Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>SNACKIS</strong> <strong>VÄSTGÖTAORD</strong><br />
A<br />
Abetek<br />
Ai<br />
Aker, plural akrar eller äkra, se äkra<br />
Alegap<br />
Andstid, annsti, annstid<br />
Anka på<br />
Annersavé, annersvé<br />
Annetruten se Ånnatrôten<br />
Ansjog, ansjogger<br />
Ansjor, ansols<br />
Ansti, ha annsti, annstid<br />
Anvesare, annevessare<br />
Arier, Secka arier! Inga arier onga!<br />
Arsnav<br />
B<br />
Baggetasker<br />
Baggig<br />
Bala<br />
Bala, bala i säk<br />
Balesa<br />
Ballra<br />
Balma eller bälja<br />
Barevatter<br />
Beka sig<br />
Bet, att inte vara bet<br />
Beta, se frukostabeta<br />
Bete<br />
Bettra dä (Jesu bittra död på träkorset)<br />
Betätekoler<br />
Betäter<br />
(senast uppdaterad 2013-05-28)<br />
apotek<br />
aldrig<br />
åker<br />
kraftuttryck för dum, elak, knepig person<br />
slåttertid, skördetid, brådskande eller ansträngande arbetstid<br />
ångra<br />
förlägen, rädd, ängslig<br />
andfådd<br />
kusligt, otrevligt, anskrämlig äcklig. "Då va ena ansjogger natt när åska geck."<br />
motsols, gå i en ring ansjor. Från fornsvenska andsyles; an = emot, syles = sol.<br />
ha bråttom, vara ivrigt sysselsatt<br />
annorlunda<br />
egenhet, exter, krångel - Inga dumheter ungar!<br />
inflamation mellan skinkorna, arsle<br />
humleblomster<br />
motspänstig, tjurig<br />
prata mycket<br />
dricka häftigt<br />
kvinna som pratar mycket<br />
sladdra, även slå och banka (Vad är det som ballrar på taket?)<br />
dricka hastigt, bälja i sig<br />
barhuvad<br />
misslyckas med läxor (skolord)<br />
duktig, snabbt klara av något<br />
arbetstid av bestämd längd<br />
bit<br />
bekräftelse- och förstärkningsuttryck som Ja, just det!<br />
potatisblast<br />
potatis
Bissa<br />
Bleja<br />
Bli<br />
Blida ve<br />
Bliga<br />
Blåbuka<br />
Blågubbar<br />
Bôert bôrt bôrt<br />
Bôert bôrt bôrt<br />
Bol<br />
Bôla<br />
Bolk<br />
Bollting (ätit te boll/bullting)<br />
Bôlna, bôrna, burna, bulna<br />
Bônehas<br />
Bôs<br />
Bôsadôna<br />
Bôsehôlk, attans bôsehôlk<br />
Braga<br />
Brasa<br />
Brattla<br />
Brattla, brattla inte me de<br />
Broa under<br />
Broga vägen<br />
Brôt (från bryta) även brott<br />
Brôttla<br />
Bruttla, se brattla<br />
Brätta upp/ned<br />
Bullting, bulten på ringvälten<br />
Bulna, bôrna, burna, bôlna<br />
Bunka<br />
Bûrna, burna, bôlna, bulna<br />
Buttling<br />
Bäckaros<br />
Bäelter (bältig)<br />
liten brödbit med smör på, barnsmörgås<br />
bliga, glo<br />
stanna kvar<br />
det kan ingen hjälpa<br />
glo, titta stort<br />
odon<br />
pärlhyacint<br />
Har Bôrnabon bôert bôrt bôrt eller har han stôert en stôel den stôeln?<br />
Har Bôrnabon/Borgundabon burit bort borret eller har han stulit en stol den stollen?<br />
bord<br />
börda - bunt, packe, lunta<br />
plåtburk<br />
ätit sig mätt och blivit slö<br />
bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa<br />
en som springer med skvaller<br />
skräp, boss<br />
kvinna som talar vitt och brett om sånt hon vet lite eller inget om<br />
skällsord - mest om barn<br />
skälva, darra, skaka<br />
löda<br />
prata mycket, i ett. Även krångla; brattla inte med det<br />
krångla, krångla inte till det<br />
ta något före maten, t ex en smörgås<br />
fylla grus i hålor på grusväg<br />
träklamp som lades under stenen när man med våckt (se detta ord) bröt upp stenar ur jorden<br />
föra oväsen<br />
krångla<br />
Vika upp/ned, böja. Bratt är den västsvenska formen av brant = starkt sluttande, tvärstupande<br />
lat dräng ville åka på bulten, inte gå<br />
bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa<br />
slå upp ord i lexikon (skolord)<br />
bågna/svälla, bränna däck, Borgunda, supa<br />
kärl, skål, bunke<br />
kabbeleka<br />
brokig, fläckig, hårlös, skallig. En katt som saknar päls på vissa ställen är bäelter
Bälarevet, bälsrevet<br />
Bälghandske (att sköta bälgen med)<br />
Bäljavantar<br />
Bängsla<br />
Bängslig, bängslier<br />
Bängslit<br />
Bära ner<br />
Bärjer sek<br />
Bönke<br />
Bört o fram<br />
C<br />
Cedera, cedera en medicin<br />
D<br />
Daldocka<br />
Dallbaken<br />
Darramor, darrafar<br />
Darras (långt a)<br />
Deck, liten deck<br />
Deddra<br />
Di daringe<br />
Djäkne, Skaradjäkne<br />
Dôft, inte ett dôft<br />
Dolve<br />
Dôlven, se dölven<br />
Dompa<br />
Dôrm, dôrmig<br />
Dorma<br />
Dôrmier<br />
Drev<br />
Drussling, drassling<br />
Dröpja<br />
Drössla<br />
Dulpa, dulper<br />
Dulpig<br />
Dursle<br />
blindtarmsinflamation, även bältros<br />
Tofsvipa, vingarna liknar en bälghandske<br />
tjocka tumvantar<br />
försöka slita sig lös (om kreatur)<br />
är den som oroligt fordrar större utrymme<br />
åbäkig, besvärlig, bångstyrig<br />
regn, snö, nederbörd<br />
inte frysa<br />
mindre bitar än bark och stickor att tända eld med<br />
fram och tillbaka<br />
avstå ifrån, sluta med. Från franskans céder; ger efter. Troligen efter munkarna i Varnhem.<br />
smörbollar (blomma)<br />
bukdel av gris, främst magen. Dall kommer från del eller däl = spene<br />
grannfru<br />
grannar (egentligen deras)<br />
börda<br />
pudra<br />
dom där (de där)<br />
elev på gymnasiet i Katedralskolor. Djäkne kommer från diakon - lärjunge<br />
inte ett dugg<br />
se dôlven<br />
överhuvud, chef<br />
trampa i vattenpölar. Dumpa (engelska dump) ljudhärmande för falla tungt<br />
domnad, sömning, suddigt, sägs även matt glas<br />
halvsova, slumra lätt (latinets dormire = sova)<br />
sömnig, dåsig<br />
långsmal inhängnad för djur att gå i, mellan beten och gård<br />
regnskur Nu kom dä en redier drussling<br />
idissla<br />
slösa med pengar, slöa omkring<br />
hålor på vägen<br />
gropig<br />
durkslag
Dusa<br />
Dåsketer, dåskig<br />
Däka, tulla, täva<br />
Dälja<br />
Dälp<br />
Dälpenål<br />
Dän, dädan, ta dän, se även hän<br />
Dölven, dôlven (döveln, djävulen)<br />
Dön - de ä te dön lagt<br />
E<br />
E och ena (typiskt för västgötskan)<br />
Elet<br />
Erak<br />
Eravater med lerjord<br />
Esinter<br />
Etter värre<br />
Etterbagge, etterkotte<br />
Etterkula<br />
Ettrater<br />
Eveten<br />
Exter<br />
Exter, äxter<br />
F<br />
Falas<br />
Falas (falas ente ongar)<br />
Fali<br />
Fan i voll/våll, fanihåll, fanivôl<br />
Fannig (finns bara i västgötskan)<br />
Feller<br />
Feppla, fepplier, fuppla, feppelhänter<br />
Fjöl<br />
Fjöner<br />
Flagsen,flaen<br />
Flerlet<br />
Fles, flose, fluse<br />
halvsova, ta en tupplur<br />
grå (grådaskig), färglös<br />
flicka<br />
liten dal, sänka<br />
sänka<br />
säkerhetsnål, dälp = en sänka<br />
ta bort (därifrån)<br />
chefen, överhuvudet, även en lurig typ<br />
det är till döden lagt = ingen idé att fortsätta med något, t ex arbete<br />
en, en böjs efter feminina substantiv: ena låda, ena sol (sola)<br />
enfärgad (let=lätt, rödlätt)<br />
stå på sig även om man har fel, vresig<br />
ensam arvtagerska till stor gård (åtrådd maka)<br />
egensinnig<br />
riktigt eländigt<br />
ilsken och trilsk person, ettrig<br />
en arg och ettrig person<br />
ilsken<br />
sur, vresig, irriterad<br />
påhitt, konstigheter<br />
egenheter, krångel, dum-, konstigheter<br />
färdas<br />
bråka, väsnas från ordet färdas, fara omkring<br />
sjuk, illamående, trött och slut<br />
rusa iväg, ev. i fans våld<br />
något bra, passande, påhittig - av finna "en fannig pusselbit = en bit som passade in"<br />
trasor<br />
fumlig, tafatt, fumlig med händerna<br />
bräde, planka (urspru. något kluvet) bakspade<br />
seg i kroppen (som då äldre försöker resa sig upp från en stol)<br />
bar, öppen i hals och på bröst<br />
flerfärgad (ex. trasmattor)<br />
vårdslös, otrevlig, hänsynslös person
Flik, flika<br />
Flo, floka (ena flo säd)<br />
Flohabba<br />
Flonger ny<br />
Flotting, se flått<br />
Flugvippa, flugesmäck<br />
Flåmagater<br />
Flått, flåtting (fhlåtting) se flotting<br />
Fnyk, fnôk, fnjuker<br />
Fokter, se Äxter<br />
Fôrk, se även fårk och våckt<br />
Fôrtjurdater<br />
Frack, fracker<br />
Frasa, gå och frasa<br />
Frea (freda)<br />
Frisst<br />
Frukostabeta, förmeddasbeta, se beta<br />
Fuglatonga<br />
Fåle<br />
Fång<br />
Fångaruker<br />
Fångatrô<br />
Fånöttig<br />
Fårk, se även fôrk<br />
Fåtia, fåtya<br />
Fåtias<br />
Fåtiga<br />
Fåtua<br />
Färdigsketet (ur en ramsa)<br />
Färla<br />
Färn, inte ett färn<br />
Fästmöräcker, fästemöpisker<br />
Fättling (Jag tar dig i fättlingen!)<br />
Föleen veka<br />
Förbi, vara förbi<br />
ficka<br />
lager (ett lager med t ex sädeskärvar)<br />
storvuxen kvinna<br />
helt ny (ev. fr. norska flunkande ny)<br />
fästing (lus?)<br />
flugsmälla<br />
person som spyr mycket, får magen<br />
en lus på hundar (Linné, fhlått)<br />
lätt duggregn<br />
mer eller mindre dumma påhitt<br />
kortare hävstång av trä, grov käpp, påk<br />
förkyld, tjurd = kyla<br />
bra, frisk, fin. Även fräck; oförskämd eller tuff, snygg<br />
vara för fin (nedsättande)<br />
stängsla, inhägna (freda djuren)<br />
att ha roligt<br />
arbetspass, så mycket man hann med under en frukostrast, förmiddag<br />
mycket litet mat (som en fågeltunga)<br />
liten pojke<br />
kluven gärdsgårdsstör<br />
mot varandra resta gärdesgårdsstörar<br />
trasigt virke i en gärdesgård<br />
arbetslös, fånyttig, inte syssla med något nyttigt<br />
trästör, kortare hävstång<br />
inte orka, inte idas göra något, tya, orka. Även nyfiken.<br />
starrbliga, stirra<br />
förnöta tiden, få tiden att gå utan nytta<br />
fundera, grunna<br />
Nu är det färdigsketet bakom lon sa patron när han trampa i´t. Att bli ertappad, avslöjad, göra bort sig<br />
straffredskap av trä eller läder, användes förr i skolan<br />
något mycket litet, inte ett dugg<br />
rallarros, mjölkört<br />
lapp, tygstycke även krage (tar dig i kragen)<br />
förra veckan<br />
trött
Förvarna, varna<br />
Förveten<br />
Förvetet, släcka förvetet (annan<br />
betydelse)<br />
Förörater<br />
G<br />
Gaddier<br />
Gale, gäle<br />
Garpa<br />
Garpar<br />
Gecklir, gecklier<br />
Geklier, geckleter<br />
Gerivuxen, gervoxen<br />
Geråmmer, gerånner<br />
Gevla<br />
Gevla (uttalas med j och tjockt l)<br />
Ginglier<br />
Ginglier, en stol kan vara ginglier<br />
Glamsa, glassma<br />
Glana<br />
Glims, hugga glims<br />
Glisk, glisker även grisker<br />
Glöpevär<br />
Goa, Go-far, Go-far går<br />
Gogeven, gogiven<br />
Golka<br />
Got te å<br />
Grassma<br />
Greppel<br />
Greppla<br />
Gresasnôr (nyord 2010)<br />
Gridde, se även kedde och kril<br />
Grisker<br />
Grosa<br />
Grunna<br />
förfrusen, frysa<br />
nyfiken, vill veta i förväg, snokar<br />
besviken, det blev inte som man tänkt sig - vetat i förväg<br />
förvirrad, yr och velig<br />
elak<br />
gärde<br />
1700-talet: tala mykket åkk skarpt<br />
på 1700-talet: tyskar (skrävla)<br />
vinglig,<br />
vinglig, även stel och ovig<br />
brådväxt, har växt för fort (se ärslevôrn)<br />
"givrund", givmild, generös<br />
tugga långsamt<br />
tugga långsamt, mala runt i munnen. "Du gevlar som kora, när di idisslar"<br />
ostadig<br />
ginglig, ostadig, vinglig, rank<br />
flamsa<br />
klarna, även se sig om intresserat = glo<br />
missa det sista på matfatet eller i vinflaskan, kamma noll<br />
glad, morsk, stöddig, kavat, friskus, pigg<br />
regn och snö<br />
åskan, åskan går<br />
givmild, generös<br />
gurka<br />
kapabel, god till att<br />
krasande tuggljud, t ex från äpple<br />
grepe (redskap)<br />
grep, grepen<br />
svininfluensa (grissnor)<br />
smeknamn på välartad yngling<br />
se glisk<br />
gå på kondis (skolord) även mula, gnida in snö i ansiktet på någon<br />
fundera, fornsvenska grunda
Grunna<br />
Gråla<br />
Grånnane<br />
Grävlingatorken<br />
Grönna - dä grönner la<br />
Gröpa i sig<br />
Gröt och mjölk<br />
Grötmöndir<br />
Gulsimp<br />
Gålbo<br />
Gållbönnera<br />
Gångalätta<br />
Gökabyxor<br />
H<br />
Ha, hä - ha eller hä?<br />
Haarans, harrans urevär<br />
Hag<br />
Haget<br />
Haggale<br />
Hala<br />
Hala (på) även hara<br />
Hala säk<br />
Halla<br />
Halla säk<br />
Hallemi - Oh hallemi styver!<br />
Halluter<br />
Hallår<br />
Hallörter<br />
Haltebonick<br />
Hanka mä<br />
Hankit, Inte så hankit<br />
Hara<br />
Harfötter<br />
Harrgårstôrken, herrgårdstorka<br />
Harrträ, harvel<br />
tänka efter, fundera<br />
plugga mycket (skolord)<br />
lite grann, grand<br />
torrt och varmt septemberväder, grävlingen torkar mossa och gräs för att ligga på under vintern<br />
det räcker till<br />
snabbinlärning (skolord)<br />
mandelblom<br />
synnerligen skrytsam person, (från tyska grotmündig = stor i munnen)<br />
åkersenap<br />
gårdsbo, granne<br />
grannarna, granngården<br />
en fläskbit mellan skinkorna, mot skavsår<br />
gullvivor<br />
ja eller nej?<br />
Herrans, ett herrans yrväder<br />
inhängnad, hage<br />
stängsel runt hagar<br />
fiskmås<br />
skuldror<br />
det känns, härda (ut)<br />
lägga sig<br />
hällen, bredvid spisen<br />
vila i skymningen<br />
Herre min!, utryck för förvåning. Å härre min stuver! (Från Vartofta, Åsaka)<br />
krokryggig<br />
dåligt år, missväxtår<br />
nedslagen och hängande med huvudet<br />
person som haltar, egentligen boghalt häst<br />
hänga med<br />
inte så noga<br />
harar<br />
gullviva<br />
brittsommar, omkring 7 oktober<br />
garnhärvel
Hasera, ha någon i hasera<br />
Hashu(o)ggare<br />
Hela (se Hera)<br />
Hele (av herde) snörhele<br />
Helebliare<br />
Hera, hera på sne<br />
Himling<br />
Hin, Hind, (hins=genitivform) Hinsbogatan<br />
Hinka, hinkater (se sinkater)<br />
Hinnta<br />
Hinscher - jag hinscher dig<br />
Hitarste<br />
Hjulpet, se julpet<br />
Hôfsa<br />
Hôfsa te säk<br />
Hôfsen<br />
Hôgenôpen<br />
Hoka, de gick som hokade löss<br />
Hôl<br />
Hôlfota<br />
Hôlkastång<br />
Hôningabolk<br />
Hônt, hônt ä dä anners?<br />
Hopavära<br />
Hopavära<br />
Hoper, "En hoper fôlk"<br />
Hôssa, hôsselesten<br />
Hôssocka<br />
Hôven, hôven i bröt<br />
Hovet<br />
Huding<br />
Huffa<br />
Huga, hûgar, hôgar<br />
Hugga glims<br />
Hunda<br />
benen, vaderna, vara förföljd (hack i häl)<br />
en lång rock, kappa som når ner på benen, till hälarna<br />
går vingligt<br />
pojke<br />
pojkspoling<br />
vingla omkring, stappla, ragla, vara yr, berusad<br />
innantaket i ett rum<br />
fornsvenskt mansnamn, även Hedhin och Hidhin (Stora Hindsbo, Skara)<br />
hindra, fördröja<br />
hinna ifatt<br />
hinna ikapp<br />
närmaste<br />
städa<br />
göra sig i ordning<br />
kammen<br />
sorgsen, hjärtenupen<br />
oskiljaktiga<br />
hål<br />
gå, promenera<br />
hjulstång på en kärra<br />
honungsord<br />
hurdant<br />
samvaro, umgänge<br />
sammankomst<br />
en mängd, en folksamling<br />
strumpa, strumplästen<br />
strumplästen<br />
jäsa upp, om degar<br />
huvudet<br />
en gammal sak<br />
storvuxen kvinna<br />
kommer ihåg<br />
se Glims<br />
tiken
Hurker - hurker å kresker, se kresk<br />
Hurra, hurrar<br />
Huruke<br />
Hurven<br />
Huss<br />
Hussa<br />
Hussing<br />
Huttla, inget å huttla me<br />
Huverta (och suverta)<br />
Hynda - nu hänger hynda på haget<br />
Hå(å)vet<br />
Hålka<br />
Hålla te<br />
Håmma<br />
Hällta hällta<br />
Hällysum<br />
Hälta hälta, hälta å vart<br />
Hän, hädan (gå hädan) se dän<br />
Häpa, det häpar inte<br />
Härta<br />
Häs<br />
Häs, häsa<br />
Häsa<br />
Hässjafibbler<br />
Hästasôva<br />
Hävla<br />
Höfseli<br />
Höganäpen<br />
Hörpa-snurpa, se även hösa-gösa<br />
Hörsagök<br />
Hös, svinahös<br />
Hösa<br />
Hösa-gösa, se även hörpa-snurpa<br />
Hösebôtt<br />
Hövvestupe<br />
frisk, kry, rask<br />
komma ihåg<br />
sitta på huk<br />
frusen<br />
påhitt, hyss<br />
kasta boll uppåt<br />
en sak, en liten fågel är en halvhussing, något större = helhussing<br />
krångla, bråka om, även; ojämn gång<br />
hur - huverta då? Se även Suverta - så<br />
fara å färde, farligt läge, hynda=tik, haget=stängsel<br />
huvudet<br />
halka<br />
stanna till<br />
flytta sig<br />
hälften av varje, se snaling<br />
vem/vilken som helst<br />
Korvkioskmeny i Skaraborg: Grillad korv med hälften mos, hälften pommesfrites<br />
härifrån, ta/gå bort härifråm (dö)<br />
ha bråttom, det brådskar inte<br />
hälften, se snaling<br />
mucket stor hö- eller halmstack<br />
hässja, större hö eller halmstack<br />
andas tungt<br />
slåttergubbe<br />
sova lätt<br />
stanna lite<br />
städad (hyfsad, från tyska höfsch = hövisk, bildat till hov)<br />
komma ihåg<br />
ledsen/snål<br />
enkelbeckasin, hors-, hästgök, märrgök<br />
huvudet på ett slaktat svin<br />
ösa, exempelvis vatten<br />
glad/slösaktig. Är du hösa-gösa eller hörpa-snurpa? glad eller ledsen även slösaktig eller snål<br />
t ex stenkross som inte kan skyfflas upp<br />
genast, omedelbart (huvudstupa)
I<br />
I jåns<br />
I valemä<br />
I varajäle<br />
I vararum<br />
Ifali för<br />
Ili, Ili tot, Ili tog det<br />
Illavôrt, illavôrn<br />
Illbatting, Illbôtit<br />
Illdöing<br />
Illdöingakött<br />
Illmark<br />
Illter<br />
Illtuj, illty, illtyg<br />
Inbeten<br />
Inhereväg<br />
Inkiät<br />
J<br />
Jak<br />
Jala hag, jäla<br />
Jarsgålsvälling<br />
Jeckla<br />
Jecklabrôten<br />
Jemsa<br />
Jisten<br />
Joggen (joggens bra/joggens<br />
vesen/vissen)<br />
Jol<br />
Jol<br />
Jol, joling<br />
Jol, jolper<br />
Jola<br />
Jola<br />
Jôlma<br />
Jolma, jôlma<br />
för en stund sedan<br />
tillsammans med, bland annat med - se Tola<br />
ireserv, för säkerhetsskull<br />
ibland, emellanåt<br />
få ont om något, brist<br />
högre väsen att skylla på när man missat något<br />
ligga illa till, må dåligt<br />
besvärligt, krångligt, bråkig pojke<br />
missfoster<br />
kött efter självdöda djur<br />
ödemark<br />
att sakna och längta efter något<br />
allt som ont är, råttor och möss, loppor och löss<br />
envis<br />
liten väg, stig, genväg<br />
nyfiken<br />
jag<br />
sätta upp eller laga en gärdsgård, stängsla<br />
nässelsoppa<br />
vicka fram och tillbaka på något som sitter fast<br />
ostadig<br />
tuggljud, t ex från tuggummi<br />
gles, otät<br />
kraftuttryck, svordom - jädrans, jäklar m fl. Uttrycker förvåning.<br />
sadelgjord<br />
jord<br />
sadeljord, rem, livrem, skärp<br />
jord, jordpäron - potatis<br />
Jorden<br />
jorden (världen), jord (odling) - påta i jola<br />
skrika, klaga<br />
skrika - sitt inte här o jolma
Jonses, i jons/jåns<br />
Julpet, hjulpet<br />
Jumla<br />
Jälavänna<br />
Jämmeter, jämmerjutta<br />
Jösskotrall<br />
K<br />
Kaffekvarnar<br />
Kale, käle<br />
Kanka<br />
Kapater<br />
Karier<br />
Kas (vårdkase, skräphög, äv. spån, flisa)<br />
Kasche<br />
Kaspär/kasbär "leva kaspär"<br />
Katier, katig<br />
Kattballar<br />
Kedde<br />
Kedde, se även gridde och kril<br />
Keppeskodder<br />
Kersbär<br />
Keser, kesar<br />
Kippe<br />
Kjölse<br />
Klenbegrepen<br />
Klepéra - Dä klepérar allri<br />
Klissa<br />
Klôk<br />
Klossa, klåffa<br />
Klôtefot (se Alegap)<br />
Klåffa, klossa<br />
Knaler<br />
Knarvel, knarve, se även vree<br />
Kneckedeck<br />
Kneckla<br />
nyss, nyligen<br />
hjälpt, att ha fått hjälp<br />
jäkligt (positivt) jumla bra<br />
ta sig en tur på gärdena för att se på växtligheten<br />
jämrig, en som klagar mycket, jämrar sig även barnslig<br />
"kära nån"<br />
lungört<br />
kärl, karott<br />
åka, glida sakta upp och ner (kanka upp och ner på en cykel)<br />
avsågad bräda<br />
mallig, högfärdig, viktig, morsk<br />
betydelsen tunn skiva av t.ex. bröd är unik för Västergötland<br />
papperskasse<br />
leva rövare, skoja (som Kasperdockor).I Snackis 2012, för första gången nedtecknat i Västergötland!<br />
självsäker, kaxig även duktig (berömmande)<br />
humleblomster<br />
rådjurskid<br />
smeknamn på välartad yngling<br />
gå utan strumpor i skor, kippa<br />
körsbär<br />
gör korna när de skuttar omkring<br />
gå utan strumpor i skor<br />
härva, oreda t ex med sladdar<br />
klent förstånd<br />
slå fel, falera (från latinets crepare - brista, smälla, braka)<br />
klänga, vara jobbig<br />
svag, vek, oförfaren<br />
hoppa, skutta, även om barn som klänger på och leker med en vuxen<br />
kraftuttryck för dum, elak, knepig person<br />
hoppa, skutta, även om barn som klänger på och leker med en vuxen<br />
hårda småkakor, brödbitar<br />
enkel dörrstängare av trä, även liten buspojke<br />
konstig person<br />
gå illa
Kneckla (på 1700-talet knekka, gnekka)<br />
Knecklig<br />
Knô, knôka<br />
Knôespa, knôesô<br />
Knôkatjockt<br />
Knola, knoler<br />
Knoler<br />
Knopera<br />
Knort, pôjka- och tösaknort<br />
Knort, pôjka-, tösaknort<br />
Knult<br />
Knult, knust<br />
Knävelhänter<br />
Kockelbär<br />
Kockla<br />
Kockla, is- eller jordkockla<br />
Kôel<br />
Kolimasare<br />
Kolivesen<br />
Kolka<br />
Kôlka<br />
Kollier<br />
Kôlna<br />
Kôna (tje-uttal)<br />
Kôperstycke (kopparstick)<br />
Kôrssten<br />
Kôrv<br />
Kôrvatrôt<br />
Kosigt<br />
Kost<br />
Krabba<br />
Krackla<br />
Kraka, krackla<br />
Krampa<br />
Krana<br />
gå, även gå lite illa<br />
orkeslös, inte i form<br />
pressa, trycka ihop<br />
degspad, även skinkspad<br />
mycket folk på en plats, t ex på "marken", marknaden<br />
potatis - se nola och tola. Ev. samma ord som knöl - något kompakt och rundaktigt<br />
potatis<br />
fingrarna<br />
något litet, en pojke eller flicka, även degbit, jordkoka<br />
litet barn, även liten degbit eller jordkoka<br />
se potatis<br />
upphöjning t ex på en väg, även potatis<br />
stelfrusen om händerna<br />
små klumpar av avföring<br />
kurra, knorra i magen<br />
kocka, klump<br />
Kinnekulle<br />
person som masar sig fram, rör sig slött<br />
trött, inte riktigt frisk, vissen<br />
dricka snabbt<br />
halsen, även halsa dvs dricka direkt ur flaska<br />
mallig, även lite konstig, underlig, knäpp<br />
att bli iskall av skräck<br />
kvinna (nedsättande)<br />
bild i t ex en tidning<br />
skorsten<br />
korv<br />
se skinnatrôt<br />
kvalmigt, tryckande väder<br />
se kåst<br />
lärare vid Katedralskolan i Skara (kanske uppfattades de som bakåtsträvande)<br />
klättra, klänga<br />
klänga och klättra på ett bråkigt sätt<br />
att fästa taggtråd med, hasp<br />
näsan
Krapp<br />
Krapp, kräppa, "Kräpper ´ak ´ a"?<br />
Kravater (från kravatt)<br />
Kreali, se även kri ali<br />
Kresk, kresker, krisk, se hurker<br />
Kri ali, se även kreali<br />
Krihårter<br />
Kril, se även kedde och gridde<br />
Kringvänna<br />
Krisk, se kresk<br />
Krisse<br />
Kråva<br />
Kräng, kränger<br />
Kräsbuk<br />
Krätten, kräen<br />
Kräveker<br />
Kröketer<br />
Krösalök<br />
Kröser, krösamos, krösasôpp<br />
Kulta<br />
Kvattpese<br />
Kveke<br />
Kvesa<br />
Kväsa, ena kväsa<br />
Kväsig<br />
Kytta (av kuta)<br />
Kålblana<br />
Kållt, kållset<br />
Kåst, sopekåst<br />
Käka<br />
Käka "Oh va i käkar ongar"<br />
Käka, käkasmälla<br />
Källebusen<br />
Käringedink<br />
Kärlhandduk<br />
trång<br />
trång, klämma, tränga, trycka - Tränger jag henne, sitter hon trångt?<br />
finklädd<br />
på hugget, kreativ<br />
frisk, krisk används även om äpplen - ljudhärmande när man biter i äpplet<br />
kreativ<br />
en som är om sig och kring sig<br />
smeknamn på välartad yngling<br />
ett varv runt åkern, fram och tillbaka<br />
frisk<br />
knippe med blommor, dunge med sly, hop, grupp, samling<br />
krångla<br />
framfusig, gåpåig<br />
äter inte av all mat, finsmakare<br />
kräsen<br />
kräftor<br />
frusen<br />
en alltför rik person, även kräsen person (Krösus, en rik kung enligt Bibeln)<br />
lingon, (kröser = klasar, bärens växtsätt), lingonsylt, lingon och mjölk<br />
rulla runt<br />
dåligt trästycke<br />
kvickrot<br />
böld, blemma<br />
en person som är lite sjuk, förkyld, magsjuk<br />
rolig, käck, fräck även elegant<br />
skutta, hoppa, springa iväg. Även när man tappar något snabbt, det glider ur händerna<br />
öron<br />
kallt<br />
kvast, sopkvast<br />
tjata<br />
envist prata, gnata, tjata, käbbla, kivas, munhuggas<br />
tjata, kvinna som smäller med käken<br />
ett troll<br />
yngsta barnet i familjen - det hängde, dinglade, mor i kjolen<br />
diskhandduk (för kärl)
Kärtling<br />
Kättla<br />
Kölla<br />
Kölna (uttal tjurna)<br />
Köna (tje-uttal)<br />
Kösser, kössebär, kösseträ Äv.kerser<br />
Köva, kôvna, kövasäk<br />
Köva, snököver, spindelköver<br />
L<br />
Labber<br />
Lacka dej<br />
Laddor<br />
Laffa, lafsa (lufsa)<br />
Laj, lajer<br />
Lalleker<br />
Lana<br />
Lank<br />
Lanka<br />
Lanka<br />
Lanka - och gå<br />
Le, let<br />
Lea på "Kan du lea på knät"<br />
Leabrôten<br />
Leamus "ena leamus i ögnalôket"<br />
Led<br />
Led<br />
Lejde<br />
Leje<br />
Lennvär<br />
Lerpa, strumporna lerpar säk<br />
Limm<br />
Lôkaka<br />
Lomma (det lommar om öronen)<br />
Lômössa<br />
Lon, se Färdigsketet<br />
barn som uppför sig olämpligt<br />
om kattor som får ungar<br />
se tjölla<br />
litet hus med eldstad för t.ex. linbearbetning, förvaring<br />
korna<br />
körsbär, körsbärsträd<br />
kvävas, strypa<br />
snöflinor, spindelnät<br />
händer<br />
hålla handen vid promenad<br />
innetofflor, mjuka av tyg eller filt<br />
gå omkring oplanerat, slafsigt<br />
ful, fult<br />
kräftor<br />
lugna, avta (om eld, blåst)<br />
svagt kaffe<br />
gå illa, småhalta, linka<br />
gå illa, småhalta, linka med tunga steg<br />
man vaggar när man går<br />
grind<br />
böja på<br />
ledbruten, lealös = vinglig<br />
ofrivilliga ryckningar i ansiktsmuskler och ögonlock<br />
större grind av trä<br />
större grind av trä<br />
liggsäd<br />
den lede, den onde<br />
blidväder<br />
tygveck (t ex när strumpor hasar ner)<br />
kalk<br />
mjuk, döbakad kaka<br />
vara varm om öronen<br />
mjuk, lurvig yllemössa, pälsmössa<br />
logen
Longen, langen<br />
Lonkentuss, gå inte<br />
Lorthänter<br />
Luddredagar/nätter, även ludde- och<br />
luder-<br />
Lue<br />
Lura<br />
Luripompa hele<br />
Lusalomma<br />
Lussebeten<br />
Lussenatt, att ha en<br />
Lya, lydde<br />
Lången / Är du lången här?<br />
Läpalätter<br />
Lätthänter, se även rätthänter<br />
Löske, gå löske<br />
Löskefôlk<br />
M<br />
Maalaa<br />
Maarock<br />
Majnycklar, S:t Persnycklar<br />
Makapes<br />
Makastôlen<br />
Malás, malaser<br />
Mallri<br />
Mar<br />
Marabrôta, -smattra, -surra<br />
Marken, marten<br />
Marrabrôten<br />
Mas<br />
Masa<br />
Masa um<br />
Maskapes, maskapek<br />
Mebôtt<br />
Merafta<br />
redan<br />
gå i strumplästen med lös strumpa<br />
grovjobb, ex. när man tar upp stenar ur jorden<br />
sju kalla dagar/nätter omkring 2 maj, oftast med frost (Flippusdagen)<br />
olydig pojke<br />
dryck med alkohol<br />
lätt berusad man<br />
lummer<br />
Lucias godbit: bröd, ost, brännvin, korv och sylta åts på natten mot Lucia<br />
ligga sömnlös och grubbla<br />
lyssna,lyssnade, lystra<br />
redan (är du här sedan mer eller mindre länge)<br />
pratsam person<br />
vänsterhänt, lättan=vänsterhanden (eng. left hand)<br />
promenera utan att bära något<br />
lösdrivare<br />
en liten lada<br />
vardagsrock, sliten jacka/rock för grovarbete, t ex i skogen<br />
gullviva<br />
trött och hängig<br />
nedstämd<br />
trött, utsjasad, sjuk, hängig<br />
dålig<br />
märr<br />
hästskramla<br />
marknad<br />
kaxig person<br />
inte mas = inte svårt<br />
får väl gå, kan ej hjälpas - även inte ge upp<br />
det blir bättre, en ändring, förbättring<br />
trött, slak, utmattad, känna sig dålig<br />
lastvagn med sidobräder<br />
eftermiddag
Messmäling, missmäling, missmaling<br />
Milla vale<br />
Missmäle<br />
Mjäk, mjäker<br />
Môka, måka<br />
Môlunge<br />
Monkaluver (munk)<br />
Môra, Gu môra!<br />
Môrdera (se sobba)<br />
Mormors glasögon/nattmössa<br />
Môrrnarôa<br />
Môsakäringa - "rökar" eller kokar kaffe<br />
Môsavipa<br />
Môshumla<br />
Mosier<br />
Mula möske, môla<br />
Mulavantar<br />
Mulemest<br />
Muschla<br />
Må dä<br />
Männas (mädhana)<br />
Mänska<br />
Mävär<br />
Möadryg<br />
Möe, möjet<br />
Möla<br />
Mörsa<br />
Möske<br />
Möske, kura eller môla möske<br />
Möske, sova möske<br />
N<br />
Navel, navare<br />
Ni, på nii, (från nid, nidingsdåd)<br />
Niner, Secka niner!<br />
Nisker<br />
missbildad, missfoster, vanskapt (minsta grisen i kullen)<br />
långt bort, milsvida bort i världen<br />
felsägelse<br />
en stackare, enfaldig person<br />
mocka, göra rent i ladugården<br />
mördat barns lik, även docka<br />
toffelblomma även stormhatt<br />
morgon<br />
molnen, "Môrdera sobbar iväg söröver", molnen drar sig söderut<br />
humleblomster, teveronika<br />
morgonrodnad<br />
när dimman lägger sig över ängen<br />
tofsvipa (se bälghandske)<br />
långsam och slö person<br />
febrig<br />
kura, sitta i skymningen<br />
tumvantar<br />
oftast<br />
pyssla<br />
må det var så, så är det<br />
medan<br />
människa<br />
medvind<br />
mycket lat person<br />
mycket<br />
äta sovel, pålägg, utan bröd<br />
vila i skymningen<br />
skymning, mörker<br />
sitta i skymningen<br />
sova i halvmörker<br />
ett slags borr<br />
elak, illvilja, hat, avund<br />
plural av Secken/sicken en! Se vilken en! Se vad för en!<br />
gniden
Nola, noler<br />
Norsiling, nôrsiling<br />
Nosstra<br />
Nättler<br />
Nöcka<br />
Nökel<br />
Nökka<br />
Nötti<br />
O<br />
Ôlka<br />
Omm<br />
Omma<br />
Ommalöpa<br />
Ommen<br />
Onalig, onalir (ond-ardig/artig)<br />
Onga, onge<br />
Ôttra, åttra (åtra)<br />
Ovulen<br />
Oxalägg, oxlägga<br />
Oxnabjälla<br />
P<br />
Panntoffler<br />
Pashasia<br />
Pattala, patter<br />
Pattemôrt, se pattala<br />
Pell, se pill; Surt som pell<br />
Pennahöftater<br />
Pennaso<br />
Penslig (Vadsbomål)<br />
Perka, pirka<br />
Pese<br />
Pessemurer<br />
Pesse-pötte-blommer<br />
Pessevecka<br />
Pill, pillsur, se pell<br />
potatis - troligen från tyska Nudel 'potatis' Se knola och tola.<br />
aprilväder, snöby vid tiden för norsfiskt i Unden<br />
banna<br />
nässlor<br />
använda, nyttja<br />
nyckel<br />
använda<br />
spiskrok<br />
ulka - snyfta, känna kvälningar<br />
ugn<br />
bredvid, intill<br />
extratrådar som löper bredvid då man väver textil<br />
ugnen<br />
olydig<br />
ungar<br />
uttryck man sa till oxar och hästar för att få dem att gå baklänges, backa<br />
vårdslös<br />
gullviva<br />
backsippa<br />
potatis<br />
något roligt att berätta<br />
palt, blodbröd - kokta klimpar av blod och mjöl<br />
när det är mycket mörkt<br />
ättika<br />
mager kvinna<br />
igelkott<br />
smal och klen, spenslig<br />
mössa (ett månsingord, västgötaknallarnas språk)<br />
något avlångt och smalt, trädgren, penis, även liten, tunn person, stackare, öknamn på skolgossar<br />
ettermyror svarta eller röda<br />
praktlysning (meterhög gulblommande ört)<br />
fruntimmersveckan i juli då det regnar mycket<br />
ättika
Pilsker<br />
Pipeskult, pipskult (unikt västgötskt ord)<br />
Pipskulter, skulter, se även skulta<br />
Pjonka, pjonketer<br />
Plogärla<br />
Plummer<br />
Plättvännare<br />
Pokkater<br />
Pôppa<br />
Pôsaskit<br />
Potatesopper, potatesôpper<br />
Potatis<br />
Potäta, potäter, potater<br />
Potätekåle<br />
Prevett<br />
Pruska<br />
Prästaskalla, prostakrava<br />
Pullrig, pullra<br />
Putäter, petäter, pötäter<br />
Påbära, påbärsvär<br />
Påbäre, påbärsel<br />
Påbörd<br />
Påmmra<br />
Pårsla<br />
Päe<br />
Päjs<br />
Pära, jordpära<br />
Pärestönja<br />
Pöle<br />
Pötta<br />
R<br />
Raggarhavvre<br />
Rakna upp<br />
Rammer<br />
Ranklär (randiga kläder)<br />
arg, ilsk (bara på västgötska) övr. kåt<br />
piphuvud, skult = skalle<br />
öknamn på manliga seminarister i Skara (flera av dem rökte pipa)<br />
kinkig<br />
sädesärla<br />
plommon<br />
örfil<br />
tvungen<br />
dia<br />
konstgödsel<br />
potatisbitar, stekt potatis<br />
potäter, petäter, putäter, pärer, jordpära, betäter, butäter, noler, toler, knoler, knult<br />
potatis, ä-ljudet från engelskans potatoes<br />
potatisblast<br />
dass<br />
handväska, även ficka i damkjol<br />
baldersbrå, prästkrage, se skateroser<br />
kinkig<br />
potatis, se potäter<br />
regn och snö, störtskur. När det efter ett häftigt regn kommer ännu en störtskur.<br />
missöde, olyckshändelse<br />
nederbörd<br />
fumla<br />
pyssla<br />
penna<br />
bra<br />
potatis - jordpäron från tyskans Erdbirne, Erdapfel = jordpäron, jordäpplen<br />
potatismos<br />
saker, packning<br />
putta<br />
pommes frites<br />
uttröttad, slut, orkar inte<br />
besk, illasmakande, skarp<br />
kulörtvätt
Rannata<br />
Rapp, rapper, i rappet<br />
Rav, ravesa<br />
Redig<br />
Regnskrika, regnkråka<br />
Rekodelir, rekodelier fruntimmer<br />
Remeddjer (remedier)<br />
Reven, reven etter<br />
Ria, torka i ria<br />
Rier<br />
Riselser, rishalster (ribbhalster)<br />
Rissa, Sluta å rissa så onga!<br />
Rist<br />
Rôcken, stå rôcken (stå rycken)<br />
Rôla<br />
Rôlkevatten, rölkevatten<br />
Romol "Det blev ett sådant romol"<br />
Rompedra<br />
Rompedra (påhittat slaktredskap)<br />
Rotabagge<br />
Rufälle<br />
Ruka<br />
Rulit, ruhl<br />
Rumpan<br />
Rumpedrag<br />
Rumpetroll<br />
Ränga<br />
Rännaskita, rännesketa<br />
Rätthänter, se även lätthänter<br />
Rättnu<br />
Rättnu<br />
Räva, röva, rôva<br />
Rävarumpa<br />
Rävesa "Ho ä ena riktig rävesa"<br />
Rögga<br />
randade, mattor kan vara rannata<br />
snabb, flink, kvick, strax, på stunden. Klockan är två i rappet<br />
räv, rävhona<br />
duktig<br />
gröngöling, spillkråka (lätet förebådar regn)<br />
ordentlig, präktig<br />
saker, redskap, verktyg<br />
rivande, köprusch, stor efterfrågan<br />
tork, t ex en höhässja eller ett hus för torkning av säd<br />
anfall<br />
revbensspjäll, liknar halster<br />
busa, hoppa eller springa omkring - när man inte kan sitta still.<br />
halster<br />
klara sig bra, uthärda påfrestningar<br />
häva i sig dryck, supa<br />
grumligt, ofräscht vatten (sjövatten)<br />
uppståndelse (ev. fr. eng. romour = rykte, el it. rumore = buller<br />
blygt barn, drar i rumpan (bakstycket av mammas kjol<br />
bad barn hämta det hos grannen för att barnen inte skulle se slakten<br />
kålrot, rot=klump, bagge=påsformad väska, bag. Har förts till USA: rutabaga<br />
skräpigt, stökigt, oroligt ställe, ostädat utrymme<br />
liten höjd, koja, ung person, nykomling<br />
vadsbomål för knöl (knöggligt, knaggligt)<br />
svansen<br />
efterhängsen person, eller t ex en hund<br />
grodyngel (består till stor del av en svans)<br />
smal stång, inhägna<br />
diarré<br />
högerhänt<br />
om en stund<br />
snart, inom kort<br />
rumpan<br />
fräken, rallarros<br />
nedsättande om kvinnor, se rav, ravesa<br />
backa, gå bakåt
Römôsster i suna<br />
Rönar<br />
Rösera<br />
Rötar<br />
S<br />
Sarga<br />
Schnaling, se snaling<br />
Schôen, sjöen, sjoen<br />
Schöset<br />
Se i lyde<br />
Secka! Secken en!<br />
Seckla<br />
Sedera, sidera<br />
Selastecka<br />
Sellamjölke<br />
Sicka niner!<br />
Sicka! Sicken, mask. sekken, fem. sekka<br />
Sik, sika (Stallsiken)<br />
Simme, säckasimme<br />
Sinkater (hinkater o sinkater)<br />
Sinkespole<br />
Sinter<br />
Sjana<br />
Sjivet, sjivars (jäsjivaregål)<br />
Sjoa<br />
Sjocka<br />
Sjocksa<br />
Sjoen<br />
Sjoka<br />
Sjôleter<br />
Sjurk se skörk (sje-uttal)<br />
Sjuttiofemman, 75:an<br />
Sjöen<br />
Sjöffse<br />
Sjögga<br />
rödmosig i ansiktet, rodna<br />
rodnar<br />
ljumskarna<br />
böla, råma (koa rötar, korna råmar)<br />
tjata<br />
korv<br />
svordom (mild)<br />
se tjuschet, tjöschet<br />
att se vad som ska göras, t ex plocka undan<br />
Se, vilken en! Sådana personer, individer!<br />
dregla, drägla, när saliv rinner ur munnen<br />
se; cedera<br />
selsticka, även en kvarting sprit<br />
muskelsvag, klen (sillmjölke)<br />
Vilka tokar!, stollar, baddare<br />
Se vilken! Se vad för en!<br />
fuktig terräng<br />
säckband, rep<br />
sinka sig, hindra, bli försenad, dröja<br />
barn som sinkar<br />
arg<br />
titta stort och nyfiket med höjt huvud<br />
Gästgivaregård<br />
skrika högt, gapa<br />
skjunka<br />
stirra,bliga<br />
se schôen<br />
hakan<br />
vild, yster, tokig<br />
hästkrake, mager häst<br />
utedass<br />
se schôen<br />
virrig, slarvig person<br />
skymma sikten
Skadda eller skädda<br />
Skael<br />
Skala (tjockt a i mitten)<br />
Skank, skånk<br />
Skann<br />
Skateblomma<br />
Skateroser, se prästaskalla<br />
Skeavatten (lindrar klåda)<br />
Skela<br />
Skethusvind, se även östanvär<br />
Sketorsfuller<br />
Sketskata<br />
Skihag<br />
Skinnatrôt, kôrvatrôt<br />
Skô<br />
Skock, "En skock fôlk"<br />
Skôja<br />
Skonka<br />
Skonke<br />
Skonke, se även skunke<br />
Skranta<br />
Skrape ladd<br />
Skrefle, gå skrefle, stå skrefle<br />
Skrinnt<br />
Skrôvis, skrövis<br />
Skrubbansikte<br />
Skråbicke<br />
Skråen<br />
Skråen, skrådan, skrådingen<br />
Skråmsynt<br />
Skråpansikte (ful person, monster)<br />
Skråpuk<br />
Skräppa (skrodera)<br />
Skubba (schubba)<br />
Skubbebrä<br />
dimma, lätt duggregn<br />
skallen<br />
springa<br />
ben, "Dra åt dej skankera"<br />
skallen, huvudet<br />
styvmorsviol<br />
baldersbrå<br />
skea, skilja, benämning för salpetersyra<br />
bena (i håret) ursprungligen: skilja<br />
ruskväder med blåst och regn<br />
retfull<br />
björktrast<br />
gärdesgård eller trästaket runt hagar<br />
överbliven grynkorvssmet stektes som biffar<br />
harpalt, liten hare<br />
folksamling<br />
skrika, prata högt<br />
när molnen drar ihop sig<br />
taktäckt gång utanför lada, förstuga, källarsvale<br />
förstukvist, svale på uthus, tillbyggnad, ett tak utan väggar<br />
leta efter bär här och där<br />
potatis- och köttgryta<br />
skreva, stå grensle<br />
fattigt, litet av en vara<br />
tunna isflak som knäcks lätt<br />
tomtemask<br />
se skråpansikte<br />
på tvär, eller stapla lite på änna<br />
förmildrande omskrivningar av svordomar<br />
dålig syn<br />
skra = tortt skinn, puke = ond ande<br />
anskrämlig ansiktsmask, skräckinjagande<br />
skryta, berömma, tala väl om sig själv<br />
gnida, gno, springa, även skolka<br />
tvättbräda
Skubbestocken<br />
Skula (sig)<br />
Skulhink, skôlink<br />
Skult, se även pipeskult<br />
Skulta, skultor<br />
Skunke, se skonke<br />
Skångra<br />
Skångra<br />
Skäcka (dig)<br />
Skäckla<br />
Skäggatôrpet<br />
Skäka<br />
Skäka<br />
Skäka, skäkera<br />
Skäkera (skank)<br />
Skäller, skällmater - en skällmater lada<br />
Skällt<br />
Sköle, skölevatten, skölehink<br />
Skörk, se sjurk (sje-uttal)<br />
Skörmetter<br />
Sköta ve<br />
Sköttla, sköttlastång<br />
Sköttlaled<br />
Sköttlerång<br />
Slabat (uttalas slabát)<br />
Slafsa mule<br />
Slafsebötta<br />
Slaker (se styver)<br />
Slanta<br />
Sleka<br />
Sleket<br />
Slinner<br />
Slit<br />
Slo<br />
Slonga, dikesslonga<br />
köksdörrposten - för ryggkliande<br />
skyla, skydda sig mot regn, insyn<br />
hink för grismat, skuler = potatisskal<br />
huvud, skalle<br />
kvinnliga seminarister i Skara, ök-/smeknamnet gick i arv från männen. Se pipskulter, skulter<br />
tillbyggnad utan väggar,<br />
skakig<br />
darra<br />
lugna ner dig, se skäkera<br />
skreva, sitta opassande med benen<br />
"de nedre regionerna"<br />
lättklädd (lite oanständigt)<br />
lättklädd<br />
ben, benen<br />
ben, dra in skäkera<br />
svag, dålig - en förfallen lada<br />
svagt, dåligt, tunt (om drycker)<br />
grumligt vatten, sköljvatten, hink för skjöljvatten och matrester (till grismat)<br />
hästkrake, mager häst<br />
vimsig<br />
skjuta till<br />
gärdsgårdsstör<br />
öppning i en gärdesgård<br />
stång att stänga fähage med<br />
grovt förkläde, t ex av säckväv<br />
pussa<br />
skvallerbytta<br />
kokt korv<br />
kläder (dåliga)<br />
slamsa av senor, hinnor<br />
dåligt, t ex skinn eller fläsk<br />
blåbär, växtplatsen är bland sly<br />
snöglopp, snöblandat regn<br />
folkhop, oordnad grupp av människor<br />
spade som man grävde diken och kanaler med
Slongeröcket, slongehogg<br />
Släpesula<br />
Släpesårla<br />
Släpphänter<br />
Slär<br />
Sma<br />
Smackhål (se smajja)<br />
Smajja, smajjen<br />
Smala, smallra<br />
smale<br />
Smalebjälla<br />
Smalier<br />
Smalier<br />
Smehalva<br />
Smul, smult, smurd<br />
Smålke<br />
Småpper<br />
Smöget, smögen<br />
Smörjel<br />
Snaggla<br />
Snaling (uttalas med sch-ljud och tjockt l)<br />
Snaling med härta, eller hällta hällta<br />
Snaling, sch-ljud och tjockt l, se snaling<br />
Snarrt<br />
Snika, sniken<br />
Snoka (betoning på o)<br />
Snôra (inte)<br />
Snôrgôlle<br />
Snôrgres<br />
Snôrhornt<br />
Snôrkastet - stå i snôrkastet<br />
Snubbelfotader<br />
Snudig<br />
Snåten, snutten<br />
Snödrövjer<br />
smärtsam yrkesskada hos dikesgrävare, de grävde och kastade upp jorden<br />
trött person<br />
en som har långa kläder<br />
tappar lätt saker<br />
slånbär<br />
små. Småfä = getter och får<br />
liten vrå, litet utrymme<br />
smatt, smutt, skrymsle, prång<br />
prata mycket, fort och osammanhängande, babbla<br />
oordnad hop. En smale får.<br />
ett pratsamt barn<br />
pratsam<br />
pratsam person<br />
medhjälpare i smedja, räknas som halv smed<br />
hal, fet<br />
större bitar än smulor<br />
småpotatis<br />
bra, fint, utmärkt<br />
rackarunge, busunge, slyngel<br />
prata mycket, tjata<br />
korv, smal, typ kokekôrv<br />
grillad korv med hälften mos och hälften pommes frites<br />
grillad korv<br />
korvända, liten bit<br />
lanthandel, vara girig<br />
området kring munnen<br />
jäkta i onödan - Ta det lugnt!<br />
skräp i näsan<br />
snorgris (skällsord)<br />
näsan<br />
en plats där man är utsatt för allas blickar och omdöme<br />
snubblar lätt<br />
klipsk, rask, nätt<br />
t ex trång, snäv tröja - ev. snålt tilltagen<br />
snödrivor
Snöhäv<br />
Snökôver<br />
Sobba (se môrdera)<br />
Sockadolla, söckadellafota<br />
Sockalôen, sockalåen, socka löfot<br />
Sockesammer<br />
Socketer, sockadoff<br />
Sogel, sugel, sôgel, sôjel<br />
Sôkalôk (se såckalöen)<br />
Sôki, sôkig<br />
Sôlla (te hönsa)<br />
Sôppa (ner)<br />
Soteld<br />
Spennekôva, spennekôveväv<br />
Spervalock, spirvelock<br />
Spillekôm, spilkum<br />
Spisråka, spisote, spishuk<br />
Spjänna<br />
Sprala<br />
Spänkta<br />
Spörs<br />
Starva-å<br />
Stelk<br />
Stibbe, betätestibbe (stuka)<br />
Stirer<br />
Stiver<br />
Stobbe<br />
Stôelter<br />
Stôlletuj<br />
Stôllra-um<br />
Stôlter, stôelter, stöölter<br />
Stommen<br />
Stôpa, det stôpar<br />
Stôrter, trappan är stôrter<br />
Strandkôfta<br />
häftigt snöfall, ett ruskigt men snabbt snöoväder<br />
snöflingor<br />
drar sig, dra iväg<br />
kvinna som sölar och slöar med fötterna<br />
långsam person (sacka efter)<br />
slö, oföretagsam<br />
långsam, slö person, oföretagsam<br />
sovel, pålägg på bröd, tilltugg<br />
långsam, saktmodig<br />
långsam, trög<br />
blanda potatisskal, mjöl och vatten till foder<br />
skära i småbitar (grönsaker, bröd mm) hacka ner<br />
skavsår mellan skinkorna<br />
spindel, spindelnät<br />
kärve - som lockar till sig sparvar<br />
kärl, skål med högre kanter, för att skumma bort grädde<br />
en som sitter och fryser framför spisen<br />
sparka till någon eller något<br />
sprätta, som hönorna gör på marken eller rådjuren i snön då de letar efter mat<br />
fasta, hungra, späka sig<br />
det spörs le, i fråga om<br />
avlida<br />
själk<br />
jordtäckt hög av potatis, rotfrukter dör vinterförvaring utomhus<br />
stel, stirer i bena<br />
stöddig, styv i korken<br />
stubbe<br />
stollig<br />
uppsluppet bus<br />
stöka över<br />
stollig, arg, galen, tokig<br />
prästgård (i annexförsamling)<br />
dubbelis på sjön med vatten mellan lagren<br />
brant, trappan är brant - stupar brant<br />
tjockare kofta, oftast av stickat ylle
Streta<br />
Strimlata putäter kôltade i flöt<br />
Strimlate putäter kultade i flôt<br />
Strimlate/små trinna putäter rullade i flôt<br />
Strängkappa, -kofta<br />
Ströpaknuta<br />
Stuberkel, stuberkelstelka<br />
Stunna er<br />
Stunnatars, stunnumtars<br />
Styver (en styver å en slaker)<br />
Sugeljärn, sugel=mat, järn=bössa<br />
Sulla<br />
Sulle<br />
Sulle<br />
Sulle, sölle<br />
Sulle, sölle<br />
Sulleläpp, sullier, sullig<br />
Sullra<br />
Sulten<br />
Summergômme<br />
Surv, surve<br />
Suska, suskevär<br />
Suverta (och huverta)<br />
Svale<br />
Svartangsla<br />
Svejet brö<br />
Svejna, 'Vänta tills brödet har svejnat'<br />
Svulje, sätta sej i svulje<br />
Svången<br />
Systers hand, göra något med<br />
Såbba<br />
Såckalöen, såckier (se sôkalôk)<br />
Sångla<br />
Säavipa, sävipa<br />
Sällebok<br />
anstränga sig hårt, knoga, spjärna emot<br />
pommes frites (strimlad potatis rullad i flott)<br />
pommes frites<br />
pommes frites<br />
se strandkôfta<br />
struphuvudet<br />
rabarber<br />
lugna er, vänta<br />
stundom, ibland, då och då (äv. stunnatals)<br />
grillad korv (en grillad och en kokt)<br />
bössa, jaktgevär<br />
sur, sorgsen, långsam, trög<br />
stackare, kräk<br />
stackare, kräk. "Pelle ä en rikti sulle"<br />
skulle<br />
skulle<br />
sur, grinig<br />
småsjunga, nynna<br />
hungrig<br />
slö, saktfärdig person<br />
hö som fastnat runt ett nav<br />
vara utomhus, strosa, i dåligt väder<br />
så - på huverta vis. Se även huverta<br />
farstu, förstuga<br />
västgötska för koltrast<br />
käckebröd som blivit mjukt<br />
ligga till sig<br />
svaljet, halsen<br />
hålfoten<br />
med lätt hand, lite slarvigt<br />
sugga<br />
göra något långsamt, inte ha bråttom<br />
småsjunga, gnola<br />
tofsvipa<br />
plånbok
Sänna<br />
Sätenoler<br />
Sätta, sättar<br />
Söalök, sôki<br />
Söeln<br />
Söer<br />
Sönnavär<br />
Sörjlit<br />
T<br />
Takepajk, taketös<br />
Talgskult, se klenbegrepen<br />
Talla, "talla ente påt"<br />
Talle<br />
Tallefjöl<br />
Tann, äta mä ena tann<br />
Tappla<br />
Tass, Tass inte barn!<br />
Tavla (uttals med kort a)<br />
Tavvla (tavvla inte i maten)<br />
Te ress<br />
Tebäre, tebärane<br />
Tehöfsat<br />
Tepa, gå och tepa<br />
Tetôken<br />
Tevling<br />
Tikråka<br />
Tjeja<br />
Tjôlse, tjölse<br />
Tjomla<br />
Tjorva, se Tjårra<br />
Tjôta<br />
Tjuldig<br />
Tjurda<br />
Tjuschet, schöset, tjöschet<br />
Tjuset<br />
sedan<br />
sättpotatis<br />
lyda, lyssna, hör upp, sätta på plats<br />
långsam person, enfaldig, dum<br />
sulan<br />
får, sjuda, koka fårkött<br />
sydvindar<br />
sorgligt, tråkigt<br />
fosterbarn<br />
mindre begåvad<br />
rör inget<br />
smuts, fastsittande tjock orenlighet, hoptovad hårtott, skit<br />
smeknamn på ett litet barn (sketonge, skitunge)<br />
tand, när det är dåligt med mat<br />
ta på något," fingra å feppla" på allt man ser<br />
bråka, kivas<br />
bord (jmfr. eng. table) även matatavla, slaktetavla och sköljetavla<br />
ta/peta i/på något med händer eller fingrar<br />
till reds, till hands<br />
tillbärande, olycka, missöde (Secket tebäre!)<br />
tillsnyggat<br />
gå försiktigt, t ex när det är halt<br />
framfusig<br />
tillbringare<br />
västgötska för tofsvipa<br />
kedja<br />
en trasslig härva<br />
treva<br />
härva, att något trasslat ihop sig<br />
snacka, oupphörligt upprepa samma sak<br />
kall, kylig<br />
kyla, kallt<br />
råkallt, både utom- och inomhus<br />
se tjuschet, tjöschet
Tjuven (jämn betoning)<br />
Tjåka<br />
Tjåka<br />
Tjårra, se tjorva<br />
Tjåsta<br />
Tjölla, tjölle även kölla<br />
Tjöva säk, tjôvna, tjôvder<br />
Tocken!<br />
Tôj<br />
Tola, toler<br />
Tômsa<br />
Tomsa, tômsa, tumsa<br />
Tôrkehatt<br />
Traggi<br />
Traja, trajja<br />
Trô,<br />
Trôkister (uttalas trôk-ister)<br />
Truga<br />
Truli<br />
Truttna<br />
Tröster, jag tröster inte gå ut<br />
Tu - det tur inte<br />
Tulla, täva, däka<br />
Tummakakor<br />
Tvelinge<br />
Tvesovla, tvesula, tvesôvla, tvåsuggla<br />
Tväsuggla<br />
Ty, dä tyr nu<br />
Tåcka på däk<br />
Tåcken, tåcket<br />
Tånamn, namn på tårna<br />
Tåsker<br />
Tåssa, hôppetåssa<br />
Tåsseväppling<br />
Täle<br />
det går som tjuven - det går undan<br />
hakan<br />
haka<br />
härva, att något trasslat ihop sig<br />
flämta<br />
tända i spisen, småstickor, törestickor<br />
kvävas, se kôvna, köva<br />
utrop, se sicka och vicka<br />
tåg<br />
potatis "Dä kanske finns nôka rôta tola i valemä" - någon rutten potatis bland alla de andra<br />
se tomsa<br />
lyfta, bära på, vända och vrida "Tömsa inte så med katta"<br />
moln som visar att det blir vackert väder<br />
pigg, på alerten om växter och djur<br />
trampa (på stället) oroligt och till synes utan mening<br />
trampa<br />
ha tålamod, utärda - du får stryka på trôkister<br />
nästan tvinga<br />
surmulen<br />
tjockna, om gröt<br />
våga, töras, tordas Jag törs inte gå ut<br />
räcka, det räcker inte<br />
flicka<br />
mandelmusslor<br />
tvilling<br />
två pålägg, sovel, på brödet (lite syndigt)<br />
se tvesovla<br />
det räcker nu<br />
flytta på dig<br />
sådan, sådant<br />
stora tåa, tåtelitåa, grillemosen, f-foten och stampen<br />
buskar, sly även skällsord för flickor<br />
groda<br />
grodyngel<br />
tjäle
Täleroser<br />
Tära, tänera<br />
Täva, däka, tulla<br />
Töra, tära, Tär la hända<br />
U<br />
Ul<br />
Ul ånne<br />
Umma, ummemä<br />
Ummalöpa<br />
Uppaföre<br />
Uppelle<br />
Urevär<br />
Urt och surt<br />
Utsot<br />
V<br />
Vafferda<br />
Vale, vôle, inget vale met<br />
Varajala, ha i varajala<br />
Varanom, i varanom<br />
Vararum<br />
Varna, förvarna<br />
Vase<br />
Vassböling<br />
Vass-skvalp<br />
Vat, vater<br />
Vattskvalp<br />
Vearogga<br />
Vecket<br />
Vegge<br />
Vehängsen, "ena vehängsen hosta"<br />
Vicka! Vicken!<br />
Vicken!<br />
Vingleter i hasaveckena<br />
Vinneleka<br />
Vipetôtt<br />
tussilago, hästhovsört<br />
tårna<br />
flicka<br />
torde, kan hända, kanske händer det<br />
illaluktande, sur, unken<br />
dålig andedräkt<br />
bredvid, utmed - det rinner utmed<br />
extratrådar som löpte bredvid väven i vävstolen<br />
ovanför<br />
stickor och barkbitar att tända eld med<br />
yrväder<br />
gammalt och dåligt (om t ex mat)<br />
diarré<br />
Vårfrudagen, våffeldagen 25 mars<br />
värde, inget värde<br />
gömställe<br />
lite senare<br />
emellanåt<br />
frysa (även varm, det kan hetta till när man fryser)<br />
pojke, busunge<br />
person från Vadsbo<br />
gröngöling<br />
duktig, skrytsam<br />
gröngöling (Kinneved)<br />
ved, uppstaplad för att torka<br />
vilket<br />
träkil<br />
ihållande, efterhängsen<br />
Vilken tur! Vilken fin bil!<br />
Se, vilken en! Sådana personer, individer!<br />
knäsvag<br />
vindsnurra (numer även vindkraftverk)<br />
grässtrån på en åker, liknar tofsen på en vipa
Vittedeg<br />
Vôert, vuelt<br />
Vôla, vôlater<br />
Vral, även vrala<br />
Vrala<br />
Vree, se Knarvel<br />
Vresabock, vresebock, vrese<br />
Vräknut<br />
Vrär<br />
Vurpen<br />
Våckt, se vågt<br />
Vågt (från väga) se våckt, våkt och fôrk<br />
Våkt, se vågt<br />
Vålar<br />
Våmåta<br />
Våndel, våndla eller vånnla<br />
Väcken<br />
Väla<br />
Vällingafat<br />
Vällingaskrämma<br />
Väre<br />
Väss<br />
Vättane, vättans<br />
Å<br />
Åglömma<br />
Ågäschlig, ågässlir<br />
Åkapater<br />
Ålamärke<br />
Åmma<br />
Ånnapusten, annepusten<br />
Ånnatrôten, Annetruten<br />
Ånnatruten<br />
Ånner<br />
Åpen<br />
Årvänta, årväntevär<br />
baldersbrå<br />
lämpligt, passande<br />
värdera, uppskatta, bry sig om, värna<br />
om en person som krånglar och inte är ordentlig<br />
bråka, krångla<br />
vred av trä<br />
tjurskalle, vresig person<br />
dubbelknut<br />
doser, portioner<br />
född (värpt)<br />
se vågt, en hästsko i tjockänden gav bra grepp mot stenen<br />
lång trästör eller järnspett som man vägde, bände upp sten ur åkermark med<br />
se vågt<br />
tycker inte om mat, kläder med mera<br />
oreda, brådska (jag glömde mina vantar i våmåta)<br />
ett fång hoprullad halm eller hö, kreatursmål. Även flirtig, otrogen "Han vånnla med fruntimmer"<br />
lättskrämd<br />
världen<br />
mandelblom, knölbräcka<br />
ris och småpinnar i vedspisen<br />
militär, beväring<br />
geting<br />
ett uns, något litet, en liten stund. Vi kan vänta ett vättane<br />
ogift kvinna. Gammal ungmö som blivit avglömd.<br />
känslig, klen, gnällig och otålig<br />
avsågad<br />
mjölkört, rallarros<br />
bredvid, utmed något<br />
andfådd<br />
andfådd, ansträngd<br />
andfådd<br />
under något<br />
glupsk<br />
mörk period kring advent (feltolkning av advent, ursprunglig betydelse: ett nytt år väntas)
Åräte<br />
Åskemôrd<br />
Åtteda(r), ex fredda åttedar<br />
Åttra<br />
Åvävla<br />
Åvävvla<br />
Ä<br />
Äggaunge<br />
Äkra, plural äkrer<br />
Ängabollar<br />
Änna<br />
Änna te<br />
Ännaklänt<br />
Änne, ännelångs<br />
Ärd<br />
Ärslevôrn<br />
Äxter, se fokter<br />
Ö<br />
Öfsadrôp<br />
Ögna- eller öjabruna<br />
Ölsupa<br />
Önkelit<br />
Örar<br />
Örja, örjer säk<br />
Ösabött<br />
Ösegrumma<br />
Östanvär, se också skethusvind<br />
Överfara<br />
Öxner, öxnöra<br />
matrest på tallriken, fisk- eller köttben<br />
åskmoln<br />
fredag om ungefär åtta dagar, nästa fredag, fredag i nästa vecka<br />
se ôttra<br />
långt borta, obygden<br />
stor, oordnad mänd, även långt, långt borta eller en besynnerlig och olycklig händelse, övernaturligt<br />
kyckling<br />
obrukad åkermark i skog<br />
smörbollar (blomma)<br />
nästan, nära nog, så att säga<br />
meddetsamma<br />
onödigt<br />
ände, längs utmed (Ännagården låg längst ut i byn)<br />
bymoln<br />
stort och förvuxet (se gerivuxen)<br />
mer eller mindre dumma påhitt<br />
takdropp<br />
ögonbryn<br />
blanddryck av svagdricka och mjölk mm<br />
bedrövligt, hemskt (ynkligt)<br />
yrar<br />
strypa med snara, strypa sig, bli strypt<br />
mark där man tippar grus, hårt underlag<br />
för mycket<br />
ruskväder med blåst och regn<br />
kommer plötsligt (sjukdom)<br />
mosippa, backsippa
Change language