Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

Huvudstudien
Utgångspunkten för forskningsprojektet var vetskapen om att
vissa barn utsattes för omsorgssvikt. Deras föräldrar har inte kunnat
ge dem den omsorg som barn behöver för att utvecklas väl.
Av olika orsaker har föräldrarna inte tillräckligt väl kunnat utföra
de uppgifter som föräldrar har i sina barns utveckling. Att studera
något som också måste innefatta föräldrars tillkortakommande är
av förklarliga skäl väldigt känsligt. Grundläggande för att projektet
skulle gå att genomföra på ett etiskt försvarbart sätt var forskningspersonalens
erfarenhet av och kompetens för att handskas
med de känsliga situationer som skulle kunna uppstå.
Syfte och frågeställningar – fyra studier
I forskningsprojektet har förutom pilotstudien fyra delstudier rapporterats,
där olika frågor belystes. I den första studien behandlades
frågan om hur många förskolebarn i stadsdelar med olika
social belastning som BVC-sjuksköterskor och barnomsorgspersonal
misstänkte var utsatta för omsorgssvikt. Om vi utgår från de
olika orosnivåerna, som pilotprojektet visade, rör det sig här om
orosnivå 2 (tror).
I den andra studien var syftet att undersöka hur BVC-sjuksköterskor
och barnomsorgspersonal tolkar innehållet i kap. 14 § 1 i
Socialtjänstlagen d.v.s. den paragraf som reglerar den ovillkorliga
anmälningsskyldigheten. Frågor som belystes var vilka begrepp
för att beskriva anmälningsskyldigheten som förekom och hur
de användes; skilde sig tolkningen av anmälningsskyldigheten åt
mellan deltagande professionella och om tolkningen påverkades
av social belastningsgrad i den stadsdel där man arbetade.
I den tredje studien undersöktes vilka tecken på omsorgssvikt
som deltagarna observerade hos de barn, som ingår i deras ansvarsområde.
Här undersöktes också om personal i olika områden
observerade samma tecken eller om de skilde sig åt, om olika
tecken observerades beroende på barnens kön och ålder. Slutligen
undersöktes vilka tecken som observerades hos de barn som anmäldes
respektive inte anmäldes till socialtjänsten.
I den fjärde studien behandlades frågan om strukturella faktorer
som kunde tänkas inverka på barnomsorgspersonalens benä-
65