1978 nr 32.pdf - BADA - Högskolan i Borås

- HannIp 

& 

B~bl'tmtek~h~gsko1 an 

Hiddaige Nynasham Ty-

Malsattning 

De flesta manniskor ar intresserade av att läsa om den egna hembygden. 

Pi% främmande sprak finns litterära guider son; geografiskt tar upp lit- 

terära personligheter som fötts, levat och verkat i en viss trakt. 

Malsattningen med mitt arbete har varit att p& - svenska - - spraket bidra 

I.- - 

med en sadan litterar geografisk oriente-,ing om er? liten del av Sverige, 

nämligen Södertörn, till hjälp för bibliotekspersonal och intresserade 

låntagare. 

Omfattning 

Södertörn ar Södermanlands östligaste del. Det ar egentligen en halvö, 

som omges av Mälaren, Ostersjön och Himrnerfjärden. 

I modern bemärkelse utgörs Södertörn av de fem kommunerna Huddinge, Bot- 

kyrka, Nynashamn, Haninge och Tyresö. 

Mitt specialarbete omfattar litteratur och författare - i urval - som be- 

rör dessa kommuner, fran forntid fram till vara dagar. 

Disposition 

Uppsatsen ar indelad i fem kapitel, ett för varje kommun. I början av 

varje kapitel finns en karta, dar de platser ar utmärkta som behandlas 

i respektive kommuns kapitel. I texten finns vagbeskrivning till beskriv- 

na litterära platser. Samtliga fem kapitel avslutas med en notförteckning. 

Källförteckningar, som aven fungerar som litteraturförteckningar, uppdela- 

de kommunvis, avslutar själva uppsatsen. Därefter följer personregister, 

ortsregister samt sist en innehAllsfÖrteckning. 

. . 

Den litteratur som-tas upp i uppsatsen ar försedd med originalutgivnings- 

ar, i de flesta fall ang-i-vet inom parentes efter titeln. Den förtecknade 

lit teraturen, daremo t, kan vara av senare upplagor. 

H jalpmedel 

Till hjälp vid författandet av uppsatsen har jag bl a haft Sörmlan,d~k.,bib- 

liografi av Matts Essén fran 1954, av Länsstyrelsen i Stockholms lan ar 

1975 resp. 1977 utgivna Vägvisare till naturen i Stockholms 15in samt Väg- 

visare till kulturen i ~tociholms län av Alf Nordström. Dessutom har jag 

använt mig av Sörmlandsbygden i olika Argångar, diverse hembygdsböcker, 

lokalpress samt gängse uppslagsböcker. 

Av personer i kul.turförvaltningarna samt bibliotekspersonalen i respekti- 

ve kommuner har jag dessutom fatt värdefulla tips. 

i 

e

Du Södertörn... 

Du Södertörn nar morgonglöden flammar 

En tidig v%r kring bygd och trevna hus, 

Nar solen stiger över bergens kammar 

Och gjuter överallt sin varme och sitt ljus 

- D% st%r jag stum och skådzr ned 

Lhgt över falt och skog, 

Dar mina fäder led fr%n led, 

Ha g%tt vid harv och plog. 

Du Södertörn, nar sommar vilar över 

En bördig slatt, där gyllne skördar sta, 

Och doften stiger ifrån ängens klöver 

-.Högt över allt star sommarhimlen bl& 

- - DA sl&r mi,kt hjärta varmt, d& vill jag lova 

Det land där jag fick växa upp och bo. 

D% vill jag prisa fäderna som sova 

Från lyktat varv i jordens ro. 

---------------------- 

Dikt av G.E. Lindén ur boken Sägner och minnen frAn 

---------------- 

Södertörnsbygden av Viktor Pettersson (1934)

KAPITEL ETT 

Huddinge kommun 

1. Ett litterärt fiskafänge 

2. En mor och hennes dotter i litteraturens tjänst 

3. Segeltorp, litterar inspirationskälla 

4. Nytt och gammalt möts intill Europaväg 4

Opp, Amaryllis: Vakna, min lilla: 

Viidret är stilla, 

Luften sval, 

Med sina strålar, 

Randiga malar 

Skog och dal. 

Amaryllis, lat mig utan vada 

I Neptuni famn dig frid bebada: 

Sömnens gud far icke mera rada 

I dina ögon, i suckar och tal. 

Denna underbara första strof ur nr 31 av mm------------- Fredmans sanger av Carl Michael 

Bellman, llFiskafängetll, f%r introducera v%r litterära resa genom Söder- 

törn. 

Hur kan det nu komma sig? Har Södertörn, den lilla halvön i Söderm~nland 

i Stockholms utmarker, inspirerat sadana litterära storheter som Sveriges 

nationalskald? Jovisst: Huddinge kommun samt de övriga fyra Södertörnskom- 

munerna har många överraskningar att bjuda p% i litterärt avseende. Följ 

med p& min litterära resa genom Södertörn, s& far ni se: 

Kom nu och fiska: Noten ar bunden. 

Kom nu p& stunden, 

Föl j mig %t: 

Kläd p& dig tröjan, 

Kjorteln och slöjan: 

Gäddan och löjan 

Stall förs&%: 

Vakna, Amaryllis lilla, vakna, 

Lät mig ej ditt glada sgllskap saha: 

Bland delfiner och sirener nakna 

Sku vi nu plaska med var lilla hat. 1 

Fredmans s&nger kom ut Rr 1791. 

Sommaren 1773 gastade den d& ännu ogifte Bellman en god vän, stadsaktua- 

rien Magnus Zettbermans sommarställe Fallan vid sjön Magelungen. Sjöland- 

skapet vid Magelungen och bekantskapen med fröken VTlhelmina Norman, san- 

gens Amaryllis, i vilken Carl Michael Bellman blev förälskad, har inspi- 

rerat till s%ngens tillkomst. 2 

Den 20 augusti samma ar ax Bellman p% nytt inbjuden till sin van p& egen- 

domen Fallan. Denna g&ng har vännen stallt till med fest p& &den. För

. , 

carl Michael Bellman ar Pt sten inte alls lyckad, da fröken Korman ej är 5 

med. Hon har Akt till stan: Sin stora besvikelse över detta uttrycker 

skalden i följande "sorgedikt" "8ver resa till staden", som under begrav- 

ningens täckmantel beskriver denstora saknad han känner efter henne. 

Ack, mitt hus ar torot och öde: 

Jag har mist min basta van. 

Sjc2lv jag längtar till de döde 

Och siar nu min port igen. 

För mitt fönster hang gardiner, 

Plor ikring min spegel fäst, 

Stall fram glas och karaffiner 

För processen och min präst. 3 

b.. 

" . 

Hur s%g det d% ut p& Magnus Z~tthermans gard F%llan vid den här tiden, 

.................................. 

med till lantg%rden, Den gästfrie Magnus Zettheman tar emot. 

sommarVid. I Bellmans minnestal till Zetthemn (1773?) tar skalden oss 

Ert talamod jag mig utbeder, 

Ert tillsthd att ledsaga eder 

Bort till var broders sommarpark, 

Dess lilla landtgard södra vägen, 

Hans kära Folla, täckt belagen 

Och sirad med en bördig mark. 

Der gick ham med sin staf i handen, 

I gräset vid den lugna sjo, 

Besag de spridda sadeslanden, 

Sin gräsbeväxta äng och hö. 

Dess lilla tradgard ögat gladde? 

Bland bar och blommor in han trädde, 

Och ut åt fältet, vördnadsfull, 

Med blottadt hufvud, gaf han ara 

Den magt som skickat s& och skära 

Och frodar brödet i var mull, 

Se 'n han sin bön om hvilodagen 

Det högsta väsende beskärt, 

t 

Och middagsklockan re 'n var slagen, 

S% var en vans besök s% kart 

Om söndagsmiddagen franstaden. 

Hvar vagn i vändningen geschwind; 

Den glada varden gladt sig buga 

Och hasta fran sin landtmansstuga, 

Och buga an en gang vid grind. 4

Ingenting finns kvar idag av FAllans &rd. Magelungens s j6 nSr man genom 

att antingen %ka pendeltiig fr& Stockholms central till Trangsund eller 

via tunnelbana fr%n Centralen till Farsta strand. 

En mor och hennes dotter i litteraturens tjZnst 

Nog finns det mål och mening 

i var färd - 

men det ar vägen som ar mödan 

värd. 3 

b. 

Ovanstaende strof ur dikten "I rörelseI1ing%r i diktsamlingen Härdarna 

( 1927). Med denna diktsamling fick lyrikern Karin Boye sitt genombrott 

som skaldinna. Karin Boye var d% tjugosju &r gammal och hade bott i villa 

Björkebo i närheten av Huddinge station i tolv år. I en kammare högst upp 

i villa Björkebo, som Karin Boye inrett åt sig, skrevs aven hennes första 

---- 

samling dikter Moln (1 922). Har nedan dikten "Molnf1 ur denna samling. 

Se de mäktiga moln, vilkas fjarran höga toppur 

stolta, skimrande resa sig, yita som vit snö: 

Lugna glida de fram för att slutligen lugnt dö 

sakta lösande sig i en skur av svala droppar. 6

Som mbrj..k!y! dett?, .avsnitt ar.t;!:der bi,de ocjrs?:. Karin Boyes mor Signe 

litterar ny .;ngtnC ng. Sigre Boye var urder tidigt lJ00-tal myckot engagerad 

i b8de politisk^ och kult~~.rella frågor, Is. Semes ii-itlitiv startades före- 

liisningsverksarnhet och ?agra studiecirklar p& orten. Genom hennes kontakt, 

med folkbildningsförbundet i Stockholm anlände ocks% bokliidor till järn- 

vägsstationer! i Huddinge. Dessa barntade hon själv med kärra eller kiilke 

till en kallare i Kyrkskolan, som fick fungera som en provisor5isk biblio- 

tekslokal. - "Jag var ung och stark p& den tiden och tyckte det var rö- 

7 

rande nar ur,sdomen kom långväga ifr%n för att lha dessa böcker," 

Den pionjärinsats son Signe Boye utförde i litteraturens tjänst var en 

god början till det som s-kulle bli Huddinge kommuns folkbibliotek. 

Med pendeltiig, Södertaljebanan, når man Huddinge station. 

Bryt upp, bryt upp: Den nya dagen gryr, 

8 

Oandligt ä.r v%rt stora äventyr, 

Segeltorp, litterär inspirationskälla 

I unga bJ6rkars ljusa skygd, 

dar vasaekar brusa 

st&, klar och vid var sörmlanasbygd 

dar vara minnen susa. 

Vi3.r barndom bor i tusen ting 

bland gaix1.a torp och gkrdnr, 

i urtidsgr8.a bergens ring, 

.' 

i arv som kjgrt~t v5.rdar. 

Som parlemor ar viigen vit 

ur d

Sörmlandss&ngens, ed linde ~Tirbrik "'iluddinge socken", Iör'fattari.nria har har 

tagit fasta n& de specifilra nardragen i den s~rml~nds!ta naturen, den urtids- 

gr% grani.ten och det för Sö:lermanlnnd sd tp~iska trndet eken. Vem ar d& 

denria ].i tterCra kvinna, som ha.f t ri,aturen i F.;uaainge konrnun som inspira- 

tionsk3.lla3 Pöriattarinnan ar Erjiia Lewenhr-lapt, nor till poeten och jour- 

nalisten Carl Ma;;nu.s von Seth. 

Som nygift ar 1647 fïyttaee hon till GBlscisvii.ren i Se-;eltox-p. Yen hon kom 

att bo har endast Crra tir, d l hennes iake förolq-cliades i trafiken nRra 

hemmet. Ebba' Lewenhaupt var tidigt mycket historiskt intresserad. Hon fick 

ocksa sitt stora genombrott som författarj.nna ced den historisKa romanen 

om Gustav III, Gsdaftou vackra mask.. , Den fick 1953, samma &r den pubii- 

-L=------------------- 

cerades, Stora nordiska rornanpri~et. 

Carl Magnus von Seth bodde tidvis hos si-n nor i Segeltorp. Efter hennes 

död gav han ut diktsamlirgen Dikter hela tiden (1966). De flesta di?cter- 

na i denna samling handlar om modern, NedanstAende vers inleder dikten 

IfLegatol'. 

Ropar du ur mörkret nu 

hör jag dig och ser jag dig 

bryta dunklet mellan traden 

rör du dig i klanningens sky 

du tala~ ju franska - det ,?,r 

tv&hund.ra %r sen i Sverige. 

IJnder Segeltorpstiden skrev -- Ebba Le~irenhaupt dikterna '!Blunda och vaknaf1 

och lVattenri.v~ai", vi.l.iia i-cg5.r I. tien r)osti:~.-t !ntgivna diktsamlingen Den 

------- 

?il~kaile (1903 ) . ~Tar nedan citer:lr sil--;.- 

?alc!ta. pris :!t hiji; te-r: 

ek??.rs tu~iir:? ?~r~!.is 

skoc~eri:; vilda eltl.b;'i.l 

att +"'irtiira:: skon! i.jct 

ruttria bort i ii?r:;?n. 

Rlimdn Lji

, göms bia?-:d ~jii!rn l över 

en trLirripe 

- . 

t SOT:: i, O CK~O,~ 

nya uon.z::rlral. ka r. 

Vakna puls ilet hl.or?.:,l,r - 

blonnô kijert:~ blorni..,:. 9 

Nytt och gar?mnlt miits iii?tj l l 3Slrc.riav%e; 4 

-w - 

Gr& u;:~ I. Sk siiolre:? 

husen ru- ar pa den 

triiden b. r p& den 

marken breder ut sig under den 

f%glarna flyger bort 

liv fribet vad har vi utan dig 

dagar &r 

tomrna födelsedagar 

och girighet över allt som 3as ifrån oss 

gr% dag i Skarholmen 

tung av slum 

den slum som heter: 

att du inte sr har 

Jag rni nns ett vykort som nagon fick: 

God is alive and weil in San Francisco 

ach det var en iingel och en motorcykel p% 

huset mvar p& det 

traden bar p& det 

rrLsrrken breczer i:t sig urlr5e:(- d$t 

och cSgla:ma flgger bort: 

God is dead ar?ci sick TT, s iirhvlrnen 

en sl1.1.m :;OTI inte ers vet va6 !:er! saknar 

son tror att d et ~$st,e v:>ra s9 5iir 

och f31 l rr ner n na bllntl,? p>??-si erner

Ilur j. Skilrholr?.cri i-j.r rill'b so:; ~,?i~l$,~t 

.. > 

Hu,ien ::r j7it:iort~v:iti: c;ch hi,,,l.en , ;: :)mc',or.tvbl.G. 

och ;..::!;der? s t,iittnc ren ?l.:-ilrir 

>:.i. r'llt 2- so!.: !iet bri~krir vara: 

bam.en c i ~ t :.a e ~ buii i .;,e!ar~:'n:rarna 

c??.: .-::$.Jey och, h->,7.' he-1 ten j. cy!.;els';allet 

.. 

1 ,>,; 

.r i :-: !,:j5,r'l ,:j 

. . . .. 

. . 

och .t;unnc,.,rj;l,i:ai?. i:mllrzi 'ti.11 och i.erken s.;.::"i.lver till 

uyxder v8rn flitter 

701.? ,. AL , e-vi,tt, so: sn vraker ner OC?I n?.rnen arbvtar 

och nariga kvinnor arbe+ar 

och borneri leker ar'li4.i genoq det sö~clerslagna dörrglaset 

Det ar som va9ligt 

~~Agon bar ristat fyra hakkors p% 

hissdörren 

och lsngre upp s tar det: judesvin 

P% morgonen har n&gon slitit av a1l.a 

tu1par.e rna 

som avhuggna hxvuden runt rabatten 

och barnen bar in sand i trappan 

18?orgonefi ar sval och. fr5rnmande som 

trappzn 

Om nan ~5ter nAgon blir bada radda. 

' Kassörskan p% Domus har varit hos 

* 

fri s san 

och l5.ngre boilt hand1::r er? man ost 

Förut trc$.de ;jag att husen har 

i Skiirhol~en 

&,g ut som f:;,5ei1con 

u.ppf&ngsae av bei-~e', :i'~31.; .:. i '$21.' ;ag 

det: 

dec 2.r ;c,:-

C, . 

Dikten heter "70-tsi.lets ?iiim", ga9~k.z sr. oe'tecL:~?ai?de fijl- föror.tes typ 

Sk;:rlr?olrne~. S!c~ir!l;)l-!i:c:-i! ti.l?hlii Stsc krl.i.23.-.s i5:-.7~7:;-. Denca C;toc.k--hol nsförort 

ligger nigcket riira .f.'t'iiorterna VSr.by och i'! ttja, I s;-:.ni?,?L?.s!~ hen::irxelse 

kan mall saga att uei- ci.t,cr.,:!é di:&.ten ocl:s& be~;.:rj.v.?y Va,rS, 

-. 

oc:? l':tA; ja. 

FTar i VLrby oc?:i, Lit-tj.? :ic,-? :i c%!+:~str?c ev si i.nr::mal fi,n 'neb;rgge:se 

av stort kulturel! t -\?:jrde, urder 60- res-ektixre 70-talen vuxit upp hög- 

hussamhiillen liknande de i Sksrholve? . 

Lat oss drömma oss ti.llba!;a i tider?, Kör 'rar hur rn resa i denna trakt en 

g&pg kunde te sie. Aret ar 1817 och det Er den tyske teologen Wiedrich 

Wilhelm von Schubert som p: sin resa genom Sverige passerar Fittja bro. 

Strax bakom ?ittja far man p2 en präktig stenbrygga över 

en sjö, son: samnanhauger ed f.T?:laren, och strar bortom 

har man Szickarkrogen; har framvaller vid en ned granar 

bevaxt sandkulle lNArby kalla., vars nästan iskalla vatten 

i myckenhet trasporteras p% Mälaren till Stockholm. En 

halv nll hitom Stockholm börja de vackra lantgiirdarne, 

varav rnan dock p& denna sida k~i_rfar ett i förhallandet 

till de andra sidorna vida mindre antal.. 11 

Fittja bro byggdes on! p& 1700-talet, för att Ar I813 ersgttas meC! en 

stenbro. Den svängbro son finps idag och som togs i bruk Ar 1973 vilar p& 

rester av den gamla stenbrm. 

Rimsmeden Johan Ranius var !not slutet av sitt liv arstiilld som j.nforna- 

tor hos davarande presi.4enten vi6 Statskont~ref med fru. wnius skrev 

, . 

ofta tilllZllighetsdikter t: il. de c1 j l

War nya Menuet 

Nu har Huset / 

Som saknat Liuset / 

I n&gra Wekor / sin So01 fadt igen; 

Nu far Berget / 

Som fägnar Swerget 

Medh gylne Strömmar omfamna sin van / 

Folket var förströdt; 

Huset som förödt; 

Boo stad skingradt och lika som dödt: 

Men nu tycks man see / 

Hur' the alla tre 

Åt hwarandra församlade le. 

Frögd wi j finna / 

At War Grefvinna / 

Kom wäl från Varby till thenna war by / 

Frisk och lättad / 

Igen uprattad 

Til hälsan starckter l/ och lika som ny: 

At / O Himmel / nu 

Een sa nådig Fru 

Sa blir länge / thet gif Henne tu: 

War Fru önskar jagh 

Lange lefwa och efter behag. 12 

Omkring 1700 ombesörjde hoviakare m m tillika författaren Urban R jarne 

att W%rby källas klara vatten levererades till Stockholm för allmän 

distribution. 13 

1 en artikel av Jan Lindberg införa i -----...---------- 

SC~r~l.zniiubggden 1962, "Surbrunnar 

och brunnsliv på Södertörn" far vi veta att Wårby hälsobrunn öppnades 

för allmänheten &r 1708. Har nedan en skildring ur nämnda artikel av 

hur man färdades, fattig som rik, till den Atr%varda hälsobrunnen vid 

Warby källa. Viksbergs brunn i Salem, Botkyrka kommun, som namns, var 

ocksa vid den har tiden kand fl:jr sitt hiilsobringande vatten.

Livet vi.d brurnarna 17: Si;de.r~Om vr,r i~r.der den korta, in- 

tensiva so;:irnarperioden brolcigt oc?? !?e:i;tis?~t. I kalescher, 

tackta vagnar och trilicr kor?, till Viksberg och V?-rby ?a- 

tienter fr3n gods i nnS1~?rial.en, frEn Stockholm och från 

andra mel.lansverska st5.der. UnCer sin fSrd ~:~,xmpade de 

fram i obekvs~a, krtinga~c~e och cl!

Den tiaigare s.11 citerade reseskildringen av von Schubert beskriver en 

resa i rilctning ~ o Stnckhoim, t 

nedan min litterära resa ar avsedd att &i 

i notsatt riktning. Alltsa, fran Varby i Huddinge kornmun passerar vi nu 

över Fittja bro och befinner oss därmed i Botkyrka komun.

Noter - Huddinge korni?!un 

l/ Andra versen av "Pis~afanget". 

2/ A Blanck, CaA idichael Bellman, s. 47. 

3/ C hl Bellmal?, Levernesbeskrivning - Fredmans epistlar . . ., s. 260, 353. 

4/ C M Bellna~, Skrtfter e., Dikter till enskilda 1 ,, s. 166-167. 

5/ Dikt och tanke genom sekler, bd. III, s. 322. 

6/ K Boye, Kris, Kallocain, Dikter, s. 271. 

7/ E Lindholm, P& vandringsstig med diktarinnan Karin Boye (~uddin~e hem- 

bygdsförenings Arsskrift 1971-1972, s. 5.). 

8/ Sista strofen av Karin Boyes dikt "I rörelse". Dikt och tanke genom 

g/ 

sekler, bd III, s. 322. 

C M von Seth, Min skrivande mor - Ebba Lewenhaupt (Huddinge hembygds- 

förenings arsskrift 1973-1 974, s. 6-9). 

10/ Matteus 23: 27 Ve eder, I skriftlärde och farisger, I skrymtare, som 

aren lika vitmenade gravar, vilka val utanp% synas prydliga, men inu- 

ti äro fulla av de dödas ben och allt slags orenlighet: 

Il/ I Schnell, Genom Södermanland i kalesch eller gastgivartrilla, s. 67. 

12/ K Nilsson, Varby kalla, s. 67-68. 

l?/ S DahlLn, Kommunen och tidens skarpa tand- (Huddinge hembygdsföre- 

nings årsskrift 1971-1972, s. 20). 

14/ J Lindberg, Surbrunar och brunnsliv p& Södertörn (~örmlmdsb~~den 

1962, s. 96). 

15/ K I\iilsson, V%rby kalla, s. 79, 82..

Botkyrka kommun 

1. Fittja med en "godh kroghl' 

2. Norsborg - medeltidens Hundhamrnar 

3. Romanti-ken blommar p& Vallinge och Alby gardar 

4. Salem - en frldens boning 

5. Hagelby - en kulturens boning 

6. Tullinge - en högt liggande boplats 

7, Historiens vingslag kring Tumba 

8. Grödinge med Varsang och vargar 

9, Varstavi - en själasörjares boning

Ji'ittja med en "godh krogh" 1 

I Botk:jrka dar ar naturen så skön.- 

Pr8.n asarna barrskogen lyser s2 grsn, 

I dalderna björken s& vitstamig star,- 

Den grönskar p% nytt varie %r.- 

3örsta versen av "Botkyrkavisan" med text -- och - musik av K.B. 

2 

Thunberg; - - - 

P& den tiden, d% man 2nnu inte dragit fram varken järnväg, pendeltåg, 

tunnelbana eller Europaväg 4 hit till Botkyrka åkte man hästskjuts, Lan- 

dets södra infart till Stockholm via Hornstull, som byggdes p.& 1660-talet, 

gick da genom Mttja i Botkyrka kommun. Resande söderifrAn bytte hastar 

har i Ettja, sista gangen innan de anlände till Stockholm. 

Den betydelse Pittja hade d% i v%rt vagnat har naturligtvis avspeglat sig 

i v%r kulturhistoria, MAnga bemärkta man och kvinnor kom att resa denna: 

vägsträcka;'. 'Vi finner flera reseskildringar i litteraturen, där Fittja 

nämns. Om man tänkte sig resa vidare ner genom Södertörnsbygden, var det 

alltsa har invid ritt ja gastgiveri 3vid Albysjön som Pitt ja skjutshall 

låg. Alldeles säkert passade resenkren på tillfëllet att besöka värdshu- 

set vid uppehållet här vid fittja, efter en lAng och tröttande resa, un- 

der sin väntan p% den nyaskjutsen.Men ibland kunde kanske väntan i Ett- 

ja bli lhg och p g a andra störningar, som kunde inträffa under res?.n, 

blev den resande otalig. Vid 1700-talets början har skalden Johan Runius 

i sin dikt llLyckönskan till Hans Excellens resan beskrivit resandets tank- 

bara vedermödor i trakten. Dikten ingar i Runius' Dikter i urval (1334). 

Himlens 6ga 

min herre höga 

ledsaqe, före och tage i akt; 

iingLars skare 

viil omb evare, 

p4 hiindrer, biire och hålle xod vakt; 

p& hans resa rna 

lycklig for sig :-A, 

resans iirideriic'l vinnas oclns%, 

att bYd' fort och lätt 

och basta satt 

m9 bli till-gjort och ordnat allt slätt: 

-------------- 

, .

Bort zllt hinder 

bad' störr'och minder; 

bort all ohälsa och väderlek :ful; 

bort med sittja 

och vsnta i Fittja; 

bort ned hsstzr late och stintrige hjul; 

bort slask, regn och dy, 

bort fientligt gny, 

och vad mer plar de resande bry: 

Himlen var' er van, 

lyclran som en sven 

följ' er Iram och tillbakars igen: 

P% 1600-talet hade ocksa Svartlösa domsaga sina ämbetslokaler inhysta i 

den östra flygeln av Fittja gard, dar gästgiveriet lag. Häradsrätten för- 

blev dar anda in i v%rt arhundrade, till %r 1917. 

Har en fiktiv skildring, som dock delvis kan vara baserad p% autentiskt 

underlag, författad i var tid. Lars Widding heter författaren. Skildrin- 

------------------- l 

gen ingar i P& ryttmästarns tid (1968), som utgör första berättelse i 

Lars Widdings historiska romansvit som till stor del ar förlagd till 

Sorunda i Nynäshamns kommun. Sorundasviten kommer att behandlas utförli- 

gare i kapitel tre om 3ynashamns kommun i litteraturen. 

Scenen är Fittja tingshus i slutet av 1700-talet. Malet ar en mordratteghg. 

Den &talade ar dyängen Johan som "våldtagit och rnördat en stackars oskyl- 

dig flicka". 

En stor skara manniskor had-e samlats p3 tingsplatsen nere 

vid malarviken och trängseln var stor. Ett trettiotal pri- 

vata vagnar höll inne p% garden vid stallet, som ocksa var 

skjutsstation. Gästgiveriet var fullbelagt. Eh hop drangar 

och pigor och gesäller, som motats ut fran tingshuset, svor 

dyra eder över myndigheterna som upplät dörrarna efter 

rang och värdighet. Så borde det ju inte vara om det var 

ratt och rättvist, menade man, utan man skulle ju räkna 

efter vem som var först p2 nlats. 

Det var i början av oktober anno 1795, en solklar dag med 

flammande färg över skogen. Vassarna gnistrade i klaraste

gult, sinn vattrades i mörkt blatt, himlen s tcjd blek och 

varslade om kyla och höst. 

Bland dem som f&tt plats inne I tingshuset var herrskaped 

p& Årsta. I sjalva verket försummade fru Reenstierna-vom 

Schnell siillan en mordrHtteg&ng... 

- . . . En sån dar. byfaine har ju ingen aning om vad han 

gjort. In p& darhus med honom bara. 

- Om vi spnrrar in dom på dårhus eller halshugger dom p& 

galgeacken kan val kvitta, ansJg ryttmzstarinnan. 

Nagra dagar senare föll domen över drängen Johan. Han 

4 

skulle föras till galgbacken och avrättas med bödelsyxa. 

Det Årsta, som avses i citatet, är Årsta gHrd utanför Hornstull. Garden 

ligger saledes på halvön Södertörri, men ej inom nagon av de fem Söd-er- 

törnskommuner jag avser att skildra i denna uppsats. 

Intressant ar emellertid, att Marta Helena Reenstierna-von Schnell, som 

nämns i citatet, förde dagbok under sin levnad som finns bevarad till 

eftervärlden. Märta Helena Reenstierna-von Schnell residerade p& Årsta 

---------- 

herrgard fran &r 1773 till sin död 1841. Lars Viidding har läst Årstafruns 

------ L 

dagbok (1793-1839) och har bland annat inspirerats av det stoff som finns 

att hämta i denna dagbok i s&val Sorundasviten som Arstasviten. Detta och 

mycket annat f%r vi veta i den mycket intressant och rikt illustrerade 

boken P3 --,---,--,,---,,,,--,,,-,,--------L-----------------------jakt 

efter Pistolekors tid bilderna och dokumenten (1972) författad 

av Lars Widding. Årstasviten utgörs av tre romazer, Epilog -------------- till en 

herrgardssaga ------------- (1964), Stolta stad (1965) och Skuggan av en herrgårdsfröken 

----------w .............................. 

(1966). 

Nar dansken Jacob Bircherod reste i'enom Söd.ermanland &r 1720 korrespon- 

derar han under resan med sin bror. I ett brev till brodern p5 Aterre- 

san till Danmal-k, författat i Tellia - en gamrral ben3;mning p% Södertglje - 

skriver han i juni sagda Sr :

som besk;yl.ld.es för att ha varit "havande1' utan att det 

blev nt!got diirav, förstar du detta svel?s:ka ord sa. vet du 

vnd jas talar om, fi-jrst3.r au det I clce 5r det lika bra. S 

------------- 

Csrl ve3 ~j.r.ic.6 ficlr p5 si.^ Ol5~c;~l:a. risa, SO? ::.ar! fi5reto... till hEst frRn 

Stockt:o7m rer til.1 Knlr,iar ?:r 1741, i, 1ii:het ~ e d skaläer! Wniirc vanta o& 

h5stskjirtsen i Fitt jc. 

Vi 'zop~!o ?;il]. Fitt ja e-ter 5 I"j5,rdings v2ss resa, dar 

vi viintade lSnpe p5 h,S.st, la~nade sedemera på högra han- 

6 

den Höpkemes Fkgelstad..? 

Fagelsta sgteri i Salvm tillhörde &.r 1741 friherre Nikl~s von Höpken. 

Ungefär trettio år senare, Rr 1772, far islamingen sedermera biskopen 

Hannes Finnsson genom Fittja. I sin skildring av Xttja ger han oss ur- 

sprunget till s jiilva namnet, 

itttja har sitt namn därav, att den plats, dar husen st%, 

7 

är en "fittl (isliindska = sank strandang).- - 

Även p& 1700-talet, och tidigare, inträffade trafikolyckor: Var Bare na- 

tionalskald Carl Mikael Bellman lär ha kört i diket i de branta backam 

en vPrdag på vag till ~itt~a.' Följande dikt "i% auctor körde ikull aed 

schäs och hasten dogrt kom till &r 1775 efter denna incident, sov för 

skaldens del tydligen slutade lyckligt - med ett krogbesök på Liljehol- 

Upp% Herrans vilodag 

Vilar jag och min gelike. 

Schasen ligger uti dike, 

Riisten uti Karons rike 

Och p& 1,il jeho1ni.cn jag. 

Pr&n början av artonhundratnlet, &r 1804, finner vi fii1;iande m5lande skil- 

dyiing av trrilrten kring "ittja förfa1;tad av den p?i Wgen som svensk födde 

sedermera t::ske patrlilteri historleprofessorn och skalden Ernst Mori.tz 

Arndt. Arndt har gjort sig sarskilt irHrd hos oss genom sin reseskildring 

av vart land, Resa genom Sverige %r. 1804, vilken ingick i en resehand- 

------------------------m- 

bok som sede rbmera trycktes i Sverige aren 1807-1 t308,

I>e första trakterne omkr:i.ng Stock!-aln söderut iiro r3.tt 

behaqelige, i anseende till flera utsikter %t Malsren, 

samt rr,fn+:a Erupper av ekar, som prsda ni:.gra. iantgardar. 

hria tj.3.1 E'ittJa har ].,an doc:< till det xesta backig vag, 

med s?-.& g'irder! samt h2r O C 6.s~ ~ efi Zr,g. Vid Fitt ja h.,?de 

jag en förarselse, r-medan svenslie bonden darstades ar bort- 

skämd genom urng:inge ned alleharda slzgs folk, och lär dar- 

av ni&nga elakheter, skjutsbö!ifierna föreföllo mig har verke- 

ligen som ett akta pack. Dageligen utgår h!ir ett okroligt 

antal kgstar, hela gastgivaregArden var uppfylld av komman- 

de och farande resande. Jag anlände klockan 6 på aftonen, 

då alla lustpartier började svama tillbaka till. staden... 9 

Strax före mitten av arhundradet, &r 1841, fard.as Sveriges &varande 

kronprins Oskar förbi värdshuset i ??ittja p& en av sina resor. Hans dag- 

boksskildring markerar en revolutionerande förändring ?v reseförbindel- 

serna, sättet ett färdas, söderifrgn i Sveeisge till huvudstaden i och med' 

att angbatstrafiken tagits i bruk. 

Här på Albyfjärden. vid Fittja värdshus provade Samuel Owen det första 

svenska ångfartyget år 1816. Båten hette "The Witch of Stockholm", 

llStoc!chol~s-Haxan'l, och var en hjulkngare. Den bolmande röken som kom fran 

baten hade man tidigare aldrig sett, vilket föranledde namnet. Senare 

trafikerades Stockholm, med anhalt Varby, av hjul%ngaren "Sjöfröken". 

1820 kom ångbatstrafiken ighg på allvar. 

Nu ater till kronprins Oskars dagboksanteckningar från omkring 1840. 

Pittja lyser bland de övrif:a gastaiv~rg%rdama som Nord- 

stjkrnan p& himlafästet, men dar ar numera s& tyst och 

öde sedan sngbHtarra plaska i alla och med för- 

undrnnsvsrd hastighet samt på utsatt tid fortskaffa re- 

10 

sande till sin bestfirnirelse. 

I och -ed att jamviigen byagdes p% 1860-talet förlorade Pitt3a helt sin 

betydelse som s1:jutshkll. Fittja viiircishuc fungerade emellertid fortfa- 

rande, orrigi ven av annu e i h4rt exploaterad idyl ! islc sömlandsnatur, som 

restaurang ënnu i bördan av 1970-talet. Restaurangverksamheten upphörde 

tyvärr i och med uppförandet av höghusomradet Fitt?a, by~gandet av trafikleder 

och tunnelbanans tillkomst. Idag, oktober 1977, star de anrika värdshusbyg,qnaderna 

tillika forna 'vartlösa domsaga och förfaller.. .

Norsborg - medeltidens Hundhammar 

Septenberlövet började falla och tackte marken som en gul 

matta. Endast alarna spelade gnnu sin mörk2 grönska i Ma- 

larvi ken. hk mängd b& tar kcmmo ro ende f ran Hundhammar, 

och i den första stodo hertigarna Erik och Valdemar... 

Medeltidens Hundhammar, vcira dagars Norsborg, ligger invid Mälaren. Hund- 

hamar var en av folkungarnas kungsgardar. 'Hundt eller 'hundaret ar ett 

forntida förvaltningsområde i Svealand, motsvarande Götalands härad. 

Garden Norsborg hette tidigare ba~a Borg, Gardshamnet har fatt tállagget 

'nor1 med anledning av att en grevinna vid namn Eleo n o r a Liljencrantz 

bodde här i slutet av 1700-talet. 

I Erikskrönikan, ------------- som skildrar händelser ur svensk historia fr%n omkring 

1250 till cirka 1320 p& knittelvers, ornämns Hundhammar, Platsen spelar 

ocksa en roll i samband med en ödesdiger hacdelse i den svenska hitorien, 

Ovans taende fina skildring fr%n .............................. 

Sven skarna och deras hövdingar, kapitlet 

llCicilla i skogen" (1908-~glo), av Verner von Heidenstam ska illustrera 

hertigarna Erik och Valdemars seglats till Håtuna. Det var fran Hund- 

hamra kungsgard som de planerade att segla över Mälaren till H%tuna hös- 

ten ar 1306. På Hatuna kungsgård residerade just d% deras bror kung Bir- 

ger med sin drottning, vilka Erik och Valdemar illvilligt planerade att ta 

till fånga, 

s*,%. 

Deras illvilliga planer slutade emellertid med att hertigarna Birger och 

Valdemar fick möta svältdöden F det s% kallade Hungertornet p% Nyköplngs- 

hus. 

Sedan ar 1899 ags Norsborg av.Stockholms kommun, som har sitt vattenverk 

här. Vattenverket invigdes ar 1904, 

*' 

Garden Norsborg ngr man genom att %ka tunnelbana till station Norsborg, 

Hallundalinjen.

Romar. ti l.. . blon-mr -3 Vallinge och Alby $,irugr 

k laber sunnan tirev dec: saktri :?ra:? qepori. I?2.larens laby- 

rintiska vi:?-ld av I'j~i?-2.:l?: ccji szrci. . . frzm över p;limm.an- 

de, vils?~na vatter--~r:::ar, l.srqs :>r:nu spiirin:röra lövctr!i.r- 

der, Drsyta, granvuxna strnrdl,:lip~)or och zulblorriniga #n- 

gar ed F>-utsläppt broki;~ boskap, ?orbi vi tblommande tradg5.rda.r 

gick färden, och Uegel'Sr1i.i-eris röda l!:ingor . . . 

------------ 

nöyfattarec Sigfri2 Si;.ie;;tz tzr oss zed i F6.larnhrater (1911) p& en skön 

båttur langs ~ ? ~ l ~ stränder. r ~ n s Vi lagger till vid Va,llinge g8.rd, son? lig- 

12 

ger i en sänka av yL;älaren dar 3orns:on hsr sitt utlop-. Vällfnge i Salem. 

har gamla anor sos industria~.l%g~ni?g, hl a var här en teselindustri - med 

avbrott vissa perioder - ig8,ng linda fram till- 1800-talets början. 

Viillinge g&rd disponeras sedan 1943 av 3emvarnet. GBrden ligger i när- 

heten av Alby säteri, som år 1895 inköptes av den inte helt obekante 

uppfinnaren och fabrikören L Bi Ericsson. Lars Kagnus Ericsson innehade Al- 

by gård till &r 1013, Den ~Zlskötta xed prunkande parker omgivna herrgarden 

i Alby utgör idag en bjgrt kontrast till den trista gr8,muddiga betong- 

förorten Alby, vilken i början av 1970-talet växte upp inorra Botkyrka. 

Alby g&rd tjg~stgör idag som ~0n~ales~enthem i Botqr~a KOInInUnS regim. 

Vla E4 eller mea tunelbana t111 station Alby Kan Iilan KoIrma till Alby 

gard. 

P& 1010-talet gas"iudes Albi gärd av den t:;s!

Det 1ittc:rAra s~tllslra~et '.lade besöxt Malla Silve~~s~..olpe i Uppsala A r 

181b. Atterbom skriver till henne om Vallinge i ett brev: 

Vi l ~ varit a ~ vexelvis i Stocichoiri, dlilby och iie:l.lirige. 

ACK detta Vellin;:e, hv~lxet 3i:js-i-m: Vi lelde der et-b 

herrl.i;,:t iii', u~~iefct,? sk son Cu.tic; rike rnr-Jas i Psalmen 

Innan de tyska r.amerna akte hem t111 Tgs!cland same %r 1016 företog de 

en m..r,dresa i Sverige, med Atterbom och Geijer son ciceroner.. 

Atterbom skrev en. dixt som heter IiFa Borno". Dar 'Desr;rivs en utflykt som 

de litteriira vannel-na gjort till Bornö i Bcrnsjön i Botkyrka. Dikten 

"P& Bomö" ar tillägnad !'heliga par af Syster-Englar", anspelande på 

Amalla von Helvigs och hennes syster Louise von I~hoff's vistelse i SveFige. 

14 

Diktsamlingen heter följdriktigt Amaliaainnen. 

"Solens nedggng vid Wellinge den 30 juni 1810" i Amallaminnen ------------ speglar den 

stora saknad Atterbom kande inför de bagge vännernas o%terkalleliga av- 

resa till Tyskland. 

Amalia von Helvig kom i och nied sitt umgänge ned Atterbom och Geijer att 

få en plats F den svenska litteraturhistorien. Eemes bidrag vad gall-er 

svensica litteraturen hestar av översattningar till tysxa av bl a Esalas 

Tegnérs Fr~thiofs saga (1826) samt aven tolirningar av Atterbom- och GeiJer- 

-I_----------dïkter, 

----."------- 

--------------------------------------------- 

Liksom Sigz'rid Slwertz skildrar Malaren i Mglzrpirater (1 91 1 ) gör Selma 

Lagerlöf s& i R1i.s Rolge~~ssons untierbara resa genom Svertge (190b-190'7). 

Kapitlet i Xi1.s Zolgersso~ heter "CversvLimn:ingenn. 

Ilet &r nggot eget med Mcilai.eil, Ilen bestkr av idel tr%nga 

fjärdar, vikar och sund.. . llct ar, som om der! inte vore 

smpad SGr- anhat Xn lustfarder och segelturer och glada 

flskafangen.. . In~t!nstSaes visar den upp nakna, oasliga, 

förblasta strander. Det ar, som om den aldrig tänkt sig, 

att de slmlle bara annat .in lustslott, sommarvillor, herr- 

gardar och Yörl ustelsesttillen.

Salem - en fridens bonlng 

Idan blev hapen nar vi2g.n i~ur~~ace sig in mellan vil.lor 

och tiippor som sov i rid och solnedg&rig.. . Kar luften 

fylldes av ett dan som dran~te motorsurret var min första 

taniie att aet fan~s en Llygplats i nsrheten, men det var 

enda~t ett tag som rusade fram p& en banvall med manga 

lSng2 boggievagn~r. Stoya stnnbanan. V i for förbi en li- 

ten stztiunsbyggrad, ansprakslös son p& en lokalbaxa, vä- 

gen zurvaoe sig ut i sk~gen igen, och drog $stad genor 

insprgngda be:vgspassager for att n% fram till en kavlugn 

sjö som strackte sig in bland mallar och gronslra. 

- Dánvi~en? 

Chau1'1'o 13en ni ckade . 

- b vik av Uttran. 15 

För att ap?röra sinnena i Salem, nebrelska~s 'fridens bonrngf, kan berättas 

att declrarförfattaren Stieg Trenter förlade en av sina uppdiktade Irusli- 

ga mordberattelser till M&r.dnas brygga invid DAnvilren i Rönninge. 

Deckaren heter Kalla ------------ handen (19971, vari ovanstaenae bl a star att läsa-. 

I Rlfnnlnge bor en av ledanote~na i Svenslrô. Airadernien, författaren och 

----------- 

Översättaren Johannes Edfelt. I SalemsboKen (1973) skriver han själv att 

det var förf'attar~ollegan tillika konstnarlen Börje Sandelin, som nar han 

levde själv var Rörmingebo, som relrommenderade honom och hans maka att 

flytta till Rönninge. Sedan &r 193~ har paret Edfelt bott i villa Berg- 

vik v ~ insjon a Uttran och har hämtat ~nsplration ur den utso~t vackra 

insjönaturen. 

Mänens tjurhorn stangas med dirzzans skyn~en 

st&r,gas med sko{!ens plkar vid ins~östrancen. 

0, mina mannaArs sjö, min boi.tvandliets svarta 

vat-ten: Ett liv forrinner ocli villa ~'rbgor 

noter bara en;~ort av rndnlcall tystnad. 

- Tätare tystnad, en jättelik nur av tystnad 

ska i en skymning störta sig över dig, kviiva 

ocksa det ensamma i dig: du möter i 1;ystnads 

tystnad den döda, förenas dter med henne som 

i liv~ts i~e~ynnelse. Fingen ar s1 uten,

' Ovanstiiende sIcöna dikt av Johannes Edfelt, "Arzbesk en mhkall aftor,", in- 

g5r i samlincen Under Saturnus (1956). 

Forsk-rings~~esancien Sten 9ergniar! tilI.bz3 ngade sin barndoms somrar i Rönninge 

i Salem och .,.rom aven som vinxen man, efL;~.:. sina upptäc~tsresor i världen, 

att bosatta sig liar. Sten Bergman skrivel i ii?,ledri,rngsk;op~tltlet av boken 

---- 

Djur (1341): 

Hagelby - en kulturens boning 

Or? com~~arna förlades strövtagen till SSde~manland med 

Ronnlnge som utg8,ngsp~~rik-t. 

Jag nirns hur spannande det var att ialcttaga ett tiotal 

gdddungar, som jag en g~ng Iangade med en SKopa i sjön 

Uttyan och hade i ett anarim. 

Lyssna vill jag huru vinden 

susar 

uti halvutspruckna björkars lund 

spegla mig i sjön, dar anden 

krusar med sin köl det miinbeglansta 

sund, 

och i famnen av naturen 

drömma 

varens dröm, som ingen tröttnat 

an, 

och min sorg i jaktens lund 

f örglömma 

fri som skyn dar upp% himelen. 

Har p& HAgelby g5rd bodde under 1800-talet en av Botkyrkaskalden Herman 

Sätherbergs basta va.nner 'flendela Hebbe. Vänskapen dem emellan kom att vara 

livet ut. 

Tredje versen här ovan ur en av Herman Satherbxs mest sjungna och alskade 

körsAnger "Vintern rasat ut", som ursprilngligen hade titeln "Längtan 

till landet", f%r därför introducera avsnittet om Wendela Hebbe. ~agelb~ 

ligger nara Satherbergs födelseplats Tumba bruk, och man kan mycket v51 

tanka sig att det ar just trakten krlng Hagelby och. sjön Aspen som har 

inspirerat skalden nar han skrev sin oförglömliga sang. 16

Hagelby gard ligger utmed Eriksbergsv2iqen i närheten av sjön Aspen mellan 

Alby och Tumba centra. Den fungerar idag so^ ltulturcentrum, förvaltat av 

Botkyrka kommun. 

?%gelby har sedan lang tid t

gard vid den här tiden Fagelby lydde. Följetongen beskriver de manniskor 

som residerade p3 Mickelbergs g%rd vid denna tid. land nagra av de ge- 

stalter hon skildrar finns "rudan i backen", verklighetens baron Rudbeck, 

inför vilken av framställningen att döma Wendela Hebbe inte hyste de var- 

maste känslor. 17 

Ett rad för er, I kara urga: 

Nar dagzrna bli mörka, Lunga, 

S% flyn till sagans ~y17lne ö, 

Dar faglar hela aret sjunga; 

Och tran och blommor aldrig dö; 

Ja, flykten dit frh v erkligheten, 

Dar stormen nu bland drivor far: 

Ack, diktens drömvärld, som I veten. 

Sin egen sol och m%ne har: 

Som i ett prisma där tycks allt 

Fördubblat städse tusenfallt 

I skiftande och ny gestalt, 

Till färg, till form och inre halt. 

Som en liten introduktion inför nästa avsnitt om Tullinge, dar vi bland 

annat komner att möta två kvinnor son huvudsakligen kom att skriva sa- 

gor för barn, kan berättas att aven Wendela Hebbe skrev sagor, t ex 

................................. 

I skogen, sannsagor för ungdomen (1871). Ovanstaende ar ett utdrqg ur 

inledningen till denna sagobok, vilken tillägnades tlBarnbarnen p& andra 

sidan Sundet". 

Den första sagan i boken heter "Barnet och björnen". Sagan handlar om en 

liten flicka som gar ensam i skogen och plockar tranbär. Flickan möter 

en stor björn som hon bjuder p& röda tranbar hon plockat i sin naver- 

skäppa. När Nalle ätit sig matt blir han trött och somnar. Det Sr var och 

den Ella flickan som Er trött efter barplockningen somnar ocks%, med hu- 

vudet lutat mot björnens "sköna päls". Nalle har blivit flickans basta 

vän. 

.I 

Timmarna g%r och flickans föräldrar blir oroliga nar deras flicka dröjer 

s& lage och de går ut i skogen för att leta efter henne. När föräldrarna

finner sin lilla flicka "i syskonsang med björnen, blevo de s% förskräckta 

att de skreko högt i himlens sky...". Men, berëttas det i sagan, Ifbjör- 

nen blev ännu räddare" och sprang till skogs och syntes aldrig mera till..' 

När man laser Wendela Hebbes saga om "Barnet och björnen" kommer man 

18 

osökt att tänka p% Alice Tegnérs barnvisa "Mors lilla Ollett. --Denna odöd- 

liga barnvisa skrev Alice Tegnér &r 1894, allts% tjugotre %r efter det 

att Wendela Hebbes samling sagor publicerades. 

Ehligt Svenskt Visarkiv i Stockholm ar Alice Tegnérs "Mors lilla Olleu 

en bearbetning av en dikt av skalden Wilhelm von Braun. Enligt egna ef- 

terforskningar har jag kommit fram till att den dikt av von Braun 

som avses heter "'Stark i sin osk~ld"~ vars första vers lydec 

Liten pilt i fjällskog gick: 

Rosig kind och englablick, 

Munnen röd som tufvans bar... 

"Kors: hvad jag ar ensam här:I1 - tänkte gossen. 

Lagg märke till att man kan nynna samma musik till Wilhelm von B- Faun s 

dikts första vers som till Alice Tegndrs "Mors lilla Olle".' 

Dikten ingir i Wilhelm von Brauns Samlade arbeten del VI (1870) under 

'Dikter av allvarsamt slag1. En not under dikten talar om att upphovet 

till dikten !Itstark i sin oskuld111 ar en autentisk händelse som, en- 

ligt en norsk tidning, intriiffade med ett barn i september &ad ar 

1850 i Sarna socken. Som i Wendela Hebbes fall, en sannsaga: 

&lan kan saledes mycket val tanka sig att Wendela Hebbe antingen har hört 

talas om händelsen 1850 med barnet och björnen eller att hon last Wilhelm 

von Brauns dikt, eller b%dadera, och p% s% satt f%tt stoff och inspirerats 

att skriva sin saga !!Barnet och björnentt. Ett %r efter det att Wilhelm 

von Braun publicerar sin dikt, kommer \Vendela Hebbes sagobok ut. 

0.0 

En stund för eder glada trupp 

Jag sl%r p& gavel porten upp 

Till fantasiens undervärld 

Och önskar lycka p% er färd. 

Med spr%ket en g%ng rätt förtrogen, 

Man dröjer gärna, som jag tror, 

Bland folket, Ilaom i högar bor". - 

S& lasen da min bok "1 skogenn -r- 

Och len och minnens qm.ictopinr .TTT~ PTI 1871 

.

Tullinge - en högt liggande boplats 

Nar solen &tt över Tullingeberg, 

den ger at var socken en skimrande 

farg . 

Det blir en förtjusande .Jergsy~fc~i. 

D& kan det e j vackrare bli 

Fj i'.rde verser, av 11Botkyr!xa7.risan'! 

ApropB rubriken 'en högt liggande boplats1 kanske den kräver en förkla- 

ring. Ortnamnforskningen säger att suffixet -inge i Tullinge kan beteck- 

na kollektiv d v s folk, boende, bybor etc. Förstavelsen betyder 'höjd', 

'kulle' e dyl. 20 

Som en viss motvikt till ovanstaende vers ur Botkyrkavisans idylliska 

skildring zv Tuiiinge kompletterar Ylva Eggehorns dikt I1P% Kristi Himmel- 

färdsdag" bilden av dagens Tullinge. Dikten ing%r i avsnittet IPörort1 

i hennes diktsamling Han kommer (1975). Ylva Eggehorn ar bosatt i Sorunda i 

--------m- 

Nynashamns kommun. 

P% K risti Himelfardsdag 

anordnas ett protestmöte 

mot det planerade flygfältet har i hllinge 

Du bullrade inte 

ljudlöst gick du över tröskeln 

som inte längre var en tröskel 

nar du nade passerat vad vi p& 

den tiden kallade "tid cieii .r.:.-n'' 

Nu flyger din härlighet Tri 

i alla ödmjuka hjärtan 

men dom som förhärdar sig 

bygi..:cr i'örorter 

och planerar flygfalt som 

sakta förtrycker miinniskor 

l&ngt ner under bullermattorna 

irrar vi blinda i andlösa trappuppgångar 

23 

e * a Klag. 5: 1-8

För att korma till Tullinge fr$n HAgelby 8ker vi langs Erikshergsvagen 

till Tumba station. Där passerar bl a taget söderut. Antingen kan vi ta 

pendeltaget vid Tumba station till Tullinge, eller far vi dit p% vag 226. 

Som en appell till fortsatt litterärt strövtag i Tullinge och samtidigt som 

en presentation av visförfattarinnan ~lice Tegnér följer del av andra ver- 

sen ur hennes bekanta barnvisa "Vart ska du gå". Visan ing%r i häfte tvii 

iv ------------- Sjung med os3 ------ ~ama.(1893) och scrare Sven bl a i Ute ..................... 

blase- sommarvind 

(1951). 

Pår jag följa med? 

Hr jag följa med? 

Ja, det f%r du gärna. 

Redan som ung flicka, i 20-års%ldern, kom Alice Sandström som Alice Teg- 

n6r hette som flicka till Tullinge - da i egenskap av guvernant hos fa- 

mil jen Bei jer - som hade lantstzlle har i Tullinge. Året dessförinnan, 

&r 1883, hade hos tagit sin lararinneexamen. 

Alice Sandström förde dagbok. Den 8 september 1884 skriver hon: 

Reste till Tullinge. 

Naturskönt - stiligt - 

fornminnesrik trakt. 

Dagboksantechingarna den 10 septentber sarma &r illustrerar ytterligare 

det som ar specifikt för Tullinge, n5mlit;en omberget. 

Författarinnan skriver: 

Barnen och jag vandrade till Örnberget, vildt skönt, 

lemningar af röfvarberg, besago gmffalten, fört jusande - 

ack, den som haft hacka och spade: - Rensa svamp - bror- 

skal mellan fru Anna och mig - spelade - trefligt - god- 

natt:

Alice Sandström ]-side hamnat i ett mycket h.illturellt sallskap; Fru Anna 

Bei jer var sondotter till den store 1800-telsskalden Es.- ;,-:c- ., 

T'et:1!6r. Hennes 

tre bröder ES:::.::,": T!,,n:nér da. var ~~~~~~~~~~~~-e och professor i öster1Zr:d- 

ska sprak, E10f ?'ey?ér var bibli~teksman ocl~ kinlturhistorilrer och Jacob 

Tegndr var bl a sekreterare i Sve~slra doBriö~l2ggareföreningen. 

År 1885 blev Jacob Tegnér Alice Sandströms make. 

Jacob Tegngr var aren 1900-1905 delagare i Tullinge gard. Ar 1905 blev 

Tullinge gfrd aktiebolag - med Jacob Tegdr som medarbetare. 

Alice och Jacob Tegnér bosatte sig &r 1999 ud. garden Kik-ut, som de själva 

lät bygga med utsikt över Tullingesjön. 

Givet ar att den vackra naturen kring t ull inges jön har inspirerat vis- 

författarinnan, t ex i "Majas visa", som ingick i häfte fyra av S jung 

med oss, Mamma:, senare publicerad bl a i Ku ska vi sjunga (1943). 

2 2 

---------------- 

----- 

Alice Tegnér komponerade sjalv musiken till "Majas visan, 1-ksom till 

många andra av sina visor. Nar nedan enara versen av "Ma jas visa". 

Sjön glittrade som silver, 

och körsbärsträdet stod i blom, 

och svalan, kvick och munter, 

just hit ned våren kom. 

I dikten "Sommarkväll p% T~llingesjön'~, ar det %ter naturen kring Tullin-e 

sjö som har inspirerat författarinnan, denna gang under en roddtur i stilla 

sommarkvällen. 

Sakta glider vår lilla b&t. 

o 

Aran vilar, l.cv6ller; s rc?risa S!E~T 

speglas vid bergets h5.li. 

Solen kjsser furans barm 

purpilrskimrab, rG(! och varm 

trött av sin lek vind nu vilar 

ljuvt i sommarkväll, 

2 3 

Alice Tegnérs visor har glatt generationer, och det ar givet att de aven 

i framtiden kommer att uppskattas av manga manniskor. 

Författarinnan har f0tt en vag i Tullinge uppkallad efter sig.

Sör-garden heter den garden där Gustav och Karin och 

Sven och Greta och Lill-Olle bo. Far i Sör-garden heter 

Anders, och mor heter Anna. Barnens farmor bor ocksa 

i Sör-gården och även Pelle och Naja, som t;i2na dar. 

Sven och Karin g&r rednn i skolan, och Greta skall just 

börja nu. 

1fSnga människor av en aldre gb>neration känner sakerligen igen ovanst%en- 

de rader. Det ar naoligen de första radem2 i första skol$rets läsebok 

fr%n 1912, --------- Sörgarden, författad a7 Anna Maria Roos. 

I andra skolarets läsebok, I Onnemo (1913) kan man läsa sagan "De bada 

-------m 

vallarebarnen" med undertite1"Per och Brita träffa prins Mendeli och prin- 

sessan Zendeli". Sagan handlar om syskonen Per och Brita, som flyger p% 

förtrollade svanar till Arabia-land. Säkerligen har Anna Maria Roos in- 

spirerats av Nils Holgerssons färdsätt på vildgasen A1:ka fr%n Kebneka.3- 

se nar hon skrev sin saga. Selma Lagerlöfs Nils Bolgerssons underbara 

resa ------------------ 

genom Sverige kom ut %ren 1906-1907. Men nu %ter till Anna Maria 

Roos' saga, där det bl a berättas om hur syskonen Per och Brita gör en 

provtur p& svanrgggarna och då. passerar ett högt berg. P% det haga ber- 

get Bor det en kungsörn. Berget i sagan heter Örnberget, allts% Tullinges 

Örnberg, som Alice Tegnér beskrev redan ar IS84 i sina dagbcoksantecknin- 

gar 

Fr%n %r 1907 bdde nemligen Sörg%rndens författarinna Anna Maria Roos 

nagra &r i en vacker sekelskiftestlyggnad, tillhörande Tullinge g%rd, som 

hette Elgenstorp, varifran hon tfril a s%g det mäktiga Örnberget. Huvudbygg- 

naden p% Tullinge g%rd brann ned 1943 och har ej aterupphyggts. 

Liksom Tullingenaturen fungerade som inspirationskalla för Alice Tegn&r, 

gjorde den samma sak för Anna Marja Rocs, Ile öf-icge författarkollegerna 

inledde ocks% ett fruktbart samarbete. Till mEnga '3arnvisor, skrivna av 

A~na Maria Roos, satte Alice Tegnér musik, t ex till visan f'B18.sippor" - 

som jag antar att flertalet svenskar har sjungit nagon g%ng i sitt liv. 

i 

Rl4.sippan ute i backarna star, 

niger och säjer: "Nu 3r det var." 

Barnen de plocka sma sipporna glatt, 

rusa sen hem under rop och skratt. 

Visan publicerades i hafte nummer tre av .................... 

S jung med oss, Mamma: (1895) 

och senare bl a i Visor och sanger (1938). 

---------------- 

3 3

I en av Tuiiinge gdrds flygelb:.ggncr.der, Kungsstugan, vid Tullingesjön, 

bodde skalden Gustaf Fröding under sin konvalescens somrarna 1908-1310. 

Han bodde ocksa hHr i Tullinge vintertid dessa &r, men d% i ett annat 

hus i närheten av Ihillinge gards mangardsbyggnad. Vid hans 3ida:d.enca 

tid fanns bl a sköterskan Signe Trotzig. 

Inför den förest2ende flyttningen fr& Gröndal till Tullinge skriver Signe 

Trotzig i ett brev hösten 1908: 

... Tullinge ar en mycket vacker plats, ej heller s% av- 

lägsen. ... Skalden var ratt tilltalad av hade natur och 

bostac. "Kungsstugan" har ju ocKs& sitt intresse, da den 

lär vara fr&n Drottning Kristinas tid. ... man får val 

2 4 

hoppzs Skalden dar komer att Banna ro och trevnad. 

Per Hallström, AlSert Engström och Erik Axel Karlfeldt var några av de 

författarkolleger som besökte Gustaf Fröding under hans Tullingevistei- 

se, Bland andra kulturpersonligheter som under den har tiden ocksa hälsa- 

de p% skalden var konstnären Richard Bergh. 

Strax efter ankomsten till Tullinge, hösten 1908, f%r Frödings syster 

Cecilia F~öding brev av Signe Trotzig. 

.*. 

Vädret har varit det härligaste, soligt och varmt, har är 

verkligen mycket vackert och fridf'ullt, en praktig utsikt 

över Tullingesjön. Stugan ar, sedan den blev uppskurad, 

hemtrevlig. 

Skaldens rum ett rätt stort, soligt rum, en stor gammal- 

dags kakelugn, dar stora brasor redas och njutas. ... 

Skalden känner mer av hemtrevned har, njuter av höga fönster 

och högt i taket. ... m garnnal präktig egendom detta, stor 

park, stor trädgard med massor av allt. 25 

Förvintern. 1909 -kanner si g Gustaf' E'röding o~ttre och Signe Trotzigs brev 

andas den har tiden optimism. I sina brev skriver sköterskan bland annat 

om Frödings %tervunna arbetsglädje. Under vintern gör man förberedelser 

för den kommande somaren. 

Den 7 februari 1909 skriver Signe Trotzig i e tt brev: 

Vi trotsa vsder och vind, göra de mest vittomfattande pro- 

menader p5 en 3 h 4 timmar, harliga skogsvar)ar i glittran- 

34

de sol och vit mjuk snö, det vackraste i viirlden. Slika tu- 

rer verica viilgörande till kropp och sjiI.1, 

För att Aterga till sommaren, vill jag endlst ranns, det 

Skalden uttryckligen uttalat den Bnskan, att d& flyttning 

mAsd;e ske i var, den ej m& strack2 sig langre a.n till den 

lilla nntta stugan nedarför stora byggningen vid sjön, Kat- 

rineholmsstugan. Stugan innehal-lei fem rum, kök, skafferi, 

kallare i~omhus, e;;en tr$.dg%rd ned staket omkring o. s .v., 

ligger förtjusande med Örnberget som bakgrund, alldeles 

26 

ensam och ogenerat ... 

Gustaf Prödings sista diktsamling, Efterskörd (1 glo), kom till har 

p% Tullinge gArd, allts% sannolikt aven nedan citerade dikt. 

Nar vi nu ska fortsätta var resa p% Jakt efter litteratur med anknytning 

till Södertörn och nästa anhalt ar Tumba, tycker jag det passar bra att 

citera en av Frödings 'muntra dikter1 i samlingen Efterskörd, ---------- "Gamle 

Grevinna p& Gampertin''. Dikten ar skriven p% viimlandsk&: 

Da va inga roskull te vare 

i t jiinst nar grevinna p% Gampertin, 

A 

ho tratta, ho va som a mare 

% mat Ieck en sknmer an svin, 

för tunnkokat välling & maskfrätt palt, 

å kanski iblann litte flst va allt, 

A 

som gamle gre.vinna te mat befallt, 

en svalt. 

Å vällingklocka, 

å. vällingklocka 

ho va s& bakfram 

% veckvi.11 

% sang sthit 

5 sang stalit 

; 

om sur sill 

% sur välling 

?i 

sur v5.ll.i ng 

a sur sill. 

3 5

Prödings dikt ar byggd p& en sagen om en sn%l högadlig dam i Varmland, 

men son sagt skrevs den förmodligen p& Tullinge $rd. Jag tycker dikten 

är festlig och melodisk och sarskilt intressant i och med att den i mycket 

parni nner om der poesi till ~aillin~kloclcarn~,~~ som 'rodzdes och v.ïxte 

fram blard det arbetande folket, företradesvi s blard statarna. Fröding 

ar ju ocksa tldigt ute son opponent mot de usla v;llkor, under vilka 

statarna i vart land tvingades leva s& lënse stats:rstemet varade, allts% 

anda fram till 1945: 

28, 

Hör här hur dikten till v2,llingklockan frun Tumbs l%ter: 

Bl% välling, 

sur strömming, 

varghundar, 

hem med er a at: 

Lagg yxa p& backen, 

satt mössan p5 nacken, 

skynda dig hem % at: 

Nästan överallt p% de stora herrgårdarna på Södertörn hänger välling- 

klockorna kvar uppe p% ladugårdsgaveln. Klockans ringning innebar att 

lantarbetarna äntligen, efter ett drygt dagsverke, skulle f& sig en val- 

förtjänt paus.

Historiens vingslag kring Tumba 

Jag föddes vid riksbenkens pappersb~~k Tumba dea 19 juni 

1832. .. Naturen kring mln Tödelseort Tumba ar icke av 

det slag som erbjuder storz vyer; men den ar ri.k p& om- 

vexling, med taflor av berg och s;iörr, kullar och dalar. 

Den a, som drifver brinke-ts verk, erh&ller sitt vatten 

fr8.n flera sjöar, af hvblka den största stracker sig ända 

bort mot trakten af Södertelge. Sjalfva bruket med dess 

tomter och byggningar ligger i en langsträckt dal, som i 

öster mynnar ut mot ett öppet lagland, bestaeniie af argar 

och akerfält, och genom hv; lket Tumba-& rinner ut i en 

vacker insjö, Tullingesjön, son stgr i kommunikation med 

ytterligare en s ja, Albysjön, hvars vatten utrinner i 

Mälaren. 

Den litterära person, som beskriver sin födelse- och uppväxtplats på detta 

satt, är skalden och läkaren Herman Särnerberg i den självbiografiska boken 

------------- 

Lefnadsminnen (1@6).~örfattaren dog Aret därefter, Attiofem %r gammal. 

Herman Satherbergs far var Tumba pappersbruks förvaltare. Tumba bruk ags 

av Sveriges Riksbank och bruket fungerar som vardetryckeri. År 1755 anla- 

des bruket. Inom pappersbrukets omr%de finns en gammal bruksbyggnad från 

1763. Idag anvF.nds byggnaden som minerem , tillgängligt för allmänheten. 

På det öppna laglandet I1best%ende af Sngar cch &kerfaltrl, SO? Herman 

Sätherberg skriver i inledningen av Lefnadsminnen ser det annorlunda 

,,, -,,,,,,? 

ut idag. Närmast Eriksbergsvagen har vi till exempel Tumba kyrka, en 

modern skapelse fran 1970-talets början, och helt nara vagen ocksa rad- 

husbebyggelse. Längre ut p% faltet ligger Botkyrka kommuns ärggröna kommu- 

nalhus, en gymnasieskola och ännu lite längre bort ett nytt sjukhus, som 

invigts i Er, 1977. 

När Herman Satherberg skriver att Tullingesjön "star i kommunikation 

med ytterligare en sjö, Albysjön" beskriver skalden i själva verket ett 

stycke svensk hi storia. Förbi rdelselanken, det smala sundet, mellan sjöar- 

na ar Ylottsbrokanalen. Nagon kilome ter fr8n kanalen över Alves ta gards 

agor gick den gamla Tingsvagen till Sva~tlötens tingsplats. Tingavägen 

var allts& den gamla Stockholm~vagen fran tiden före 1660, som anvxn- 

des innan landsviigen till Fittja anlades. Tingsplatsen 1å.g nagra hundra 

meter f &n Botkyrka kyrka vid torpet Eriirsberg, d =&ungefär - vid den 

2 9 

viadukt som nu g5r över Europaväg 4 p% vag till Tux?~.

Medan vi and& befinner oss vid Flottsbro, mhte jag namna en nyutkommen 

bok Söder -------_------ om söder (1977) av Olle Rydberg. Författaren hzr namljgen en 

del att berätta som anknyter till nzmnda bros ö?en. I boken far vi bl a 

veta att det var över den har bron som Erik X1ill56S_-tH&ade för att möta upp- 

roriska bönder. Har lite nutidshistoria. I en Gösta Ekman-film, "Unge 

greven tar flickar, och priset" 0924 ) spelar F'lottsbro ocksa en roll. 

I filmen förekommer det nimligen en biljakt och just p& Flottsbro hznder 

det ödesdigra, bron sprangs och en av bilarna störtar i vattnet, Bron har 

ateruppbyggts under 1970-talet. 

Nu befinner vi oss ater p& Herman Satherbergs födelseplats, Tumba bruk. 

Vi åker p& Eriksbergsvägen ett stycke mot Hagelby. P% höger hand strax 

innan Hagelby ligger Botkyrka kommuns brandstation, som byggts under 

1970-talet, Har på den plats dar brandstationen nu ligger låg tidigare 

gard. Gården uppfördes %r 1786 men brann ner till grunden,föror- 

sakat av ett blixtnedslag, %r 1954. På Tuna gard bodde Herman Satherbergs 

mor som änka omkring &r 1840. Hon blev anka redan 1827. 

Efter medicine licentiatsewamen 1835 fortsatte Herman Satherberg sina 

medicinstudier mellan aren 1837 - 1843 för att år 1843 avlägga medicine 

doktorsgrad i Lund. Under en mellantid, aren 1841-1844 var han anställd 

som biträdande överläkare i Stock'?olm. Sommartid vistades han hos sin 

mor på Tuna g%rd, 

Sommaren 1839 berättas det att Herman Satherberg och hans mor fick be- 

sök av den världsberömda sangerskan Jenn~ Lind. Till Jenny Linds ara 

hade Herman Satherberg planterat en 1indfiiamQr &den. Han skrev också. 

en visa till henne, som hon senare själv kom att sjunga. 

Må har du gro och vaxa 

Du spada vackra lind 

Jag viger Dig ät solen 

och vanlig sommarvind 

Din krona skall Du valva 

sa skön uppii ;din haii 

och vinka odlarn till dig 

inunder skilggxikt t ja.11. m

Grödinge - med VLSrsBng och vargr,r 

--P 

Vi tanker oss nagra &r tillbaka i tiden i Satherbergs liv. Samtidigt be- 

ger vi oss p& vag 225 fran Tumba förbi V%rsta i riktning mot Ngnashamn. Vi 

ska nämligen besöka Nolinge gSrd som ligger i Grödinge. 

När Herman Sätherbergs far dog &r 1827, d% Satherberg var endast femton 

%r gammal, köpte Satherbergs mor Nolingg -- ghd. I'% Nolinge bodde familjen 

i sex Br. 

Att &ren 183T betydde nggot alldeles extra för Herman Satherberg förstår 

vi nar vi läser Lefnadsminnen. Han skrivep. 

m 

En af dc u~ge~axeste ~$rar jag gecomlefvat var den ~ d e ? 

ar li35l.. . Hur lifligt aiinns jag icke det virvlande orr- 

spelets revelj om morgnarna, och hur tycker jag mig icke 

se den dar svartbefjädrade spelmannen i solskimret upp i 

- . 

den höga gr~ntoppen, , . 3 l 

Att Herman Sätherberg upplever arstidernas växlingar intensj-vt framgar 

bade av hans prosa och poesi. Kanske var det den här v%ren i Grödinge som 

skalden Frides nar han skrev sin underbara llV%rs%ng'\ som bl a ingar 

. . 

i Sverige i sang och bild (1966). 

----------------------- 

Glad ~%som fageln i morgonstunden 

halsar jag v%ren i friska naturn. 

Lärkan mig ropar och trasten i lunden, 

ärlan p+ %kern och orren i firn. 

Se, hur de silvrade backarna sm& 

hoppa och sl% 

vanliga armar kring tuvor och stenar: 

Se, hur det spritter i buskar och 

grenar 

av liv och av dans 

i den harliga v&rsolens glans. 

Detta ar förs ta versen shgen. Dikten tonsattes av Prins Gus-kaf. 

Vid den har tiden, i mitten av 1800-talet fanns det varg p& Södertörn. 

Herman Satherberg, som vi? ?iitig jagare, beskriver med humor i Lefnads- ------minnen 

följande episod frKn dessa vargatider. Det har hunnit bli vinter 

----mnu.

Grödingeskogarna voro ett kart tillhall för rofdjur. 

Jag minns huru vi en bister vinterdag, då snön yrde kring 

knutarna, fingo se fem vargar i en klunga komma dansan- 

de i snödrifvorna på gardet nedanför garden: ett skönt 

3 2 

turistsällskap - alla herra-na kladda i mrma pelsarz,- - 

-.. . 

Idag är Nolinge friluftsomráde. Sörmland~leden,~.som invigdes i början av 

1970-talet, g%r här bland annat, och Lida friluftsgard ligger intill fri- 

luftsområdet. Förutom med bil gar det bra att %ka hit med buss, nr 727 

eller 729, från Tumba station. 

Innan min litterära odyssé fortsätter över till Nyngshamns kommuns doma- 

ner, far vi tillbaka ett stycke till Varsta i Botkyrka pa vag 225. 

Varstavi - en själasörjares boning 

D% de p4 en gästgivargards kärra kom farande fr%n Tumba 

ner mot Malmsjö, greps hon av den yppiga sommarfägringen 

hos en skyddad mot söder vettande tomt vid vattnet. r.. 

Bekvämlighet, ro och sol ar vad som Zrämst kännetecknar 

Den som blev s% hänförd av naturen kring Malmsjön i Varsta, som endzst 

ligger 5 kilometer från Tumba station, var själsläkaren Poul Bjerres 

hustru Gunhild - dotter till1 Gluntarnes skald Gunnar Wennerberg. 

Poul Bjerre var en mycket mAngsidig man, Porutom att han var verksam som 

läkare, hann han med att skulptera och skriva ett flertal böcker i skilda 

ämnen. Han introducerade 1 Sverige psykoanalysen, vilket skedde med föredrage 

t Psykoanalysen ------------------------------------ 

som vet enskap och terapi infoy3sxsska läkaes%llska_.pet 

%r 1910. 33 

Vart hem skulle ligga vid vatten. Utan himlens speglingar 

känner man sig alltför jordbunden. 3 $ 

--- - - ___.________ .-- - ---- ---- --- -. _I._ 

- 

Sedemera köpte paret Bjerre just den tomt som fru Gunhild fascinerats av 

-- - -- '---T. .--- -- - -.- - _- _____ .--- .-. - . 

redan vid deras försts besök här vid Malmsjön. Här 1st de bygga ett vackert 

hus, efter egna rItn+ngnr, som de ko- att !:alla Varstavi. 'Vit är ett forn- 

svenskt namn för offerplats. Ar 1915 p& midsonmarafton flyttade de hit. 

Poul Bjerre bodde sedan har till sin död 1964. Hans maka dog redan ar 

4 0 

--.- -

Att vara människa 

det ar att bara 

evigheten i sitt hjärta 

o& vara uppfylld 

av jordisk skaparkraft. 

3 5 

Åtskilliga av Poul Bjerres skulpturer st%r i Varstavis trädgård, bland 

annat - nara stranden - den symboliska skulpturen Ynglingen och livsbaga- 

ren. Poul Bjerre benämnde sitt hem Varsta-i "min andes verkstad". 

Poul Bjerre kom att umg%s med datidens stora kulturpersonligheter. Han 

umgicks t ex mycket med skulptören Carl Milles. I sin egenskap av läkare 

träffade han bl a Simund Freud, Carl Gustav Jung och Alfred Adler, tre 

av psykoanalysens "kyrkofaderf1. Den österrikiske lyrikern Rainer Maria 

Rilke och niinga andra av datidens kandqman och kvinnor ingick i Poul 

Bjerres nara umgänges- och vänkrets. 

örf fatta rinn an Ilmelie Posse, Gunhi ld Bjerres dotter i hennes första äk- 

tenskap, kom att skriva manga av sina böcker i Varstavis tradgard. 

Varstavi ags idag av Stiftelsen V%rstavi. Den bildades 1950 och vill 

föra vidare Htänkesattet Bjerre", d v s psykosyntesen, som ar en utveck- 

ling ur psykoanalysen. Stiftelsen anordnar kulturaftnar pa Varstavi med 

föredrag, lyrikstunder m m.

Noter - Botkyrka kommun 

l/ A Ahlgren, Then gamble godhe Kroghen, s. 12. 

2/ Publicerad i tidningen Botvidsbygden, organ för Botkyrka hembygds- 

gille 1977, s. 10. 

3/ Fittja gästgiveri uppfördes &r 1663. Gästgiveriordningen frAn $r 

1561 innebar att man inrättade sma taverner i Sverige, med skyldig- 

het att tillhandahalla skjutshästar %t dem som kom resande. Ordnin- 

gen upprätthölls i 372 %r, till Ar 1933,' 

4/ L Widding, Pa ryttmästarns tid, s. 221-222. 

5/ I Schnell, Genom Södermanland i kalesch eller gastgivartrilla, s. 18. 

6/ Linne? p& Oland, en antologi sammanställd av B Gullander, s. 24. 

7/ 1 Schnell, Genom Södermanland i kalesch eller gastgivartrilla, s, 35. 

8/ C M Bellman, Levernesbeskrivning, Fredmans epistlar ..., s. 354. 

g/ I Schnell, Genom Södermanland i kalesch eller gastgivartrilla, s. 55. 

10/ A Ahlgren, Then gamble godhe Kroghen, s. 29. 

ii/ Hatuna kungsgard lag 6 km väster om Sigtuna, invid segelleden till 

Uppsala. Ingenting av garden finns kvar ovan jord. 

12/ Salem inkorporerades med Botkyrka kommun vid arsskiftet 1973/74. 

l3/ E Tykesson, Atterbom, en levnadsteckning, s. 104. 

14/ Salemsboken, s. 104. 

15/ S 'Prenter, Kalla handen, s. 98. 

16/ I Padel, Botkyrka förr och nu, s. 10. 

l?/ B Hebbe, Wendela, en modern 1800-talskvinna, s. 123. 

18/ Alice Tegnérs "Mors lilla Olle1' ingar i häfte 3 (9) av Sjung med oss, 

Mamma: (1892 - 1934). 

19/ W Hebbe, I skogen, s. 6-7. 

20/ E Sundström, Tullinge - en boendemiljö, s. 4. 

,' 

21/ Klagovisorna 5: 1-8. 1. Tank, Herre, på vad som har vederfarits 

oss; skåda ned och se till var smälek, 2, Var arvedel har kommit i 

frdingars ggo, vara hus i utlänningars, 3. Vi hava blivit varn- 

lösa, vi hava ingen fader; våra mödrar äro sasom ankor. 4. Vattnet, 

som tillh~r oss, f& vi dricka allenast för penningaq var egen ved 

m%ate vi betaila. 5. Vara förföljare äro oss p% halsen; huvu trstta 

vi b äro, unnas oas dook ingen vila. 6, Vi hava m%st giva oss 

under Egypten, under Assyrien f6r att f& brad till att matta oss med.

7. Vara fader hava syndat, de aro icke mer, vi m%ste bara deras 

missgärningar* 8. Trälar f& rada över oss; ingen finnes, som rycker 

oss ur deras v%ld. 

22/'S Palmborg, Alice ~egngr, s. 98-99. 

23/ E Sundström, Tullinge, en boendemiljö, s. 22. 

24/ G Kchanek, Skalden och sköterskan, en bok om Gustaf Fröding och 

Signe Trotzig, s. 60. 

25/ Ibid., s, 61. 

26/ Ibid,, s. 72-73. 

27/ 

M Rehnberg, Folkdiktningen om vällingklockorna (sömlandsbygden 1943, 

s. 115-132). 

28/ Svenska barnvisor och barnrim, samlade och ordnade av Johan Nord- 

lander, s. 170. 

29/ I Padel, Botkyrka förr och nu, s. 10, 21. 

30/. Ibid., s. 60. 

31/ H Satherberg, Lefnadsminnen, s. 72-73. 

32/ Ibid., s. 70. 

33/ J Landquist, Poul Bjerre, själsläkaren och konstnären, s. 67 och 39. 

34/ P Bjerre, Pr& psykoanalys till psykosyntes, urval och kommentarer 

av J Barmark och I Nilsson, s. 204. 

35/ I Fredin, Poul Bjerres livssyn, mänsklig helhet, s. 48..

WITEL TRE 

Nyniishamns kommun 

1. Sorundabygd med storgods och gardar 

2. Författarparet p& Johannedal 

3. Vansta, bostad för "Nordens Archimedest! 

4. Folklivets skildrare 

5. I1En master Olof i predikstolenn i Osmo kyrka 

6. Ute blaser sommarvind p& Herrö gard 

7. Rynashamn, en ung stad vid -havet 

8. Statarnas ombudsman p& Harnmersta gard 

9. Sot~ske5ren - en v.:storisk, plats i litteraturen

Soru~dabygd ned storgods och &dar 

Sorunda fornbyad, seklernas arv, 

given oss vErda sen tjdevarv. 

Jordbunden FLttling lyckan biir fann 

i sö~,la-odsre jden bördig och LTrann. 

FXdernas Kyrka rest uti b:, 

kullar och dälder, malnar och d-i. 

Blhande skogar, böl jande falt, 

sjöar och vikar, Himmerf jards-balt. 

Storgods och gardar, byar och hus 

ligga som smycken vid vagens brus 

Kalkberg och asar för industri, 

lada och bod för bondestam fri. 

I diktens form presenterar har ovan en bygdens dotter Karin Jonsson 

fran Frölunda i Sorundabygden, Dikten heter "Sorundabygd" och ingår i 

en bok son ger en allmän presentation av trakten, Sorunds sock~j-gch 

____-_-_----------- 

dräkt frsn Sorunda ( 1 967 ), skriven av dåvarand-e landsantikvarien och 

krönikespelsförfattasen i Nyköping Ivar Schnell. 

Redan under förhistor: sk tid har man funnit att Somdatrakten varit bo- 

plats för människor. Trakten ar mycket rik på fornlaniningar. I\;l&nga av de 

äldre gardarna och torpen som finns har i Sorunda ar mycket väl bevara- 

de. 

Ett av de storgods i Sorunda som gatt till litteraturen ar F%llnas, medel- 

tidens Bldanas, vid Himmerfjarden,som utgör en vik av Östersjön* 

Författarinnan Ulla Isaksson skriver i sin novell "I nornors kamare" om 

------- 

sin egen norrilor. IJovellen inggr i novellsanli~gen Kvinnor (1975). Son; 

ung flicka följde mormodern med en av sina broc'er söderover i Sveriges 

land. Brodern hade f&tt arb-ete som slrogvaktare p$ %llriäs gods. Normo- 

der% ville hemifrh och da hon "misstrodde iLk$er~kapet'~ s&g hon har sin 

chans till frihet och lle;?:ev Erantidfl. Ulla Isaksson citerar själv detta 

uttryck i sin novell, förmodligen för att understryka att detta faktiskt 

är mormoderns ef-et uttalande. 

Har p& Fallnas he"rgbrd fick riormodem mot mat :ich 3usriim t;iGnst som hus- 

hallerska. P% sin fritid och lbngt in r% n$tteni.a stickade hon olika plagg 

- . -.. _ . _ - -.-p& 

den stickmaskin hon beställt Tran ataden, bertittar ~ l i Isakisson a i sin

novell; h100 aiia oUdS gifte sig mormode-zn.,,, i

Den stora vsrgflocken, ledd av el? vit var$ianne enligt 

ryktr:t, hade 1an.e frestat %Ll.a~:odet i trakten. , 

stan vintern annu inte var inne och de stora skogirna 

p3 Södertörn bjöd övernoa av vilt att sl&, hade de gr& 

redan i slutet av september ryckt allt narnare bygden runt 

Sorunda kyrkby. 

Snart ir.Lopp uer? ena uncierrattelsen e.'ter den andra om 

svara hgrjningar. . . . Parflockar, som annu gatt i hagarna, 

hade beska$tats upp tiil en f?Zrdedel på en enda natt, 

Och tv2 ridhastar, so= &%tt p2 bete vid Sjöängen alldelcs 

i närheten av Fituna slott, hade blivit s& s vht rims att 

de mast slaktas. 3 

........................................... 

I bildverket fr&.^ &r 1972 P% jakt efter Pistolekors tid, bilderna och 

---------- 

dokumenten berättar Lars Widding själv om det kallmaterial han anvande 

sig av då han skrev Sorundasviten. Han skriver att han "försöker efter 

basta förstånd ge en så dokuxentar bild som möjligt av den verklighet 

4 0 

som fanns.. .l: Arstafruns ----------------- dagbok (1793-1839), d v s Marta Helena Reenstierna-von 

Schnells dagbok, som jag berattat mer utförligt om i Botkyrkaav- 

svnittet, har varit till stor hjälp för honom, uppger han. 

Lars Widdings Karolinersvit, som publicerats efter Sorundasviten, inleds 

med romanen En _______-_________- tid för hjältar (1974). Serien följs av ytterlig -are tre 

historiska skildringar k tid för vreden (1975), De fyra ryttarnas tid 

.................... 

(1976) och Den siste karolinern (1977). Även i denna serie berättelser, 

som skildrar 1700-talets första decennier, möts lasaren av ett rikt per- 

songalleri. Handlingen ar delvis aven i denna romansvit .förlag& till m- 

tuna sateri med ornejd. 

P8 F&lln?.ls, som varj.t kGnt under namnet ?aldanils, l&g under medeltider. 

ett försvarston. Sedan 1291 kLi.nner man till godset PSLllniis ägare. Fall- 

niis blev utsatt för rgssarnas harjningar p& Södertörn &r 171 9, r,en kar 

senare &teruppförts. Hcrrghrderi har idag den !;araki;eristiakt rosa FLll- 

nasfar-;en, 

År 1653 byggdes Et~ina i::drd. Cirka en kilometer ~'rfin huvudbygi.\,naden har 

man oclreii fi1.nni-t ;.r':ndrester av hiis. Geno! sitt utsatta lage vid Himmer- 

fjitrden blev ocks& Fituna herrg8rd 'brtind av ryssarna under tiesas harjnings- 

tåg &r 1719. Byggnaden återuppför dr.^ emellertid, för att senare rivas 

av sin nya ägare Stockholms rt?(i r:' iobo-talet. Reden under 1600-talet 

kor*. k.rFrgArden i slakten Bonde - ëg~. T den p5 1960-talet renoverade ka-

val Jersfl:?,r;eln Piti~na :.;.;or har V$.rlcisv?ti~rfondec sitt kofltor id,?&. 

'y&lln,j;s godc i lij;he-t nc.5 >Ytii.:,:a l iggur i7i.d 6s-i;::rsjövike~ I?i.rii.rerf jarden, 

F&llnäs söder orn Sorunda sad~alle, Fituna norr diirorr,. 

F&llnas respektive kïtuna nnr vi geiio:l? ad; t &a v';.; 225 fr%n VQrsta not 

Nyniisharqa. Dessutom khn rnan &ka en buss nlm-rzer 7F7 som komxer friin Sö- 

T O 

dertalje och har hLllplats i Jzrsta. 

I den till detta avsnitt inledande diktens tic6je strof talas det om 

"kalkbeig och asar för industri ...lr. Industrin SOT. avses ar cenent gbri- 

ken i Stora Vilra, sox anlades p& 1940-talet. Cementind~striri dar ar fdag 

nedlaggningshotad. Vad har d& Stora Vika med v8,r svenska litteratur att 

göra? En liten kuriositet bara, som en första irtroduktion till ngsta 

avsnitt. Författarinnan Moa llartinsan skötte nämligen sekreterarskapet 

"med rivande och eldig effektivitet1!, som författaren Ivar Sehnell skri- I 

ver i sin presentatiun av Sorunda socken, i den Vagsanfallighet son ivra- 

de för byggandet av en för frakt till fabriken frarkomlig vag. 

Pörfattarparet p% Johannedal 

Dar ar Sorunda och dar ar Ösmo. Nar jag ligger i badkaret 

har jag huvet i Sorunda och resten i Osmo. En karg trakt, 

och isolerad fast s& nara Stockholm. 

Ovanst5end.e uttalande finrs att lasa i en artikel i tidningen Röster i 

----- RadLo från 1977, skriven av Matts Rying. Artikeln baserades p& en intervju 

han fick oed författarinnan Moa Martinson vid ett besök &r 1959 i hennes 

5 

torpstuga Johannedal. I femtiofem &r av sitt lfv till sin död 1963 bodde 

hon p% torpet Johannedal. 

I sin ~Jälvbiografiska skildring .................... 

Armén vid horisonten (1942), en bok son 

senare i n&got ?i'örFLndrat sktek kom ut med titeln Jag möter en diktare 

------------------I- 

(1950), beskriver Moa Martinson i lyriska tongnngar sitt harda liv hXr 

p% torpet Johannedal under första varldskriget. Mitt under krigstiden födde 

Moa Martinson sin yngsi;e son - hon var vid detta tjllLalle helt ensam 

p% torpet, Dema dramatiska händelse finns beskriven dels i he~nes sgalv- 

biografi, dels i hernea debutroman Kvinnor och kippeltrad (1933).

Under tiden Rloa Blartinson levde och verkade p& Södertörn !+:om hon att 

energiskt engagera sig i arbetarrörelsen. Hon ville strj6a mot de orätt- 

visor i sa;r?hallet som drabbade de Tattiga. iorfattarlnnan sande flitigt 

in bidrag till olika arbetartidningar, En tid satt hon med i komunal- 

fullii.5ktige i Sar-mda. Vid .. '-tsl7' fLilliga tillfallen samlades byzde~s Lattlga 

lantarbetare hemma p& hennes tomt, och hIoa predikade för dem vikten av 

att de höll variman.. 

I sitt första Zktenskap med gri,~ndlaggaren Sven Jo>al?sscin f ödde Voa Mar- 

tinson fem sön;er, ,kr 1929 gi+te hon sig ned Harr;.; ??aiartl.nson. Harry oc? 

Koa filartinson var gilta i elva &r. l$12unga dikisamiingar och romaner av 

Harry Martinson fullbordades har p& toipet Johamedal. 

Harry Martinson delade &r 1974 Nobelpriset i litteratur med ,Eyvind Joknson. 

Vill man höra Harry Nartinsons hyllning till Ildet väldiga livet på denna 

halvö" som heter Södertörn, och i synnerhet tralzten kring Johannedal, 

-------------- 

ska man läsa författarens Mid-somrdalen (1938), son han skrev under 

den oroliga tide~ strax före andre världskrigets utbrott: 

Men har ar blc~nxnor och djur, dagsnyheter i' radion tre 

g&nger om dagen och ett nytt världkrig som star för dörren. 

SmAtrevligt. Världstotaliteten nu, ar redan över gränsen 

till det oöverblickbara. Ivlen gräset och vildblonman ber 

inte världens herrar om lov för att vaxa. Därför ar här 

blommor och djur ända. Har ha vi vårt lokus. zn vacker 

flik av den gröna mattan jrarden går in hit mellan asarna. 

Och flikens namn ar Johanne dal. 6 

Åtskilliga av paret Martinsons förf'i,ttarkolleger kom att samlas har i 

stugan Johannedal. Harry och Moa Marti.nson unigicks ocks6. i det författar- 

kollektiv som växte fram i bör?an av 1930-talet i den sör~liindska skar- 

g%rden i narheten av Trosa. Författarkollektivet bestod av generations- 

kamrater till de debutanter som ingick i antologin Fem unga (1929). De 

fem unga var Josef --- mllgren, Gustav Sandgren, Artur Lundkvist, Harry 

Martinson ocb - Erik Asklund. 

I den svensks litteraturhistorien har denna epok kommit att kallas "de 

litteriira t0rper.s tid". Ivar Lo-Johansson, en annan Sörmlandsförfattare 

. som aven ar född i Osmo, beskriver sjiilva I'örloppet av denna företeelse 

i kapitlet "Vid syrentorpen" i sin ~Jalvbiografiska bok Författaren (1957). 

-------mm--

De hjrrde sig obrukade, övergivna tmp. De tog irt sina 

kvinnor dit, klädde dem i snk fiirkliin, ställde dem att 

laga mat vid iYrnspise~. De lekte torparlycka. Kvinnorna 

grYddatle plättzr, drömde hemdrömnar. I författarnas böcker 

fick de annars vara halvt nystiska sexualobjekt. 

Resultatet av de författande syrentorparras sicrivamödor beskriver Ivar 

Lo-Johansson (;ckss i FörLattareri: 

Litteraturen "kom att övercvS~~.as av föralskade 1and.sbygds- 

skildringar, malni ngar av s iöar och skërgardar, av vassar 

och badande flickor, av b;iörkar och dansbanor, av stor- 

blommiga pigor och !Tiastar i ckggiga beteshagar, det slagets 

landsbygdsdiktning sora gjorde att mgnga tundom uppfattade 

trettiotalsdiktningen som en idyll." , $I 

Denna företeelse i trettiotalets unga litteratur har också skildrats av 

en av de Itfem unga", Erik Asklund. I sin bok Livsdyrkarna (1 963) beskri- 

ver han epoken som llasfaltspoeternas flykt fr& storstaden ut till de 

blommande syrentorpen". 

Harry och Tvloa Martinsons besök hos "syrento rparnaf1 beskriver Erik Asklund 

p% följande satt i Livsdyrkarnas 

De skakade hand. Belga, hans hustru, såg p& honom med en 

skarp, genomträngande blick "&n sina bl& ögon. Hon ver- 

kade en smula aldre sedan han sett herne sist, a~siktet 

var fa~at och hhret lätt grhat. Men hon'.rörde sig med 

latta, snabba steg och hade en m$uk, flickaktig ckarin, 

ett'vinnande leende och sKg ofta p& sin unge man med sto- 

ra förälskade ögon. .. -Ja, Zdzund har sin bok färdig, sa- 

de hon. Men nu skriver han bara dikter, Och jag får ock- 

s& ut en bok till hösten: -Gratulerar sade Elon arti~t och 

gjorde en lätt bugning. D% I'Er vi skö .da i laclorna i höst: 

i 

-1 helsike sade hon pA sitt rS.ttlr~mma, burdusa satt. 

Dom förbannade borgarlcriti!-omer bara att säja att 

jag är pAverkad av Edmandl Hen det ar jag inte: Jag har 

ocksa varit med, som di* vet: -Jag vet del;, sade Elon stilla. 

I varas liicte jag en fin novell av dej i Brand: Hon log 

-%t berörr~et. EWund hade r:zllat en cigarrett med vana 

sjömansfingrar.. . 8

Som en förl:ia--ing till de fingerade naniner! kar. n&i!,nas a tt Moa il'Iarti.ri.son 

egentligen var döpt till Helga Maria. Harry IGartSrson har Edmund som andra 

namn. Elon ar Zrik Asi~liind sjiilv. 

Woa Ilartinson dog : r 1963 och iigger be,-iavd r3 Sorunda kyrkog8rd tillsam- 

mans med s i ~ a tv& yngsta sö~er. 

Hon skrev en &g: 

Jag kocstaterar, sox ofta förr, att Södertörn, dar jag 

bor, ar Sverge i ticklornat, Sverge Iran Dalä,lven ned 

till Skane. 9 

Strax i närheten av Sorunda kyrka p& Södertörn, pä vag 225, fortsätter 

vi vart litterara strövt&g.med bil, buss eller cykel till Vansta gard. 

Vansta, bostad för "Nordens Archinedes" 

... l%tom oss icke skryta med det som lyser en ljten 

tid, utan tankom p& det som kan göra riket rikt och 

l5nda lande t ti 11 f örkof ring i längden, 

Den som yttrade denna tznkvarda sentens var Polhem. 

Christopher Polhem - Polha~~mar hetten han innan han adlades - var en 

mycket mgngsidig veteaslcapsrnan och uppfinnare, som dessutom ëgnade sig 

At författarskap i skilda ämnen samt &t filosofiska studier. Yttrandet 

ovan var avsett som ett pekfinger till de styrande i Sverige under förs- 

ta halften av 1700-talet. 

Den träffande benhmingen flITordens Archjmedcs" i rubri.ken p& detta av- 

snitt är om inte ett samtida, helt siikert ett mycket gammalt hedemnam ' 

för geniet Poihem. 

Christopher Eolhem föddes &r 1661 p& Gotland. D& Pavs Par dog sökte han 

sig tjll sir farbror, som bodde p& fnstlardet. N5r ?iven denne efter en 

kort tid hastigt avled, blev han tvungen att s.ii;lv börja SörtjFina sitt 

uppehälle, Dessa omständigheter renul-tersde i a tt den endast trettovari- 

ge pojken hamnade pb garden Vansta vld sJön Stgran, som ligger i narhe- 

ten av Osro samhiille.

Åren 1674.-86 arbetade den unge Christopher p; Varista son: i;. rdoskrivare 

och ~i.ppDi)rfisriai?. I Axel '>iij.st~ bol. cm i;s:.:o ----L,---------------------------- 

ev SGde~t?:;rns~'i:;rs~rrl.i.ngs historia 

(1 330) beri;.ti;as drt att C?-,r' stopi;er :'o: h.em 'ör;:i;dl?'.;;en 

numera gmbygt;aa tr:t:d:,,t.ydc i'1ygel.n p:. '?i??.s i;a :.:: .rd . 

b::!tt i den 

Ffi l~riis2 c:tirnder ii.gy.;~de Yolhem sig &t at t llsrii. cirra . ovar.r'va, smida, hyf- 

la och göra ~7.r och ste?.;vilr(ia~e ned vera!'. Detta st:'.r att läsa i Holger 

Rosmans bok om __________________ 

Christopher Polhem (1 91 1 ), varur andra data om Polhem också 

ar hämtade. Huspredikanten p% granngarden F%llnas hörde s% sm%ning- 

om talas om den begavade pojken på Vansta gård och besökte darfor gar- 

d e i ~ syfte att f&. lära kanna honom narnare. Sesöket resulterade i att 

prästen lovade lära Polhem latin mot att denne tillverkade ett ur &t 

honom. 

S& småningom flyttade Christopher Polhem till Fallnäs gard, Under de 

tv& ar han bodde där fick han huvudsakligen tillfälle att ägna sig &t 

studier. Polhem hade då fyllt tjugofem år. 

Christopher Polhem har, förutom att han gjort sinnrika tekniska uppfinnin- 

gar av olika slag, berikat svensk litteratur p% flera satt. Holger Ros- 

man berättar för oss i sin bok bl a: 

Polhem har ock& skrifvit uppsatser i sprak och latit 

sitt kraf p& ordning och regelbundenhet taga sig i uttryck 

i ett förslag till universalspr&. I en kritisk uppsats 

om Folkungasagan har han försökt sig p% historieforskning, 

hvarjämte han strängat skaldelyran i ett utkast till en 

komedi och i flera rimnade sentenser i epigrammatisk form. 

Ar 1744, da Polhem var attiotre ar gamnal, tjänstgjorde han en kort tid 

- trots sin höga %Ider - som ordförande i den Kungl. Vetenskapsakademi, 

10 

han varit med om att inratta. 1739. 

Har p2 Vansta g&r& i l'iyn5sQamns kommun giorde s6.ledes en stor och oför- 

glömlig svensk vetenskapsman sina förs+,a l5rospan. 

P% Vansta gard tränar man idag ridhästar. Ofta ser man har i hagarna 

kring Vansta graciöst vackra sadana.

Folklivets skildrare 

P& Vansta styran g.yl1r.e sl:ördar at& 

Var fordow fisken brukade att g?. 

BXr fridfullt speglad i dess vatten d% 

S3.3~ agaricnans byggnad och ber&. 

Och minnets Forna pekar ocksa di t 

Pa mangen urna svarvad i grarit, 

Och mangen annan scen har hon förlagt 

Till denna bördiga och vackra trakt. 

Vi kan inte lhna Vansta utan att ha presenterat folklivsskildraren Vik- 

tor pettersson, som föddes p& Valsjö gård i Ösmo år 1874. Viktor Pettersson 

tillbringade sina ungdomsar p& Vansta g%rd, d8r hans far var statare. 

Som vuxen fick han i sin egenskap av g%rdfarihandlare god kontakt 

med människorna som bodde i gardarna och torpen i bygden. Allt han p& 

sina vandringar fick berättat för sig om folklivet i Södertörnsbygden 

tecknades ner av Viktor Pettersson. Ett urval av dessa berättelser och 

minnen ing&r i hans ................................. Folklivsskildringar fr& Södertörn (1932) och Sägner -----och 

................................ 

minnen från Södertörnsbygden (1934). 

I dessa nycket int-cessanta skrifter, som nyligen kommit ut i nyutgava, 

kan man bland annat läsa om mord, trolldom, blAkullafarder, spöken, g&ng- 

na tiders seder och bruk, tragiska och lyckliga kärlekshistorier, sociala 

folkrörelser och mycket annat, som rör livet p& Södertörn i gamla digar. 

Viktor Pettersson tog sedemera initiativet till Sotholms härads hembygds- 

förening, 

Ovailståeride strof, som ingar i en dikt i deri f" orstnXinnda skriften _-------- 

?olklivsskildringar 

fr&n Södertörn, är författad av en annan statarpojke fran 

--------------c-i--------- .* 

Osmo. 8an var en'av de m%nga svenskar som under 1C;00-talets senare "iASft 

emigrerade till Amerika. Ar 1891 Por Ernst. I'etterssofl' till Brasilien, 

Sin lediga tid 'over therel agnade han &t att skri.va poesi och reseskild- 

ringar, som han ibland lyclrades f?t publicerat i dlverse svenska tidnin- 

gar i Bordanerika, dit han flyttat i bör>an av 1900-talet, Mycket av

stoffet i dessa skildringar hamtade han frSn sin hembygd och från sitt 

liv till sjöss. 

Dikten "Tilin hembygd". vari den citev'ade strofer. indr, slrrevs 1910 i 

Brooklyn strax innan Ernst Pettersson, efter r!.itton -?.r j. berika, drabba- 

des av hemlsngtan. Ean beslöt besöka sina anhöriga i Osmo, för att senare 

sapma er Hterviindn till Amerika. Viktor Pettersson har i sin bok ---- Folklivss!rildrin~ar 

- ------------- fr;.~ Ösmo Egna t svep skarr.rrii-:~en Zrnst Fe t t ersson e tt 

helt kapitel: "Som emigrant ti.11 Erasilien". 

Be trëffande f olkllvsskildringarna i Nynizishamns komrrmn mast e vi namna 

sm%skollararinnan Vira Eklunds berättelser. ?örfattarinnan var bosatt 

i Osmo. 

............................... 

Vira Eklund har bland annat skrivit Joakim Karlsson och annat statfolk 

Odygdens vägar (1 925), S jöboda skola (1 927), 

--m- (1924)7 -------------- Birgit %mm 

------------m 

----------- 

(1928), Syster Gerda (1930), Var nästa (1932), Det ljusnar över bygden 

------mm---- ---------- ....................... 

(1933)~ Sin moders ende son (1937) och Eva och livet (1943). 

-------------- 

Jag avslutar detta avsnitt om Folklivets skildrare med ett citat ur 

Ernst Petterssons naivt rörande dikt '!Till min hembygdf1. Versen ger oss 

samtidigt lite historik om Ösmo kyrka. 

. . . 

O, du niin barndoms kara Södertörn, 

Sorri gömmer minnet av den franske örn: 

Som svävade p% halva masten, nar 

En Adlercreutz blev bragt till dina skgr. 

Han vilar nu i Osmo kyrkogård, 

Dar stora nam bemarka mangen v%rd. 

Ösno kyrka: Du som sträcker upp 

Din höga spira med den gyllr,e tu-pr: 

Hur m&nga sekel ha ej rullat on, 

Hur n2ngen va.xling sag du e j som lrom, 

??ur mbnget slzkte slumrat i sir. tar 

Fr&n led till led i skuggan av din mur 

Sen första stenen vigdes p5 din jora, 

Da krärnamnkar gastade var nord: 

Hur mangen statlig vapensköld, som skalv 

Och skalver ännu i ditt tenpelvalv. 

Som #r med maflgen R1drJ.g m5lni.ng pr:~dd, 

Och m&ngen Atteskrift nu knappast tydd 

Och nästan glömd betäcker korets sten, 

Som gömmer manga attestamnars ben: 

5 4

Nen manget namn ar ej förnött och .-lönt, 

Och nRngen skön rel.fk har tid.en görit 

Pr5.n ridd.aren och paterns ti.devarv, 

Lamlljelrlenoder lik so?. ~ H ti t ^r.;, 

"En mëster Olof i predikstolen" i Ösmo kyrka 

l?& söndagen var kyrkan full av folk. Johan kläddes i 

kappa och kragar inne i sakristian. Ett ögonblick tyckte 

han det var lögligt, men s% kom angesten över honon?. Han 

bad till den ende, same Guden om hjälp, nar han skulle 

dra svärd för hans sak mot tusensrig villfarelse, och nar 

orgelns sista ton ljudat ut, gick han frankt upp för pre- 

dikstolen. 

OvanstAende beskriver en episod som agde rum för nästan hundra %r sedan 

p& ''sjunde söndan efter Trefaldighet". Författaren Au:.ust Strindberg 

gjorde som arton%rig pojke en provpredikan i Ösmo kyrka, nar han för 

tillfallet bodde i försanlingen. 

Tiden 1866-1867 var nämligen den unge August Strindberg anställd som in- 

fornator p% garden Hamersta i Osmo. I sin unedom umgicks Strindberg med 

planer p% a tt välja prastyrket. Det förhallandet fick dgvarande kommi- 

nistern i Ösmo församling reda p&, och han bad honom därför att provpre- 

dika i kyrkan. 

Kapitlet llHaz iiter andras hr.Gdrf i ------------------- 

TjS.nstelrvirizar,s son (1886-1887) beskriver 

hgndelsen, varur det citerade stycket har ovan nr hc2mtat. 

.. 

Citatet i rubriken p3 detta avsnitt, "en master Olof i predikstolenf1, 

har daremot hi.;mtat;s fr%n Ivar Lo-Johanssons novel.lsanling ------------ 

Jordpro1etg.rerna 

(1941).

Ivar Lo har nsaliger skildrat Strindbergs ~rovpredlkan i osmo kyrka i 

novell.en llTnfornat;orn p5, Hamrnersta", som in& 1 Jordprolet.5rema, no- 

~eller som senare kommit ut i St,atarnovelLer (1945). 

---------------- 

Sjalvklart har Ivar Lo-Johansson inspirerats av det August Strindberg 

------------------- 

skriver om hFkdelsen i Tjiinstekvinnans son. Ivar Lo ar s;ialv född p& 

Hamersta gard, dar hans förkldrar var statare, och han har själv tills 

han var tolv Sr garn-al upllevt känslan att vara st~tarunge dôr. I sin 

novell tar Ivar Lo-johansson upp August Strindbergs sociala engacemzng, 

detta att Strindberg tog de fattigas parti, och han antyder att detta 

skulle kunna ha varit orsak till att August Strindberg slutade sin an- 

stallning som informator på Harnmersta redan efter ett Ar. 

Ösmo kyrkas byggnadshistoria har anor från 1100-talet. Kyrkans senmedel- 

tida kaLkdlningar med motiv fran bibeln ar utförda av Peter lil%lare, vars 

lärjunge Albertus Pictor ar valbekant i den svenska konsthistorien. 

Ute blaser sommarvind pa Herrö gard 

Ute bl%ser sommarvind, 

göken gal i högan lind. 

Mor hon gar p& grönan äng, 

bäddar barnet blomstersäng, 

strör långa rader 

utav ros och blader. 

Angen star sa gul och grön, 

solen stanker guld i sjön, 

backen rinner tyst och sval 

mellan viden, asp och al, 

Bror bygger dammar 

%t sin s%g och hammar. 

Detta ar de tv& första verserna av Samuel Hedborns bekanta "Vagg- 

visan. Visan publicerades första gången i Poetisk kalender ar 1813. 

Det pastas att denna av mariga s% älskade vaggvisa kommit till under 

Samuel Hedborns vistelse p& Herrön i Nynashamns kommun, dit han akt@ 

&r 1807 för att tillträda en t.jämt som informator p% Herrö gard.

Samuel Hedborn är mest känd som psalmförfattare. Han medverkade med 

ett antal psalmer i 1819 ars psalmbok. NAgra av psalmerna ing%r fort- 

farande i den psalmbok fr%n %r 1937, som används idag. 

Per Dsniel Amadeus Atterbom var hans nara van alltsedan ungdomsaren. 

De träffades under Hedborns 1aroverksAr i Linköping, och Atterbom 

och Hedborn kom ocksa att umg%s och påverka varandra under nagra ge- 

mensamma studentar i Uppsala. Samuel Hedborn avbröt emellertid tidigt 

sina studier p g a bristande medel. 

Vanskapen mellan Atterbom och Hedborn varade livet ut. De växlade 

flitigt brev med varandra. 

Per Daniel Amadeus Atterbom ger i Samlade ............................... 

skrifter i obunden stil, 

minnesanteckningar .......................... och tal (1869) en intressant inblick i Samuel 

Hedborns liv, som det tedde sig under den lyekliga vistelsen p& 

Herrö gard. Atterboms skildring är med al1 sannolikhet baserad del- 

vis p& de brev han erhallit från Hedborn. Citerade meningar i Atter- 

boms beskrivning tyder p& detta. 

Emot all förmodan blef den husläraretjenst till hvilken 

Hedborn i December 1807 afreste, en i högsta m%tto . 

angenäm. Den förde nämligen just till den "romantiska 

ö i Södertörns skärgard" sk er rön), hvarest han möttes 

och förtjustes af en umgängeskrets, som afven omfatta- 

de en annan och "längre utåt hafvet belagen" ö (~uskön), 

hvilken han "i sjelfva verket gerna skulle velat kalla 

Lycksalighetensn. 

Näst hans barndom, visade sig för hans minne intet af- 

hans lefnadsskiften med &dana färger af oblandad glad- 

je, som tiden af hans vistelse p% dessa öar. Hans ifran 

dem till mig skrifna bref, fulla av naiv känsla och sann 

naturromantik, kunde val förtjena att i utdrag meddelas 

jemte andra valda stycken ur den brefvexling, som, under 

detta Ar och"de nästföl jande, fördes mellan honom, mig, 

Elgström och Palmblad. 

Muskö, som nämns i Atterboms beskrivning, tillhör egentligen Haninge 

kommun, men namns har för helhetens skull. Oarna ligger mycket nära 

varandra.

Som Atterbom skriver ar det framför allt barndomen som inspirerat 

Hedborn i hans diktning. Nagot av folkvisa karakteriserar ocksa "Vagg- 

visav och Samuel Hedborns övriga poetiska alster. 

I och med att vart litterära strövtag nu natt kusten i Nynashamns 

kommun passar fjärde versen av Hedborns "Vaggvisa" som avslutning. 

Skeppet gungar lätt p& vag, 

med sitt segel, mast och tag, 

gangar sig &t främand' land; 

hämtar barnet parleband, 

kjortel av siden, 

skor med granna smiden. 

Nynashamn, en ung stad vid havet 

Mynas villastad eller Nynäshamns köping, sasom orten 

från 191 1 Ars ingang kallas, ar belagen i Osmo socken, 

Sotholms harad af StoclSiolms län, och torde bland de 

manga samhällen, som under senare tider uppstatt i huf- 

vudstadens närhet, säkerligen f% räknas såsom ett af 

de mest betydelsefulla, Denna villastad har redan hun- 

nit blifva allmänt känd och omtyckt, , hvartill anledningar- 

na äro m%ngfaldiga, men hufndsakliga skalet torde val 

vara att söka i dess rikt skiftande natur och den har- 

liga belägenheten ute vid öppna hafvet, 

S& har presenteras Nynäshamn - som blev stad först %r 1946 - i skrif- 

ten Stockholms förstäder och villasamhällen som utgavs första gangen 

---------------------------------------9 

191 1. År 1975 utkom en faksimilutgava av boken. 

Boken ger en intressant historik över Nynashamn fram till 1911, La- 

saren far ta del bland annat av förhistorien till byggandet av ii- 

nasbanan, som togs i drift 1901. Dessutom far man veta att "den Fashio- 

nabla sommar- och vinterkurorten, Nynas Hafsbad ... icke är nagon 

stel och trakig badort enligt ängsligt rätlinjiga mönster...". Skrif- 

ten var tänkt att locka människor att flytta hit fran storstaden till 

ett "hem p% landet" samt gavs dessutom ut i syfte att inspirera till 

industrietablering p& orten.

Staden Nynäshamn har fortfarande kvar mycket av sin prägel som villa- 

stad. Här finns en del stora indust--ier, bl a Televerkets industri- 

division och Axel Johnson Institutet för industriforskning, för att 

namna n%gra. 

Vid infarten till själva stadskärnan Nynashamn ligger Nynas gard. 

Den nuvarande gården byggdes år 1835. 

En verklig kännare av Nynashamnsbygden Sven Fornarve berättar i sin 

,,---,-,-,--------------------- 

bok Nynas en sätesgard p& Södertörn (1974) att grunden till den ur- 

sprungliga satesgarden Nynas lades redan under vikingatiden, men att 

g%rden d% e j lag exakt p% dess nuvarande plats. "P& den kulle, som 

ligger öster om den nybyggda viadukten över järnvägen i Älgviken, 

finns rester av det som torde vara det äldsta Nynas", skriver han. 

Vidare far läsaren veta att gårdsanlaggningen med stor säkerhet antas 

ha flyttats till dess nuvarande plats vid sekelskiftet 1200-1300. 

Tv% &r som ung flicka bodde, i början av artonhundratalet, p% Nynas 

g%rd en märklig kvinna i svensk litteratur. Vem var d& denna kvinna? 

P% sin tid skrev författarinnan, jag tänker p&, bl a en bok som 

väckte en enorm kritikerstorm. Den ansags nämligen vara ett daligt 

---------------- 

föredöme for dåtidens unga flickor. Boken hette Hertha, eller en 

själs historia teckningar ur det verkliga livet (1856) och dess 

,,,,-,,-------L--------------------------------- 

författarinna var allts% Fredrika Bremer. 

Fredrika Bremers far, brukspatron Brémer, köpte %r 1809 Nynas gard 

av dess davarande ägare greve Mauritz Armfelt. Köpet föregick av en 

sällsam episod. Episoden beskrivs i den år 1912 tryckta boken Fredrika 

-------i- 

Bremer, --------------------------------------------------------------------- 

självbiografiska anteckningar och brev jämte en teckning av 

hennes .............................. 

lefnad och personlighet. Författare var hennes syster Charlotte 

Bremen 

En dag %r 1809, under det ännu p$g%ende kriget, fick 

min far vid middagsbordet en biljett. Han syntes öfver- 

raskad, men sade intet och stoppade biljetten i sin 

ficka. ... Vi följde min far och d% vi kommit in i 

hans rum, hörde vi en knackning p% dörren till det 

yttre rummet. Allt det där föreföll oss litet hemskt 

och vi visste icke hvad vi skulle tro. Min far öppna- 

de dörren och en betjan t- i jagarelivrd inträdde och 

sade att han hade med sina fyra gardes-soldater, som

uro tvii kistor, hvilka han hade befallning att af- 

lämna hos min far. . . . De voro fulla med sma lärfts- 

pilsar och p3 hvarje af dessa stodo skrifna initialbok- 

stafverna till min fars nam, C.F.B.. .. . De sm% p%sar- 

ne vor0 ganska tunga. Nar de alla blifvit upptagna, rak- 

nade min far dem och löste upp bandet p% en. Vi fingo 

d& se att den innehöll stora silfverpenningar. ... 

Innan årets slut fingo vi höra talas om, att under 

brinnande krig hade grefve Gustaf L-m låtit satta kung- 

ligt sigill p& dessa kistor och fört dem med sig öfver 

till Sverige, samt att de !.nnehöllo köpeskillingen för 

en bruks- och landtegendom i Finland, hvilka min far 

Familjen Bremer kom från Finland. Med de "silfverpenningar" Fredrika 

Bremers far fick under dessa egendomliga omständigheter kunde han sa- 

ledes finansiera köpet av Nynas g%rd. 

Hur s&g det ut p% gamla Nynas gard? Vi far en liten inblick i detta 

genom att läsa ett stycke ur ovan nämnda bok om Fredrika Bremer, 

vilket citeras har nedan: 

Belägenheten var obeskrifligt vacker, men det förnam- 

sta boningshuset, gammalt och mycket förfallet, innehöll 

blott en viining, best%cnde af låga rum, mycket olika 

dem vi voro vana vid p& Årsta. Det som var sardeles 

behagligt vid Nynas var att man iPran en tämligen stor 

sal kom genom glasdörrar ut i tradgarden, efter att 

hafva stigit ned ett par l%ga trappsteg. P& andra si- 

dan om boningshuset var en stor g%rd, rundtomkring 

planterad med höga, lummiga lindar, och midt emot det- 

samma stod dar ett vackert kapell, i hvilket gudstjänst 

hölls hvarje söndag. Eh vik af Östersjön gick upp ända 

till den ena sidan af g%rden och man hade därifr3.n den 

härligaste uksikt öfver löfrika stränder, och i fonden, 

p& n%got afstand, lag en holme, bevgxt med präktiga 

ekar. Ack, dar var sa obeskrifligt vackert och om sön- 

dagarne s% högAidligt: D% samlades tidigt det högtids- 

klädda folket, tillhörande egendomen, och tog plats dels 

p% en rad af gungbräden l%ngs med den sidan, där sjön 

framgick, dels under lindarne p& grasbeklädda sten- 

60

terrasse:, som omgåfvo gården. VSntande p& prästens 

ankonst och sammanringningen sutto de prydligt kladda 

kvinnorna, hallande under niisan stora kvastar af "%broddM. 

Efter gudstjänstens slut kom prästen in till mina föräld- 

rar. Det var ett bruk sedan forna tider, att han sön- 

dagarne skulle äta middag p& herrg&rden. 13 

Fredrika Bremer kom att fira sin tionde födelsedag på Nynas g%rd. 

Sedan flyttade familjer, till Årsta gård i Haninge kommun, som Fredrika 

Bremers far köpt som sonzmarbostalle redan &r 1805. I Haninge-kapitlet 

beskrivs Fredrika Bremers vidare öden. 

En annan märkeskvinna i var svenska litteratur, som redan ar bekant 

för oss fran Botkyrkaavsnittet, ar Wendela Hebbe. Hon bodde p% Skogs- 

hyddan i Nynashamn de sista nio somrarna av sitt liv. Nittioett %r 

gammal gick Wendela Hebbe bort, 1899. Hon lär p% sin dödsbädd ha 

deklamerat Esaias Tegnkrs "Sang till solen". 

Av Wendela Hebbes omfattande korrespondens med tidens litteratörer 

finns mycket litet bevarat. Dock finns ett brev kvar från Esaias 

Tegnbr, ställt till Wendela Hebbe, en av m%nga älskad och beundrad 

kvinna. Brevet bekräftar den innerliga kärlek Esaias Tegn6r kände 

för Wendela Hebbe: 

Sedan både du och jag ar döda kan det ej skada om man 

f%r veta hur kär jag har haft dig. 14 

Nu till n%got mycket modernt som skrivits, med handlingen förlagd 

till Södertörn. Nynäshamn, Handen med flera ortsnamn, som ar val- 

kända för oss som bor på Södertöm, återkommer ofta i berättelsen. 

Boken jag tanker p% ar Elisabet Peteree~~s 

---.--- %man (1976). 

"m ---- 

Själva handlingen i boken ar - med tanke p% lokaliseringen - &got 

verklighetsfrämmandet lite av politisk science fiction. Elisabet 

Peterzgn leker nämligen me4 tanken att svenska regeringen av Fören- 

ta EEBtionerna föreslas att uppratta en zigensk stat, Rbman, p% Sö- 

dertörn.. . N ar man laser boken korrimer man osökt att tänka p& den 

nu i pressen omskrivna palesti.nakonflikten, som p& nytt aktualiserats. 

Vi lämnar denna lite säregna tankeutflykt för att i stallet berätta 

att Nynäshamn faktiskt kan sagas ha spelat en roll beträffande en 

annan kXrlekshistoria, eom i hög grad berör den svenska litteratu- 

ren. Den litterära huvudpersonen i denna romans var Gustaf Fröding

och föremalet för hans ömma laga caféflickan Vivi, som Fröding träffat 

redan under Karlstadstiden. De brevväxlade i mCnga Sr da och d8 med 

varandra. Hon är bl a förebilden i Frödings dikter "Flickan i ögat" 

och "Det borde ha varit stJarnorfl, vilka tillhör skaldens kärleksly- 

rik. Dessutom har caféflickan Vivi inspirerat skalden att skriva dik- 

ten ftwlgia", som har citeras i sin helhet: 

Fylgia, Fylgia, fly mig ej, 

nar jag drags av det låga mot dyn, 

du skygga, förnäma, sky mig ej, 

när med lumpna tankar jag sbmmer din rena 

gestalt, 

som svävar i skönhet och stjärnglans 

och drömmar av ljus för min syn 

så nara nig, 

men så f jarran dock 

som den f järran, f jarran skyn, 

du eftertradda, du oatkomliga, 

du flicka av skönhetslangtan, 

du vasen i dräkt av livets skiraste silverskir 

med lyckliga drag och kärlekens skäraste törn- 

Fylgia, Fylgia, fly mig e j, 

du skygga, förnäma, sky mig ej, 

du min skönhetslangtan, 

som mot dagens sorger 

rosskimmer i hyn, 

ar min skyddande tröst i nattens syn: 

Det hela fick emellertid ett mycket tragiskt slut. Caféflickan Vivi 

blev nervsjuk och hennes liv ändade med att hon "aterfanns drunk- 

nad i en vassvik utanför Bynä~hamn".~~~adan nagra &r var-hon bosatt 

i Nynashamn, där hon var gift med en peru 'irmak~se. 

Detta finnas att läsa i Vinlövsranka och hagtornskrans en bok om 

,,-------------,--------------LLLL------- 

Fröding (1970), författad ?v Henry Olsson. Vill man veta mer om före- 

------- 

bilden till Frödings Fylgia , som spelat en mycket central roll i 

skaldens kärleksdiktning och erotiska fantasier, kan man aven läsa 

Fröding ett diktarportratt (1967) av samme forskare. 

,,,--,,L------------------- 

För att aterknyta till N.ynashamn, som varande en ung stad vid' havet, 

bör nämnas att den sydligaste delen av fastlandet i Nynäshamns kommun 

utgörs av halvön Torö. Denna charmerande skargardsidyll har bl a inl 

62

spirerat en nutida poet Sören Fallberg, som sjalv ar Toröbo, att 

---------------- 

kalla sin första diktsamling Dikter fran Torö (1971). Den fina dik- 

ten "Havet" ur denna samling far avsluta presentationen av mmhal- 

let Nynashamn i litteraturen. 

De f%x saga vad de vill 

om havet. Jag tycker om havet. 

Jag tycker om havet 

utan att mena, önska n%got. 

Eller ar det stranden 

jag älskar: gr%, brunaktig 

och rödlätt som alltid 

n%gon sjömil fran Landsort? 

Eller att jag ar ensam, 

ing%r i landskapet utan att 

blickar förvisar mig att vara 

en del av en strandkontur? 

Nej, det ar nog havet 

jag tycker om: vattnet 

som är vatten och inget annat. 

Det är det jag tycker om: 

havet som ar hav och inget annat. 

Därför far de saga vad de vill 

om havet. Jag tycker om havet, 

om vattnet som ar havet. 

Havet som ar vatten 

som Sir vatten som havet,,, 

Statarnas ombudsman p& Hamrnersta gard 

Bl% välling . 

sur strömming, 

bal jhundar, , laga er in och at. 

Kast yxan i backen 

kasta tröjan p% axeln, 

spring runt cnkring backen, 

spring anda till Lund. (~amn p5 ~Ard i Osmo). 

Denna ramsa fr& osmo, en s k folkdikt om vällingklockorna, inleder 

avsnittet om Ivar Lo-Johansson, "statarnas ombudsman i dikten".

I författarens första statarskildring, Godnatt ------------ jord (1 933), ing&r 

stoff redan fran &r 7919, d& Ivar Lo som artongrig pojke skrev sin 

allra första - opublicerade - statarroman. S% har ödsligt och kus- 

ligt presenteras Hammersta, "den gamla ruinent': 

En g%ng tog lararinnan hela skolan med' sig och visade 

ruinen, som varit Spaxarnas gamla slott. Det hade le- 

gat ett stycke nedefter an. Barnen hade lekt i den gam- 

la ruinen i varma sommardagar, så långt de mindes. Nu 

återstod endast n%gra förfallna grastensrnurar, i vars 

mitt växte en förvildad apel. I mitten hade förr varit 

en kloakbrunn. Apeln växte nu där kloakbrunnen varit 

sankt. Ruinen vimlade numera av ormar och sorkar. La- 

rarinnan höll ett litet tal om hur ruinen sett ut medan 

den varit huvudbyggnad p& 1500-talet. ... Denna borg 

var till och med äldre an Spaxarna själva. Den var 

ursprungligen en medeltidsborg, som haft befastnin- 

16 

gar.. . 

Statarskildringen Godnatt 

-----------m jord ar ett tidsdokument. Genom huvudper- 

sonen Mikaels barnaögon far läsaren uppzeva de harda villkor statar- 

na - lantarbetarna - tvingades leva under. Inte förrän 1945 upphörde 

statsystemet att existera i Sverige. 17 

Men, vad har d& "den gamla ruinen" p& Hammersta, med anor från järn- 

åldern och under 1300-talet satesgard at lagmannen i Södermanland, 

och Ivar Lo-Johansson för beröringspunkter? hda till Ivar Lo var 

tolv %r gammal var författarens föräldrar statare på godset Hammer- 

sta. De hade stat under "baron %rik von Spax och hans baronessa".. 

------------ 

Statarroman Godnatt jord ar shledes självbiografisk. Följaktligen: 

nar vi laser, lever med och fösstgr 31i!eae!.s 9.ndignati on över de so- 

ciala orättvisor, som drabbade hans u ta%; l-rsldrar samt engagerar 

oss i huvudpersonens egen hunger efter kultur, far vi i själva ver- 

ket ett porträtt av Ivar Lo-Johansson själv som ung. 

t 

Ivar Lo-Johanssons förfader hade varit statare i generationer. Själ- 

va arbetade författarens föräldrar som statare och dagsverkstorpa- 

re i 27 ar av sina liv. Dessförinnan, d v s innan de gifte sig, ha- 

de de tjänat som herrgardshjon.

I syfte att skildra statarlivet i Sverige, hur det tedde sig ett tiotal 

&r före första världskriget, har Ivar Lo-Johanssons bok ------- Godnatt 

'ord filmatiserats med bl a skadespelaren Bengt Eklund i rollen som 

d,-- 

Ivar Los far. TV avser att visa filmen i fem avsnitt. 

För att nagot komplettera Hamrnerstaruinens historik, citeras nedan- 

staende, hämtat ur novellen llInformatorn p& Hammersta", som ingar i 

Jordproletärerna ( 1941 ) av Ivar Lo-Johansson. "Informatorn p& Hamersta" 

syftar p& August Strindberg, det vet vi fr%n ett tidigare avsnitt, 

som behandlats under Nynashamns kommun. Det ar alltsa ingen mindre 

än August Strindberg som för oss runt på Hammersta herrgards agor 

och agerar ciceron: 

lb dag, när det inte gick att sitta inne och läsa för 

det vackra vädrets skull, tog han barnen med sig p& 

en utflykt till den gamla ruinen. Den bestod av &Id- 

riga grastensrnurar p% ett gärde, med trad inuti som i 

ett moras. Folket kallade alltid ruinen för "Klostret". 

Men informatorn, som var fängslad av historia, hade 

för länge sen tagit reda p& vad det var:Det var det 

gamla Hammerstahus, dar gardsfrun Brita Tott huserat 

p& fjortonhundratalet. 

- Har huserade frun p& Hammersta, hon, som vart förra- 

dare i kriget med Danmark, började han. Nu ska vi re- 

kapitulera lite historia. Hör nu p&: 

- Det har kallas för "Klostret", men det har aldrig va- 

rit nagot kloster, sade läraren hä,ftigt. Det har varit 

en rövarborg: Det är folket, som har lärts att kalla 

rövarborgar för klositer, ;=E: f ör at t sanningen alltid 

skall skylas för dem: Den s-im ä~;de det har, det vill 

saga roffat det %t sig vid nagot tillfälle, vilket kal- 

las att aga bland den sortens folk, hon hade det som 

verkstad för sina r&kerier, nar hon förradde sitt land: 

- Hör nu p&, för det har ar viktigt: Dar nere p% bott- 

nen av &n, i gyttjan dar, ligger massor av falska si- 

gill. Det ar de, som Brita Tott använde sig av, nar 

hon förradde landet, Till slut, nar det inte gick lang- 

re, salde hon Hammerstahus till Sten Sture. Men för att 

muta Gud lät hon bekosta de där takmalningarna i Osmo

--/.. 3 

. 

kyrka, som ni har sett m&nga ganger. S% ser var histo- 

ria ut, när man synar den i sömmarna: Och hör nu p&. 

Fast det hände för nara femhinndra &r tillbaka, s% far 

inte vi sena tiders Hamrnerstabor glömma bort, att har 

ar rankborgen: Ty de rika har i alla tider trott att 

rikedom ar detsamma som ratt, och det tror de än. Det 

ar därför, som jag säger er allt det har: 

Nu kunde barnen inte längre undg% a tt marka, hur in- 

-. 

formatorn hade en bestämd adress med sitt resonemang, 

och de lade vart ord p& minnet. Och nar de kommit hem, 

sa berättade de alltihop för fadern, ... 18 

Som sagt, detta känner vi i viss man igen fran avsnittet "Eh master 

Olof i predikstolen" i Ösmo kyrka. 

Det är sitt eget sociala patos och sin syn på svensk historia, Ifty 

de rika har i alla tider trott att rikedom ar detsamma som rättv, som 

informatorn p& Hammersta, alias August Strindberg, försöker bibringa 

baronens barn. Detta beskriver Ivar Lo p& ett mycket intressevackan- 

de satt. Har far vi nu själva orsaken till, vilket bara antyddes "i 

det tidigare avsnittet, att August Strindberg endast tjärstgjorde 

i ett ar som informator p% Hammersta - han var inte längre önskvärd 

där: 

Det faktiska underlaget till denna episod, dom beskrivs p% ett mycket 

,,----,,---,-".--, 

nglande sätt i novellen i Jordproletärerna kan inte bekräftas. 

Emellertid känner vi ju till att August Strindberg tidigt profilera- 

de sig med sitt engagemang i sociala fragor. Även Strindberg var 

nog en "statarnas ombudsman1', vill Ivar Lo-Johansson ha sagt med 

det han beskriver i llInformatorn p& Hamrnersta". 

Nar Ivar Lo-Johansson var tolv %r gammal lyckades hans föraldrar Pör- 

verkliga sin dröm, alla statares hemliga dröm, att köpa ett egnahem. 

Den stora omvälvning detta innebar för föräldrarna beskrivs i boken 

Analfabeten ----------- (1951), med vilken Ivar Lo inleder en svit böcker med 

s jalvbiografiskt stoff. 

I denna bok ger författaren samtidigt ett kärleksfullt porträtt av 

. sin' far, den sanne odalmannen, en livsduglig man som dock hade ett 

handikapp. ''Det 250-ariga statsystemet var hans anor, och han kunde 

i dess %Iders förnämhet tavla med många adelssläkter, Han var en 

66

i 

fullkomligt anonym i dess massa och han hade aldrig fatt lära sig 

läsa och skriva, t119 

En annan av Ivar Lo-Johanssons självbiografiska berättelser, den fjär- 

de i ordningen, Journalisten --...--- (1956) beskriver bl a författarens tid 

de---som 

lokalredaktör för tidningen "Sömlandsörnen", som har sin redaktion 

förlagd till Nynashamn. I boken återvänder sgledes Ivar Lo - 

efter ar som gårdfarihandlare och stockh-olmare - till sin barndoms 

trakter, fast besluten att bli författare och i sitt författarskap 

skildra "ekarnas land". 

I den mycket intressanta boken Statarskolan i littesaturen, idber 

----d*---------------------------och 

------------ program ( 1972), som innehaller hans "litterära programartiklar 

tryckta tiden 1931-1972", skriver Ivar Lo-Johansson så har: 

Ekarna och statarna var för mig länge synonyma be- 

grepp. Statarnas och ekarnas geografi sammanföll i 

Sverige. Sörmland var "Eklandet". Första minnet jag 

har av livet ar en ekkrona. De stora herrgardsekarna 

stod kvar mitt ute p& fälten som heliga trad, många 

av dem femhundraariga eller mer, n%gon med marken från 

rysskrigens tid, och statarna vilade p% middagsraster- 

na under deras runda skuggiga kronor, Dar hörde jag de 

första historierna berättas. Eken blev ocksa epikens 

trad för mig, Jag ville själv berätta om ekarna, om 

2 o 

statarna. 

Utmed länsväg 73 - om vi raknar med att %ka i riktning från Nynashamn - 

ligger Hamersta gard, hitom Landfjarden, p% höger hand. 

Sotaskaren, historisk plats i litteraturen 

Var ligger egentligen Sotaskaren? I en artikel, llTingsplats,er i det, 

medeltida Södermanlandtt a+ Olle Ahlberg, som j.ng&r i ~örmlandsb~~den 

--------------- 

(1946) far vi vet nagot bade om platsens historia och lokalisering, 

Vi kommo s% in i Södertörn och stannar d& först i Ytra 

Tör, som numera - just efter tingsstället - heter Sot- 

holms harad. Dess medeltida tingsplats torde nämligen 

ha legat i närheten av nuvarande garden Sotholmen, arren- 

degard under fideikommisset Häringe. Visserligen saknas 

., ii 

67

urkundsuppgifter härom, men med de starka belägg, som 

s jalva haradsnamnet ger, kan man med stor sannolikhet 

bestämma "rätter tingstads" läge i omr%det söder Han- 

2 1 

veden till Sotholm vid Haringe. 

Har vi nu fatt svar p& var fråga var Sotaskaren ligger? Inte rik- 

tigt, and%. 

Men skärg&rdsalskaren August Strindberg kan kanske ge oss svaret. 

I Svenska -------------- folket (1880-1882) talar han om "det gamla Sotaskar" . . . 

"F% Haringes förtrollande egor, midt emot det klassiska Hammerstal'. 

Stor dramatik har utspelat sig har vid "det gamla Sotaskär1I: Den 

norske konungen Olof den Helige seglade p% 1000-talet in i Ostersjön 

och utkämpade sin första strid mot vikingar just vid Sotaskären. 

Islands store historieskrivare Snorre Sturlason (1 179-1 241 ) har 

----------------- 

skildrat denna vikingastrid i Norges kungasagor. 

Hur avlöpte d% den heta vikingastriden vid Sotaskaren? Kapitlet 

"Den första striden" i Snorres verk ger oss besked därom 

Den hösten kampade Olav sin första strid vid Sotaskar 

i svenska skarghaen. Han stred där med vikingaq So- 

te hette den som förde befslet över dem. Olav hade mycket 

mindre folk, men större skepp. Han lade sina skepp mel- 

lan n%gra bränningar, s% att det var svart för vikingar- 

na att anfalla; men de skepp som l%go dem närmast gre- 

po de med änterhakar, drogo dem till sig och avröjde ' 

dem. Vikingarna flydde och hade förlorat mycket folk. 

Skalden ~ i ~ vtalar a t ~ om ~ denna kamp i det kväde, vari 

han uppräknade konung Olavs striden 

Det langa skeppet förde 

den unga kun5asonen 

till havs. För furstens vrede 

bar folket skräck alltsedan. 

Vid Sotaskar första gangen 

han blodade ulvens fötter 

av stridslust upptänd - mycket 

jag sport av mannens minnen. 

2 3

Vi erinrar oss Herman Satherbergs skärgårdstur, vilken beskrivs i 

hans bok Lefnadsminnen (1896), bl a da han besökte Muskö och där 

fick berättat för sig autentiska Bellmansminnen. I slutet av skär- 

gardsresan besöker läkaren och poeten Satherberg bekanta pa fidei- 

kommisset Haringe. Även fr%n detta besök har han mycket av intresse 

att beratta. B1 a har han noga tagit reda på vem Sote var: 

Denna trakt har varit befolkad sedan hedenhös, och har 

bodde vikingen Sote, 

I Tunalds geografi24 läses föl jande: llSotaskär har for- 

dom varit ett Vikinga Bol eller SJöröfvare Näste, som 

fatt sitt namn af en Viking, benämnd Sothe, hvilken 

der haft sin Fästning, som fordom hetat Sotholm; han 

blef omsider af kon. Olof den Helige öfvervunnen." 

Vidare berättar Hemn Satherberg följande synnerligen intressevackan- 

de episod, som närmast förefaller vara osannoliks 

En ringmur efter Sotes faste finnes ännu nere vid stran- 

den. En dag fragade mig min van Abrahmsen om jag hade 

lust att ro ut i viken och se "skrofven efter Sotes 

uppbrända vikingaskepp". 

"Hvad menar du?" fragade jag förundrad. 

"Jo, längst inne i viken, e j langt fran Sotes borg, 

ser man skrofven av några sjunkna fartyg, och en gammal 

sagen ar, att da Sote blef anfallen af vikingar, för- 

stördes hans borg och hans skepp uppbrändes." 

Naturligtvis önskade jag högeligen att f& se dessa urgam- 

la lemningar efter den beryktade sjökonungen, och vi 

rodde till stallet. Viken ar ej djup (landet har höjt 

sig mycket sedan Sotes tid), och i det klara, salta 

vattnet syntes mycket tydligt skrofven av 9 sjunkna 

fartyg - eller rättare spanterna af dem, ty sjelfva 

sidostyckena;voro borta. Fran de av vattenväxter dol- 

da kölarna reste sig dessa fartygsspanter ett bra stycke 

upp fran bottnen och s& nara mot vattenytan, att jag 

kunde med en biitshake n& en av dem. Jag riktade nu ett 

s% kraftigt hugg mot yttersta ändan af spanten, att 

en bit deraf lossnade och flöt upp. Det syntes tydligen 

hafva varit utsatt för eld, ty ytan var förkolnad. Ha- 

de den icke varit sa, är det troligt att den icke kunnat

flyta upp, ty den hade viil da, genomsur af vatten, varit 

för tu~g. 

Jag förvarar ännu bland mina samlingar denna svarta, 

sotiga bit efter Sote. 

Det ar ganska lockande att ta denna beskrivning som en bekräftelse p% 

att en strid verkligen ägt rum har vid Sotaskaren mellan kungen av 

Norge Olof den Helige och vikingen Sote. Kanske kan skeppen ligga 

kvar &I idag. 

Sedan sammanfattar Herman Satherberg sin markliga berattexse: 

Detta skall hafva skett %r 1012. Att cpanterna till de 

brända skeppen kunnat bibehålla sig i mer än 800 %r, ar' 

icke oantagligt, da vi veta att man i Jorden funnit 

temligen bibehallna batar af ekstockar fr%n en and% 

längre tid tillbaka. 

Jag hemställer, p% grund af allt detta, till läsaren, 

am han icke tycker att jag bör anse mig st& i stor för- 

bindelse hos Olof den Helige - salig menniskan - f ör 

att han varit orsak till att jag i mina samlingar eger 

nagot s& rart som ett stycke af vikingen Sotes skepp. 25 

Annan på sin tid stor dramatik, men på ett annat plan - nämligen kar- 

lekens ljuva - har ocksa haft "det gamla Sotaskar" som skadeplats. 

Kärleken mellan den unge karolinen och den svartlockiga österländskan 

Maria, som Esaias Tegn6r skaldar om i sitt poem Axel ---- (1821) far ett 

tragiskt slut p% Sotaskaren. 

S% klagar han p& Sotaskär, 

Nar dagen tändes, ar han der; 

när natten sanks, g&r han ej %ter: 

han sitter s-kandlgt der och grater. 

Ek morgon satt han död vid sjön, 

med händren knäppta hop till bon 

och tarar på den bleka kinden 

halfstelnade i morgonvinden; 

och emot grafven, der hon lgg, 

ännu det brustna ögat sAg.

TegnBr har i dikten Axel ---- inspirerats av en forntidssaga - det frarngar 

i poemet. Den gamla ~agnen som Esaias Tegnér tankte p& nar han skrev 

Axel ---- ar den som beskriver karleken mellan Hjalmar "hugstore" och kungadottern 

sköt~ Ingeborg. Denna saga kan nian läsa i sin helhet bl a i 

---_-------------------------------- 

Georg Starbäcks Berät-l;elser ur den svensk historien (1860-1875). 

S% har beskriver Tegnér i Axel ---- det sorgliga slutet p& forntidssagan 

om Hjalmar och Ingeborg~ 

O.. 

De landade vid Sotaskar, 

en strand för trogna hjertan kar. 

Der skildes fordom sista gangen 

ung Hjalmar och skön Ingeborg? 

der dog hon s edan utaf sorg, 

nar kampen var till Oden gangen, 

och hennes ande sitter an 

p% klippan, sörjande sin van. 26 

.o. 

Nar vi nu slutet p% v%r litterära i Nynashamns kommun passar det bra 

att poeten Karl Alfred kelin, barnfödd p% Utö, genom sin dikt "Langtan 

till skarenn hjälper oss att bevara minnet av Sotaskaren - en historisk 

plats i litteraturen genom närmare 1000 %r ... 

Fr&n Landsorts klippa till Dalaröbygd 

hvar vik, hvar udde en hagkomst bar - 

aldrig kan jag eder förglömma, 

vana, va~liga Sotaskar.* 

Dikten ingar i Karl Alfred Melins diktsamling Skargardshilder (1891), 

--------------- 

.'

Noter - Nynashamns kommun 

l/ U Isaksson, Kvinnor, s. 7-8. 

2/ Horn, B von, Dear Baroness, s. 357. 

3/ L Widding, P% ryttmästarns tid, s, 13. 

4/ L Widding, P% jakt efter Pistolekors tid, s. 11, 

5/ M Rying, Moa i bl&sippebl%sten öster i Radio 1973, s. 12). 

6/ H Martinson, Midsommardalen, s. 18, 

7/ I Lo-Johansson, Författaren, s. 217-218. 

8/ E ~skhd, Livsdyrkarna, s. 205, 281. 

g/ M Martinson, Arm& vid horisonten, s, 324. 

10/ H Rosman, Christopher Polhem, s, 7-18, 87, 92. 

11/ V Pettersson, Folklivsskildringar fran Södertörn, s. 8-10, 133-138. 

12/ F Bremer, självbiografiska anteckningar och bref jämte en teckn3ng 

av hennes lefnad och personlighet, s. 20-21. 

13/ Ibid,, s. 21. 

14/ B Hebbe, Wendela, en modern 1800-talskvinna, s. 31 5. 

15/ H Olsson, Vinlövsranka och hagtornskrans, en bok om Fröding, s. 143. 

16/ I Lo-Johansson, Godnatt jord, s, 20. 

17/ I Svenska Dagbladet - kultursidan - fr&n den 6 februari 1978 star 

att läsa att den som först skrev en roman om statarna i Sverige var 

en bondpojke från Jämshög i Blekinge, Per Thomasson. Den mest kända 

av hans böcker, En arbetares levnadsöden eller Slavlivet i Sverige, 

('1859), som beskriver statarnas levnadsvillkor i Sverige under.1850- 

talet, har utkommit i nyutgava i ar. Alf Aberg, som skrivit artikeln, 

beskriver skriften som "en bar%k uppgörelse med det gamla Bonde- 

- 

sverige ". . , 

18/ I Lo-Johansson, Jordproletärerna, s. 64-65. 

19/ I Lo-Johansson, ~nalf&beten, s. 81. 

20/ I Lo-Johansson, Statarskolan i litteraturen, idder och program, s. 72. 

21/ O Ahlberg, Tingsplatser i det medeltida Södermanland (~örmlandsb~~- 

22/ 

den 1946, s. 48-49). 

- 7 - 

. - . -. - 

Sigvat The-sson var en känd skald p& Island i början av 1000-talet,

23/ S Sturlason, Korges kvr:urig%sagtir, s. 7-3. 

24/ 

Det &r geografen Erik T'w,eia~ I~leCnir-g ti? ~ecgraphie~ öfver 

Sverige (1741) som avsss. 

3 Tegnér. SzrJaGe slrrifter, jilbeifesti.ipplaca, s. 173 och ?IC.

KBPITEL FYRA 

Haninge kommun 

1. Herrgardar och spökhistorier 

2. Dalarö, sommarparadis med tradition 

3. Utö, celebriteternas ö 

4. Kymmendö, Strindbergs. Hemsö 

5. Ornö - en höglänt ö 

\

I:zn vet :u, att ir:enstanc i ?~riFet -5nns det SS gott 

--------------------------------------------- 

FZed ovnnuti.!bei?.d.e :~:i;taj.ai?d~? 5. 7-

Frearika 'remer brevvtixlade fli.tigt med !n-.';.r,ga av E:.rtcnhimc?r~ talets litte- 

rëira p.rso:ilj.;;!-'e-tim,. t ex EER.~.FIS '.-'cgnér, %i',: Gi~.~ztat' 3Geljer och Viktor 

-. , ". - 

Rydber-;. Aftonb1.acie.i;~ ::;?i1.rii.j.are so?? blev :'rec~ri.l,~n 'i:r?riers zor;?,?r;are frde av ,yLFtter och '::ro~c: och. 

krir-sl;ra~.ls, spr:lacles ur,-) traa?poma, '';7"öijcJ av sFna fy- 

ra vitb2.;iclda ocl- b1oripr:rdda bri7dnif;nr ocl.7 av en stor skara 

tolk. "rUd och bbnidgum rnijt'tes i salen, ocii jaii; fiirtie i ~ l n 

nors stiille nioder3jet Yras l>~~den till vj-gseln. Soler siren 

över hela det brokiga up:)t::get ned sir.a klaraste strglar, 

- 

vilket mycket bidrog stt göra det glatt. Om lördag hal"

jag et.t ar.:..at s%daï.t u-pt&.,o; och tl8:,rie7,:zr Sncig. ::.er :.in sist 

soles tj.11 bröll.opsgi

. 

ReraUtelsen utspelar sig i Tungelstatrakten, som ligger i kanter pk SÖ- 

dertöms ursltog Fanveden. I Tungelsta, som Ulla Trenter beniinner llglas- 

r?ast2arnas förlovade tr~dglrds~Rstarland'~, ligger verkligen växthusen 

mycket tatt. 

?,Iitt i Hanvedens urz!cog ligger Tornberget. I ett cpii,i?nancie slrede i 

Odiuret klattrar bokens huvudperson upp för detta berg: 

--A.---- 

DZr fanns inga andra spar av civilisation an ett gamalt 

luftbevabingstorn. Men utsikten vzr enastaende trots 

att ett liitt dis gjorde den mixdre vidstriickt an vad'den 

kunde vara. Var det inte hundratio rieter över havet Torn- 

berget höjde sig? Tog ;iag fel, eller var det verkligen 

Utö jag skjmtade ute i ha.vsbandet. 3 

Att Ulla Irenter skrivit sin detektivroman Odjuret 

------m med en karta över Sö- 

dertöm'tlllha~ds, först8r nan. P& en topografisk kzrta över Eanri.nge 

ser vi snzrt att Tornberget ligger 110,53 r?,,ö.h,, varifran Fan ser vida 

ut över skiirg&rden. 

Inxsr, v5r litterära resa fortsättes med b&t ut till öarna. i Raninge 

skErgkrd,'ska vi Törst passera Galö. GBlö ar inte en ö i egentlig benzr- 

kelse utar? en halvö sy6vZst om en annan halvö, r?&iLigen Dalarö. G&lö samt 

dekcutom Vendelsötrakten i Eanin[;e kommwi har blivit scen för de ruskig- 

hete'r som beskrivs i Yolke Keltvigs-detektivromn ~~cktz 

--__-.__L____- dörrer (1461). 

Sedan 1948 fungerar G21ö som omtyckt och välbesökt fritidsomr&de, Ghlö 

har en plats i v&r svenska historia. I samband med ryssharjningarna 1719 

' ägde en rnindre batalj rur! strax viister om infzrten till Galö. Platsen har 

darför Pomit att kallns Ryssen och den intillisgande viken Rpsvik. 

Aker vi bil t ex frCr, Pyntishams kon~un kan vi r.& Årsta gHrd p5 lZnsvag 

73, Vag 227 :'.'rh Oste~llaninee sad-iille leder ut till Galö, Pr&n FynKs- 

hamns kormun &&r det ocksa bra att ta pendeltaget till Västerhaninge och 

darifriln &ka buss 845 till G81ö, 

78

Dalarö, ssmmarparadis med tradition 

Med Herr Baumans Friska mag 

For jag rundt omkring compassen; 

Dock så at jag altid såg 

Bergen, och then gröna hwassen, 

W i l l jag aldrig wara frö; 

Om p% större siö 

Jag til n%gon 

Lifwet w%gar: 

Ty jag fr%gar 

Efter giftas mer än dö. 

Men w%r bekhäst war s& lam, 

Att wij ej förn andra dagen 

Efter fyra beten fram, 

Hinte, klockan ni je slagen: 

Stego wi j d& af war häst 

Gingo in dar näst, 

Warden war til gast; 

Men hans qwinna 

War Wärdinna 

Tro frit war ej utelast. 

Med de två första verserna av Friskens och Runii resa till Dalarön Paske- 

------------------,-----------------ttt---- 

afton 1712 i et capitel af 17 Verser (1712) beger vi oss ut p& en liten 

battur med sikte p% Dalarö, den nutida halvön p% östra delen av Södertörn. 

Furfattaren Johan Runius, som tar oss med p& sin hat som han kallar "bek- 

häst", verkar - av de citerade stroferna att döma - inte helt orädd för det 

öppna hav! t, 

Dikten finns bl a Atergiven i en faksimilutgava av första upplagan, som 

kom ut %r 1712. Faksimilutgåvan innehaller ett företal av Lars Göran 

Eriksson, vilken kallar Runius för "barockens Birger Sjöberg ... som pe- 

kar framat mot Bellman". 

.' 

Av slutstrofen i Johan Runius' Dalarövisa framg&r att dikten ar dedice- 

rad till davarande tullinspektör Tolle Rarys maka Lisa p& Dalarö, kvin- 

nan som undfägnat Runius och hans sällskap med mat och dryck vid besö- 

ket p% Dalarö pilskafton &r 171 2.

I boken Dalarö (1936) av E A Jansson far vi veta att Dalarö har en 

----e- 

mbghundraå,rig tradition i den svenska litteraturen. Vid midsommar- 

tid &r 1633 reser den unge adelsmannen, sedermera överst&th&llaren i 

Stockholm Schering Rosenhane genom Dalarö, datidens Dalahamn. Denna 

tur till hast beskriver han senare i en reseskildring fran trakten. 4 

I Conny Burmans bok Pran ................................................. 

skvallerbanken, hagkomster fr&n badorter och 

.................................................................. 

sommarnöjen sa lock hus tullen, Vaxholm, Dalarö, Sandhamn och Lysekil 

m ----- f l) (1907) far vi i inledningen av avsnittet som behandlar Dalarö 

en liten historik över ön: 

P& 1600-talet hette Dalarö Dalahamn eller Dalerne och 

var, som det ägnar och anstar en ö, kringfluten. Nu, 

sedan fyllningar gjorts för anläggning af landsvägen 

till Stockholm, ar Dalarö endast en halfö. 

Ursprungligen var Dalarö blott ett fiskeläge men blef 

vid nämnda tid en lots- och tullstation, Platsen hade 

given sitt varde som en god hamn, och redan p& 1500- 

talet, innan Sandhamnsinloppet med flera andra voro 

kända, nmes Dalarö sasom en lämplig hviloplats för 

svenska flottan. Redan mot slutet af 1300-talet utkam- 

pades en strid mellan svenskarna och de s k fetalie- 

bröderna. 5 

Tolle Bry och.hans maka Lisa i Johan Runius' Dalarövisa bodde förmod- 

ligen i det första tullhuset p& Dalarö, som byggdes ar 1636, Det nu- 

varande tullhuset, som ligger ca 50 meter längre in&% land, uppfördes 

&r 1788. Huset restaurerades 1955 och samma %r beslöt man att använda 

det anrika tullhuset som museum. Mus6et visas varje söndag för allmän- 

heten, som bland annat kan bilda sig en uppfattning om hur en tullin- 

spektörs hemmiljö tett sig i gamla dagar. 

I Conny Burmans ovan nämnda intressanta bok far vi veta att medicine 

doktorn tillika förfat.taren,-Charles Emile Hagdahl bodde p& Dalarö i 

cirka tretton &r, i sin egenhändigt byggda villa. 

Conny Burman flskvallrar" om Hagdahl: "1 Dalarö bjöd Hagdahl ofta sina 

vänner p& efter alla konstens regler af honom sjalf anordnade lukullis- 

ka middagar." Månne hämtade Charles Ernile Hagdahl recepten till sina 

lukulliska middagarv ur sin egenhändigt skrivna kokbok Kokkonsten som 

------------w-

vetenskap .................................................................. 

och konst med särskilt afseende p5 helsolarans och ekonomiens 

fordringar ( 1878-79) ? 

---------------e 

Hagdahls kokbok är nu en eftersökt klassiker p& kokkonstens omrade. 

Conny Buxman berättar vidare att August Blanche hörde till Dalarös 

litterära badgäster. Han bodde p% Dalarös valbekanta societetshus 

i mAnga &r - sommartid - ända till 1868, d& han dog i Stoclrholm fem- 

tiosju &r gammal. Man f%r förmoda att Blanche fick inspiration till 

många av sina berättelser och teaterpjäser under sina sommarvistel- 

ser p% Dalarö: 

P& 1870-talet bodde författaren och kritikern Oscar Levertin här p& 

Dalarö, tillsammans med sina föräldrar. 

Verner von Heidenstam sökte sig hit sommaren 1898, för att vila och 

bada, sedan han avslutat ---me------ Karolinerna (1897-1898). 

Mhga minns säkert tv-pjäsen byggd p& En .................... 

dares försvarstal (1887) av 

August Strindberg. Den fina pjäsen visades i svensk television 1976, 

E 

med Gösta Ekman junior som Strindberg och Bibi Andersson som Siri 

von Essen. 

I ett av de första avsnitten gar Gösta Ekman Jr alias Strindberg en- 

sam ombord p% en fraktångare, med destination Frankrike, vid Skepprs- 

bron i Stockholm. 

Strindberg befinner sig för tillfallet p% flykt undan kärleken, sin 

14 till synes hopplösa kärlek till Siri von Essen, som ju redan var 

gift med friherre Carl Gustaf Wrangel, i tv-pjäsen spelad av Tomas 

Bolme. 

August Strindberg ångrar emellertid snart sitt tilltag och vädjar 

bryskt till kgptenen p& frakt%ngaren, just da de befinner sig utan- 

för Dalarös kust$ " - Satt i land mig annars blir jag galen." 

Denna händelse beskrivs i kapitlet "P& flykt undan hJartekvalen" i 

En d%res försvarstal. Pöl jande kapitel '!Sjuk och galen p& Dalarö" 

beskriver Strindbergs olyckliga dagar p& ön.

Friherrinnan Wrangel blir emellertid orolig för författarens halsa - 

hon har fatt ett brev fran honom - och reser ut till Dalarö, för att 

hämta hem honom till Stockholm. August Strindberg hörde vid den har 

tiden till familjen Wrangels nara vänkrets. 

Senare skildes makarna Wrangel. Siri &tertog sitt flicknamn, och ar 

1877 gifte sig August Strindberg och Siri von Essen. 

Originalmanus till En .................... 

dares försvarstal ar skrivet p& franska. Det 

upptäcktes i Oslo 1973. 

Dalarö, skildrad i vara dagars litteratur, finner vi bl a i Maj-Britt 

Erikssons fina skargardsberattelse Ofelia ------------------ 

fran Dalarö (1972). Boken 

porträtterar ett par äkta skärg%rdsbor, akterstäderskan Ofelia och 

hennes varvsjobbare Sven Emil Jansson. 

En annan modern författare som skildrat Dalarö ar Ole Söderström. Ro- 

----------- 

manen Dalarö 1941 (1973) beskriver "Hitlers triumfsoinmar 1941" och hur 

en svensk journalist, som befanns sig p& Dalarö just den sommaren, upp- 

levde den ödesdigra tiden. 

En frisk bris fran havet griper tag i oss: Vi förnimmer stämningen av 

Stockholms närliggande innerskargard i novellen "Ett dockhemrl av August 

S trindberg. Novellen ing%r i hans "aktenskapshi s torier" Giftas ( 1884- 

1885), första delen: 

------ 

Och s% gick reveljen. Signalhornets l%nga toner rullade 

mellan gröna öar ut över det blanka vattnet och kommo 

igen bakom granskogar p% andra vägar. Och sa alle man 

p% däck och Fader var och Jesu l%t mig städse börja. Den 

lilla klockstapeln p& Dalarö svarade med en liten ring- 

ning, ty det var söndagsmorgon. Och nu kommo kuttrar i 

morgonbrisen och flaggor flaggade, skott smällde, ljusa 

sommarkladningar skymtade p& tullbryggan, $ngb%ten med 

röda vattenghgen kom in fran Utön, fiskarne togo upp si- 

na nat och det lyste av sol p8 det brisande bl& vattnet 

och över de grönskande landen. 

Liksom vi, som ska bege oss ut p& en bgttur med Utö som mal och först 

passerar Dalarö, gör Harriet ~lorthdetta i sin skärgardsskildring Fackel- 

ros och granit (1 944). Som hon beskriver Dalarö &r 1944, kämer man 

igen ön än idag: 

------ 

82

Utö, celebriteternas ö 

Men i Dalarö ateruppstår sekelskiftet i all sin glans. 

Dalarö ar fiskehamn, busshAllplats, Angbåtsbrygga, bad- 

ort, rikemansnöje ännu. Hotellet har spriträttigheter. 

Landsvägen fr%n Stockholm ar ratad och bred och asfal- 

terad. 6 

För att komma ut till Haninge kommuns yttre skargard maste vi segla 

över Mysingefjkden. Med hjälp av Evert Taubes lyriska visa, "Vals p% 

Mysingen", förflyttar vi oss ut till Haninge kommuns skärgard och ser 

vad litteraturen har har att bjuda p&. 

ttVals p& Mysingen" ingar i Evert Taubes diktsamling Ultra me--------- Marin (1936). 

Vinden fr%n havet har friskat och Mysingen möter 

med sjögång, 

h%ller sig brisen sa har, sträcker vi till Illysingsholm: 

Hör du hur bogsvallet brusar och kölvattnet porlar 

och skummar? 

Se, varje brytande vag spolar vart blänkande däck: 

Solen, som skimrar ur diset kring Natarö, Al6 och 

Utö, 

malar i blatt och violett hela din kust, Södertörn. 

Baten den knarrar och kränger och seglen st% spända 

som sköldar: 

Här ha vi Danziger Gatt: Hör hur det dhar fr& 

sjön: 

Vi g& till Utö för natten, 

vi g& till Utö .i natt. 

Godnatt sma vagor som klucka, 

godnatt sma v%gor, godnatt. 

.I 

Innan vi efter Evert Taubes härliga visa angör Utö brygga, maste vi 

dock aven lyssna till Pilip Olssons "Skärkarlsvisa", de sista tre 

verserna. Den ingAr i antologin Haninge skrivare (1975), som utgivits 

pa initiativ av Haninge kommuns kulturnämnd.

F.d. folkskolläraren och klockaren p% Ornö, Filip Olsson, har nämligen 

i sin uSkarkarlsvisall, mycket att berätta för oss - i sk5llevisans fina 

form - om bl a Utö i litteraturen: 

Sen länge vi offrat &t litteraturen, 

dar skildras vi jämt som de konstiga djuren, 

som vandra omkring i v%r Herres park. 

Ibland kan den skildringen bli oss val stark. 

Gallsjuka poeter så ofta oss klandra - 

p% Hemsö och Tjurö och Koö de vandra 

och snoka i a llt som de saknade vett 

och skriva sen upp allt det galna de sett. 

Iiaturen ju skapar det mänskliga kynnet, 

och skargardens skönhet nog speglas i lynnet 

hos skärens och öarnas strävsamma folk. 

Det bästa finns kvar för en värdig tolk. 

En av de "gallsjuka poetert1 som Hlip Olsson tänkte p&, nar han skrev 

sin visa, var naturligtvis författaren Gustaf Hellström. Gustaf Hell- 

ström hämtade inspiration fran Utö, d% han skrev sin skargardsroman 

------------ 

Storm över Tjura (1935), som han 1 sin berättelse ocksa kallar för 

Koö. 

Av Pilip Olssons visa kan man ana, att stämningen mellan skargards- 

befolkningen och de Stockholms-författare som skildrat deras öar i 

sina böcker inte alltid var den basta, 

Författarinnan Harriet Hjorth bestyrker, beträffande Gustaf Hellström, 

ovanstaende pastaende i sin bok Utö ---- (1945). N" ar hon ngmer Gustaf 

Hellström skriver hon att det p% ön inte ar "vart att namna författa- 

rens namn, varken i Kroka eller annorstädes bland befolkningen. 

"Det sägs", skriver Harriet Hjorth i boken, "att man lovat att kasta 

honom i sjön i samma ögonblick han vågar satta sin fot p% Utös %ngb%tsbryggaH. 

7 

Maud Reuterswärd-, jornalist och välkänd radioröst samt författare till 

en rad barn- och ungdomsböcker, har förlagt sina skildringar till Utö 

i n&gra av sina böcker, bl a i Du ,L, har - ju Pappa Elisabeth (1971).

I boken kallar Maud Reuterswärd Utö för Gmvö, Det gör hon med ratta: 

Det bröts nämligen alltsedan 1100-talet järn p% Utö - med vissa av- 

brott. Under 1780-talet upplevde jambrytningen en högkonjunktur p& 

ön. År 1878 lades gruvdriften emellertid ned, helt och hallet. 

Författaren Hasse Z, liksom sonen Kar de F!umma, återkommer ofta till 

Utö i sina kgserier och berättelser. P% 1580-talet och decennier fram- 

över var Utö stockholmarnas sommarparadis. Basse Zetterström tillbrin- 

gade somrarna har p% ön, tillsammans med sin familj. 

I Hasse Zetterströms utöskildring Lurgatan ..................... 5 med omnejd (1944) far vi 

veta att sommargästerna i allmiinhet bodde på norra udden av Utö, just 

p& Lurgatan 5 med omnejd. Namnet Lurgatan kom till under gruvtiden, d% 

de som arbetade i gruvan bodde här - och antagligen väcktes genom lur- 

bl%sning, 

I Hasse Zétterströms bok far vi ocksa veta hur Utö"upptä~ktes~~, År 

1888köpte grosshandlaren E. Lewin ön med ett bestamt mal i sikte, 

nämligen "att göra Utö till södra skargardens förnämsta badort." 

1 en annan intressant utöskildring --------- Stor Sand (1925) av Hasse Z har 

grosshandlare Lewin tillägnats ett hel t kapi tele 

Till Utö kom vid den har tiden verkliga societeten: konstnärer, för- 

fattare och annat celebert folk. 

Boken Lurgatan 5 med omnead innehaller bland annat små underh%llande 

--'--Ii------------ - 

anekdoter om datidens litterära personligheter, som kom fr& Stockholm 

till "celebriteternas ö" med det gängse transportmedlet, Waxholmsbo- 

lagets %ngb%tar. 

Det berättas till exempel att Sven Hedin bodde p2 Utö Itinnan han gav 

sig ut p% längre resor". Vi far aven veta att Gustaf Hellström "förbe- 

redde sitt inträde i Svenskg Akademien genom att dit förlägga arbetet 

med en av sina första böcker." 

Hasse Z nämner ocks% att Gustaf Fröding bodde här den sommaren han läste 

---------------- 

korrektur p% Stänk och flikar (1896)~ 

En annan litterar person som Ilvackte... uppseende i den lilla utöko- 

lonien" var August Strindberg, nar han gastade ön.

Henning Berger och Georg Pauli med konstnärinnan fru Hanna hörde 

till de litterara personligheter, som hade sommarnöje p& Utö och 

som kom att bo där flera somrar. 

"Den stora ?aulidagent', nämligen den d% målaren och konstskriftstalla- 

ren Georg Pauli fyllde &r, var bland annat en mycket stor händelse 

p& Utö. Det hände att man till och med fick ordna med en extra Vax- 

holmsbat denna dag för de gaste*, som var bjudna till födelsedags- 

kalaset. Och vilket kalas: 

Och vilka gaster: Det var eliten av landets konstnär- 

liga och litterära värld, hela 90-talet i ett svep. 8 

Till Geosg Paulis födelsedag p% Utö kom Verner von Heidenstam, Sigfrid 

Siwertz, prins Eugen, Gustaf Hellström med flera berömdheter. 

Som ett slut p& avsnittet om Utö %ar Harriet Hjorthoss med i Fackel- ------ 

--------------- 

ros och granit (1944) -p& en härlig biittur p& Mysingen till, som författarinnan 

~ager,~~skargardens ensligaste, exklusivaste och p& samma 

gång primitivaste badort." Hon ger i sin berättelse, som ar tillag- 

nad Utö, en lyrisk hyllning p& prosa av den ö kon ocksa fint beskri- 

ver som 

1' ... en särskild och säregen ö i vart Osterhav med 

allt vad den äger av sommardagar i sol, av de ogall- 

rade skogarnas tystnad och urskogsvilda växt, av still- 

heten mitt i det eviga bruset från havet, av de vilda 

blommorna och de minnen och legender de vacker till liv 

hos en vetgirig och olärd naturäl~kare.~~ 

Att alla de ovanstaende författande sommargastande utöborna är helt 

begeistrade i sin skarg%rdsidyll g%r inte att ta miste p%. När Hjalmar 

Söderberg ' later Toms Weber, huvudpersonen i författarens - -- debut-. 

- --- - - 

- ---hroman 

Förvillelser c1899, lika ut till ön med Waxholmsbolagets he;b&- 

----------m- - - 'I- -.-- "-. 

tar verkar han daremot inte alls särskilt betagen i skärg&rd&andskap&; 

-- _- 

- --------. . ,> f - -- 

Skildringen av besöket på Utö förmedlar narmas.f; -z kuslig- stiimning. Tornas 

Weber "vänder sig bort i en frossbrytning" vid &synen av det karga land- 

O 

skapet. J

P& samma satt som Toms Weber i Hjalmar Söderbergs ------------ 

Förvillelser färdas 

med WaxholmsbAt till Utö, nar man i vara dagar ön, om an inte anda fran 

Stockholm. Inte heller är batarna idag ångdrivna - utan motorfartyg.^ 

Det finns idag fasta batförbindelser till Utö. Båtarna utgar fran Årsta- 

bryggan vid Årsta havsbad. Årstabryggan nar man med buss som utgar fran 

västerhaninge statt on. 

KymInendö, Strindbergs Hemsö 

O, du min grönskande ö, 

Blomkorg i hafvets vag: 

Dig jag i drömmen sago 

S&g jag i vänliga ängar vandra, 

ljusklädda barn med lösta lockar, 

sjunga och leka i brokiga flockar, 

famna i frid och kärlek hvarandra, 

Baruier och fränder jag ser, 

Skildes i hat vi %t 

Ingen det minnes mer, 

hvad som vallat var gr%t, 

Ovanstaende tre underbara strofer ar hämtade fran August Strindbergs 

diktsamling Ordalek .................... och smakonst (1 905), dikten "Molnbilder". Författaren 

aterkallar dar sommarminnen fr%n mendö, skargardsön som Strind- 

berg var djupt förälskad i. Men dar han val knappast, som ska frarng% av 

---------- 

det följande, v%gade visa sig efter år 1887 - d% Hemsöborna publicera- 

des, 

August Strindberg vistades har p% Kymmendö första gangen sommaren 

1871, tillsammans med tre kamrater. Han kom sedan att atervanda till 

ön flera somrar under 70- och 80-talen, enligt traditionen sju somrar 

sammanlagt. 

Som den stadigvarande sommargäst Strindberg kom att bli p& Ön, som 

han - så. sjl~lvkiart - kallade Kymmendö, byggde han - med hjälp - en 

hydda av bräder att ha till författarhydda. Strindbergs diktarstuga

star kvar än idag. Den ?&ger ett stycke friin stranden, öster ut fr& 

mendö gard - med utsikt över havet och skargarden. 

I diktarstugan p% Kymmendö i Haninge kommuns skärgard tillkom mariga 

----------- 

av August Strindbergs verk, bl a prosaupplagan av Master Olof (1872). 

Han gjorde här slutfinishen p& --------------- 

Gamla Stockholm (1880-1882), verket 

han skrev i samarbete med Claes Lundin. Dessutom kom delar av Svenska 

------ . .- . . 

___---- 

folket till.-har p& m endö, som kom ut under aren1880-1882, nagra av 

........................ 

de noveller som ingar i samlingen Svenska öden och äventyr (1882-1891) 

samt Dikter (1883). 

-----e 

Av tredje strofen i den citerade dikten här ovan fran %r 1905 frarnghr 

emellertid, att Strindbergs relation blivit spänd till de människor som 

bodde p& Xymmendö. Det "hatu som uppst%tt från öbornas sida kom sig dar- 

----------------------- 

av - milket Harriet Hjorth omtalar i sin bok Utö,k.ön som var ett para- 

dis (1945) - att August Strindberg kommit i onad p& Kymmendö sedan "han 

...-.Iqrisgivit 

. - öns befolkning At offentligheten i Hemsöborna. rt10 

Strindberg är alltsa den andre, eller snarare den förste - förutom 

Gustaf Hellström - av de llgallsjuka poeter" som Filip Olsson, själv 

skärgardsbo, anspelar p& i sin flSkarkarlsvisa?. Visan - de tre sista 

verserna - finns att läsa i början av mitt avsnitt, som beskriver Utö. 

Människorna p& ICgmmendö - Strindbergs Hemsö - och deras seder och bruk 

inspirerade August Strindberg till den friska skargardsberättelsen 

---------- 

Hemsöborna (1887). Boken handlar om driingen Carlsson, en värmlänning, 

som beger sig ut till Hemsö för att hjälpa änkan Flod att sköta g&??- 

den. Carlsson gifter sig sa smaningom med henne. Han tog "käringen för 

guldeta, sade man bland befolkningen p% ön. 

Fl vet att August Strindberg har skildrat människorna och mildön $i 

@%ih$iid3 nied stue exakthet i Hemsöborna. --------e- Det bröllop han *äik€@ p& 

&i. h~ igkgte ihop1 Carlsson och gumman Flod var ett braiidp, söiii 

falfi%ieitt i%ud p& *yiiidéndQ i jbi manad &r 1867, och sdiil fiM.nd8~iig 

g&.tj4i Bëi:~ .tiafag Qir BfidWen. var i: adftafrali +~e+£i6 

iiagiii .-b@@-bize &P äidfef &&n@i a.ndfa persojlier i B@gbbb&l 

C."-L3*.I.I-- har 

tiii öeii med i Bér&++Ci.äéri P&%€ fijjurirrä med sam ni& aairi de nian- 

niskor som faktiskt bodde p& Kymmendö vid den tiden. 

&F ?j+l%de O C ~

Här nedan en karleksfull - anonym - hyllning till Kymmendö, hämtad från 

Hemsöborna. 

---------w 

rar. . O: 

Carlsson star p& en bergknalle - i solnedgangen - och funde- 

I solnedgang lag ön nedanför utbredd i en enda rundblick, 

med skogar, &krar, ängar, stugor) och utanför holmar, 

kobbar, skär, ända ut till havs. Det var ett stort stycke 

av den sköna jorden, och vattnet, traden, stenarne, allt 

kunde bli hans, om han ville räcka ut handen. 11 

Vid flera tillfällen i Strindbergs liv kom sommarvistelserna pa mendö 

att verka som yttersta inspirationskälla i hans omfattande diktning, 

I inleaningen till en annan skildring av skargarden, Skärkarlsliv (1888), 

-----------m 

bestaende av noveller, är det med all säkerhet Kymmendö som avses, 

Kymmendös natur ar av mer "leende karaktäru, som författaren skriver, 

än de omgivande öarna som präglas av större karghet: 

Laglänta öar med bättre mylla antaga en särdeles leende 

karaktar, genom rikedomen p& lövträd och buskar. Eken li- 

var har med sina mjuka linjer och sitt ganska ljusa löv- 

verk barrtradslandskapet; och hagen, denna,nordens egen- 

domlighet, en korsning av skog, sm%skog och äng, utgör 

kanske det täckaste man kan se, d& under en blandning av 

björk och barrträn hasselbuskarne bilda lövsal över kör- 

vägen, vilken här bär namnet drog. Det är stycken av en 

engelsk park man spatserar igenom, tills man stöter p& 

strandklippan med dess granar och tallar pa vitmossa 

och darnedanför havsvikens sandupplag med tångbaltet, 

Skjuter en vik av fjärden längre in i land, ar det all- 

tid skönt kantad med alar och rika vassbänkar. 

-- -- 

Slutligen, i hr bl& bok (1907), erinrar sig Strindberg - da nära sextio 

.--------m- 

ar gammal - sin första sommar p& sin ungdoms ö och de lyckliga stunderna 

dar, 

Jag hade aldrig bott vid havet förr, och när jag fick se 

den Grönskande ön med dess blomstermattor, vassvikar, al- 

stränder, eklundar och hasselskogar, trodde jag mig se 

paradiset. Tillsammans med tre andra unga skalder levde 

jag sommaren igenom i ett tillstånd av sällhet son sedan 

12 

aldrig.

~ymmkndö ligger strax nordost om Orno, För att ta sig ut till ~~mmeddö 

kan man t ex frlin Handens station %ka buss ut till Dalarö, varifran man 

tar en b%t som trafikerar routen Dalarö - Ornö. Kymmendö brygga angörs 

före Ornö brygga. 

Ornö - en höglänt ö 

Kvällssolen färgade Mysingen vackert bla, och längst 

i väster syntes fastlandets skogklädda kust svagt av- 

teckna sig mot horisonten. Lindström, som beundrade 

allt vackert, gick ut p& terrassen, varifrlin utsik- 

13 

ten var vackrast... 

Denna solnedgang över Mysingen avnjutes fr%n Ornö i Haninge kommuns 

...................... 

skärgard, Citatet ar hämtat ur Lindströms skarkarlsar (1922), skri- 

ven av Anders Frideen. I början p& 1900-talet var han klockare och 

skollärare pi3 Ornö. Han skrev en del böcker, några med motiv fran 

skargarden. 

Denne "Lindström, som beundrade allt vackertt1, var konstnaren Rikard 

Lindström, som bl a förevigat Stockholms skärgard och Lofoten i sina 

tavlor, Rikard Lindström var ocksa författare. 

Rikard Lindström bodde pli Q?ö i m%nga &r som ungkarl. Under skärgards- 

aren försörjde han sig som postseglare. 

Man förstar att kapitlet "Min vinteröt' i Rikard Lindströms Middagshöjd 

('1934) är avsett som en vängest till Anders Frideens bok. Kapitlet 

har nämligen helt och h%llet agnats klockaren p% Ornö, Anders Frideen. 

I övrigt skildrar Rikard Lindström sina %r som postseglare i Haninge 

skärgard. 

Hasse Z beskriver v%r store svenske skiirgardsmalare Rikard Lindström 

p% följande satt i sin Utöbok Lurgatan 5 med omnejd (1944): 

--------,,L-,--,--,,,, 

Lindström hörde hemma i skargarden. Han kunde g% i hat, 

han var en utmärkt seglare, han rörde sig vant och sä- 

kert mellan kobbarna, P& hans lustiga och originella 

huvud lyste en röd mössa, en spansk bo ja, mot det grö- 

na strandgraset. Lindström var en flanör, en av de fil 

och sista, inte bara p& Stockholms gator, han flanera-

de ocksa i skargarden. Med sin trygga, satta g5ng lun- 

kade han mellan stugorna, pratade och berättade sina 

historier. Lindström var en muntlig kasör. 14 

-. 

När Anders Prideens bok Lindströms skarkarlsar skulle publiceras 

fick Hasse Zetterström i uppdrag att skriva ett förord till boken. 

I detta beskrivs bl a Bergshyddan p% Ornö, stugan där August Strind- 

bergs- originelle skräddare ordnade till dans för skarg%rdsfolket. 

Det ar saledes August Strindbergs friska skargArdsnovel1 "fSkräddarns 

------------ 

skulle ha dansff som avses. Novellen ingar i skärkarlsliv (1888). 

I förordet beskriver Hasse Z skräddarens fiskarstuga s% här, Hasse Z 

kommer med bat från Utö. 

Går man med b%t fran Utö till Ornö, passerar man först 

Järnholmen, som tillhör Utö, nar sedan Langbäling, den 

underbara ön med sin typiska södra skargårdsnatur och 

kommer sedan fram till Näset, den lilla fiskarestugan 

vid Ornö södra udde. Nu ar man pa havssidan av Ornö och 

fortsätter man efter kusten, är man snart vid Bergshyddan, 

där Strindbergs skräddare Höjer en gång levde och rege- 

rade och hade sin dans och dar en rad av konstnärer, 

malare, tecknare och sk%despelare njutit sina vackra 

och glada somrar. 

I sin novell karakteriserar August Strindberg Ornö som "en höglänt ön 

,,. som "tycktes best% av en enda kal gneisklint som rämnat mitt itu." 

Strindberg beskriver platsen för skräddarens stuga s% har idylliskt: 

Men går man nagra steg framåt klinten i sydlig rikt- 

nfng och %ittar ner under fötterna, glömmer man hu- 

vudskalleplatsen däruppe och ser en täck lite tavla, 

som man icke väntat härute. Skyddad av bergvaggame 

för alla kalla vindar ifrh. nordväst till sydost, lig- 

ger en gräsmatta s& grön som,nyuppkommen r&g; och dar- 

nere gar en röd ko och betar under de vita björkarne, 

Gräsmattan sträcker sig ner till en gr& stuga, omgi- 

ven av en trädgardstappa, och ända ner till sjön, 

där hamnen ligger med batbrygga, sJöbo d sumpkista 

och nät. 

15 

Detta ar skräddarns:

För att n% Ornö kan man göra samma b%ttur som beskrivs i PöregAende 

avsnitt om maendö. 

Rhö - den romantiske klockarens ö 

Och de var dorska och egna därute i havsbandet;.dar 

såg de stora sjöormen och trodde på råt, kom sällan 

At kyrkan och lade slantar under stenar, förgjorde 

bössor och kunde otyg. Men den värsta trollaren var 

ända klockaren p% Rbö. 

Sa avslutar August Strindber~ sin skargårdsberattelse om "den roman- 

tiske klockaren p% Rånött i novellen med sam namn. Historien om 

klockaren Airik Lundstedt, som hade en viss förmåga "att blanda verk- 

------------ 

ligt och overkligt", ingår i novellsamlingen Skärkarlsliv (1888). 

Att August Strindberg trängt djupt in i skärgårdsbornas själ förstar 

vi när vi nu följt författarens produktion - i urval - som skapats 

p& inspiration fran hans sommarsejourer här ute i Stockholms södra 

skargard. 

Liksom tidigare, nar Haninge kommuns ,skärgård skildrats i litteratu- 

...................... 

ren, aterkommer Hasse Z's skargardskåseri Lurgatan 5, med omnejd 

(1 944). Dar har Rånö ocksa uppmärksammats. 

"Det märkligaste p& R%nöu, skriver Hasse Z, var att man ar 1914 anla- 

de en El jurpark har, "i sitt slag den enda i Europa. tt 

Lasaren får fortsättningsvis veta att i djurparken fanns - för Sverige 

så ovanliga djur som - vildsvin och bufflar med flera andra exotiska 

djurarter, som inplanterats bl a fr%n Ungern och Hagenbeck i Hamburg. 

Till saken hör, att mannen som inrättade djurparken och som dessutom 

var ägare till RAnö i början av seklet - konsul Jonas Wibom - var, 

som Hasse Z berättar, "en vittberest och originell herre med äventy- 

rets blod i adrorna". Jonas Wibom hade varit med: Han hade varit 

storviltjagare i Afrika: 

Hur reagerade d% befolkningen p& skärgårdsön inför denna djurpark? 

Hasse Z berattal?,

Om den djurparken talas det i5.n i dag ute i havsbandet. 

På den tiden, sade en gamal rhöbo, satt man ofta uppe 

i traden. Det var ingen id6 att ge ned s& länge det 

stod en buffel inunder. 16 

Pör kulturhistoriskt intresserade kan camas att p5 ön finns en grav- 

plats fran medeltiden. Dessutom har ryssarna lamat spar efter sig, 

under rysshärjningarna &r 1719 - s k ryssugnar. 

Beträffande kommunikationer till R%nö kan berättas att det g%r re- 

guljära båtturer från Nynashamn. 

~uskö - den mörka ön 

Nuskö, Sverige, en ö av granit, var ett av tusentals 

liknande granitskar, öar och halvöar längs Sveriges 

sönderbrutna ostkust. P% ön lag en stad. Och i den sta- 

den fanns allt som finns i andra stader plus litet till 

- verkstäder, teatrar, hotell, kontor, fabriker osv., 

och till och med en flygbas med armé- och flottinstal- 

lationer. Den enda skillnaden var att allting låg un- 

der jord, dolt under öns granit, skyddat för alltfing 

utom en fullträff med en vatebombsrobot - ja, kanske 

till och med för det. 

I genren massmarknadslitteratur kan man finna ovanstaende - i science 

fictionstil - förvanskade skildring av bluskö. Man finner detta i Nick 

............................. 

Garters Blå död, på uppdrag i Sverige (1968). 

I boken skildras i sann Nick Carter-stil en yrkesmilitärs högförrä- 

deri, nar, som det st%r i boken, mannen "hade salt livsviktiga upp- 

lysningar om liluskö och dess f8rsvarssystem till ryssarna. l117 

Fann det intressant att presentera hur skargardsön Muskö - som är en 

av Sveriges örlogsbaser - aven funnit sin vag in i triviallitteratu- 

ren. 

Hembygdsförfattaren tillika bibliotekarien på Muskö under &ren 1947 - 

................................... 

1963 Enok Nordström har i sin bok Muskö i gangna tider, nagra anteck- 

9 3

ningar ...................................... 

om en skiirg&rdssockens historia (1970) givit en mer verklighetstrogen 

beskrivning av Muskö: 

m lus kö 1igf;er i Södertörns inre skargard mellan fastlan- 

det och de i yttre havsbandet belägna öarna Ornö, Utö 

och Natarö, skild fran nainnda öar av Mysingef jarden och 

fr%n fastlandet av Horsfjsrden. 

Namnet lär enligt sprAkforskare betyda "den mörka ön". 

Muskö utgöres egentligen av tv% öar, sjalva huvudön 

samt det strax öster om densamma belägna Sone, numera 

allmänt benämnt östra ?Muskö. Sedan 1930-talet är östra 

Muskö förenat med huvudön medelst bro över den under 

18. 

ovannämnda tid färdigställda kanalen. 

Det bör tilläggas att Muskö sedan 1964 är förenad med fastlandet med 

en lång tunnel. 

Fr& ett tidigare avsnitt i kapitlet om Nynashamns kommun i litteratu- 

ren vet vi att bl a psalmdiktaren Samuel Hedborn fängslades av skar- 

gardsnaturen p% Muskö. Av brev till Per Daniel Amadeus Atterbon frm- 

gick att Hedborn trivdes i S& hög grad p& ön att han funnit Muskö vara 

"en lycksalighetens ö". 

7% 1830-talet besökte poeten och läkaren Herman Satherberg Muskö i 

samband med en brett upplagd skargardstur han gjorde "dels för bota- 

niskt ändamAl, dels för att f& blicka in i natur- och folklifvet der- 

ute bland skären och njuta af nya intryck och stämningar." 

Om detta besök kan man läsa i hans fina och intressanta sjalvbiogra- 

__________-_- 

fiska skildring Lefnadsminnen 

(1896). I kapitlet "En utflygt bland 

Södermanland~skaren'~ beskriver han Muslrö på f öl jande satt: 

Bland öarna i Södermanlands skargard ar Muskön en af 

de största och bördigaste, med odlade vackra fält mellan 

l~ndar af löf- och barrskog. Utom nigra mindre gods 

finnas der tvii af större betydenhet, nemligen Arbottna 

och Ludvigsberg, hvilket sistnämnda vid ifragavarande 

tid egdes af possesionaten P.L. Levin, fader till den 

nyligen bortgangne högt vsrderade läkaren, rned doktorn 

Pehr Levin.

Under vistelsen p& Muskö berättar Herman Satherberg i Lefnadsminnen 

att han vid flera tillfallen gästade familjen Levin, som namns i ci- 

tatet ovan. Vid ett av dessa besök hos Per Ludvig Levin p% Ludvigs- 

berg berättar varden minnen fr%n sin barndom, bl a nar skalden Carl 

Michael Bellman en gQng var gast hos familjen en hel sommar. Bell- 

man hade av läkare ordinerats att dricka brunn och hålla diet. 

Herman Sätherberg återberättar följande anekdot fran Bellmans besök 

hos Per Ludvig Levins föräldrar. 

V%r sagesman L. var då en ung gosse. "h dagtt - berat- 

tade nu L. - "satt min far tillsammans med Bellman och 

n%gra andra herrar p% ett af satena framför byggnin- 

gen har och samspr%kade. Jag kom i detsamma hem fr%n 

en skogsbacke, der jag skurit %t mig en käpp. D% Bellman 

fick se min nya kapp, sade han till mig: "kors, min 

gosse, hvar har du f%tt tag i den dar flöjten?" 

I1Flö j ten?"., svarade jag, "det ar ju en kapp, vet jag:" 

"!Fag hit, s& far jag se: Jo, visst ar det en flöjt1', 

sade han, satte kappen till munnen och började blasa, 

s& a tt det lat precis som nar roan blher flöjt, Jag 

blef alldeles förbluffad och bara gapade. Jag trodde 

att han kunde trolla. Min far och hela sällskapet blef- 

VO förundrade och föllo i skratt. 

"Ser du nu, att det ar en flöjtn, sade Bellman, llbl%s 

nu flitigt på den, så lär du dig nog till slut." 

Darpa komenterar Satherberg Per Ludvig Levins barndomsminne från 

Bellrpans besök hos familjen. 

Jag erinrar mig mycket val denm berättelse af den 

gode patronen p% Ludvigsberg och har mangen gång tiinkt 

p% den, d& jag i biografierna öfver Bellman last om 

hans talang att kunna med munnen harma ljudet af olika 

instrument. 19 

Pr&n ett av Carl Michael Bellmans besök hos den giistfria familjen 

Levin p% Muskö - han gastade dem flera ganger - finns en dikt av 

skalden, daterad Muskö den 20 januari 1787. Dikten har riktats till 

diivarande utgivaren av tidningen Dagligt Allehanda.

Underskrifne Ledamö ter 

Uti Muskö glada sal 

Stadgat dubbel plikt och böter 

I ett angeläget val 

Saken ar i korthet denna: 

Den som detta budet far 

Och e j strax i sladan star 

sådan Van vill man e j kanna: 

Med vart val vi vilja traIfa Eder 

At deltaga i vår ro, 

Vid v%rt bord at sitta neder 

Och i vara kamrar bo. 

Edert glada lynne sökes. 

Edert sällskap, vänner vardt. 

Nu som det ar oss så kart. 

Er förbindelse ock ökes. 

Vädret lugnt, och ner p% isen 

Inga vargars tjut och böl, 

Präktig brasa syns i spisen. 

Bagarn squalpar full af öl, 

Slädan lätt i farten hoppar 

Öfver branta höjders djup, 

Men för Er p& sjön en supX 

Står tillreds med baska droppar. 

Näst sista raden i Bellmans dikt ovan har försetts med följande.' 

kommentar: "Vanligt mitt p% sjön att taga sig en sup nar man fahr 

till Muskön, 

(c.M. ~ölschow)"~~ 

Bellmans dikt har hämtats fran boken Ludvigsberg, en herrgard i 

.......................... 

Stockholms skärgard (1968) av Lars G Biörkman, 

----------------d-

Noter - Haninge kommun 

1/ J,Oterdahl, Levande laga, ur Fredrika Bremers brev och skrifter, 

s. 106 f. 

2/ Selma Lagerlöf har sannolikt inspirerats av 1600-talssagnen om 

Ljungby horn och pipa. 

3 U Trenter, Odjuret, s. 5, 7, 87. 

4/ E A Jansson, Dalarö, s. 88-89. 

51- -C--Burman, Fr& skvallerbänken, - .- .- - s. 36. - -- 

6/ H Hjorth, Fackelros och granit, s. 32. 

. 7/ H Hjorth, Utö, ön som var ett paradis, s. 32. 

8/ ET Zetterström, Lurgatan 5 med orne jd, s, 101. 

g/ H Söderberg, Porvillelser, s. 66. 

10/ H Hjonth, Utö, ön som var ett paradis, s. 32. 

11/ A Strindberg, Hemsöborna, s. 62. 

12/ A Strinaberg, En bl& bok, s. 24. 

13/ A Frideen, Lindströms skarkarlsar, s, 41-42. t 

" 

14/ H Zetterstrom, Lurgatan 5, med orne jd, s. 42-43 

1 S/ A Strindberg, Skärkarlsliv, s. 265-266, 

16/ H Zetterström, Lurgatan 5, med omnejd, S* 158-159. 

17/ N Carter, BIA död, p& uppdrag i Sverige, s, 8-9. 

'.-J 

18/ E Nordström, Musko i gångna tider, s, 7. 

1 g/ H Satherberg, Lefnadsminnen, s. 77-79, 

20/ L G Biörkman, Ludvigsberg, en herrgard i Stockholms skargard, s. 15.

KAPITEL E M 

Tyresö kommun 

1. Tyresö slott - boning för valnader och adel 

2. Tyresö - industribygd med anor 

3. 

Vittert och kungligt p& Tyresö 

4. Sagoförtäljerskan från Danmark

Tyresö slott - boning för valnader och adel 

Vid en av Ostersjöns vackraste vikar resa de väldiga 

tornen av en gammal borg sina spetsiga gavlar över 

skogstopparna. Det ar Tyresö herresäte, beläget p% 

en höjd mitt i fägringen av en underbart rik natur, 

p% samma gång vild och kraftig, som mjuk, leende och . 

vek. 

Med tanke p% först nämnda innevanare p& Tyresö slott i&tta avsnitts 

titel - lfv%lnaderw - förefaller ju inte ovanstaende fina beskrining 

av naturen kring Tyresö herresäte speciellt skräckinjagande. Men, 

------------------ 

fortsätter man att läsa boken Valnaden p% Tyresö (1914) författad av 

J-s Brn (pseudo för Ödmann), ur vilken skildringen ar hämtad, kan jag 

nästan lova att läsaren f%r rysningar över hela kroppen, ja, till och 

med h%ret kommer att resa sig p% läsarens huvud: 

Citatet är hämtat ur inledningskapitlet "Vita frun" och redan kapitel- 

titeln förebadar ju vad neri tillfällig gäst p% Tyresön, som "har hört 

s& mycket talas om att det spökar i västra tornetM l p& slottet, kommer 

att stöta p% för ruskigheter vid sitt besök p& Tyresö. Huvudpersonen 

i boken kommer bl a att möta egendomliga grevar, ryska furstar med 

flera personer och - vålnader::: 

Säg var vill du leva, säg var vill du dö? 

Eko svarar glatt, vid Tyresö, . . . 

sjöng en av vara största nu levande skalder, (~öttiger), 

när han en vacker sommarafton i ungdomlig hänförelse 

svärmade om vid Tyresö sköna stränder, dar det ovan- 

ligt starka ekot svarade på hans sånger. Och i san- 

ning, detta Ryningarnes och Oxenstjemornas gamla gods 

ar, vad läge och storst%tlighet i bvggnadsstil beträsfar, 

ett av de förnämsta av de många slott, son försköna det 

härliga sagorika Södermanland. 

P& detta sätt introduceras boken ..................... 

Tyresö gods och slott (1877), vars 

författare ar Octavia Carlén.. Skriften ger en fin presentation av 

Tyresö slott och dess ägare fram till 1800-talets senare hälft och 

tar dessutom upp traktens kulturhfstoria. Med all säkerhet var boken 

tänkt att locka stockholmarna att köpa eller hyra sammarhus p& Tyresö - 

ett hem p% landet.

Octavia Carlén avslutar sin bok med en egen dikt p% %tta verser, Kär 

citeras den sista. 

Till Tyresö, ja, er skynden nu, 

Härmedelst beder jag eder; 

Ty hela stock hol^. liksom Jehu 

P& stallet hastigt sl%r neder. 

Sa skynden, skynden till nya Kanaan 

- Blott fjorton dagar - s& öppnas banan. 

Till Tyresö: 

Carl Wilhelm Böttiger, vars dikt inleder Octavia Carléns skrift, har 

förblivit mest kand för sin underbara "O, hur härligt ma jsol ler1!, 

skriven p% 1830-talet. Böttigers svärfar var ingen mindre än Esaias 

Tegngr, som vi ju träffat p% flera gånger under var litterära resa 

genom Södertörn. År 1847 blev Böttiger ledamot av Svenska Akademien, 

efter Esaias Tegnér. 

För att aterknyta till Octavia Carléns introduktion av sin bok om 

Tyresö gods och slott att Tyresö är wRyningarnes och Oxenstjernor- 

,,,,,,-,,,----------J 

nas gam9a goda", kan nämnas att Tyresö redan under medeltiden var 

säteri. 

Gabriel Oxenstierna, sedan 1618 st%th%llare över Stockholm och Uppsala 

slott och l&, var den man som j: 1600-talets början övertog Tyresö sa- 

teri. Han fann den gamla byggnaden för liten och laget inte tillrack- 

ligt statligt för det slott han tänkte uppföra 'Ivid en av Östersjöns 

vackraste vikar" - nämligen Kalvfjärden. 

Tyresö slott byggdes under 1600-talet tre första decennier, men har 

därefter bytt skepnad flera ganger. 

Grundmuren till den gamla tegelbyggnaden Tyresö gard - som lag annan 

_ -_-L - 

-till nuvarande slottet närbelägen plats, nämligen p& en ö ute i Kalv- 

fjärden - blottades d% man %r 1934 gjorde grävningar vid den s k Prins- 

villan, prins Eugens bostad vid "Lilla Tyresö1'. 

Tyresö slotts byggherre Gabriel Oxenstierna var yngre bror till riks- 

kanslern Axel Oxenstierna.

År 1643 fick Maria Sofie de la Gardie slottet Tyresö som "morgong%val' 

när hon gifte sig med Gabriel Oxenstiernas son, Gustav Oxenstierna. 

Hon var dotter till Ebba Brahe, en kvinna som upptagj-ts vid hovet i 

och med hennes mors vänskap med drottning Kristina. Fältherren Jacob 

de la Gardie var Ilana Sofia de la Gardies farO2 

. - .. 

I och med att Maria Sofia Oxenstierna, född de la Gardie, nu ar intro- 

ducerad börjar ett nytt avsnitt i var litterära rundvandring p% Tyresö. 

Denna märkliga kvinna kom att f% en mycket iramskjuten plats p4 Tyresö, 

speciellt i egenskap av stor industriidkerska. Tänk er, en kvinna, un- 

der den har tiden: Ni f%r se närmare i följande avsnitt. 

Tyresö - industribygd med anor 

Under 1500-talet började man inse vattenfallens betydelse som kraft- 

källa. Man började d& utnyttja Tyresö mäktiga vattensystem, som dess- 

utom hade ett fördelaktigt läge, i staden Stockholms närhet. 

Vid den tiden låg Tyresö sjösystem p% ca 20 meters höjd över havet. 

Tyresöfallen, som d% kallades Wattinge, hade en fallhöjd 7 meter 

p% en sträcka av 100 meter. I v%ra dagar kallas fallet Nyfors. Vid 

ett närliggande mindre fall vet man att det s% tidigt som &r 1409 lag 

en kvarn, Vid Uddby gård i Tyresö omtalas en annan kvarn fr& 1424. 

Har lät Gabriel Oxenstierna %r 1620 uppföra en papperskvarn, 

Äktenskapet mellan Gustav Oxenstierna och Maria Sofia de la Gardie 

varade i fem ar, Ar 1648,-'vid 21 ars alder, blev Maria Sofia Oxenstierna 

änka . 

Hon arrenderade d% ut hela jordbruket vid Tyresö slott - slottet som 

var hennes llmorgongåvall vid giftermålet med Gustav Oxenstierna. Darpa 

började trebarnsmodern med brinnande intresse agna sig at Tyresö in- 

dustrier, som under hennes ledning kom att uppleva en storhetstid. 

Säkerligen har ingen kvinna varken före eller efter 

Maria Sofia De la Gardiepa s% kort tid %stadkommit n%- 

got s% storartat som hon. 

Inom loppet av nagra ar surrade det av hjul och maski- 

ner, bultade och slog i smedjor och verkstiider, och 

fabriksskorstenar stucko upp mellan de lövade dungarna 

p% Tyresö. 

101

En klädesfabrik, ett spinneri, ett oljeslageri, ett mas- 

singsbruk, ett pappersbruk och til.1 sist ett gevärsfakto- 

ri, allt var samlat p& Tyresö g&rd och skapat genom en 

enda kvinnas vilja. 

Hon hoppades ej endast skörda vinst för egen del utan 

ocksa liva andra att börja kloka företag för att rycka 

upp industrien inom landet och göra dess folk oberoen- 

de av andra. 3 

OvanstBende citat ar hämtat ur Julia Svedelius' bok Södermanland ------------ (1929) 

d2r fikria Sofia de la Gardie - hon-har gatt till historien under sizt flick- 

namn - agnats ett helt kapitel, "Grevinnan på Tyresötf. 

I slutet av kapitlet skildras hennes begravning. Denna "befordrarinna 

af den svenska industrien" dog sextioåtta Ar gammal i Stockholm. Det 

berättas att efter begravningsceremonin i Riddarholmskyrkan ringde 

S%ockholms alla kyrkklockor. Stoftet fördes sedan ti&l Tyresö kyrka. 

I fem dygn varade färden genom skärgarden, innan Tyresö 

skymtades. Om nätterna brunno vaxfacklhr kring kis- 

tan. De kastade sitt sken över vattnet. Maria Sofia 

De la 

. 

Gardies sista färd gick som en vag av flytande 

guld 

Allt folk i trakten hade stämt möte, och under klock- 

klang och psalmshg och saknadens suckar fördes den 

vördade matmodern till sitt sista vilorum i den grav 

hon själv l%tit inreda &t sig i Tyresö kyrka. 

Under 1670-talet hade shledes Tyresö - under Maria Sofia de la Gardies 

driftiga ledning - sin glansperiod i industriellt avseende, Men, aven 

under 1700-talet och 1800-talets första decennier fanns har betydande 

industrier som kopparhammare, pappersbruk, sag, valsverk, m jölkvarnar, 

stalverk etc. 

Det som förorsakade att industriernas verksamhet p& Tyresö sedermera 

sakta tynade bort var att vattenfallen slutade spela någon betydande 

roll för industrietablering. Kol och elektricitet blev den nya tidens 

kraftkällor. En bidragande orsak för Tyresös del var dessutom att där 

saknades järnväg och hamnar.

Vittert och kungligt p% Tyresö 

Maria Sofia de la Gardis dotterdotter fröken Maria Gustafva Gyllen- 

stjerna, som sedermera gifte sig med grev Karl Bonde, tycks ha ärvt 

sin mormors snille - men hon p& det litterära planet. 

Tyresö slott blev imder hennes levnad skådeplats för "vittra snille- 

lekar". 

Ofta samlades den tidens lärda p% det vackra Tyresö, 

dar den vittra värdinnan förstbd att med snillrika 

samtal betvinga tiden. 4 

Uaria Gustafva Gvllenstjerna - som liksom sin mormor g%tt till historien 

under sitt flicknamn - översatte bland annat Flavii Josevhi J~dLsk? 

historia5 ____---- 

till svenska. 

I boken Tyresö -,,,,-'-,---------------------- 

från forntid till nutid (1969), som sammanställts av 

konst- och kulturnämnden i Tyresö kommun, berättas följande om denna 

mycket intelligenta kvinna. Vid ryssarnas härjningstag i Södertörns 

skärgard ar 1719 lurade hon ryssarna genom att själv lata bränna sko- 

garna kring Tyresö slott och dessutom, smart, riva ner tornspirorna och 

taket på slottet. P& det sättet skulle ryssarna förm%s tro att n%gon 

annan avdelning av deras flotta redan varit p% Tyresö och plundrat. 

Ron lyckades i sitt uppsat, och efter denna händelse bar inloppet 

till Kalvfjärden även namnen Lura-ström och Lura-sund. 

Maria Gustafva Gyllenstjerna dog p% Tyresö %r 1734 och hon ar begraven 

i Tyresö kyrka. 

_._._-. ..- 

Nu frAn det 'viitra' till det 'kungliga1 - och därmed ocksa det konst- 

närliga. 

Har finns ett slott hvars hvita gaflar lysa i sommar- 

natten och en gammal röd kyrka med fyrkantigt torn, 

inbaddadt i lummig grönska. Har finnes allt hvad ens 

målarh jerta kan önska.. . 

Den person med "mAlarhjertal' som skriiver s% har inspirerat om Tyresö 

slott ar prins Eugen i ett brev fr%n %r 1897, ställt till en m%lande 

kollega.

Många har förmodligen set t kons tnarens o1 j enalning llGl.immande fönster", 

som just föreställer Tyresö slott. Tavlan hanger p% Valdemarsudde p& 

Djurgarden i Stockholm. 

. . 

-. 

Den svenske landskapsmalaren prins Euaen kom att bo p% Tyresö fran 

1894 till 1912, sommartid, i den s k Prinsvillan på Lilla Tyresö. 

Hans stora förtjusning i Tyresönaturen går ej att ta miste på. I ett 

brev till goda vänner skriver han %r 1897: 

Om jag anda kunde f% visa er naturen härute.,. Den ar 

tjusande rik och omväxlande. Den har Danmarks leende 

löfskogsprakt och Norges kraft och rörliga terränger. 

Har finnas stora fjärdar .. ., och små insjöar, som 

skimra fram mellan traden, hvar man g%r. Granskog och 

klippor växla med gröna ängar, med ekar och askar, s% 

att Bellman kunde inte battre begära. 

P% Tyresö fick prins Eugen arbetslust och inspiration till sitt ma- 

leri. I ett annat brev, daterat 1904, utbrister konstnären: 

Här p% Tyresö ar det som jag vaknade till lif igen, 

blev en battre menniska i den härliga naturen, mer rogifvande 

an Djurgarden med all dess skönhet. ... 

Jag tror nog att naturen har ar sådan Helena ville lära 

mig tycka om. Visserligen ser jag inte heller nu nymfer 

p% ängen, m%lar dem atminstone inte. Men jag älskar s&- 

dan natur der de skulle htma finnas, atminstone om jag 

ser klippor och svarta furor i bakgrunden. Det är just 

motsättningen mellan vekhet och kraft, alldeles sida 

vid sida, som ger landskapet har en sadan tjusning. 

Helena, brevet adressat, som namns i citatet ovan syftar p% den dansk- 

födda författarinnan Helena Nyblom. Hon och hennes make tillbragte som- 

rarna 1890-1897 p% Tyresö som hyresgäster av västra flygeln p& Tyresö 

slott. I slutet av Tyresökapitlet kommer en utförliga presentation av 

den danska författarinnan. 

Första ggngen prins Eugen besökte Tyresö, &r 1891 ,i augusti manad, var 

det just som gast hos familjen Nyblom. Prins Eugen och Helena Nybloms 

make, estetikprofessorn Carl Rupert Ngblom, khde varandra fran prins

Eugens Uppsalatid vid mitten av 1080-talet, d% Carl Rupert Nyblom lett 

hans studier, bl a i konsthistoria. 

Carl Rupert Nyblom skrev själv, blan annat dikter. Han var även över- 

sättare. År 1879 blev han medlem av Svenska Akademien., 

Hos prins Eugen och familjen Nyblom på Tyresö samlades i slutet av 1800- 

talet den tidens stora kulturpersonligheter. 

Ovanstaende citat ur prins Eugens brev finns att läsa i hans författan- 

de brorson prins Wilhelms-bok Känner du landet Sörmland i närbild (1950). 6 

--,-,,-,---,,-,,'-,----- 

Som ett komplement till prins Eugens "måleriska skildriLngtv av Tyresö 

ett citat ur Tjänstekvinnans son (1886-1887) av August Strindberg. 

Även han s$g Tyresönaturen med en konstnärs ögon. 

Den sjuttonarige Strindberg befinner sig p& fältmanöver med skarpskyttar- 

na p& Tyresö - uppe p% en klipphäll. 

Dar öppnade sig plötsligt en tavla, som kom honom att 

frysa av förtjusning. Fjärdar och holmar, fjärdar och 

holmar, långt, l%ngt ut i det oandliga. ... Den tavlan 

gjorde sadant intryck som om han aterfunnit ett land, 

han sett i vackra drömmar, eller i en föreggende exis- 

tens, ... 7 

En annan person som betytt mycket för Tyresö är p%vlige kammarherren 

---- 

Claes Lagergren. År 1892 köpte han Tyresö slott. Han memoarverk ~itt 

----------- 

livs minnen (1923-1930) och Efterlämnade anteckningar (1940) är kulturhistoriskt 

mycket intressanta. Genom testamente donerade han &r 

1932 Tyresö slott med dess betydande konstsamlingar till Nordiska Mu- 

seet. 

Sagoförtäljerskan fr%n Danmark 

Det var en kväll strax före midsommar för mAnga, manga 

%r sedan, men himlen och jorden var lika vackra d&, som 

de ar nu. 

Solen hade g%tt ned, men ännu dröjde en gyllene glans 

p% himlafastet, där långt borta i evigheten en stjärna, 

nästan osynlig, glittrade. 

105

Den langa Tyresöfjarden lag som en spegel, och skogen 

sked orörlig och tyst. I &n, som löper ut i fjärden, 

var vattnet kolsvart inne under granarna, men längre 

ute lyste det rosenrött och glä~ste som guld efter solnedghgen. 

8 

Helena Nyblom började skriva tidigt, redan p% 1870-talet, mest dikter 

och noveller, d% p% sitt eget modersmal danska. Författarinnan föddes 

%r 1843. Först under Tyresötiden - familjen Nyblom vistades p% Tyresö 

somrarna 1890-1897 - började författarinnan skriva sagor - sagoberättelser 

fyllda av naturromantik, men mycket sällan med lyckligt slut. - Eva 

- von Zweigbergk skriver i sin bok Barnboken ------------------- i Sverige, 1750-1950 (1950), 

att Helena Nybloms sagor mest "slog an p% drömmande barn". 

Helena Nyblom inspirerades av Tyresös natur p& sitt speciella satt - 

nämligen att skriva sagor i konstsagans form. Citatet ovan ar hämtat 

från författarinnans saga "Svanhamnenn - en saga med samma motiv som 

använts i den klassiska ryska baletten Svansjön, 

Eva von Zweigbergk tolkar i sin bok, nämnd ovan, Helena Rybloms stäm- 

ningsfyllda saga sa har: 

, . . hon förtrollades av tystnaden, friden, den medel- 

tidsidylliska stamningen vid havsvikar och i orörda 

skogar kring det gamla slottet under umgänget med den 

hänförde unge vännen, prins Eugen, som samtidigt m%- 

lade många av sina naturromantiska stamningstavlor har. 

D% spelade Pan för Helena Nyblom i Tyresönejdens ek- 

gläntor och de vilda svanorna lockade henne att skriva 

sagan om Svanhamnen, ett utsökt prerafaelitiskt bro- 

deri p& den gamla folksagan, som aven H.C. Andersen 

hade utnytt jat. 9 

Avslutningsvis bara en kort strof hgmtad från Helena Nybloms tidiga 

författarskap - pa sagoförtäljerskans eget modersmal, danska. strofen 

har blivi-t klassisk. 

Hvis du har varme tanker, spar ej p& blide ord:

Noter - Tyresö kommun 

l/ J Braun, VAlnaden p& Tyresö, s. 237. 

2/ Ebba Brahe, som upptagits vid hovet, var föremal för Gustav II Adolfs 

kärlek, innan hon gifte sig med generalfaltherren Jakob de la Gardie. 

. .- 

3/ J Svedelius, Södermanland, s. 97. 

4/ O Carlén, Tyresö gods och slott, s. 14. 

S/ I Josephos bok Judarnas historia skildras det judiska folkets öde fr%n 

världens skapelse till Neros död 68 e Kr. Boken omfattar tjugo band. 

Författaren Josephos var själv en av ledarna i det judiska upproret mot 

romarna p% 60-talet e Kr. 

6/ Prinsr: Wilhelm, Känner du landet?, s. '46-48. 

- .- 

7/ A Strindberg, Tjänstekvinnans son, kapitlet "Han äter andras bröd", s. 

153. 

8/ E von Zweigbergk,. Sagor man inte glömmer. s. 229. 

g/ E von Zweigbergk, Barnboken i Sverige.1750-1950, s. 294-298.

I 

Kallor + Huddinge kommun 

Bellman, Carl Michael: - ~eve&esbeskrivning ; Fredmans epistlar ; ur Predmans 

sånger ; ur Bacchi tempel ; Dramatiska arbeten ; Dikter till Gustav III 

och :.rungahuset ; Dikter t7.11 enskilda och annan tillfällighetslyrik ; llusik, 

- Stockholm, 1974. - 366 s. - (svalans menska klassiker) (~c.03) 

Bellman, Carl Michael: Skrifter : standardupplaga : dikter till enskil- 

da. 1757-1773. - Stockholm, 1942. - 244 s. : ill. (~c.03) 

Blanck, Anton: Carliviichael Rellman. - 2. uppl. - Stockholm, 1958. - 

79 s. : ill. - (svenska författare) (~cz) 

Bo e, Karin: Kris ; Kallocain ; Dikter.. - Stockh~lm, 1967. - 346 s. - 

P Svalans svenska klassiker) (HC) 

I Dahlin, Sven: Kommunen och tidens skarpa tand. - uddin inge hembygdsföre- 

nings arsskrift 1971-1 972 // s. 18-20) (~cac(~)) 

- 

Dikt och tanke genom sekler : litteratururval för gymnasiet / av Gunnar 

Tideström och Bernhard Tarschys. - Lund, 196 1. - 435 s. : ill. (HC (s)) 

(~ce(s) 

1 

Eggehorn, Ylva: Ska vi dela. - Stockholm, 1972. - 54 s. (Hc.0'3) 

Lewenhaupt, Ebba: Den älskade : dikter. - Stockholm, 1965. - (2) s. (~c.03) 

Jan: Surbrunnar och brunnsliv p& Södertörn. - (sömlandsbygden 

. 83-1 02 : ill. ) (Ncac(p)) 

Lindholm, Erih P% vandringsstig med diktarinnan Karin Boye' : en minnes- 

teckning som tillägnas Signe Boye. - u udd inge hembygdsförenings arsskrift 

1971-1972 // s. 2-15 : ill.) (~cac(~)) 

Nilsson, Karl: Varby kalla. - Stockholm, 1951. - 216 s. : ill. (~cacz) 

Schnell, Ivar: Genom Södermanland i kalesch eller gastgivartrilla. - 

Nyköping, 1937. - 77 s. : ill. - (~örmlandska handlingar ; 4) (Ncac) 

Seth Carl Magnus von: Dikter hela tiden, - Stockholm, 1966. - 81 s. (~c.03) 

-9 

Seth, Carl Magnus von: Min. skrivande mor - Ebba Lewenhaupt : nagra minnesbilder, 

- u udd inge hembygdsförenings arsskrift 1977-1974 // s. 6-9 : ill.) 

(~caclp)

Källor - Botkyrka konvu 

hlgren, Arvid: Them gamble godhe Kroghen : en liten krönika om Fittja 

wärdshus inför dess renässans. - Stockholm, 1964. - 34 s. : ill. (~cac) 

""" 

Sten: Djur : ungdomsupplaga. - Stockholm, 1947. - 229 s.. : ill. 

Poul: Fran psykoanalys till psykosyntes 8 urval och kommentarer 

av Jan Barmark och Ingemar Nilsson. - Stockholm, 1976. - 205 s. (DO) 

Botvidsbygden // : organ för Botkyrka hembygdsgille. - Botkyrka, 1949 

(arg. l)-. 

4 nr/år. (~cae(p)) 

Braw Wilhelm von: Samlade arbeten, - Stockholm, 1870. - 416 s. (Hc.03) 

-9 

Edfelt, Gohannes: Under Saturnus : dikter. - Stockholm, ~356. - 68 s. 

(Hc.03) 

Eggehorn, Ylva: Han kommer. - Stockholm, cop. 1975. - 66 s. (~c.03) 

Fredin, Ingrid: Poul Bjerres livssyn : mänsklig helhet : en bok om Poul 

Bjerres budskap - om var livskraft, kärlek och frigörelse. - Nalmö, 

cop. 1976. - 133 s. (LZ,) 

Gustaf: Efterskörd : vers. - Stockholm, 191 1. - 174 s. - 

Gustaf Frödings samlade skrifter : minnesupplaga ; 5) (HC) 

Hebbe Britat Wendela : en modern 1800-talskvinna. - Stockholm, 1974. - 

-9 

342 s. : ill. (GCZ) 

Hebbe Wendela: I skogen / med färgplanscher och teckningar av Aina MasOlle. 

-9 

- Stockholm, 1929. - 46 s. : ill. (~cf) 

Heidenstam, Verner von: Svenskarna och deras hövdingar : berättelser för 

unga och gamla. - Stockholm, 1954. - 647 s. : ill. (HC) 

Kihlber Leif: Lars Hierta i helfigur, - Stockholm, 1968. - 302 s. : 

d z 

) 

Lagerlöf, Selma: Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige / med 36 

illustrationer i färg av Bo Notini. - Stockholm, 1954. - 480 s. : 3.11. 

Landquist, John: Poul B jerre : själsläkaren och lronstnären. - Stockholn, 

1964. - 130 s. : ill. (LZ) 

Linn6 Carl von: Linné p% Öland : utdrag ur Carl Linnaeus' dagboksmanu- 

-9 

skripk från Öländska resan 1741 5 ur den publicerade reseberättelsen 5 

andra tryckta arbeten ; avhandlingar ; brev m m : en antologi samman- 

ställd / av Bertil Gullander. - Stockholm, 1970. - 160 s. : ill. (NC) 

Michanek, Gemund: Skalden och sköterskan,: en bok om Gustaf Fröding 

och Signe Trotzig. - 2. uppl. - Stockholm, 1973. - 134 s. : il].. (GCZ) 

. . -. - - -- .. -- . - - - 

Padel Ingrid: Botkyrka förr och nu. - (~umbs, 1977). - 43 s. : ill, (~cac) 

-7 

Padel, Ingrid: GArdarna i Grödinge och Salem. - (~umba, 1977). - 25 s. : 

ill. (~cac) 

-- .

Palmborg, Stina. - Alice Tegnér. - Stockholm, 1945. - 283 s. : ill. (1ju) 

Rehnberg, IIIats: Folkdiktningen om vallinp;klockorna. - (sömlandsbygden 

1943 // S. 115-132 : ill.) (~cac(p)) 

Roos Anna Maria: Sörgarden. - Stockholm, 1966. - 195 s. : 111. - (~em 

-9 

och hembygd) 

Faks. av 1. uppl. (skoluppl.), 1913. (~cf) 

Roos Anna Maria: I Önnemo. - Stockholm, 1967. - 306 s. : ill. - (Hem 

-9 

och hembygd) . . 

Faks. av 1. uppl. (skoluppl.), 1913. (~cf) 

Runius, Johan: Dikter : i urval. - Lund, 1934. - 104 s. (HC) 

Rydberg, Olle: Söder om söder : fran Brännkyrka till Botkyrka. - Stockholm, 

1977. - 172 s. : ill. (NC) 

Salemsboken : om en Sörmlandsbygd i ord och bild. - Rönninge, 1973. - 338 s. 

- (l) kartblad : ill. (~cac) 

Schnell, Ivar: Genom Södermanland i kalesch - eller gastgivartrilla. - 

Nyköping, 1937. - 77 s. : ill. - (Sörmländska handlingar ; 4) (~cac) 

Siwertz, Sigfrid: Mälarpirater. - Stockholm, 1963. - 142 s. : ill. (HC) 

Sundström, Erik: Tullinge : en boendemil j6 / Erik Sundström ; Rolf Hintze 

5 Bertil Dahlby. - Österv&la, 1975. - 42 s. : ill. (~cacz) 

Svenska barnvisor och barnrim / samlade och ordnade av Johan Nordlander ; 

fa~ssimileutgava med tillägg, inledning och register av Lars Furuland. - 

Hagalund, 1971. - 306 s. (~c.07) 

Sverige i sång och bild / text och redigering Roland Romell ; foto Göran 

Algård. - Stockholm, 1966. - 80 s. : ill. (NC) 

Satherberg, Herman: Lefnadsminnen s berättelser, reseintryck och sede- 

malningar m m från min ungdomstid. - Stockholm, 1896. - 41 2 s. (LZ) 

Trenter, Stieg: Kalla handen. - Stockholm, 1957. - 221 S. (Hc) 

Tgkesson, Elisabeth: Atterbom : en levnadsteckning. - Stockholm, 1954. - 

313 s. (GCZ) 

Widding, Lars: P% jakt efter Pistolekors tid : bilderna och dokumenten. 

- Stockholm, 1972. - 247 s. : ill. (GC) 

Widding, P& ryttmästarns tid : roman / teckningar av Hasse Erikson. - 

4. uppl. -.Stockholm, 1969. - 475 s. : ill. (HC) 

Wi ttrock, K J Henrik: Fr& Botkyrka tlll Salem : nagra vägledande ord 

för den som besökey dessa bygder. - (svenska Turis-tföreningens arsbok 

1908 // s. 159-179) (R(P)) 

110

Kallor - Nynashamns kommun 

Ahlberg, Olle: Tingsplatser i det medeltida Södermanland. - (stimlands- 

bygden 1946 // s. 41-52 : ill.) (~cac(~)) 

Asklund, Erik Livsdyrkarna. - Stockholm, 1963, - 332 s. (HC) 

Bremer, Fredrika: självbiografiska anteckningar och bref jamte en teck- 

ning av hennes lefnad och personlighet / utgivna av Ch. B-r. - Stockholm, 

1912. - 252 s. (GCZ) 

Horn, Brita von: Dear Baroness. - Stockholm, 1963. - 357 s. : ill. (LZ) 

Isaksson, Ulla: Kvinnor : valda berättelser. - Stockholm, 1975. - 247 s. 

o 

Lo-Johansson, Ivar: Analfabeten : en berättelse från min ungdom. - Stock- 

@olm, 1951. - 385 s. (HC) 

Lo-Johansson, Ivar: Författaren : s jalvbiografisk berättelse. - Stockholm, 

1957. - 314 s. (HC) 

Lo-Johansson, Ivar: Jordproletärerna : berättelser. - Stockholm, 1942. - 

237 S. 

Lo-Johansson, Ivar: Statarskolan i litteraturen : idéer och program, - Gö- 

teborg, 1972. - 199 s. (G) 

Martinson, Harry: Midsommardalen. - 3. uppl. - Stockholm, 1938, - 142 s. 

o 

Martinson, Moa: Armén vid horisonten. - 2. uppl. - Stockholm, 1942. - 

' 3 5 0 s . ) 

Olsson, Henry: Vinlövsranka och hagtornskrans : en bok om Fröding. - 

Stockholm, 1970. - 306 s. : ill. (GCZ) 

pettersson, Viktor: Folklivsskildringar fran Ösmo. - Nynashamn, 1932. - 

152 s. : ill, - (~r&n Sotholms härad : skrift för hembygdsföreningen i 

Nynashamn) (~aac) 

(@ist Axel: Ösmo : en Södertörnsförsamlings historia : omfattande Ösmo 

-9 

socken och Nynashamns köping. - Stockholm, 1930. - 331 s. ; 259 s. - 

(1) kartblad. : ill. (~cac) 

Rosman, Holger: Christopher Pálhem. - Stockholm, 151 1. - 104 s. (LZ) 

Matts: Moa i Bl%sippebl$.sten / av Matts ming och Ulf Strahle 

. - (Röster i Radio ; 22, 1973, s, 12-13 : ill.) 

-. -. -. 

Schnell Ivar: Sorunda socken och So.-adrakten. - södertälje, 1967. - 

960 . ill. - (södermanlands hembygdsf örbunds sockenbeskrivningar 

för hembygdsundervisning ; 1 3) (~cac) 

Snarre Sturlason: Norges konungasagor. - Lund, 1922. - 492 s. (~cedca) 

Strindber Augustt Tjänstekvinnans son Ensam. - Stockholm, sea. - 

-%trindbergs mtisterverk i urvaif (HC) 

.-- . 

TegnBr, Esaiast Samlade skrifter : jubelfestupplaga. - Stockholm, 1882. - 

439 s, (HC(S)) 

Widdinq, Lars! P% jakt efter Pistolekors tid : bilderna och dokumenten. - 

Stockholm, 1972. - 247 s. : ill. (GC) (KC)

Widding, Lars: På ryttmsstarns tid : roman / teckningar av Hasse Erikson. - 

4. uppl. - Stoclrholm, 1969. - 475 s. : ill. (HC)

4 

I 

Kallor - Haninge kommun 

Biörkman, Lars G: Ludvigsberg : en herrg%rd i Stockholms skarg%rd. - 

Stockholm, 1968. - 36 s. : ill. (~cac) 

Bremer, Fredrika: Familjen H : teckningar ur vardagslivet ; Presiden- 

tens döttrar. - Stockholm, 1922. - 356 s. (HC) 

Burman, Conny: Fran skvallerbanken : hagkoms ter fran badorter och som- 

marnö jen (~lock&ustullen, Vaxholm, Dalarö, Sandhann och Lysekil m fl. ). - 

Stockholm, 1907. - 174 s. : ill. (NC) 

Carter, Nick: Bl% död : p& uppdrag i Sverige. - Stockholm, 1968. - 

159 s. 

Orig: s titel: The bright blue death (~ce) 

Prideen, Anders: Lindströms skarkarlsilr / med förord av Hasse Z ; ill, 

av Eigil Schwab. - Stockholm, 1922. - 171 s. ill. (HC) 

Haninge skrivare. - Haninge, 1975. - 212 s. (Hc(s)) 

R jorth Wetterström, Harrie t: Fackelros och granit : naturstycken fran 

en ö, - Stockholm, 1944. - 152 s. (Hc) 

Jansson, E Alfred? Dalarö. - Stockholm, 1966. - 216 s, : ill. (Ncac) 

LagerlSS'f, Selma: Osynliga l$inkar, - Stocikholm, 1948. - 252 s. - kri if- 

ter av Selma ~agerlöf) (HC) 

Nordström, &okt Muskö i g&ngna tider : n%gra anteckningar om en skar- 

gårdssockens historia. - västerhaninge, 1970. - 80 s. : iil. (~cac) 

Oterdahl, Jeanna: Levande låga .: ur Fredrika Bremers brev och skrif- 

ter. - Uppsala, 1951. - 327 s. (GCB) 

Runius, Johan: Friskens och Runii resa till Dalarön P%skeafton 1712, 

i et cepitel af 17 Verser. - Stockholm, 1955. - (16\ s, 

Paks. av 1. uppl. - Stockholm, 1712. (~c.03) 

Strindberg, August: En blå bok. - 3. uppl. - Stockholm, 1907. - 436 s. (Hc) 

Strindberg, August: Giftas : aktenskapshistorier / med illustrationer i 

linoleumsnitt av Svenolov Ehrén. - Stockholm, 1968. - 270 s. : ill. (HC) 

August: Hemsöborna ; Skärkarlsliv. - Stockholm, s,a. - 

mästerverk i urval) (Hc) 

Söderberg, Hjalmar: Förvillelser t berättelse. u Stockholm, 1963. - 

154 s. - (h b el fin bok) (HC) 

o 

Trenter Ulla: Odjuret : detektivroman. r Stockholm, 1970. - 197 s. 

Zetterström, Hasse: Lurgatan 5, med omnejd : en bok om en ö.\ - Stockholm, 

1944. - 189 s. : ill. (~cacz)

Kallor - Tyresö kommun 

Braun, Jennys VAlnaden p% .Tyr,esö, - Stockholm, 1914. - .- .- .. 

- 288 , s. - .. (H?)-.-" 

Svedelius, Julia: Södernanland. - 2. uppl. - Uppsala, 1929. - 237 s. : 

~embygdsböckerna : läseböcker för skola och hem) (~cac) 

Tyresö : fr& forntid till nutid : en kavalkad / sammanställd av konst- 

och kidlturnämnden i Tyresö kommun. - Tyresö, 1969. - 107 s. : ill. (~cac) 

- 

~ilhelm,' (svensk prins): Känner du landet: : Sörmland i närbild / bild- 

urval och bildtexter av Mats Rehnberg. - Stockhola, 1950. - 155 s. : ill. 

Zweigbergk, Eva von: Barnboken i Sverige 1750-1950. - Stockholm, cop. 

1965. - 520 s. : ill. (G) 

Med engelsk sammanfattning. 

Zweigbergk, Eva von: Sagor man inte glömmer : samlade bland 27 nordiska 

författare som skrivit för barn. - 3. utvidgade uppl. - Stockholm, 1959. 

- 406 s. : ill. (u~c(s))

PERSONREGISTER 

Adler, Alfred 

Ahlberg, Olle 

Ahlgren, Arvid 

Almqvist, Carl Jonas Love 

Andersen, Hans Christian 

Andersson, Bibi 

Armfelt, Mauritz 

Arndt, Ernst Moritz 

Asklund, $rik 

Att erbom, Per Daniel Amadeus 

Bary, Lisa 

Bary, TolIe 

Bellman, Carl Michael 

Beier, Anna 

Berger, Henning 

Bergh, Rlchard 

Bergman, Sten 

Bircherod; Jacob 

Birger, (svensk konung) 

Biörlanan, Lars G 

B j erre, Gunhild 

Bjerre, Poul 

Björnson, Björnst jerne 

Blanche, August 

Blanck, hton 

Bolme, Tomas 

Bonde, Karl 

Boye, Karin 

~oYe, Signe 

Brahe, Ebba 

Bzaun. 2enn.y- . 

Braun, Wilhelm, von 

Bremer, Charlotte 

Bremer, Fredrika 

Brn, J-y Cpseud. för Breun, Jenny, 

f. Odmann, se? 

Burman, Conny 

Barmark, Jan 

Böttiger, Carl Wilhelm

Carl&, Octavia 

Carter, Nick 

Dahlberg, Erik 

Dahlin, Sven 

De la Gardie, Jacob 

De la p ar die, Maria Sofia 

Edfelt, Johannes 

Eggehorn, Ylva 

hr ens trahl, David 

Eklund, Bengt 

Ekman, Gösta, jr 

Ekman, Gösta, sr 

Engström, Albert 

Ericsson, Lars Magnus 

Erik, (svensk hertig 

Erik XIV, (svensk konung) 

Eriksson, Lars Göran 

Eriksson, Maj-Britt 

EssBn, Matts 

Essen, Siri von 

Eugen, (svensk prins) 

Fallberg, Sören 

Pinnsson, Hanne s 

Flygare-Carl&, Emilie 

Fornarve, Sven 

Fredin, Ingrid 

Freud, Sigmund 

Frideen, Anders 

Fröding, Gustaf 

Fröding, Cecilia 

Geijer, Erik Gustaf 

Goethe, Johann Wolfgang von 

Gullander, Bertil 

Gustaf, (svensk prins) 

Gustav II Adolf, 

Q (svensk konung) 

Gustav III, (svensk konung) 

Gyllenst $erna, Maria Gustafva

Hagdahl, Charles Erni le 

Hallström, Per 

Hasse Z Cpseud. för Zetterström, Hans, SJ 

Hebbe, Brita 

Hebbe, Wendela 

Hedborn, Samuel 

Hedin, Sven 

Heidenstam, Verner von 

Hellström, Gustaf 

Helvig, Amalia von 

Hierta, Lars Johan 

H jorth-Tetterström, Harriet 

Hjärne, Urban 

Horn, Brita von 

Röpken, Niklas von 

Ibsen, Henrik 

Imhoff, Louise von 

Isaksson, Ulla 

Jansson, E Alfred 

Johansson, Sven 

Johnson, Eyvind 

Jonsson, Karin 

Josephus, Flavii 

Jung, Carl Gustav 

Kar de Mumma Cpseud. för ' 

Zetterström, Erik, se3 

Karlf eldt, Erik Axel 

Kihlberg, Leif 

K j ellgren, Josef 

Kristina, (svensk drottning) ' 

König, Carl Fredrik 

König, Sophie

Lagergren, Claes 

Lagerlöf, Selma 

Landqui s t, John 

Levrenhaupt, Ebba 

Levertin, Oscar 

Lewin, E 

Levin, Sehr 

Levin, Per Ludvig 

Liljencrantz, Eleonora 

Lind, Jenny 

Lindén, G.B. 

Lindberg, Jan 

Lindholm, Erik 

Lindström, Rikard 

Linnd, Carl von 

Lo-Johansson, Ivar 

Lundin, Claes 

bhkvist, Artur 

Martinson, Harry 

Martinson, Moa 

Melin, Karl Alfred 

Mellvig, Folke 

Michanek, Gemund 

Milles, Carl 

Malare, Peter 

milsson, Ingemar 

Nilsson, Karl 

Nordlander, Johan 

Nordström, Alf 

Nordström, Enok 

Norman, Vilhelmina 

Nyblom, Carl Rupert 

Ryblom, Helena

Olof, (helgon) 

Olsson, Filip 

Olsson, Henry 

Oscar, (svensk konung) 

O t e rdahl, Jeanna 

Owen, Samuel 

Oxenstierna, Axel 

Oxenstierna, Gabriel 

Oxenstierna, Gustaf 

Oxenstierna, Maria Sofia @e la Gardie, 

Maria Sofia, se3 

Padel, Ingrid 

Palmborg, Stina 

Pauli, Georg ' 

Pauli, Hanna 

Feteregn, Elisabet 

Pettersson, Ernst . , 

Pettersson, Viktor 

Pictor, Albertus 

Polhem, Christopher 

Posse, Amelie 

Quist, Axel 

Reenstierna-von Schnell, Marta Helena 

Rehnberg, Mats 

Reuterswärd, &ud 

Rilke, Rainer Maria 

Roos, Anna Maria 

Rosenhane, Schering 

Rosman, Holger 

Runius, Johan 

Rydberg, Olle 

Rydberg, Viktor 

Rying, Matts

Sandelin, Bör je 

Sandgren, Gustav 

sa 

Sandström, Alice' Pegner, Alice, 

Seth, Carl Magnus von 

Schelling, Friedrich von 

Schiller, Friedrich von 

Schnell, Ivar 

Schuberg, Friedrich Wilhelm von 

Silverstolpe, Malla 

Sigwat Thordsson 

Siwertz, Sigfrid 

Snorre Sturlason 

Sote, (svensk viking) 

Starbäck, Georg ' 

St jernström, Edvard 

St jernström, Louise 

Strindberg, August 

Sture, Sten 

Sunds t röm, Erik 

Svedelius, Julia 

Sätherberg, Herman 

Söderberg, R jalmar 

Söderström, Ole 

Taube, Evert 

Tegn6r, Alice 

Tegnér, Elof 

Tegnér, Esaias, d. y. 

Tegnér, Esaias, d. a. 

TegnBr, Jacob 

Thomasson, Pehr 

Thunberg, K.B. 

Tott, Brita 

Trenter, Stieg 

Trenter, Ulla 

Trotzig, Signe 

Tuneld, Erik 

lykesson, Elisabeth

Valdemar, (svensk hertig) 

Wennerberg, Gunnar 

Wibom, Jonas 

Widding, Lars 

Wilhelm, (svensk prins) 

Vira pseud. för Eklund, Maria ~lvird 

L 

Wittrock, K J Henrik 

Wrangel, Carl Gustaf 

Zettherman, Magnus 

Zetterström, Erik 

Zetterström, Hans 

Zweigbergk, Eva von 

Åberg, Alf

ORTSREGISTER 

. . 

~lby gard Bo 

Albys jön Bo 

Arbot tna Ha 

Asp en Bo 

Bergshyddan Ha 

villa Bergvik Bo 

villa B j örkebo Hu 

Blista f jard Ha 

Boms j ön Bo 

Bo t kyrka Bo 

Bo t kyrka kyrka Bo 

Dalarö Ha 

Dalarö tullhus Ha 

Danziger datt Ha 

Danviken Bo 

Elgenstorp Bo 

Eriksbergs torp Bo 

Europaväg 4 Hu 

Fitt ja Bo 

Fittja bro Bo 

Pi t t ja gard Bo 

Förkortningar 

Pittja gästgiveri Bo 

Pitt ja tingshus Bo 

Fi tuna NY 

Flottsbrokanalen Bo 

Frölunda NY 

Fagelsta säteri Bo 

Fallan . Hu 

Fallnas ITY 

Grödinge Bo 

Gals Ha 

Hu = Huddinge kommun 

Bo = ~otk~rka 

-.- kommun 

, Ny = Nynashamns kommun 

Ha = Haninge kommun 

Ty = Tyresö kommun

Hamners ta gard Ny 

Hamrnerstahus NY 

Hammersta ruinen MY 

Handen Ha 

Hanveden Ha 

Herrö g%rd NY 

Herrön NY 

Himmerfjarden HY 

Horsf j arden Ha 

Hagelby - - Bo 

Haringe Ha 

Johannedal NY 

Kalvfjarden TY 

P;a t rineholmsstugan Bo 

villa Kikut Bo 

Kroka Ha 

Kung s s tugan Bo 

iCymmendö Ha 

Kymmendö gard 

Landf j arden NY 

Landsort 

Ludvigsberg Ha 

Lura-ström TY 

Lura-sund TY 

Lurga tan Ha 

Lhgbaling Ha 

Magelungen Hu 

Malms j ön Bo 

Mariebergs g%rd Bo 

Muskö Ha 

Muskö örlogsbas Ha 

Muskö tunneln Ha 

Mysingen Ha 

Mysingsholm Ha 

Mardnas brygga Bo 

Mälaren - Eu-- Bo

Nolinge Bo 

Norsborg Bo 

Nyfors TY 

Nynas gard NY 

Nynas havsbad NY 

Nynas kapell NY 

Nynasbanan NY 

Nynashamn NY 

Natarö Ha 

Ornö Ha 

Prinsvillan TY 

Ryssen Ha 

Ryssvik . Ha 

Banö Ha 

Rönninge Bo 

Salem Bo 

Segeltorp Hu 

Skogshyddan NY 

Sone Ha 

Sorunda NY 

Sorunda kyrka NY 

Sotaskaren fly 

So tholrnen NY 

Sotholms härad NY 

Sotholms härads tingsplats 

Stenby gard NY 

Stor Sand Ha 

Stora Vika NY 

S tyran NY 

Svartlösa domsaga Bo 

Svartlötens tingsplats Bo

Tingsvagen Bo 

Tornberget Ha 

Torö NY 

Tullinge Bo 

Tullinge . g%rd Bo 

Tullingeberg Bo 

Lullinges j ön Bo 

Tumba Bo 

Tumba bruk Bo 

Tumba-ån Bo 

Tuna gård Bo 

Tungelsta Ha 

Tyresö TY ' 

lilla Tyresö TY 

Tyresö gard TY 

Tyresö kyrka TY 

Tyresö slott TY 

Tyresöfallen TY 

Tyresof jarden TY 

Uddby gard FY 

Uttran Bo 

Utö Ha 

Valsjö gard NY 

Vansta gård NY 

Vendelsö Ha 

Viksbergs brunn Bo 

Viksbergs brygga Bo 

Varby HU 

Vårby brygga . Hu 

Varby kalla Hu 

V%rs ta Bo 

Vårs tavi Bo 

Vallinge gard Bo 

watt .... __ in-ge... ..... .. 

-Ty. \'J 

.----.. .. 

bsta gS.12 

(, 

Algvi ken NY 

Ba

Örnberget Bo 

ö smo NY 

Ösmo kyrka NY 

österhaninge Ha 

österhaninge kyrka Ha

Fö ro rd 

\ 

Dikten "Du Södertörn.. ." 

Kapitel ett - Huddinge kommun 

Karta 

1. Ett litterärt fiskafänge 

2. Eh mor och hennes dotter i litteraturens tjänst 

3. Segeltorp, litterar inspirationskälla 

4. Nytt och gammalt möts intill Europaväg 4 

Noter 

Kapitel tv& - Botkyrka kommun 

Karta 

1. Fittja med en "godh krogh" 

2. Norsborg. - medeltidens Hundhammar 

3. Romantiken blommar på Vällinge och Alby gårdar 

4. Salem.- en fridens boning 

5. Hagelby - en kulturens boning 

6. lullinge - en högt liggande boplats 

7. Historiens vingslag kring Tumba 

8. Grödinge - med V&rs&ng och vargar 

9. Varstavi - en själasörjares boning 

Noter 

Kapitel tre - Nynashamns kommun 

Karta , 

1. Sorundabygd med storgods och gardar 

2. Författarparet p& Johannedal 

3. Vansta, bostad för "Nordens Archimedes" 

4. Folklivets skildrare 

5. "b master Olof i predikstolen" i Osmo kyrka 

6. Ute bliiser sommarvind p& Herrö gard 

7. Nynäshamn, en ung stad vid havet

8. Statarnas ombudsman p& Hamrnersta gard 

9. Sotaskaren, historisk plats i litteraturen 

Noter 

Kapitel fyra - Haninge kommun 

Ra ria 

1. Herrgardar och spökhistorier 

2. Dalarö, sommarparadis med tradition 

3. Utö, celebriteternas ö 

4. Kymmendö, Strindbergs Hemsö 

5. Omö- - en höglänt ö 

6. Rhö - den romantiske klockarens ö 

7. Muskö - den mörka ön 

Noter 

Kapitel fem - Tyresö kommun 

Karta 

1. Tyresö slott - boning för valnader och adel 

2, Tyresö - industribygd med anor 

3. Vittert och kungligt p% Tyresö 

4. Sagoförtäljerskan fran Danmark 

Noter 

Kallor - Huddinge kommun 

Kallor - Botkyrka kommun 

Kallor - Nynashamns kommun 

Kallor - Haninge kommun 

Kallor - Tyresö kommun 

Personregister 

Ortsregister 

Innehallsförteclming

Gebar, BPlttq LhttePiAP rem genena Iödert8rn. - @rh, t97fli. 

- 1gl a. - (~peciaiarbt$te J Bibliotiakeh6grkolan vt 1978, 52) 

$tpr.a~alaPb-lr~t berolkrirer - i li%feräFt avsble~de - du lsm kmkerna 

Huddinge, Botkyrka, Rynasharno, Haninge aah T~]FPJS~$~, vill 

]ra ufgtir 3iSder.ti3sa i m-adam i~s&rkel~s. Ifbra ar de li.l;teMra 

persorser ranr fcit%a, larat sch ~erkat i dosnu, koammer amt dara8 

Y$lrL - i urro1 - lim mdfagi*~, T9aa spesialarbetst ,a-thr 

&ix iittemtnir P* famth& fma %%l1 v*. cbgar. Upn%ritsem 

ar indelad i Fem 5r;epitel, ett; fas mrje kq-4- J bö~St4ln av varje 

kapitel en lusta @r de nllttrxSrava platser oam behand- 

la@ finnis tmrkcqae. Tar$@, Mn$Oe1 2t)Ijs EV m ~ti~CY&rte~'hling, 

S $ara uppm t radstlen avalutsm med Ullf arte akn5rsgar som arca m- 

gemr o~ litt,r~a~u~ör$%6kningar. XrpQ följep peraosireg%stur, 

~dsr~ICJ;Is%wr 

samt siad *en inn~&~lls9iöste03m$x.g.

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV 

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid 

Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen 

mellan åren 1974 och 1996. 

Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har 

använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. 

De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), 

som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se 

Upphovsrätten tillhör författarna. 

Publiceringsår i BADA: 2012

1978 nr 32.pdf - BADA - Högskolan i Borås

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?