(T-boken), rev B - Center för eHälsa i samverkan
(T-boken), rev B - Center för eHälsa i samverkan
(T-boken), rev B - Center för eHälsa i samverkan
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
28 februari 2011<br />
Den grundläggande problemställningen ligger i att hitta ett systematiskt angreppssätt som ger användaren<br />
tillgång till komplett information <strong>för</strong> enskilda individer även om informationen är spridd över olika<br />
informationskällor och informationsägare. Användarna behöver veta<br />
var information finns och kan lämnas<br />
hur de får åtkomst till informationen<br />
Arkitekturen beskriver svaret på dessa frågor genom att peka på behovet av följande nationella (eller nationellt<br />
samordnade) basinformationstjänster:<br />
Sortiments- och utbudskatalog (denna tjänst har även affärs- och processmässiga drivkrafter som ligger<br />
utan<strong>för</strong> den tekniska arkitekturens uppdrag att beskriva). Tjänsten svarar på frågan ”Vilken verksamhet<br />
har jag behov av att utbyta information med?” (t.ex. ”Vilka tandkliniker kan jag välja att boka tid hos?”)<br />
Engagemangsindex. Tjänsten svarar på frågan ”Vilka informationsägare behöver mitt IT-stöd kontakta<br />
<strong>för</strong> att sammanställa en översikt kring ett visst informationsbehov?” (t.ex. ”i vilka vårdenheters<br />
tidböcker har jag bokningar?”)<br />
Tjänsteadresseringskatalog. Tjänsten svarar på frågan ”Vilken informationskälla ska mitt IT-stöd utbyta<br />
information med, <strong>för</strong> att nå en viss informationsägare?” (t.ex. ”Vad är den tekniska adressen till det<br />
system som hanterar min tandkliniks tidbok?”)<br />
5.1.1. Informationsägarskap och verksamhetsbaserad adressering<br />
Informationsägaren är den som ansvarar och <strong>för</strong>valtar en viss typ av information, till exempel innehållet i<br />
journaler eller adressuppgifter.<br />
Informationsägandets struktur inom vård och omsorg styrs av en mängd faktorer. Några är lagar, <strong>för</strong>ordningar<br />
och politisk styrning. Det leder till att informationsägandet kan se olika ut <strong>för</strong> olika typer av information, till<br />
exempel kan det finnas flera informationsägare inom en organisation. Det gäller bland annat<br />
vårddokumentation, där vårdenheten är informationsägare och en vårdgivarorganisation består av flera<br />
vårdenheter.<br />
En informationsägare kan ha ett lokalt systemstöd <strong>för</strong> att hantera informationen, eller dela systemstöd med<br />
andra informationsägare. Förhållandet mellan systemstöd och informationsägande <strong>för</strong>ändras kontinuerligt. I<br />
dag är till exempel trenden att samla hanteringen av alla vårdenheters vårddokumentation i en gemensam<br />
informationskälla stark. Det innebär en kontinuerligt pågående <strong>för</strong>ändring av den nationella systemkartan och<br />
därmed också en utmaning <strong>för</strong> visionen om en nationellt samlad åtkomst av information <strong>för</strong> såväl invånare som<br />
medarbetare inom vård och omsorg.<br />
För att tillmötesgå principen om lös koppling bygger referensarkitekturen på strategin att varje organisation ska<br />
kunna <strong>för</strong>ändra relationen mellan informationsägare och informationskälla utan dominoeffekter över<br />
organisationsgränserna (i betydelsen informationslänkar mellan IT-system). Informationsägarens identitet blir<br />
där<strong>för</strong> basen i att nå (adressera) information över informationsgränser. Kunskapen om vilket system en viss<br />
informationsägare <strong>för</strong> stunden använder <strong>för</strong> sin informationshantering kapslas in i en<br />
36 (85)
Change language