Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

More documents

Recommendations

Info

hade med den enskilde läraren att göra och sådant som hade med organisationen att göra. Det visade sig att faktorer som hade med det enskilda ärendet att göra som vilken typ av omsorgssvikt det var och hur allvarligt det ansågs vara, påverkade lärarna mest. Barn som uppvisar tydliga tecken på att ha blivit misshandlade kan vara lättare för lärare att rapportera eftersom det är så uppenbart medan psykologisk omsorgssvikt kan vara svårare. Andra faktorer av betydelse för professionellas förmåga att identifiera omsorgssvikt är erfarenhet och utbildning, vilket studier av läkare och lärare visat. De som hade högre utbildning och längre erfarenhet var bättre på att identifiera omsorgssvikt än de med lägre utbildning och kortare erfarenhet. Den process som leder till att en anmälan sker har intresserat både praktiker och forskare. En amerikansk forskare, Gail Zellman, bad ett antal professionella bl.a. rektorer och daghemsföreståndare att ta ställning till ett antal vinjetter, dvs. korta berättelser, där de ombads avgöra om de skulle anmäla eller ej. Det visade sig att vissa företeelser bidrog i högre grad än andra till att ett ärende rapporterades. Om deltagarna uppfattade det som beskrevs i vinjetten som övergrepp var sannolikheten störst att vederbörande valde att anmäla. En förutsättning var dock att de ansåg att övergreppet var allvarligt och att de trodde att barnet skulle få det bättre om de anmälde. I en australiensisk studie undersöktes vad som påverkade en grupp sjuksköterskors beslut att anmäla misstänkt barnmisshandel. Förutom form av omsorgssvikt påverkades besluten av faktorer som anmälans tänkbara resultat för familjen och vilka insatser som kunde erbjudas. Sammanfattningsvis kan sägas att forskning har visar oss att vissa specifika faktorer har betydelse för professionellas benägenhet att anmäla: • faktorer som har med ärendets karaktär att göra som typ av omsorgssvikt och allvarlighetsgrad samt • faktorer som har med de professionella att göra som erfarenhet och utbildning • och om vederbörande tror att de genom att anmäla bidrar till att barn och familj får hjälp eller ej 57
Att besluta sig för att agera När misstanken om att ett barn utsätts för omsorgssvikt väckts måste BVC-sjuksköterskor och personal inom barnomsorgen besluta sig för vad som skall ske härnäst. Beslutsfattandet sker i en process, där kvaliteten på det ena beslutet får konsekvenser för senare beslut. Det ena beslutet följer på det andra och förr eller senare måste personalen besluta sig för om de skall anmäla till socialtjänsten eller ej. Det har visat sig att olika faktorer påverkar den processen som t.ex. sådant som har med barn och familjer att göra eller mer personliga motiv hos personalen. Hur människor fattar beslut vet vi en hel del om. Det har studerats i det forskningsområde som kallas för beslutsfattandets psykologi. Här undersöks bl.a. olika val som personer gör och de skäl de har för att fatta beslut i ena eller andra riktningen. En del val tycks svårare att göra än andra. Vi talar då om val som är mer emotionellt betydelsefulla för den som skall fatta beslut. Något av alternativen kan vara särskilt viktigt eller särskilt känslomässigt påfrestande för vederbörande. 58 Studier, som undersökt logiken i beslutsprocesser, har visat att människan inte alltid har så genomtänkta underlag för sina beslut. Det tycks som om vi fattar våra beslut först och använder resten av beslutsprocessen till att finna de skäl som stöder beslutet. Skälen kan vara mer eller mindre relevanta för sakligheten i det beslut som fattas. En annan faktor som beslutsfattandeforskningen har visat har betydelse för beslutet är det kunskapsinhämtande som skett vilket dels betyder kunskapen om barn och föräldrar och dels den kunskap om omsorgssvikt som man har. Hur de alternativ som står till buds är formulerade har också visat sig ha betydelse för hur besluten kommer att se ut. Besluten kan komma att se olika ut på grund av att formuleringen ser ut på ett visst sätt. Ett exempel kan vara den formulering som finns om utredningsskyldigheten i Socialtjänstlagen. Där sägs i kap. 11 § 2 att utredningen … inte skall göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet… (Norström & Thunved, 2010, s. 242). En formulering som i det praktiska arbetet kan leda till att utredaren
Page 1 and 2:
Att identifiera omsorgssvikt hos f
Page 3 and 4:
Att identifiera omsorgsvikt hos fö
Page 6 and 7:
Innehåll Förord .................
Page 8 and 9: Inledning Även om det under senare
Page 10 and 11: Bokens innehåll i stort Erfarenhet
Page 12 and 13: Kapitel 1. Föräldrars betydelse f
Page 14 and 15: Transaktionella ekologiska system M
Page 16 and 17: och omgivningen. Barn utvecklas med
Page 18 and 19: Det finns ett väl belagd samband m
Page 20 and 21: erfarenhet av att ha haft ett flert
Page 22 and 23: nervsystemet. Idag finns ett ökat
Page 24 and 25: kan göra det svårt för barnet at
Page 26 and 27: Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K
Page 28 and 29: Kapitel 2. Betydelsen av att uppmä
Page 30 and 31: att få sina grundläggande behov t
Page 32 and 33: och tröst förmår inte lugna det
Page 34 and 35: känslor och de skäl som kan ligga
Page 36 and 37: människors allmänna beskrivning a
Page 38: Sroufe, L. A., Egeland, B., Carlsso
Page 41 and 42: - reserverades för de riktigt allv
Page 43 and 44: 42 Killén införde begreppet omsor
Page 45 and 46: eller andra vuxna som är i föräl
Page 47 and 48: Studier som riktade sig mot profess
Page 49 and 50: ”for illa” och arten av omsorgs
Page 51 and 52: var inskrivna inom barnomsorgen.
Page 53 and 54: Referenser Broberg, A., Risholm Mot
Page 55 and 56: 54 avses alla de fall då det kan a
Page 57: na särskilt mycket anmälde de nä
Page 62 and 63: Kapitel 6. Forskningsprojektet “H
Page 64 and 65: kanske hjälpte till med förtur ti
Page 66 and 67: Huvudstudien Utgångspunkten för f
Page 68 and 69: BVC-centralen ingick i övriga cent
Page 70 and 71: • Barnet ignoreras aktivt av för
Page 72 and 73: Instrumenten som användes i forskn
Page 74 and 75: Kapitel 7. Hur många barn identifi
Page 76 and 77: Sammanlagt trodde deltagarna att el
Page 78 and 79: av vilka barn som utsätts för oms
Page 80 and 81: För varje enskilt barn fördes sed
Page 82 and 83: sorgspersonalen hade däremot obser
Page 84 and 85: Vilka tecken observerades hos de ba
Page 86 and 87: utveckling, betydelsen av samspelet
Page 88 and 89: Vare sig personal inom BVC eller ba
Page 90 and 91: BVC-sjuksköterskorna anmälde en b
Page 92 and 93: Kapitel 8. Några företeelser som
Page 94 and 95: ierna. Uttrycket ”barn som far il
Page 96 and 97: BVC-sjuksköterskornas och förskol
Page 98 and 99: lade eller utsatts för sexuella ö
Page 100 and 101: Fler förskollärare än personal m
Page 102 and 103: Tolkning av anmälningsskyldigheten
Page 104 and 105: Kapitel 9. Vad betyder erfarenheter
Page 106 and 107: om barn och familjer utan också om
Page 108 and 109:
omsorgssvikt (visste) hos dubbelt s
Page 110 and 111:
Företeelser som påverkar professi
Page 112 and 113:
också att förmågan att identifie
Page 114 and 115:
Kapitel 10. Avslutande diskussion O
Page 116 and 117:
inklusive behov av skydd. Föräldr
Page 118 and 119:
gott komplement till de hjälpmedel
Page 120 and 121:
konsekvenser ett sådant förfarand
Page 122 and 123:
Hur kan vi göra? Som sagts tidigar
Page 124 and 125:
Forskningsseminarium om familjecent
Page 126 and 127:
Barnhuset har gett ut följande bö
Page 128:
Barnhuset har gett ut följande rap
show all

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?