen vid Åbo Akademi 

www: http://www.abo.fi/dc/ 

Fänriksgatan 3C, 20500 Åbo +358-2-215 4227 

+358-2-215 4497 (Telefax) 

Oraklet/Helpdesk: Fänriksgatan 3B, 20500 Åbo 4777 (oraklet@abo.fi) 

IT-stöd 4332 

Strandgatan 2, 65100 Vasa +358-6-324 7210 

+358-6-324 7320 (Telefax) 

7000 (helpdesk-vasa@abo.fi) 

Administrationen 

Stig-Göran ”stigo” Lindqvist, direktör, FL +358-2-215 4227 stig-goran.lindqvist 

Anne-Maj ”anne” Adel, avdelningssekreterare 4535 anne.adel 

Jan ”janne” Wennström, datasäkerhetschef, DI 4142 jan.wennstrom 

Sektionen för IT-system 

Stefan Levander, sektionschef, FM, Vasa +358-6-324 7210 stefan.levander 

Susanne Wahlman, avdelningssekreterare, EM, Vasa 7201 susanne.wahlman 

Marika Birell, IT-planerare, FM, Vasa 7232 marika.birell 

Susanne Olin, systemchef, FM +358-2-215 4536 susanne.olin 

Dan ”danu” Holm, systemplanerare, FM 4379 dan.holm 

Joakim ”jocki” Björklund, IT-planerare, FM 4579 joakim.bjorklund 

Stefan ”steffi” Lostedt, systemadministratör 4917 stefan.lostedt 

Christoffer ”chaj” Brunberg, IT-planerare, FM 3514 christoffer.brunberg 

Andreas Söderlund, IT-planerare, FM 4880 andreas.soderlund 

Sari Lindström, IT-planerare, DI 4772 sari.lindstrom 

Arbetsstationssektionen 

Jan-Eric ”jef” Flück, sektionsschef, viceföreståndare, FM 4466 jan-eric.fluck 

Kim Lindell, chefsplanerare, närstödet, FM 4557 kim.lindell 

Mattias ”erix” Eriksson, systemplanerare 4474 mattias.eriksson 

Barbro ”babo” Sjöblom, systemchef, FM 4472 barbro.sjoblom 

Stig Söderback, systemplanerare 4773 stig.soderback 

Johan ”jumppa” Olin, tillämpningsplanerare, FM 4871 johan.olin 

Glenn Sveholm, IT-planerare, DI 4922 glenn.sveholm 

Petri Vuorinen, tillämpningsplanerare, FM, Vasa +358-6-324 7132 petri.vuorinen 

John Sjöholm, IT-instruktör, +358-2-215 4827 john.sjoholm 

Thomas Anderssén, IT-instruktör, Jakobstad +358-6-324 7849 thomas.anderssen 

Sektionen för datakommunikation och serverfunktioner 

Niklas ”nicke” Sjöström, sektionschef +358-2-215 4467 niklas.sjostrom 

Thomas ”buck” Backa, IT-planerare 4798 thomas.backa 

Markus ”bobi” Talaslahti, systemadministratör 4823 markus.talaslahti 

Jens Granlund, systemadministratör, FM (även Arbetsstationssektionen), Vasa +358-6-324 7213 jens.granlund 

Dennis Holtlund, systemadministratör +358-2-215 4855 dennis.holtlund 

Jussi Laaksonen, systemplanerare 4462 jussi.laaksonen 

Tomas ”skitta” Lindroos, systemadministratör, FM 4469 tomas.lindroos 

Kenneth ”barba” Sandholm, systemadministratör, DI 3503 kenneth.sandholm 

Fredrik Sandström, IT-planerare 4381 fredrik.sandstrom 

Lena Ståhl, IT-planerare, FM, Vasa +358-6-324 7398 lena.stahl 

Leif Basilier, överingenjör, DI, EM +358-2-215 4849 leif.basilier 

Heikki Laasonen, IT-montör 4733 heikki.laasonen 

Thomas ”nylli” Nylund, servicetekniker 4733 thomas.nylund 

Mats ”lipton” Lipkin, serviceingenjör, Vasa +358-6-324 7214 mats.lipkin 

Utlokaliserade tjänster 

Mårten Hedman, systemadministratör, FM, BTC +358-2-333 8037 marten.hedman 

Personliga internetadresser 

E-post: fornamn.efternamn@abo.fi (eller username@abo.fi) 

www: http://users.abo.fi/anvandarnamn eller http://users.abo.fi/fornamn.efternamn/ 

- 48 -

DC-papperet76 - Åbo Akademi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?