Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
Chalmers Årsredovisning 1998 - Chalmers tekniska högskola
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Dekanus Thomas Hjertberg<br />
Exempel från<br />
Sektionens institutioner och<br />
avdelningar:<br />
Analytisk och marin kemi<br />
(CHALMERS/GU)<br />
Biokemi och biofysik<br />
(CHALMERS/GU)<br />
Fysikalisk kemi<br />
Bioteknik<br />
Kemisk apparat- och<br />
anläggningsteknik<br />
Kemisk reaktionsteknik<br />
Livsmedelsvetenskap<br />
Kärnkemi<br />
Oorganisk kemi<br />
Organisk kemi<br />
Polymerteknologi<br />
Fiberteknologi<br />
Skogsindustriell kemiteknik<br />
Kemisk miljövetenskap<br />
Teknisk kemi<br />
Keramteknologi<br />
Värmeteknik och maskinlära<br />
Civilingenjörsexamina<br />
Kemiteknik 87<br />
Kemiteknik med fysik 18<br />
Forskarexamina<br />
Licentiatexamina 19<br />
Doktorsexamina 23<br />
Referee-granskade<br />
vetenskapliga artiklar 240<br />
Intäkter (Mkr) 181<br />
Antal anställda 250<br />
Kemi<br />
Utveckling av nyttigare protein<br />
Idag används sojaprotein i bl a barnvälling,<br />
modersmjölksersättning och även i vuxenmat<br />
som ersättning för köttprotein. Även om<br />
det är ett högvärdigt protein är inte konsumtionen<br />
av sojaprotein problemfri. Dels associeras<br />
det med födoämnesallergier, dels<br />
innehåller det s k antinutritionella faktorer<br />
som inverkar negativt på biotillgängligheten<br />
av vissa näringsämnen.<br />
I ett EU-projekt inom Agriculture and<br />
Fisheries (FAIR)-programmet arbetar man<br />
med att testa om sojaproteinet kan bytas ut<br />
mot ärtprotein. Bakgrunden till detta är att<br />
soja huvudsakligen produceras i USA<br />
medan ärtor i större utsträckning odlas i<br />
Europa. Inom EU vill man satsa på egna<br />
grödor och om projektet lyckas innebär det<br />
att ärtproteinproduktionen kan ökas.<br />
Projektet, som koordineras av Institutionen<br />
för livsmedelsvetenskap på <strong>Chalmers</strong>,<br />
sker i samarbete med Danmarks Tekniska<br />
Universitet, Food and Biotechnology Research<br />
Institute i Finland, det franska institutet<br />
ADRIA samt ETH i Schweiz. Två företag<br />
deltar också, Provital i Belgien och<br />
svenska Semper AB.<br />
Ärtor har lika god proteinsammansättning<br />
som soja men innehåller lägre halter<br />
av antinutritionella faktorer. Avsikten är<br />
att via bioprocesser med hjälp av enzymer<br />
och mikroorganismer bryta ned de antinutritionella<br />
faktorerna i ärtprotein ytterligare.<br />
Sådana processer kan också hydrolysera<br />
proteinet varigenom risken för födoämnesallergier<br />
minskas.<br />
Det mest påtagliga resultatet hittills är att<br />
välling baserad på det bioprocessade<br />
ärtproteinet uppvisar en mer än 50procentig<br />
förbättring av järnabsorbtionen<br />
jämfört med välling baserad på ärtprotein<br />
framställt med ordinarie process.<br />
34<br />
Förbättrad katalysator för bilar<br />
Största delen av forskningen inom Kompetenscentrum<br />
i katalys (KCK) är koncentrerad<br />
på avgasrening av bilar. Såväl miljö som<br />
ekonomi ställer krav på allt bensinsnålare<br />
bilar. Intresset har därför ökat för både<br />
dieselbilar och för ”magra” bensinbilar, dvs<br />
bilar som körs med stora syreöverskott.<br />
Nackdelen med sådana bilar är ökade<br />
kväveoxidutsläpp. Ingen sådan bil bedöms<br />
klara de hårda lagkrav som ska komma i<br />
Kalifornien år 2005 och som sannolikt blir<br />
gällande även inom EU.<br />
Utmaningen har därför blivit att ta fram<br />
en katalysator som klarar att reducera<br />
kväveoxider (NOx) i syrerik miljö. Det för<br />
närvarande mest lovande konceptet att klara<br />
detta kallas NOx-lagring. Det innebär att en<br />
extra lagringskomponent, t ex barium, tillförs<br />
den traditionella katalysatorn för att<br />
under större delen av tiden hålla NOx-molekylerna<br />
bundna till sig. Under denna period<br />
körs bilen magert. Då och då, under<br />
mycket korta perioder, görs bensin/luftblandningen<br />
bensinrik, varvid NOx frigörs<br />
och reduceras.<br />
Med hjälp av såväl modellsystem, experimentellt<br />
och teoretiskt med simuleringar<br />
och modelleringar, som riktiga bilkatalysatorer<br />
har en relativt god förståelse uppnåtts<br />
för vilka processer som äger rum och<br />
vilka de största begränsningarna är. Bland<br />
annat vet man att det krävs mycket låg svavelhalt<br />
i bränslet.<br />
För att göra tester på ärtproteinet finns en ny<br />
utrustning – en konstgjord, datorstyrd ”mage” av<br />
glas med vilken man kan efterlikna matsmältningen<br />
hos däggdjur. Man kan bl a styra pH, temperatur och<br />
mängden tillsatser, t ex enzymer och salter.
Change language