DC-papperet76 - Åbo Akademi

det lagarna i tjänsteleverantörens hemland som efterföljs.
Det betyder att data inte nödvändigtvis åtnjuter samma
skydd som i Finland. Det betyder å sin sida att en del
molntjänster inte lämpar sig för hantering av annat än
publikt data och i praktiken bör en möjlig användning av
dem avvägas från fall till fall.
Kostnaderna är en annan detalj som det ofta hänvisas till;
det är så billigt. Förvisso, men också här finns en hake
som diskuterats och varnats för i informationssäkerhetskretsar.
Visst, kostnaden är (rent monetärt) låg just nu för
tillfället (men istället blir man kanske presenterad en del
riktad reklam). Frågan är däremot vad som händer då
konsumenterna eller framför allt stora organisationer tagit
tjänsten till sig ordentligt. Användarna har i det skedet
inte nödvändigtvis något annat val än att fortsätta
använda tjänsten. I det skedet kan villkoren lätt försämras,
exempelvis genom att höja kostnaderna, om inte direkt,
så steg för steg, lite åt gången.
Ett gott exempel på detta är Spotify, som sålt tjänster på
åtminstone två olika nivåer; på den lägre har man kunnat
lyssna på musik gratis men har istället med jämna
mellanrum fått lyssna på reklam. Nu kommer tjänsten
att förändras så att man, utan att betala, kommer åt att
lyssna endast fem gånger på samma musikstycke och
samtidigt begränsas den månatliga musiklyssningstiden
via tjänsten.
Både legala och illegala tjänster i molnet
De gratis molntjänsterna gör att gemene man enkelt kan
sätta upp en hemsida för olika ändamål. Nackdelen är
också att just vem som helst kan sätta upp en webbsida,
folk som är ute i mindre ärliga syften.
Vanligt är att nätfiskarna sätter upp en falsk inloggningssida
och (ofta per e-post) ber folk besöka sidan och ”logga
in” för att verifiera exempelvis sin e-postadress. Detta är,
naturligtvis, full humbug. Någon ”verifiering” eller vad
annat som inloggningen påstås behövas för sker aldrig, istället
stjäls användarens inloggningsuppgifter och kontot
börjar missbrukas exempelvis för att skicka skräppost.
Datacentralen har teknik att styra om illasinnade webbservrar
till en varningssida 2 . Utmaningen är dock att
skurkaktiga sidor kan sättas upp på också välvilliga webbserv-
rar så som spreadsheets.google.com. I praktiken betyder
det att vi inte kan spärra åtkomst till en viss webbsida på en
webbserver, däremot kan vi spärra åtkomsten till hela servern.
2 Se artikeln ”Omstyrning till svart hål, security-waring.abo.fi” i DC-papperet 74
- 30 -