Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

More documents

Recommendations

Info

och tröst förmår inte lugna det aktiverade anknytningssystemet utan är istället den som skrämmer barnet. Vad är viktigt för föräldrars förmåga? Vilka erfarenheter barn än har måste alltså föräldrar i tillräcklig grad vara känslomässigt till gängliga och lyhörda för sina barns behov. Något som inte minst erfarenheterna från den forskning som följt barn över många år har lärt oss. Ett antal uppgifter som föräldrar tillräckligt bra måste kunna utföra har blivit tydliga. Forskningen säger att föräldrar måste kunna • bjuda barn en trygg bas • hjälpa barn reglera stress och upprördhet • stå till tjänst med anpassad vägledning, gränser och struktur • anpassa stimulans efter barnets behov • hjälpa barnet med emotionell reglering • hjälpa till med problemlösning och stötta barnet i att bli mer kompetent Föräldrars anknytning och förmåga att utgöra en trygg bas för sina barn spelar stor roll för barns utveckling men det finns ytterligare faktorer som också är viktiga. Som tidigare nämnts är känslomässig tillgänglighet något som beskrivs som en betydelsefull faktor när det gäller barns anknytning. I en israelisk studie undersökte Ziv och kollegor ett stort antal mor-barn dyader där fokus bl.a. var på mammornas känslomässiga tillgänglighet i förhållande till barnens anknytningsmönster. Det visade sig att graden av mammornas känslomässiga tillgänglighet hade betydelse för om barn utvecklade en trygg eller otrygg anknytning. Föräldrars känslighet eller känslomässiga tillgänglighet är något som undersöktes redan för drygt tjugo år sedan. Crittenden utvecklade då ett instrument, CARE-Index, som hade sin grund i anknytningsteori och de forskningsmässiga erfarenheter som gjorts ifråga om föräldrar som utsätter sina barn för misshandel/övergrepp och vanvård/försummelse. Hon fann att mödrarna var mer eller mindre lyhörda för sina barns signa- 31
ler, vilket resulterade i olika anknytningsmönster. CARE-Index har använts på flera håll i världen bl.a. i Norge. I instrumentet ingår en skala som mäter graden av känslighet i samspelet mellan barn och föräldrar. Kari Killén har kopplat samman graden av känslighet med behov av åtgärd. En del föräldrar, där känsligheten är begränsad, behöver någon form av anpassad hjälp. Killén har beskrivit skalan och hur den kan användas i det praktiska arbetet i den uppdaterade versionen av hennes bok Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer (2008). Kari Killén har utifrån sin egen och andras tidigare forskning och praktiska erfarenhet identifierat ett antal särskilt viktiga föräldrafunktioner. Föräldrafunktioner som är väl bekanta för socialarbetare som arbetar med barn och familjer. Som särskilt viktiga funktioner nämns; • förmågan att se barnet som det är • förmåga att engagera sig i barnet på ett känslomässigt positivt sätt • förmåga att hysa empati med barnet • förmåga att ha realistiska förväntningar på vad barnet klarar av • förmåga till inlevelse med barnet Att kunna sätta sig in i sitt barns mentala situation är en viktig förmåga hos föräldrar som kräver en väl utvecklad reflexiv förmåga. Reflexiv förmåga är en både kognitiv och känslomässig funktion som innebär förmåga att känna igen mentala tillstånd hos sig själv och hos andra. Reflexiv förmåga gör det möjligt för oss att tolka både egna och andras beteenden utifrån inre mentala representationer och att svara på andra människors beteende. Forskning har visat att redan som barn har vi en sådan förmåga som gör det möjligt för oss att ”läsa andras sinne”. På så vis blir andra människors beteende meningsfulla och förutsägbara. Att ha en fungerande reflexiv förmåga är en ovärderlig tillgång för både barn och föräldrar. Allteftersom barn lär sig att förstå varför andra människors gör som de gör, kan de använda sig av tidigare erfarenheter som de gjort och som de har skapat inre mentala representationer av. Reflexiv förmåga är inte endast något som försiggår på den inre arenan. Forskning har visat att utvecklingen av reflexiv förmåga bl.a. hänger samman med hur vi föreställer oss och talar både om 32
Page 1 and 2: Att identifiera omsorgssvikt hos f
Page 3 and 4: Att identifiera omsorgsvikt hos fö
Page 6 and 7: Innehåll Förord .................
Page 8 and 9: Inledning Även om det under senare
Page 10 and 11: Bokens innehåll i stort Erfarenhet
Page 12 and 13: Kapitel 1. Föräldrars betydelse f
Page 14 and 15: Transaktionella ekologiska system M
Page 16 and 17: och omgivningen. Barn utvecklas med
Page 18 and 19: Det finns ett väl belagd samband m
Page 20 and 21: erfarenhet av att ha haft ett flert
Page 22 and 23: nervsystemet. Idag finns ett ökat
Page 24 and 25: kan göra det svårt för barnet at
Page 26 and 27: Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K
Page 28 and 29: Kapitel 2. Betydelsen av att uppmä
Page 30 and 31: att få sina grundläggande behov t
Page 34 and 35: känslor och de skäl som kan ligga
Page 36 and 37: människors allmänna beskrivning a
Page 38: Sroufe, L. A., Egeland, B., Carlsso
Page 41 and 42: - reserverades för de riktigt allv
Page 43 and 44: 42 Killén införde begreppet omsor
Page 45 and 46: eller andra vuxna som är i föräl
Page 47 and 48: Studier som riktade sig mot profess
Page 49 and 50: ”for illa” och arten av omsorgs
Page 51 and 52: var inskrivna inom barnomsorgen.
Page 53 and 54: Referenser Broberg, A., Risholm Mot
Page 55 and 56: 54 avses alla de fall då det kan a
Page 57 and 58: na särskilt mycket anmälde de nä
Page 59 and 60: Att besluta sig för att agera När
Page 62 and 63: Kapitel 6. Forskningsprojektet “H
Page 64 and 65: kanske hjälpte till med förtur ti
Page 66 and 67: Huvudstudien Utgångspunkten för f
Page 68 and 69: BVC-centralen ingick i övriga cent
Page 70 and 71: • Barnet ignoreras aktivt av för
Page 72 and 73: Instrumenten som användes i forskn
Page 74 and 75: Kapitel 7. Hur många barn identifi
Page 76 and 77: Sammanlagt trodde deltagarna att el
Page 78 and 79: av vilka barn som utsätts för oms
Page 80 and 81: För varje enskilt barn fördes sed
Page 82 and 83:
sorgspersonalen hade däremot obser
Page 84 and 85:
Vilka tecken observerades hos de ba
Page 86 and 87:
utveckling, betydelsen av samspelet
Page 88 and 89:
Vare sig personal inom BVC eller ba
Page 90 and 91:
BVC-sjuksköterskorna anmälde en b
Page 92 and 93:
Kapitel 8. Några företeelser som
Page 94 and 95:
ierna. Uttrycket ”barn som far il
Page 96 and 97:
BVC-sjuksköterskornas och förskol
Page 98 and 99:
lade eller utsatts för sexuella ö
Page 100 and 101:
Fler förskollärare än personal m
Page 102 and 103:
Tolkning av anmälningsskyldigheten
Page 104 and 105:
Kapitel 9. Vad betyder erfarenheter
Page 106 and 107:
om barn och familjer utan också om
Page 108 and 109:
omsorgssvikt (visste) hos dubbelt s
Page 110 and 111:
Företeelser som påverkar professi
Page 112 and 113:
också att förmågan att identifie
Page 114 and 115:
Kapitel 10. Avslutande diskussion O
Page 116 and 117:
inklusive behov av skydd. Föräldr
Page 118 and 119:
gott komplement till de hjälpmedel
Page 120 and 121:
konsekvenser ett sådant förfarand
Page 122 and 123:
Hur kan vi göra? Som sagts tidigar
Page 124 and 125:
Forskningsseminarium om familjecent
Page 126 and 127:
Barnhuset har gett ut följande bö
Page 128:
Barnhuset har gett ut följande rap
show all

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?