Juridiska institutionen - Ackordscentralen

Onoterade aktier är däremot mer svårvärderade. Dessa finns inte möjliga för
allmänheten att köpa. Frågan blir då om det över huvud taget är möjligt att fastställa ett
objektivt värde på onoterade aktier, eller om det per definition är omöjligt för
panthavaren att överta aktierna utan att realisera dem till sig själv på offentlig auktion.
Här går att finna stöd i värderingsmetoder som kan tillämpas för att fastställa värdet på
onoterade aktier. Metoderna kan också användas för att kontrollera att börsvärdet på
noterade aktier är korrekt.
Det finns ett flertal värderingsmetoder att använda vid bolagsvärdering. 117
Exempelvis kan avkastningsvärdemetoden användas, där den framtida avkastningen
räknas ut med hjälp av bland annat resultaten från de senaste åren. 118 Man kan även
använda sig av det så kallade p/e-talet som anger hur många år det tar att få tillbaka
satsade pengar, genom att aktievärdet divideras med den beräknade vinsten. 119
Det man vill fastställa genom en värdering av aktievärdet är vad aktierna
skulle inbringa för pris om de sålts under normala förhållanden. 120 Detta framkom i
hovrättsmålet mellan Yggdrasil och Nordea, där det även angavs att det som beräknas
vid värderingen är vad ”en klok och förståndig köpare med tillgång till rimlig
information skulle vara villig att få betala för aktien”. 121
Att fastställa ett värde på aktier, särskilt onoterade, kan i många fall vara
komplicerat. Det kan vara möjligt att genom olika värderingsmetoder sätta ett
någorlunda objektivt värde på aktien. För att värdet ska bli så objektivt som möjligt
krävs en noggrann utredning av en eller flera värderingsmän. Den som gör värderingen
bör vara oberoende i förhållande till pantsättaren och panthavaren för att värderingen
ska bli sakligt utförd.
Detta kan, på grund av den noggranna värdering som måste göras, bli en dyr
form av realisation. Ju mer objektiv värdering som görs, desto dyrare blir det. Detta
drabbar pantsättaren, då pantsättaren generellt är den som står för realisationskostnaden.
Pantsättaren kan därför tänkas motsätta sig denna typ av realisationsform. Detta bör
panthavaren kunna göra med allt rätt om inte parterna avtalat om att panthavaren får
tillägna sig panten.
117 Hager, Värderingsrätt, särskilt om ersättning och värdering vid expropriation, s 75ff.
118 Hager, Värderingsrätt, särskilt om ersättning och värdering vid expropriation, s 76.
119 Hager, Värderingsrätt, särskilt om ersättning och värdering vid expropriation, s 77.
120 Mål nr T 1066-98, Yggdrasil./.Nordea, dom 2002-06-28 (s 5).
121 Mål nr T 1066-98, Yggdrasil./.Nordea, dom 2002-06-28 (s 5).
41