22.08.2013 Views

CM_3_12 - Chalmers tekniska högskola

CM_3_12 - Chalmers tekniska högskola

CM_3_12 - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Mer el med tuffare<br />

material<br />

Värmekraftverk där fossila bränslen används<br />

för att producera ånga, står för ungefär<br />

70 procent av elproduktionen i världen.<br />

Därför finns det mycket att vinna på att<br />

öka verkningsgraden i processen, och det<br />

är möjligt genom att höja temperaturen på<br />

ångan. Begränsningen i dagens teknik är att<br />

stålet som används i kraftverken inte tål högre<br />

ångtemperaturer. Nu är Fang Liu, forskarassistent,<br />

vid Avdelningen för mikroskopi<br />

och mikroanalys på god väg att utveckla<br />

stål som tillåter en värmehöjning från 600<br />

grader till 650. Den skillnaden skulle innebära<br />

en betydlig minskning av koldioxidutsläppen,<br />

om materialet får global spridning.<br />

Arbetet leds av professor Hans-Olof Andrén.<br />

Nytt verktyg ger bättre<br />

överblick på akuten<br />

Kristofer Bengtsson, forskare vid Institutionen<br />

för signaler och system, har tagit fram<br />

ett verktyg som ger bättre överblick över<br />

vad som händer inne på en akutavdelning.<br />

– Med hjälp av det kan man se var problemen<br />

finns och omfördela resurser när<br />

det behövs.<br />

Verktyget har i första hand tagits fram<br />

för att utveckla styrning av automatiserade<br />

produktionssystem i industrin, men när en<br />

god vän förklarade för Kristofer Bengtsson<br />

hur de jobbar på akuten insåg han att det<br />

skulle kunna göra nytta där. En akutmottagning<br />

har delvis samma problem som i<br />

industrin, när det gäller att planera, styra<br />

och följa upp olika aktiviteter.<br />

Människan bättre<br />

än roboten<br />

Slutmonteringen i tillverkningsindustrin görs<br />

nästan uteslutande av människor. Det visar<br />

en doktorsavhandling av Åsa Fast som tittat<br />

närmare på 13 företag som tillverkar flera<br />

produkter med många olika komponenter.<br />

– Människan är än så länge bäst på att möta<br />

de ökade kraven från kunderna på skräddarsydda<br />

produkter i små serier, säger hon.<br />

<strong>Chalmers</strong> vann Formula student<br />

I juli vann <strong>Chalmers</strong>, som första nordiska team, Formula student på Silverstone i<br />

England.<br />

– Det var en fantastisk känsla att kliva upp på podiet med svenska fanan medan tusentals<br />

studenter applåderade. Många hade svårt för att hålla tillbaka tårarna, sa Jens<br />

Kjellerup, en av de 25 studenterna i <strong>Chalmers</strong> team.<br />

I Formula student tävlar ingenjörsstudenter från hela världen genom att, på ett år,<br />

formge, bygga och tävla med en ensitsig formelbil. Bilarna bedöms efter sin hastighet,<br />

acceleration, manövreringsförmåga och uthållighet. Lagens förmåga att formge, hålla<br />

nere kostnader och presentera sitt case som affärsmodell bedöms också.<br />

– Detta är den största studenttävlingen inom teknik i världen. Vi har tävlat mot<br />

de allra bästa universiteten, inte bara från Storbritannien och Europa, men från<br />

hela världen, sa Jonathan Rice, projektledare för <strong>Chalmers</strong> Formula Student.<br />

I årets rekordtävling medverkade 134 team från 34 länder och totalt 3 000 studenter.<br />

Designad molekyl<br />

lagrar solenergi<br />

Lagringen av energi är en av de svaga länkarna hos förnyelsebara energislag som sol-<br />

och vindkraft. Men med hjälp av en designad molekyl kan detta vara löst. <strong>Chalmers</strong>forskarna<br />

Kasper Moth-Poulsen och Karl Börjesson vid Polymerteknologi, har tillsammans<br />

med forskare från bl.a. UC Berkeley i Kalifornien, utvecklat ett system som<br />

kan lagra solenergi i kemiska bindningar.<br />

Molekylen, med hög energitäthet, utgör själva kärnan i systemet. I solfångaren ändras<br />

molekylens struktur, och genom katalysatorn kan molekylen återfå sitt ursprungliga<br />

tillstånd. I den processen frigörs värme. Molekylen kan transporteras och lagras i flera<br />

år utan förlust, eftersom all värme är bunden i den kemiska föreningen.<br />

Läs mer på <strong>Chalmers</strong>.se<br />

FOTO: FORMULA STUDENT<br />

NYHETER<br />

CHALMERS MAGASIN, NR 3. 20<strong>12</strong> — 5

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!