Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

More documents

Recommendations

Info

Vare sig personal inom BVC eller barnomsorg hade egentligen några riktlinjer att utgå från när det gällde att bedöma om omsorgssvikt sker eller ej. Enkäten erbjöd en form av struktur, då den innehöll ett antal tecken/förhållanden på omsorgssvikt som överensstämde med tidigare forskning. I synnerhet för personal inom barnomsorgen innebar strukturen att de observerade tecken på omsorgssvikt hos betydligt fler barn (15%) i jämförelse med hur många barn de trodde for illa (7%). I likhet med annan svensk forskning observerade deltagarna i genomsnitt mer än tre tecken på omsorgssvikt per barn. Hos några av de enskilda barnen hade upp till 16 tecken observerats. Vilka tecken på omsorgssvikt som observerats hos det enskilda barnet varierade mellan deltagarna. Personalen inom barnomsorgen arbetar tillsammans i arbetslag. Trots det observerade inte alla medlemmarna i arbetslaget samtliga tecken på omsorgssvikt som ett barn uppvisade. En av förklaringarna till detta kan vara att man saknar bra metoder och användbara hjälpmedel för att kunna göra relevanta observationer. En annan förklaring kan vara att personalen har arbetat olika länge och därmed har olika kunskap om barnen. Andra skäl kan vara högst individuella. Fanns det skillnader i de olika stadsdelarna? Tidigare forskning har visat samband mellan olika former av omsorgssvikt och socioekonomiskt utsatta områden. I forskningsprojektet hade deltagarna mycket riktigt observerat tecken på omsorgssvikt hos fler barn i lågstatusområdet än i högstatusområdet. Skillnaden var emellertid inte lika stor som man kunde förvänta sig. Fördelningen mellan teckenkategorierna skilde sig däremot inte åt på samma sätt. I forskningsprojektet visade det sig t.ex. att fysisk vanvård inte bara förekom i lågstatusområdet utan även i övriga områden. En förklaring till det kan ha att göra med hur undersökningen genomfördes. I den här typen av forskning är det vanligt att undersökningsgruppen utgörs av familjer i socialt utsatta områden eller av familjer som redan är aktuella inom Child Protection Services (motsvarigheten till socialtjänstens individ- och familjeomsorg). Det kan därför vara lätt att förbise familjer, där fysisk vanvård förekommer, men som har det materiellt bra. 87
88 Sambandet mellan områdens karaktär och omsorgssvikt kan inte tas för givet. Många familjer som har det ekonomiskt svårt kan ändå fysiskt och psykiskt sörja för sina barn. Det gäller alltså att inte fokusera enbart på social utsatthet, utan att vidga synen så att vi uppmärksammar alla barn som utsätts för omsorgssvikt inklusive de barn som utsätts för t.ex. fysisk vanvård i familjer, som har det materiellt och socialt väl förspänt. Fanns det skillnader mellan pojkar och flickor eller bland barn i olika åldrar? Könstillhörighet och ålder anses vara faktorer som skiljer olika former av omsorgssvikt åt. I likhet med den amerikanska undersökningen National Incidence Study (NIS IV) hade deltagarna i forskningsprojektet observerat tecken på försummelse hos fler pojkar än flickor. Särskilt vanligt var tecknet ”dagliga liv präglat av oförutsägbarhet” hos pojkar. Enligt litteraturen har pojkar oftare än flickor svårigheter av mer utagerande slag, vilket kan få som konsekvens att föräldrar lättare låter dem gå ”vind för våg”. Särskilt om föräldrarna själva har svårigheter som påverkar föräldraförmågan negativt. Vi fann vidare att tecken på fysisk vanvård observerades oftare hos flickor än pojkar, vilket har varit svårare att finna stöd för i tidigare forskning. Både fysisk vanvård och känslomässig otillgänglighet i föräldra-barn relationen förekom i samtliga åldrar. I likhet med annan forskning förekom försummelse oftare bland de äldre barnen, medan vanvård var vanligare hos yngre barn. Ett skäl till denna skillnad mellan olika åldrar kan vara att det kanske är lättare att se vanvård redan hos det lilla barnet, medan försummelse kanske inte blir synlig förrän barnet blivit äldre. Vilka tecken observerades hos de barn som anmäldes? I enlighet med den ovillkorliga anmälningsskyldigheten anmäldes ungefär vart fjärde av de barn som deltagarna trodde for illa och där de hade observerat tecken på omsorgssvikt till socialtjänsten.
Page 1 and 2:
Att identifiera omsorgssvikt hos f
Page 3 and 4:
Att identifiera omsorgsvikt hos fö
Page 6 and 7:
Innehåll Förord .................
Page 8 and 9:
Inledning Även om det under senare
Page 10 and 11:
Bokens innehåll i stort Erfarenhet
Page 12 and 13:
Kapitel 1. Föräldrars betydelse f
Page 14 and 15:
Transaktionella ekologiska system M
Page 16 and 17:
och omgivningen. Barn utvecklas med
Page 18 and 19:
Det finns ett väl belagd samband m
Page 20 and 21:
erfarenhet av att ha haft ett flert
Page 22 and 23:
nervsystemet. Idag finns ett ökat
Page 24 and 25:
kan göra det svårt för barnet at
Page 26 and 27:
Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K
Page 28 and 29:
Kapitel 2. Betydelsen av att uppmä
Page 30 and 31:
att få sina grundläggande behov t
Page 32 and 33:
och tröst förmår inte lugna det
Page 34 and 35:
känslor och de skäl som kan ligga
Page 36 and 37:
människors allmänna beskrivning a
Page 38: Sroufe, L. A., Egeland, B., Carlsso
Page 41 and 42: - reserverades för de riktigt allv
Page 43 and 44: 42 Killén införde begreppet omsor
Page 45 and 46: eller andra vuxna som är i föräl
Page 47 and 48: Studier som riktade sig mot profess
Page 49 and 50: ”for illa” och arten av omsorgs
Page 51 and 52: var inskrivna inom barnomsorgen.
Page 53 and 54: Referenser Broberg, A., Risholm Mot
Page 55 and 56: 54 avses alla de fall då det kan a
Page 57 and 58: na särskilt mycket anmälde de nä
Page 59 and 60: Att besluta sig för att agera När
Page 62 and 63: Kapitel 6. Forskningsprojektet “H
Page 64 and 65: kanske hjälpte till med förtur ti
Page 66 and 67: Huvudstudien Utgångspunkten för f
Page 68 and 69: BVC-centralen ingick i övriga cent
Page 70 and 71: • Barnet ignoreras aktivt av för
Page 72 and 73: Instrumenten som användes i forskn
Page 74 and 75: Kapitel 7. Hur många barn identifi
Page 76 and 77: Sammanlagt trodde deltagarna att el
Page 78 and 79: av vilka barn som utsätts för oms
Page 80 and 81: För varje enskilt barn fördes sed
Page 82 and 83: sorgspersonalen hade däremot obser
Page 84 and 85: Vilka tecken observerades hos de ba
Page 86 and 87: utveckling, betydelsen av samspelet
Page 90 and 91: BVC-sjuksköterskorna anmälde en b
Page 92 and 93: Kapitel 8. Några företeelser som
Page 94 and 95: ierna. Uttrycket ”barn som far il
Page 96 and 97: BVC-sjuksköterskornas och förskol
Page 98 and 99: lade eller utsatts för sexuella ö
Page 100 and 101: Fler förskollärare än personal m
Page 102 and 103: Tolkning av anmälningsskyldigheten
Page 104 and 105: Kapitel 9. Vad betyder erfarenheter
Page 106 and 107: om barn och familjer utan också om
Page 108 and 109: omsorgssvikt (visste) hos dubbelt s
Page 110 and 111: Företeelser som påverkar professi
Page 112 and 113: också att förmågan att identifie
Page 114 and 115: Kapitel 10. Avslutande diskussion O
Page 116 and 117: inklusive behov av skydd. Föräldr
Page 118 and 119: gott komplement till de hjälpmedel
Page 120 and 121: konsekvenser ett sådant förfarand
Page 122 and 123: Hur kan vi göra? Som sagts tidigar
Page 124 and 125: Forskningsseminarium om familjecent
Page 126 and 127: Barnhuset har gett ut följande bö
Page 128: Barnhuset har gett ut följande rap
show all

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn - Stiftelsen Allmänna ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?