M - Chalmers tekniska högskola

Maskinteknik M 

M 

ERE031 Styr- och reglerteknik M 

(4,0 poäng), Obl M3 

(Automatic Control) 

0745 - Reglerteknik 

Examinator: 7776 Tekn Dr Claës Lindeborg 

Epost:cl@s2.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen skall ge kunskaper och färdighet i: 

• Grundbegrepp inom styrtekniken. 

• Uppställning av matematiska modeller för tekniska 

reglerobjekt från olika tillämpningsområden. 

• Användning av grundläggande linjära analysoch 

syntesmetoder vid analog och digital reglering. 

• Användning av typiska reglerkomponenter. 

KURSENS INNEHÅLL OCH ORGANISATION 

Olika principer för styrning. Öppen alternativt sluten 

styrning. Binärstyrning. Kombinatorisk och sekventiell 

styrning. 

Programmerbara styrsystem (PLC). Givare och 

verkställande don vid binär styrning, pneumatiska 

komponenter och reläer. 

Kombinatorisk styrning. Olika formuleringar av 

logiska villkor. Relä- och logikschema. Boolesk 

algebra. Introduktion till Grafcet. 

Beskrivning av dynamiska system: System, insignal 

och utsignal, klassificering av system, matematiska 

modeller och approximationer, sammankoppling 

av delsystem till större enheter. 

Analysverktyg vid linjära tidskontinuerliga system: 

Differentialekvationer, Laplacetransformen, överföringsfunktion 

och viktsfunktion, frekvensfunktionen, 

överföringsfunktioner vid sammansatta system, 

blockschemametoder, linearisering av olinjära 

system. 

Dynamiska modeller för fysikaliska system: Mekaniska, 

enkla elektriska, hydrauliska, pneumatiska, 

termiska samt materialtransportsystem. 

Analys av linjära dynamiska system: Transientanalys, 

frekvensanalys, systemidentifiering. 

Återkopplade system; Stabilitet: Statisk noggrannhet, 

transienter, Rouths-Hurwitz-kriteriet, Nyquistskriteriet, 

stabilitetsmarginaler, det slutna systemets 

frekvensfunktion, känslighet och robusthet. 

Dimensionering av reglersystem: Specifikation i 

tids- och frekvensplanet, förstärkningsreglering, 

regulatorer av PID-typ, Ziegler-Nochols metod, 

seriekompensering, kaskadreglering, framkoppling. 

Digitala reglersystem: Exempel på reglering med 

dator, jämförelse med analog reglering. Differensekvationer, 

z-transformen, tidsdiskret överföringsfunktion, 

transientberäkning, pulssvar, poler, stabilitet, 

sampling och samplingsteoremet, aliasfenomenet, 

samplad frekvensfunktion. Regulatorer 

344 

baserade på polplacering. Något om identifiering 

med minsta kvadratmetoden. 

En st inlämningsuppgift. 

Laborationer: 

Analog och digital processreglering. 

KURSLITTERATUR 

B. Schmidtbauer: Analog och digital reglerteknik, 

Studentlitteratur 1995. 

B Lennartsson & B Thomas: Analog och digital 

reglerteknik, övningsbok, Studentlitteratur 1995. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen efter avslutad kurs. För slutbetyg 

krävs även godkänd inlämningsuppgift och 

godkända laborationer. Betygskala: TH 

M 

IAR035 Arbetsorganisation M 

(4 poäng) Obl. M3 

(Work Organization M) 

0717 - Arbetsorganisation 

Examinator: 8958 Universitetslektor Jan Lindér 

E-post: jali@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursens övergripande syfte är att ge grundläggande 

kunskaper om arbetsorganisatoriska principer 

för utveckling, utformning och ledning av industriella 

system för produktutveckling och produktion. 

Systemen skall utformas så att de samtidigt 

uppfyller tekniska, ekonomiska och sociala krav. 


Denna kurs är en grundkurs och utgår från institutionens 

verksamhet, som omfattar både strategiska 

och operativa aspekter på industriföretagets 

utveckling och drift. Kursen avser att ge grundläggande 

kunskaper om dels individen, individens 

relation till arbetsuppgiften och sin sociala miljö, 

dels kunskaper om hur man kan analysera och 

utforma ett system för produktion av varor eller 

tjänster. 

Följande huvudområden behandlas i kursen: 

• Grundläggande och tillämpad organisationsteori 

• Socioteknisk teori 

• Produktionstekniska principer 

• Alternativa produktionssystem 

• Teknikflödesanalyser 

• Produkt- och processberedning 

• Arbetsmätning 

• Arbetsutformning och arbetsmotivation


• Gruppbaserad organisation, organisationsutveckling 

och ledarskap 

• Kompetensutveckling och lärande 

• Effektivitetsvärdering 

• Nya organisationsformer och produktionskoncept 

• Service management 

Kursen består av föreläsningar och praktikfall. 

Föreläsningarna avser att introducera och exemplifiera 

centrala begrepp och modeller. Praktikfall 

syftar att ge tillfälle till fördjupning och till praktisk 

träning. 


Rubenowitz, Sigvard, Organisationspsykologi och 

ledarskap, Akademiförlaget, 1994. 

Kompendium i arbetsorganisation 

EXAMINATION 

All undervisning i kursen utgör grund för examination. 

Det innebär att både föreläsningar, praktikfall 

och kurslitteratur ingår i underlaget för examination. 

Examinationen sker dels genom skriftlig 

tentamen, dels genom praktikfall. För att erhålla 

slutbetyg erfordras både godkänd tentamen och 

godkänt praktikfall. 

Slutbetyget viktas enligt följande: Slutbetyg = 0,6 × 

tentamensbetyg + 0,4 × praktikfallsbetyg. 

Betygskala: TH 

M 

IAR040 Produktionsledning M 

(5,0 poäng) 

(Production Management) 


Examinator: 9549 Docent Sten-Olof Gustavsson 

Epost: stogus@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursens målsättning är att ge grundläggande insikter 

kring olika överväganden som görs kring ett 

produktionssystem från olika nivåer. 


Produktionsledning är ett brett begrepp som inkluderar 

olika aspekter på uppbyggnad, ledning och 

drift av produktionssystem. Perspektivet på ledning 

av produktion är också präglat av den nivå 

från vilket det betraktas; från strategiska överväganden 

vad gäller produktionsstruktur i stora koncerner, 

till operativa beslut i den dagliga verksamheten 

på fabriksgolvet. 

345 

Kursens målsättning är att ge grundläggande insikter 

kring olika överväganden som görs kring ett 

produktionssystem från olika nivåer. Ur företagsledningens 

perspektiv innebär detta analyser av de 

strategiska förutsättningarna för produktionssystems 

struktur och totala uppbyggnad och funktionssätt. 

Sådana grundläggande beslut rör företagets 

positionering i värdekedjan, t ex om företag 

skall försörja sitt behov av komponenter och system 

via egen produktion eller via köp, och val av 

fabriksstruktur och specialisering. För en fabriksledning 

blir perspektivet snarare att analysera 

och strukturera interna produktionsprocesser, och 

att besluta om processer och teknologier samt 

övergripande styrsystem. Slutligen blir en produktionsledares 

perspektiv på produktionsledning beslut 

i den dagliga driften, som gäller verkställande 

av produktionsplaner och säkerställande av kvalitets- 

och effektivitetsmål. 

Målsättningen med kursen är således att förmedla 

principer och metoder för överväganden och beslut 

på dessa olika nivåer. Det inkluderar vertikal 

integration, vissa specifika planerings- och styrningsprinciper 

av produktionssystem samt kring flödesorienterad 

och automatiserad produktion. Vidare 

syftar kursen till att ge teknologerna kun-skaper i 

analys av samband mellan produkter, marknadssituation 

och produktionsprocess, samt kring konkret 

kvalitets- och produktitivetsstyrning. I kursen 

läggs stor vikt vid praktisk belysning och applikation 

av teorier, vilket görs i övningsdelen, samt via 

ett flertal externföreläsningar av representanter 

från industrin. 


Meddelas vid kursstart. 

EXAMINATION 

Tentamen består av en kombination av essä- och 

analysfrågor om totalt 50 poäng. För godkänd tentamen 

krävs minst 20 poäng (betyg tre). För betyg 

fyra krävs 30 poäng och för betyg fem krävs 40 

poäng. För godkänd kurs krävs godkänd tentamen 

och närvaro vid obligatoriska övningar och föreläsningar. 

Betygsskala: TH 

M 

IAR050 Integrerad produktionsorganisation 

(5,0 poäng), M4 

(Integrated Production Organization) 

Fördjup.omr: Industriell tillverkningsorganisation 



Epost: jali@mot.chalmers.se


KURSENS SYFTE 

Kursen syfte är att belysa produktionsfunktionens 

roll från ett företagsmässigt integrerat helhetsperspektiv. 

Inom kursens ram behandlas centrala aspekter 

på drift, utveckling och ledning av industriföretagets 

produktionsfunktion. 


Kursen utgår från ett systemperspektiv och fördjupar 

dels kunskaperna inom ett antal områden, 

dels integreras dessa delar utifrån ett totalproduktivitetsperspektiv 

till en helhetsförståelse för produktionens 

roll i ett företagsperspektiv. Kursens 

tyngdpunkt är en föreläsningserie med en tydlig 

empirisk förankring genom anknytning till industribaserad 

forskning. 

Fördjupningsområden 

Baserat på tillämpad organisationsteori (bla sociotekniska 

modeller) behandlas produktionskoncept 

utifrån olika produktionssituationer. Inom ramen för 

detta område behandlas också olika modeller för 

organisation av informationsflödet mellan konstruktion, 

beredning och produktion. 

Fördjupning av kunskaper om sociala system och 

relationen mellan dessa och teknisk utformning. 

Här ingår bla mera avancerade modeller för utformning 

av individ och gruppbaserade organisationer 

utifrån kraven på att uppnå både sociala 

och tekniskt/ekonomiska mål. 

Analysmetoder för tekniska/ekonomiska systemanalyser 

syftande till effektivisering av förädlingsprocessen. 

Olika typer av förädlingsrelaterade analyskoncept 

behandlas och kopplingen mellan utfall 

organisatorisk princip utreds. 

Utforming och förändring av förädlingsprocesser. 

Här behandlas olika angreppssätt för utformning 

och implementering av modern produktionsorganisation. 

Detta block är omfattande och berör många 

olika aspekter. Grunden utgörs i huvudsak av tilllämpad 

socioteknisk teori. Speciellt behandlas här 

också totalproduktivt underhåll samt modeller för 

inkörning av produkter och processer. 

Ledarskap. Forskningsresultat och praktiska erfarenheter 

om ledarskap i olika miljöer behandlas i 

syfte att ge eleverna beredskap för chefsbefattningar. 

Inom kursens ram tas också ett internationellt 

perspektiv upp. Produktionskoncept, organisationsprinciper 

och ledarskap varierar starkt beroende på 

kulturella omständigheter. Här jämförs Nordeuropa, 

USA och Japan. 


Anvisas vid kursstart 

346 

EXAMINATION 

All undervisning i kursen kan utgöra grund för examinationen. 

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. 

Tentamen omfattar normalt 5 essäfrågor. 

Betygsskala TH 

FÖRKUNSKAPER 

Arbetsorganisation M, Produktionsledning M eller 

motsvarande kunskaper. 

M 

IAR055 Förändringsmetodik 

(5,0 poäng), M4 

(Change Management) 


0717 – Arbetsorganisation 


Epost: jali@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Syftet med denna kurs är att ge en industriellt förankrad 

fördjupning i form av ett tillämpat projekt 

inom process- eller produktutveckling. 


Kursen avser att ge en problembaserad insikt i 

industriellt förankrade problem. Den är baserad på 

ett industriellt projekt som löper parallellt med en 

föreläsningsserie. 

Föreläsningarna omfattar dels metodstöd i form av 

forskningsoch utredningsmetodik anpassat till 

ingenjörsmässiga problem, dels för projekten nödvändiga 

fördjupningar inom förändringsarbete, inkörningsmodeller 

för produkter/processer samt 

metodik för ”ständig förbättring”. Arbetet skall bedrivas 

i små grupper med nära stöd av kvalificerade 

handledare. 

Projekten har två alternativa inriktningar, antingen 

studeras en produktionsprocess eller så är någon 

form av ingenjörsorganisation för produktutveckling/anpassning 

studieobjektet. 

Projekten som fokuserar en produktionsprocess 

analyserar flöden, styrsystem ledningsstilar, arbetsorganisation, 

effektivitet, produktionstekniska 

metoder etc baserat på kunskaper från tidigare 

kurser. Speciellt krävs kursen Integrerad produktionsorganisation. 

För de mera produktorienterade projekten är fokus 

mera på effektivitet och organisation utifrån kompetens 

och resursstyrningsaspekter. Nödvändiga 

förkunskaper ges i kursen Integrerad produktutveckling 

och projektledning.



Anvisas vid kursstart 

EXAMINATION 

Kursen examineras i form av skriftliga rapporter 

som betygsätts. Betygsskala TH 

FÖRKUNSKAPER 

Integrerad produktionsorganisation eller Integrerad 

produktutveckling och projektledning beroende på 

val av inriktning för projekt. 

M 

IAR060 Integrerad produktutveckling och projektledning 

(5,0 poäng), M4 

(Integrated Product and Project Management) 



Examinator: 9171 Tekn dr. Lars Trygg 

E-postl:latr@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att lyfta fram och närmare belysa 

ett antal viktiga förutsättningar och krav för en 

effektiv produktutvecklingsprocess. Avsikten är att 

ge deltagarna en djupare förståelse för olika produktutvecklingsstrategier 

och konceptutvecklingsmetoder. 

Kursen behandlar vidare ledning och 

organisation av utvecklingsprojekt – projektledarens 

roll och funktion, ekonomistyrning samt 

ledning av tvärfunktionella team. Kursen vänder sig 

främst till de som kommer att arbeta som projektdeltagare, 

produktchef, projektledare och/eller 

konsulter i större projekt, baserade på tvärfunktionella 

team som organisationsform. 


Kursen är upplagd som en kombination av föreläsningar 

och ett antal fördjupningsanalyser/uppgifter. 

Föreläsningsserien avser att lyfta fram och presentera 

ett antal aktuella och ämnesrelevanta frågeställningar. 

Syftet med fördjupningsuppgiften är 

en ”state-of-the-science” beskrivning avseende 

framgångsrika arbetssätt, viktiga principer, lärdomar 

och effekter etc. inom respektive område. 

Kursmoment 

Tidsbaserat produktutvecklingsarbete 

Konstruktion av produktionsvänliga produkter 

Projektledning/styrning 

Teamorganisation 

Projektledarfunktionen 

Nya prototypframtagningsmetoder 

Avancerade ingenjörsverktyg 

Plattforms- och produktfamiljsutveckling 

347 

Tvärfunktionella projektgrupper 

Leverantörsinvolvering i produktutveckling 

Produktutvecklingsprocessens olika steg 

Budgetstyrning av utvecklingsarbete 


Revolutionizing Product Development. Wheelwright 

& Clark. Övrigt material anvisas vid kursstart 

EXAMINATION 

All undervisning i kursen kan utgöra grund för examination. 



M 

IAR065 Integrerad produktutveckling 

(3,5 poäng) 

(Integrated Product Development) 


Examinator: 9171 Tekn dr. Lars Trygg 

E-post:latr@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att lyfta fram och närmare belysa 

ett antal viktiga förutsättningar och krav för en 

effektiv produktutvecklingsprocess. Avsikten är att 

ge deltagarna en djupare förståelse för olika produktutvecklingsstrategier 

och konceptutvecklingsmetoder. 

Kursen behandlar vidare ledning och organisation 

av utvecklingsprojekt samt ledning av 

tvärfunktionella team. Kursen vänder sig främst till 

de som kommer att arbeta som projektdeltagare, 

produktchef, projektledare och/eller konsulter i 

större projekt, baserade på tvärfunktionella team 

som organisationsform. 

KURSENS ORGANISATION 

Kursen är upplagd som en kombination av föreläsningar 

och ett antal fördjupningsanalyser/uppgifter. 

Föreläsningsserien avser att lyfta fram och presentera 

ett antal aktuella och ämnesrelevanta frågeställningar. 

Syftet med fördjupningsuppgiften är en 

”state-of-the-science” beskrivning avseende framgångsrika 

arbetssätt, viktiga principer, lärdomar 

och effekter etc. inom respektive område. 

Kursmoment 

Tidsbaserat produktutvecklingsarbete 

Plattforms- och produktfamiljsutveckling 

Konstruktion av produktionsvänliga produkter 

Projektledning/styrning 

Nya prototypframtagningsmetoder 

Avancerade ingenjörsverktyg 

Tvärfunktionella projektgrupper 

Leverantörsinvolvering i produktutveckling 

Produktutvecklingsprocessens olika steg



Wheelwright & Clark: ”Revolutionizing Product 

Development”. Övrigt material kommer att anvisas 

vid kursstart. 

EXAMINATION 

All undervisning i kursen kan utgöra grund för examination. 



FÖRKUNSKAPER 

Krav: Arbetsorganisation M 

M 

IEK101 Industriell ekonomi M 


(Managerial Economics) 

0711 - Industriell organisation och ekonomi 

Examinator: 8370 Univ.lektor Per Svensson 

Epost:pesv@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE OCH MÅL 

Kursen syftar till att ge kunskap om och förståelse 

för några av de grundläggande ekonomiska begrepp 

och modeller, som är mest användbara och 

nödvändiga som verktyg för industriellt verksamma 

tekniker, bl a eftersom tekniska beslut och processer 

ofta styrs av/med ekonomiska mått och 

modeller. 

Deltagarna skall efter kursen kunna: 

1) analysera ekonomiska konsekvenser av 

olika beslut i företaget 

2) förstå och analysera ekonomin i ett företag 

3) deltaga i företagets interna diskussioner 

och prioriteringar 

4) prata med ekonomer 


Kursen inleds med en analysmodell som beskriver 

och förklarar företagets roll i samhället. Härefter 

följer ett antal olika kalkylmodeller, som används i 

industriella sammanhang: 

- Resultatplanering, dvs en modell för att analysera 

företagets resultat som funktion av tillverknings- 

och försäljningsvolym. 

- Modeller för produktionskalkylering 

- Processkalkylering 

- Påläggskalkylering 

- Bidragskalkylering 

- ABC-kalkylering 

- Stegkalkyl 

- Investeringskalkyler, även med hänsyn till risk, 

skatt, prisförändringar och inflation 

348 

- Kapitalbehovsberäkningar 

- Leasing 

- Beräkning av risk kontra finansiell struktur 

(”hävstångsformeln”) 

- Totalanalys av lönsamhet (”duPont-modellen”) 

Härutöver diskuteras bl a 

- Prissättningsmodeller 

- Olika finansieringsformer, inklusive olika 

typer av emissioner 

- Årsredovisningen 

- Extern räkenskapsanalys 

- Ekonomistyrning och budgetering 

- Affärs- och strategiutveckling 


Senaste upplagor av: 

J Olsson & P-H Skärvad: Företagsekonomi 99, 

Liber-Hermods 

S-Å Nilsson & I Persson: Investeringsbedömning, 

Liber-Hermods 

J Möller: Övningar i industriell ekonomi, 

Liber-Hermods 

Övrig litteratur meddelas vid introduktionsföreläsningen 

samt framgår av aktuellt kurs-PM. 

EXAMINATION 

Godkänd skriftlig tentamen som prövar förståelse, 

analysförmåga och problemlösningsförmåga. 


M 

IEK131 Industriell ekonomi M, fk 

(5,0 poäng), M4 

(Engineering Economics, Advanced Course) 

0711 - Industriell dynamik 

Examinator: 9350 Universitetslektor Hans Löfsten 

Epost:halo@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge fördjupade och breddade 

kunskaper om industriföretagens ekonomiska styrsystem. 


Kursen består av föreläsningar och lektionsövningar. 

Vid övningarna diskuteras praktikfall. I kursen 

ingår frivillig inlämning av praktikfall som ger 

tentamenspoäng. 

Två moment bedrivs parallellt i kursen. Den första 

delen behandlar budget- och bokföringsteknik. Föreläsningar 

och demonstrationsräkning sker integrerat 

i stor grupp, övningsdelarna i kompendiet har 

lösta exempel för självstudium. Syftet är att ge studenterna 

färdigheter i att göra bokslut, att budge-


tera resultat och ställning samt att budgetera 

likviditeten. 

Kursens andra del består av kursmoment om ekonomisk 

styrning. Här ges genom föreläsningar och 

praktikfallsdiskussioner kunskaper om och insikter i 

ekonomisk styrning genom budget och ekonomiska 

mål. I detta avsnitt diskuteras olika typer av 

ekonomiska ansvar och den ekonomiska styrningens 

förutsättningar i de olika funktionerna 

produktion, marknadsföring, teknisk utveckling och 

inköp. De tre viktigaste komponenterna i ekonomistyrningen 

är redovisning, budget och kalkyler. 

Fördjupning sker här särskilt i produkt- och investeringskalkylering 

men även internprissättning, avvikelseanalays, 

resultatanalys och resultatenheter 

diskuteras. 


Kurslitteratur anvisas i början av läsperioden. 

EXAMINATION 

Examinationen sker i form av en tentamen i två 

delar (Budget- och bokföringsteknik och ekonomisk 

styrning) där kravet för godkänt är 40% på 

respektive del. Betygen 4 och 5 erhålls genom att 

den sammanslagna poängen från de två delarna 

samt poäng från de frivilliga praktikfallen minst når 

60% respektive 80%. Obligatorisk närvaro vid praktikfallsdiskussionerna. 

Betygsskala TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Kursen förutsätter att stoffet från kursen IEK101 

Industriell ekonomi (eller motsvarande) är bekant. 

M 

IEK281 Industriell kvalitetsteknik 

(5,0 poäng), M4 

(Quality Management) 

0811 - Industriell kvalitetsutveckling 

Examinator: 9529 Professor Bo Bergman 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge en bred kunskap och förståelse 

i de olika moment och aktiviteter som ingår 

i ett företags totala kvalitetsarbete. Både de övergripande 

kvalitetsfilosofierna liksom praktiskt förankrade 

kvalitetssäkringsmetoder gås igenom. 

Kursen syftar vidare till att ge en bred teoretisk 

kunskapsbas och praktiskt inriktad förståelse för 

kvalitetssäkringsarbete över en produkts hela livslängd. 

Kvalitetsfrågor rörande produktutveckling, 

konstruktionsarbete och produktion behandlas ur 

ett organisatoriskt helhetsperspektiv. Samarbete 

och integration är i detta avseende en nyckelfrågeställning. 

Kursen ger kunskap i kvalitetsarbetets 

349 

olika dimensioner så att kvalitetsaspekter kan 

vägas in vid formulering av ett företags strategi och 

ge förutsättningar för deltagande i och genomförande 

av kvalitetsförbättrande arbete. 


Kursen består av föreläsningar, övningar och ett 

kortare praktikfallsarbete. Olika kvalitetsbegrepp 

gås igenom; kvalitetssystem, kvalitetsfilosofier och 

kvalitetsekonomi. Kvalitet i produktutvecklingsfasen. 

Konstruktionslösningar för skapande av 

kvalitet, kvalitetsmetoder vid produktutveckling och 

konstruktion t ex FMEA, QFD och Ishikawadiagram. 

Statistiska kvalitetssäkringsmetoder som 

tex SPS/SPC. Kvalitetsaspekter vid produktionsberedning 

och produktion. Leverantörsrelationer. 

Revisionsverksamhet och kvalitetsutmärkelser. 

Företagets ansvar, skadestånd, produktansvar. 

Mätmetoder för kvalitetskontroll. 

Management och organisationsaspekter på kvalitet. 

Kommunikation och institutionalisering av kvalitetsverksamheten. 

Implementering och genomförande 

av kvalitetsfilosofier. Organisatoriska aspekter 

på kvalitetsarbetet t ex samarbete, förändringsarbete, 

kultur, motivation och ledarskap. 

I de olika momenten gås ett flertal praktiska övningsmoment 

igenom. Moment som här behandlas 

är t ex SPS/SPC, FMEA, QFD, DFA och de sju 

QC-verktygen. 

För att öka den praktiska förståelsen av ämnet genomförs 

ett kortare företagsanknutet projekt-arbete. 

I detta arbete skall ett företags kvalitetsarbete 

studeras och analyseras. Projektarbetet redovisas 

både muntligt och skriftligt. 


Bergman, B. och Klefsjö, B.: Kvalitetsstyrning 

Artikelkompendium från institutionen. 

EXAMINATION 

En skriftlig tentamen ges efter kursen. För slutbetyg 

fordras dels godkänt tentamensresultat, dels 

godkända praktikfall och övningar. 


M 

IEK345 Projektledning M 


(Project Management) 

0814 - Projektledning 

Examinator: 9524 l tekn.dr Sofia Börjesson 

Epost:sofia@mot.chalmers.se


KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att delge kunskaper om projektarbete, 

dvs organisering, ledning och styrning av 

projektverksamhet. Kursen syftar också till att 

förbereda för medverkan i projektarbete. 


Kursen behandlar tre teman: 

Vad är ett projekt och vad menas med projektorganisering? 

Vad är ett projekt? En organisationsform? 

En i tiden avgränsad uppgift? Finns det olika 

modeller för hur ett projekt organiseras? Koordinering 

och samordning av projektaktiviteter och bestpractice 

exempel från näringslivet. 

Projekledning och kommunikation Vad menas med 

ledning av ett projekt? Vilken roll spelar projektledaren? 

Hur fungerar en grupp och gruppkommunikation? 

Hur åstadkommer man en effektiv grupp? 

Projektstyrning Vad menas med styrning av ett 

projekt? Vilka olika metoder för planering och uppföljning 

finns det? Vilka styrsystem finns? Vad styr 

man mot - tid, funktionalitet, ekonomi? Hur startar 

respektive avslutar man ett projekt? 

Kursen är utformad så att teori och praktik 

kontinuerligt reflekteras respektive kontrasteras 

mot varandra. De teoretiska momenten återfinns i 

kurslitteraturen och i föreläsningarna. Praktiska 

exempel ges dels genom projektpresentationer och 

hearings, dels genom färdighetsövningar. 

Kursen innefattar en föreläsningsserie med kommentarer 

kring projekt och projektledningslära. 

Som ett betydande inslag i kursen återfinns också 

själva examinationen i form av ett projektarbete 

som löper under hela kursen. Projektarbetet utförs i 

grupp och utgör 50% av examinationen. De resterande 

50% av examinationen utgörs av en hemtentamen. 

Upplägget uppmanar också till en proaktiv inlärning 

där studenterna själva tar aktiv del i att ställa frågor 

och formulera hypoteser som successivt dokumenteras 

i hemtentamen. 


Kursen innefattar en bred kurslitteratur som 

speglar de tre teman i kursen. Materialet skall ses 

som ett stöd för förståelsen av föreläsningar och 

projektpresentationer samt vara utgångspunkt för 

examinationen (hemtentamen). Litteraturen utgörs 

av ett artikelkompendium. 

EXAMINATION 

Examinationen sker genom projektarbetet (50%) 

och hemtentamen (50%), där poängen räknas 

350 

ihop. Dock måste varje enskilt moment vara godkänt. 

Totalt ges 100p. 


M 

IEK370 Industri- och teknikanalys 

(3,5 poäng), M4 

Fördjup.omr: Industri- och marknadsanalys 

(Industry and technology Analysis) 


Examinator: 9065 Professor Staffan Jacobsson 

Epost:stja@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Syftet med kursen ar att ge teknologerna kunskap i 

tekniker och teorier för att göra analyser av konkurrensförutsättningarna 

och konkurrenter i en 

bransch. Denna analys kan sedan ligga till grund 

för att svara på frågorna: Vilken konkurrensstrategi 

är hållbar för framtiden? Vad krävs av företaget för 

uppnå denna konkurrensposition? 


Föreläsningarna är samlade i tre block. Det första 

blocket ger ett antal grundläggande begrepp, vilka 

behövs för att analysera konkurrensen i en 

bransch, vilka krafter som styr den potentiella lönsamheten 

i en bransch, vilka konkurrensstrategier 

som ett företag normalt har att välja mellan, hur 

företag som följer likartade strategier kan analyseras 

i termer av så kallade strategiska grupper, vad 

som hindrar ett företag från att börja konkurrera 

med de existerande företagen i en bransch, (etableringshinder), 

vad skal-, bredd- och erfarenhetsfördelar 

är, bestämningsfaktorer för vilken grad av 

vertikal integrations som ett företag bör ha etc. 

I ett andra block vidgas horisonten bortom branschen 

till andra faktorer som påverkar företagens 

strategival och framgång. Dessa faktorer inryms i 

begreppet ”teknologiska system” vilka kortfattat 

kan definieras som nätverk av aktörer på ett specifikt 

teknologiområde - exempelvis datortekniken - 

som står under inflytande från en viss institutionell 

infrastruktur. Dessa aktörer är inriktade på skapande, 

spridning och utnyttjande av ny teknik. De aktörer 

som åsyftas omfattar naturligtvis industriföretag 

(inklusive konkurrenter, kunder och leverantörer) 

men även branschforskningsinstitut, högskolor, 

NUTEK, etc. 

I det tredje blocket i kursen arbetar vi med frågor 

kring industriell dynamik - hur förändras bakomliggande 

tekniska och ekonomiska faktorer som 

bestämmer strukturen och konkurrensförutsättningarna 

i en bransch? Stor vikt ges här till teknologisk 

förändring och spridning av ny teknik som driv-


krafter. Bland annat diskuterar vi under vilka förutsättningar 

teknologiskt ledarskap (att vara först på 

marknaden med en produkt baserad på ny teknik) 

kan tänkas vara lönsamt i förhållande till teknologiskt 

följarskap (att snabbt imitera produkten och 

därmed minska en kostnader och risker). 


Litteratur/Kompendier meddelas vid kursstart 

EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig, betygsskala: TH 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

IMA040 Industriell Marknadsföring 

Rekommenderade: 

IEK 271 Economics of Technology 

IEK 131 Industriell Ekonomi M, fk 

M 

IEK375 Strategisk företagsutveckling 

(3,5 poäng), M4 

(Strategic Company Development) 

Fördjup.omr: Industri- och marknadsanalys och 

Teknikbaserad affärsutveckling 


Examinator: 8822 Docent Sverker Alänge 

Epost:sval@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge kursdeltagarna träning i analysmetoder 

och ansatser för utveckling och genomförande 

av strategier för företagsutveckling. 


Perspektiv på företaget 

Ledarskap: Förändringsfilosofi och praktik 

Marknads- och teknikposition 

Teknikbasanalys 

Scenarioteknik för robusta handlingsalternativ 

”Framgångsträd” och prioriteringsmatriser 

Lärande, standardisering och spridning 

Teknik och organisation 

Utvecklingsblock och strategiska allianser 

Virtuella organisationer 


Meddelas vid kursstart 

EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig. Betygsskala TH. 

351 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Kursen förutsätter att deltagarna följer de fördjupningsområden 

där den ingår. 

Rekommendation: 

IEK281 Industriell kvalitetsteknik 

IMA040 Industriell marknadsföring 

IEK370 Industri- och teknikanalys 

IAR065 Integrerad produktutveckling 

M 

IEK380 Projekt i industrioch marknadsanalys 

(3,0 poäng), M4 

(Project work in industry and market analysis) 

Fördjup.omr: Industri- och marknadsanalys 


Examinator: 9065 Professor Staffan Jacobsson 

Epost:stja@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Syftet med kursen är att tillämpa kunskaper från 

kurserna Industriell marknadsföring och Industrioch 

teknikanalys genom att genomföra analyser på 

ett konkret fall. Analysen ligger sedan till grund för 

en rekommendation om strategival för företaget. 


Praktikfallsarbetet genomförs i grupper. 

En omfattande handledning ges för genomförandet 

av praktikfallet. 

Grupperna presenterar sitt arbete för andra grupper 

och kommenterar varandras arbete i flera omgångar. 

All datainsamling sker genom gruppens försorg, 

gruppen identifierar informationsbehov och inskaffar 

informationen självständigt. 

Viss interaktion med företaget ingår. 

Stor vikt läggs vid att skriva en innehållsrik rapport 

på ett kort och koncist sätt. 


Skaffas av grupperna själva efter behov. 

EXAMINATION 

Examinationen baserar sig på den skriftliga och 

muntliga praktikfallspresentationen och på den opposition 

man gett på andra gruppers arbete. 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Industriell marknadsföring 

Industri- och teknikanalys 

Kursen förutsätter att deltagarna följer det fördjupningsområde 

där den ingår.


M 

IEK385 Nyföretagande och affärsutveckling 

(3,5 poäng), M4 

Fördjup.omr: Teknikbaserad affärsutveckling 

(New Firm and Business Development) 


Examinator: 9426 Forskarass Åsa Lindholm 

Dahlstrand 

Epost:asli@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen ger en introduktion till teknikbaserat nyföretagande 

och avser att ge kursdeltagarna en förståelse 

kombinerad med praktisk insyn i hur ny affärsverksamhet 

kan utvecklas baserad på tekniska 

idéer. 


Vägar att förverkliga en teknisk idé/uppfinning 

Företagsstart och affärsplan inkl. företagsformer, 

juridik och skatter 

Marknads- och teknikbedömning 

Finansiering och finansiärer 

Likviditet och ekonomisk planering 

Tillväxtproblematik 

Teknisk utveckling och tekniksamarbeten 

Strategiska allianser och förvärv 

Patent och immaterialrätt. 



EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig. Betygsskala TH. 

FÖRKUNSKAPER 


IEK130 Industriell ekonomi fk 

IEK040 Industriell marknadsföring 

M 

IEK390 Projekt i teknikbaserad affärsutveckling 

(4,5 poäng), M4 

Fördjup.omr: Teknikbaserad affärsutveckling 

(Project Work in Technology-Based Business Development) 


Examinator: 8370 Univ.lektor Per Svensson 

Epost:pesv@mot.chalmers.se 

Moment: Tentamen 

Moment: Projektarbete 

KURSENS SYFTE 

Kursen har två syften: 

352 

-att ge kunskaper om projektledning i forskningsoch 

utvecklingsmiljöer. 

-att tillämpa kunskaperna från övriga delar i fördjupningsområdet 

på konkreta problem och projekt 


Kursdelen om projektledning i forskningsoch utvecklingsmiljöer 

innehåller nya perspektiv på vad 

som karaktäriserar effektiva projekt. I kursdelen 

diskuteras projektkonfigurering, tidiga faser i projekt, 

lärande i projektmiljöer, projektorganisering i 

multiprojektmiljöer och projektmetodik Inom ramen 

för denna del ingår viss träning i gruppdynamik och 

personligt ledarskap. 

I projektdelen tillämpa kunskaperna från övriga 

delar i fördjupningsområdet på konkreta problem 

och projekt. Projektarbetena görs gruppvis. Här ingår 

det att utforma affärsplaner för nyetableringar 

och att utforma planer för hur konkreta projekt i 

etablerade företag skall drivas. I projekten tillämpas 

de andra delkursernas teorier på konkreta 

problem. 



EXAMINATION 

Muntlig tentamen 

Muntlig och skriftlig presentation av projektarbeten 

samt aktiv diskussion av övriga projektarbeten. 

Betygskala: TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Kursen förutsätter att deltagarna följer hela fördjupningsområdet. 

M 

IMA040 Industriell marknadsföring 

(5,0 poäng), M4 

(Fördjup.omr: Industri- och marknadsanalys 

(Industrial marketing) 

0719 - Industriell marknadsföring 

Examinator: 8857 Professor Lars-Erik Gadde 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att förmedla kunskaper om de 

processer som skapar avsättning för ett företags 

produkter. I detta ingår att ge grundläggande kunskaper 

om: industriföretags affärsprocesser, modeller 

för att analysera dessa och lämpliga åtgärder 

för att hantera olika marknadssituationer.



Kursen innehåller två huvudblock. Det ena behandlar 

det säljande företagets perspektiv, med 

avseende på de frågeställningar som presenteras i 

kursens syfte. Det andra blocket betraktar problematiken 

ur det köpande företagets perspektiv. Att 

förstå kundernas situation är den mest grundläggande 

förutsättningen för de säljande företagens 

agerande. I detta avsnitt behandlas därför frågor 

om företagens inköpsstrategier och vilka faktorer 

som styr deras köpbeteende. I marknadsföringsblocket 

behandlas två olika typer av marknadsföringssituationer. 

Den ena är det fall där kunden 

och leverantören känner varandras verksamhet 

väl. De har gjort affärer med varandra under 

lång tid och har gjort olika slag av tekniska anpassningar 

med avseende på produktutformning. 

Det andra typfallet avser standardiserade produkter 

då det säljande företaget i allmänhet har begränsad 

kunskap om enskilda kunders verksamhet. 

I detta fall kommunicerar man mera med en 

marknad än med enskilda kunder. Kursen syftar till 

att illustrera båda dessa typsituationer och vad 

som är centrala marknadsföringsaktiviteter inom 

respektive. 

Undervisningen är upplagd som en kombination av 

föreläsningar, grupparbete, enskilt arbete och seminarier. 

Genom gästföreläsare och arbete med 

praktikfall får kursdeltagarna en praktisk anknytning 

till de teorier och modeller som presenteras i 

litteraturen. 



EXAMINATION 

Skriftlig tentamen samt poängbedömda inlämningsuppgifter. 


FÖRKUNSKAPER 

Industriell ekonomi M3 

M 

ITR251 Logistik M 

(5,0 poäng) 

(Logistics) 

0716 - Transportteknik 

Examinator: 8840 Docent Kenth Lumsden 

Epost: krl@mot.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge kunskap om grundläggande 

materialflödesteori, där logistikbegreppets helhetssyn 

på materialflödet introduceras. Kursen belyser 

både relationerna mellan olika komponenter, hur 

353 

materialflödessystemet kan utformas, styras och 

organiseras samt materialflödessystemets fysiska 

struktur och egenskaper. 


Termen “logistik” är ett samlingsnamn på verksamheter 

avseende planering, utveckling, styrning, 

samordning, kontroll och organisation av materialflöden. 

Denna kurs behandlar företags logistikverksamhet 

med beaktande av de fysiska, ekonomiska 

och organisatoriska restriktioner som råder. Materialflödets 

utformning och styrning till, genom och 

från företaget beskrivs i ett helhetsperspektiv. 

Bl a behandlas: 

- Materialflödessystemets uppbyggnad 

- Logistiska grundmodeller 

- Historisk utveckling 

- Logistisk effektivitet 

- Leveransservicebegreppet 

- Kapitalbindning 

- Styrprinciper och metoder 

- Materialflöden i produktion 

- Lagerteori 

- Distribution 

- Transporter i nätverk 

Kursen består av föreläsningar, övningar samt 

praktikfall. Teori varvas med exempel på praktiska 

tillämpningar i näringslivet. 


Storhagen: Materialadministration och logistik – 

Grunder och möjligheter, Liber 

Lumsden: Logistikens grunder, Studentlitteratur 

EXAMINATION 

Skriftlig examen. För slutbetyg krävs godkända 

praktikfallsuppgifter. Betygsskala: TH. 

M 

ITR375 Teknisk logistik 

(5,0 poäng) 

(Transportation and Logistics) 

0716 – Transportteknik 



Kurskoordinator: Farid Rohani 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge kunskap om de externa delarna 

av logistiksystemet. De grundläggande komponenterna 

såsom transportslag och transportsystem 

beskrivs. Vidare behandlas transportrelaterade 

styrningsaspekter. Avslutningsvis behandlas de allt


mer uppmärksammade resurs- och miljöaspekterna. 


Kursen består av föreläsningar, övningar samt praktikfall. 

Teori varvas med exempel på praktiska 

tillämpningar i näringslivet. Följande områden behandlas; 

Transportteknik 

- de fyra transportslagen 

- transportplanering 

- logistiska nätverk 

- gränssnitten mellan olika transportslag 

Materialflödesstyrning 

- metoder 

Transportekonomi 

- kostnadsstruktur 

- resursutnyttjande 

Transportsystem 

- utformning av transportsystem 

- transportadministration 

- kombitrafik 

- mått och mätmetoder 

Transporter och miljö 

- miljöpåverkan 

- livscykelanalyser 

- farligt gods 


K. Lumsden, Logistikens grunder, 1998. 

D.M Lambert & J.R. Stock, Strategic Physical 

Distribution Management, 1988. 

J. Cox & E. Goldratt, Målet- MPS I fabriken, 1989. 

EXAMINATION 

Skriftlig examen 

För slutbetyg krävs godkända praktikfallsuppgifter. 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: Logistik M3 eller Logistik I3 

M 

ITR380 Produktionslogistik 

(5,0 poäng), M4 

(Materials control and manufacturing logistics) 

0716 – Transportteknik 

Examinator: 8982 Docent Mats Johansson 

Epost: majo@mot.chalmers.se 

Mom 0198: Tentamen 

KURSENS SYFTE 

Kursen ger deltagarna en teoretisk bakgrund till 

planerings- och styrmetoder för materialflöde och 

354 

produktion (MPS), exempelvis materialbehovs- och 

kapacitetsplanering, samt kunskaper om metoder, 

tekniker och tillvägagångssätt för analys och design 

av det operativa materialflödet inom ett företag. 

Målet är att ge en förståelse för uppbyggnaden 

av interna materialflödessystem med hög inre 

effektivitet, som samtidigt fyller sin funktion i en 

större helhet. 


Kursen består huvudsakligen av föreläsningar där 

olika tekniker och metoder för materialflödesplanering 

och utformning av det tekniska materialflödessystemet, 

samt praktiska implementeringar 

redovisas. En laboration ingår där en fabrik simuleras 

fysiskt och olika upplägg testas. Dessutom 

genomförs studiebesök. 

Den del av kursen som fokuserar planering beskriver 

och förklarar de tekniker och metoder som 

ingår i de olika planeringsnivåerna. De nivåer som 

behandlas är huvudplanering, materialplanering, 

kapacitetsplanering samt verkstadsstyrning. Deras 

funktioner beskrivs och tekniker för att lösa delar 

av informationsförsörjningsproblematiken behandlas. 

Utformningen av det tekniska systemet fokuserar 

på de interna materialflödena, med betoning på 

materialflöden i industriella produktionssystem och 

distributionspunkter, exempelvis plocklager. Kursen 

utgår från de nyttor som materialflödet ska 

utföra och hur man från denna utgångspunkt finner 

ett materialflödessystem med hög effektivitet och 

som samtidigt fyller sin funktion i en större helhet. 

Förutom materialflödet genom anläggningen behandlas 

olika aspekter på förpackningssystemet, 

både dess eget flöde och som hjälpmedel för ett 

effektivt materialflöde. 


Manufacturing Planning and Control Systems, 

1992 av Vollmann, Berry och Whybark. 

Kompendium i Produktionslogistik. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, samt godkänd på obligatoriska 

moment i övrigt 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: ITR251 Logistik M, eller motsvarande 

Rekommendation: ITR375 Teknisk logistik


M 

ITR385 Logistiksystem 

(5,0 poäng), M4 

(Control and information systems logistics) 

0716 - Transportteknik 



KURSENS SYFTE 

Informations system, IS, spelar en allt större roll för 

dagens företag och inte minst för deras logistik 

verksamhet. Kursen fokuserar på hur man använder 

olika typer av IT applikationer för att stödja 

verksamheten utifrån logistikkedjans alla delar, dvs 

så väl distribution som produktion. 


Kursen består av tre delar; föreläsningar, praktikfall 

och studiebesök. 

Föreläsningarna behandlar dels informationssystem 

på en allmän nivå men kommer också att 

fokuseras på praktisk användning av informationssystem 

tex MPS system, Distributionssystem, Auto 

ID, Prognossystem, EDI, Ruttplanering, Track and 

Trace mm. Syftet med föreläsningarna är att göra 

teknologerna bekanta med olika typer av informationssystem. 

Därför används ett antal gästföreläsare 

som var och en är experter på sina applikationer. 

De flesta föreläsningarna kommer adressera 

ett antal teorier på sitt speciella område och 

med hjälp av dator demonstrera hur systemen 

fungerar och används i praktiken. 

Praktikfallet är en mycket viktig del av kursen. 

Praktikfallet fokuserar på EDI och är uppdelat i två 

delar. I den första delen delas teknologerna in i 

grupper om tre teknologer, varje grupp representerar 

en aktör i den logistiska kedjan. Deras första 

uppgift blir att identifiera informationsbehovet och 

att förhandla fram en gemensam standard för att 

överföra data mellan de olika aktörerna. I del två 

skall grupperna skapa varsin dataapplikation som 

skall kunna administrera deras del av logistikkedjan, 

tex ta emot en order, besluta om vad som 

skall beställas från en leverantör, skicka en order, 

meddela kunden om att varan är på väg, beställa 

en transport mm. 


Kommer att meddelas vid kursstart 

EXAMINATION 

Examinationen kommer att delas in i fyra delar: 

Applikationerna som görs i del 2 av praktikfallet 

måste fungera mellan alla grupperna för att någon 

grupp skall godkännas 

Deltagit i samtliga obligatoriska studiebesök. 

355 

En flervals tentamen kommer att användas för att 

ge teknologen godkänt eller underkänt. Tentan 

kommer att baseras på föreläsningarna. 

En bedömning av praktikfallet, del 1 och 2, kommer 

att ligga till grund för betygsättning enligt betygsskala: 

TH 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: ITR251/ITR231 Logistik M/I, ITR375 Teknisk 

logistik samt ITR 380 Produktionslogistik eller 

ITR201 Distribution 

M 

LSP520 Engelska M 

(5,0 poäng) 

(English M) 

0871 - Enheten för fackspråk 

Examinatorer: 8882 Univ adj Eva Hood 

Epost:hood@chl.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar dels till att höja de studerandes 

språkfärdighet i engelska till en nivå där de kan uttrycka 

sig i tal och skrift utan att göra elementära 

grammatiska och uttalsmässiga fel, dels att förbereda 

dem att använda engelska språket i arbetslivet, 

genom träning av ett antal situationer och 

uppgifter. 


Kursen består av två delmoment: Engelska del A 

(3 poäng) och del B (2 poäng). 

Del A: föreläsningar, övningar och laborationer 

Del B: obligatoriska övningar 

Del A omfattar en systematisk genomgång av 

grundläggande grammatiska strukturer med ett 

konstrastivt perspektiv, för att göra de studerande 

uppmärksamma på områden där svenskan och 

engelskan har olika regelsystem och som därför 

ofta orsakar speciella svårigheter för studerande 

som har svenska som modersmål, t ex vid översättning. 

Tillämpade skriftliga övningar, t ex översättning, 

beskrivning av processer, instruktioner. 

Studium av tekniska texter, med tonvikt lagd vid 

vokabulär, fraser och grammatiska strukturer. 

Muntliga övningar, dels i språklab för att träna uttal 

och intonation enligt ett individuellt upplagt schema, 

dels vid diskussioner och gruppövningar. 

Del B innehåller skriftlig och muntlig träning av en 

rad typiska arbetslivssituationer. 

Skriftliga övningar, t ex att utforma affärsbrev, författa 

en arbetsansökan och meritförteckning, upprätta 

protokoll, skriva sammanfattningar av olika 

slags vetenskapliga artiklar och rapporter.


Muntlig träning i form av möten, intervjuer, diskussioner, 

föredrag och muntliga redovisningar. 

Fortsatt individuell träning och handledning i språklab. 


Kurskompendium. 

EXAMINATION 

Tentamen: 

muntlig och skriftlig tentamen efter Del A 

obligatoriska uppgifter inom ramen för Del B 

Slutbetyg : 

Slutbetyg ges i skala 3-5 baserat på deltentamina 

efter Del A och sammanvägt resultat av muntliga 

och skriftliga uppgifter inom Del B. 


M 

MEN011 Energiteknik M 


(Energy Systems and Conversion) 

0721 - Energiteknik 

Examinator: 8811 Docent Anders Lyngfelt 

Epost:anly@entek.chalmers.se 


KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge grundläggande förståelse för 

tillgången på energi, ge principerna för energins 

omvandling samt beskriva energins användning 

inom industri-, hushålls- och transportsektorn, såväl 

internationellt, nationellt som lokalt. Som varande 

viktiga exempel på energiomvandlande processer 

tas bränslen och deras förbränning samt 

ångkraftprocessen upp till närmare behandling. 


I kursen ges först en översikt över primära energitillgångar, 

såväl globalt som nationellt. Resurser, 

begränsningar och egenskaper hos såväl energiråvaror 

(kol, olja, gas, uran) som energiflöden (solinstrålning, 

vindenergi, vattnets kretslopp) diskuteras 

ur global och nationell synvinkel. 

Principer för energins omvandling presenteras. 

Effektiviteten hos olika processer diskuteras tillsammans 

med de förluster och avfall som uppkommer 

vid energins omvandling. 

Mer i detalj behandlar ett kursavsnitt bränslens 

egenskaper och förbränningslära samt förluster 

och miljöpåverkan vid förbränning. 

Principerna för värme-, värmekraft- och kraftvärmeverk 

behandlas först från termodynamisk 

356 

synpunkt och exemplifieras sedan praktiskt med 

genomgång av processchemat för ett ångkraftverk. 

Härvid berörs även konstruktionsprinciperna 

för vissa av komponenterna i kraftverket. Nationella 

system för distribution av elenergi och lokala 

system för värmedistribution beskrivs. Energianvändning 

behandlas såväl internationellt i olika 

typer av länder som nationellt inom skilda sektorer: 

industri, transporter och den s k övrigsektorn. 

Hälso- och miljöeffekter av energianvändning diskuteras 

tillsammans med frågor om energins roll i 

samhället för t ex sysselsättning, arbetsmiljö och 

ekonomisk tillväxt. I kursen informeras om medel 

som kan användas för att styra energiförsörjning 

och energianvändning. 

Svenska och utländska utredningar och prognoser 

för energiförsörjning i en nära framtid och på längre 

sikt behandlas. 

Räkneövningarna består av problemlösning i avsikt 

att illustrera på föreläsningarna genomgångna 

avsnitt. 

Konstruktionsövningarna avser att ytterligare belysa 

samt komplettera det som genomgås på föreläsningarna 

angående uppbyggnaden av ångkraftverk. 


Kompendier och övningsuppgifter utgivna vid institutionen 

för Energiteknik. 

Föreläsningsanteckningar. 

EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig och omfattar såväl problemlösning 

som beskrivande frågor. Utöver tentamen 

krävs godkända konstruktionsövningar. 

Betygsskala: TH. 

M 

MEN021 Energiomvandling 

(5,0 poäng), M4 

(Energy Conversion) 


Examinator: 9425 Docent Filip Johnsson 

Epost: fijo@entek.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge fördjupade teoretiska, konstruktiva 

och anläggningstekniska kunskaper gällande 

anläggningar för energiomvandling och 

deras komponenter. Kursen bygger på föregående 

kurser i termodynamik och energiteknik.



Kursen består av föreläsningar, räkneövningar, 

konstruktionsövningar och laborationer. 

Föreläsningar: 

Termodynamiska grunder för energiomvandlingsprocesser 

inkluderande koncentrations- och bränsleceller. 

Dimensionering av värmeväxlande apparater (värmeväxlare, 

ånggeneratorer, pannor osv) ur termisk 

och ekonomisk synvinkel. NTU-metoden för beräkningar 

av värmeväxlare. 

Bränslen: avgasning, förgasning och förbränning, 

samt apparater därför. 

Medier: matarvattenkemi, organiska arbetsmedier 

och deras miljöpåverkan. 

Bränsleceller 

Apparaternas hopsättning till anläggningar och 

dessas funktion. 

Energilagring. 

Övningar: 

Räkne- och konstruktionsövningar består av tilllämpningar 

av genomgången teori och beräkningsmetoder. 

Laborationer: 

Laborationer sker dels på simulator vid Lindholmen 

och dels på anläggningar i fullskala vid CTH Kraftcentral 

och omfattar bestämningar av energibalanser 

och verkningsgrader. Avsikten är att förutom 

övning i handhavande av förekommande 

mätinstrument och verktyg även ge en viss inblick i 

anläggningars praktiska utseende. 


B Heed: Energiomvandling 

B Heed: Värmeväxlare 

B Leckner: Strålningsvärmeöverföring 

L Wester: Ångpannor 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. För slutbetyg erfordras även 

godkända resultat på konstruktionsövningar och 

laborationer. Betygsskala TH. 

REKOMMENDERADE FÖRKUNSKAPER 

Kursen bygger på tidigare obligatoriska kurser i 

Termodynamik (MFT041) och Energiteknik 

(MEN011) samt kursen Värmeöverföring 

(MFT111). 

M 

MEN031 Förbränningsteknik 

(5,0 poäng) 

(Combustion Engineering) 


357 



KURSENS SYFTE 

Målet är att ge kursdeltagare baskunskaper för förbränningsanordningars 

utformning och drift. I kursen 

sammanställs de kemiska och fysikaliska 

grundprinciper som styr förbränningsförloppen. 

Vidare skall kursen genom tillämpning av grundprinciperna 

på förbränningsanordningar för gas-, 

vätske- och fastbränslen ge kunskap om praktiska 

förbränningsförlopp i förbränningsrum av olika slag. 


Föreläsningarna omfattar följande: Kemiska grunder 

väsentliga för förbränning: reaktioner vid luftöverskott 

resp. luftunderskott, reaktionsvärme, 

jämvikt och kinetik. Antändning och släckning. 

Laminära gasflammor, såväl förblandade som diffusionsflammor. 

Turbulensens inverkan på förbränningen. 

Förbränning av vätskor runt enskild 

droppe samt i spray. Förbränning av fasta bränslen. 

Föroreningar vid förbränning (oförbränt, kolmonoxid, 

kväveoxider, svavel). Något om konstruktion 

och drift av stora förbränningsanordningar, t 

ex pannor. En konstruktionsövning och en demonstration 

ingår i kursen. 

Övningarna består av problemlösning i anslutning 

till föreläsningarna. 


Andersson, Sven: Förbränningsteknik, Inst. för 

Energiteknik och utdelat material. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Betygsskala: TH 

M 

MEN115 Energisystem 

(5,0 poäng), M4 

(Energy systems) 

Fördjup.omr: Energi - Energiteknik 


Examinator: 9550 Sven Werner 

Epost: sven.werner@fvb.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att skapa förståelse för hur olika 

delar av energisystemet samverkar och konkurrerar 

med varandra, samt hur energisystemets omvärld 

påverkar energisystemet.



Inledningsvis ges en orientering om det svenska 

energisystemet samt en internationell utblick. Därefter 

presenteras grunderna för energisystem-analys 

- referensenergisystemet för energiflödesanalys, 

samt lastkurvemodeller för analys av ledningsbundna 

system. Sammansättning av produktionsanläggningar 

till system behandlas, där även miljöpåverkan 

från energiproduktion beaktas. Därutöver 

behandlas också byggnaders energisystem samt 

industriella energisystem. Ekonomiska villkor på 

energimarknaden gås igenom, liksom investeringsanalys 

för energianläggningar. Modellering av 

energisystem används för att öka förståelsen av 

sambanden mellan teknik, ekonomi och miljö. Förståelsen 

övas genom ett flertal inlämningsuppgifter. 


Kompendium 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Energiomvandling (MEN021), 

Energiomvandling fk (MEN120) 

M 

MEN120 Energiomvandling, fk 

(5,0 poäng), M4 

(Energy Conversion, Advanced Course) 

Fördjupningsområde: Energi - Energiteknik 


Examinator: 9425 Docent Filip Johnsson 

Epost: fijo@entek.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till en fördjupning inom energiomvandlingsområdet. 

Centralt är utformning och dimensionering 

av anläggningar för produktion och 

distribution av energi samt hur dessa samverkar 

med omgivningen (energisystemet). Kursen ger 

också träning i processimulering av kraftverk samt i 

teknisk rapportering. 


Olika typer av energiproducerande anläggningar 

beskrivs. Speciell vikt läggs vid samtidig produktion 

av värme och el, dvs kraftvärme. Kombinerade 

cykler, olika bränslen samt fjärrvärmesystem 

beskrivs. En betydande del av kursen ägnas åt en 

358 

problembaserad fallstudie vilken inkluderar processimulering 

av ett kraftverk. 


Utdelat material samt referensbibliotek. För fallstudien 

är ett av målen att lära sig att söka kunskap, 

varför nödvändig information hämtas från 

såväl tidigare kurser (t.ex Energiteknik, Energiomvandling, 

Strömningsmekanik) som från annan 

litteratur (inklusive referensbibliotek). 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen samt gruppuppgift redovisad i 

skriftlig rapport. 


FÖRKUNSKAPER 

Energiomvandling (MEN021) 

M 

MEN125 Miljöteknik M 


(Environmental Systems) 




KURSENS SYFTE 

Kursen Miljöteknik avser att ge de grundläggande 

kunskaper som krävs för att i vid bemärkelse utveckla 

miljöanpassad teknik. 

Kursen avser även att ge kunskaper för att på ett 

sakkunnigt sätt medverka i beslutsfattande om 

miljöpåverkande tekniska verksamheter. 

Kursen ska ge förmåga att förstå och utvärdera 

processer i ekosystem, atmosfär, hydrosfär och 

geosfär som påverkas av tekniksamhället. 

En viktig del är att känna till syfte, innehåll och 

begränsningar i olika metoder för miljösystemanalys 

som exempelvis miljökonsekvensbeskrivningar, 

(MKB) livscykelanalys (LCA) eller riskanalys 

för kemikalier. 


- Översikt över kända miljöeffekter och deras 

orsaker. 

- Metoder inom ekologi och ekotoxikologi för att 

spåra eller förutsäga miljöeffekter. 

- Metoder för analys av miljöeffekter ur verksamhets- 

eller produktperspektiv som t ex 

miljökonsekvensbeskrivningar, livscykelanalyser, 

riskanalyser för kemikalier. Häri inkluderas 

även vissa metoder för spridningsberäkningar 

för föroreningar i vatten och luft.


- Tekniska lösningar för att begränsa miljöpåverkan 

som luft/gasrening, vattenrening, avfallshantering 

etc. 

- Samhällets hantering av miljöproblem. Lagstiftning, 

styrmedel etc. 

I kursen ingår en seminarieuppgift med miljöanknytning. 

Uppgiften utförs i form av en litteratursökning, 

där materialet sammanställs och utvärderas 

i en skriftlig rapport. 


Kompendium i Miljösystemanalys 

A R W Jackson & J M Jackson: Environmental 

Science, Longman 1996 

Kompletterande litteratur om miljöeffekter och 

miljöskyddsåtgärder 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Obligatorisk seminarieuppgift. 

Obligatoriskt studiebesök. Betygsskala: TH 

FÖRKUNSKAPER 

Rekommendationer: Aktuella kunskaper på gymnasienivå 

i kemi, biologi och fysik. 

M 

MHA021 Finit elementmetod 

(5,0 poäng) 

(Finite Element Method) 

0725 - Hållfasthetslära 

Examinator: 9329 Univ lektor Peter W Möller 

Epost:moller@solid.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen har tre huvudmål: 

Efter genomgången kurs ska deltagaren förstå hur 

och varför finita elementmetoden fungerar, samt 

kunna lösa de i fysken och maskintekniken vanligaste 

problemtyperna med hjälp av en finit elementmetod. 

Bredden och djupet på det genomgångna 

materialet är sådant att man på egen hand 

ska kunna skriva ett finit elementprogram. 

Ett andra mål är att ge deltagarna insikt i modern 

beräkningsmekanik, samt insyn i hur finita element-metoder 

används i industriella tillämpningar. 

Slutligen ska deltagaren ges en solid grund för 

fördjupade studier i finita elementmetoder för t.ex 

olineära och transienta problem, samt en värdefull 

kunskapsbredd vid studier i avancerad hållfasthetslära, 

konstitutiva modeller, strukturmekanik/ 

dynamik, och närliggande ämnen. 

359 


En finit elementmetod används för att approximera 

lösningar till partiella differentialekvationer. I kursen 

behandlas företrädesvis problem från maskintekniken 

såsom stationära fältproblem (värmeledningsproblemet, 

Prandtls spänningsfunktion, etc) 

samt lineära elasticitetsproblem (axlar, skivor, balkar 

och plattor). 

Modellering av fysiska problem (härledningar av 

styrande differentialekvationer med randvillkor) behandlas 

översiktligt. Mer utförligt beskrivs hur randvärdesproblem 

kan skrivas om till variationsproblem 

(virtuella arbetets princip) eller minimeringsproblem 

(principen om potentiella energins 

minimum), samt hur finita elementmetoden approximerar 

lösningen till de senare. I sammanhanget 

vanliga begrepp och numeriska metoder 

gås igenom; hit hör t.ex numerisk integration, avbildningar, 

variabelsubstitutioner, elementapproximationer, 

lösning av ekvationssystem, konvergens, 

feluppskattningar, och adaptivitet. 

Kursen ges i form av föreläsningar och datorövningar. 

Föreläsningarna behandlar främst teori, 

men vi löser även problem av av räkneövningskaraktär 

för att illustrera genomgånget material. Vid 

datorövningarna används MATLAB och "toolboxen" 

CALFEM för att lösa problem och sätta 

ihop egna finita elementprogram utifrån givna 

byggklossar. Några av datorövningarna är utformade 

som obligatoriska inlämningsuppgifter och 

ska redovisas skriftligt. 

Gästföreläsare beskriver finita elementmodens 

praktiska användning i industrin. 

Deltagande i kursen beräknas kräva 150-200 timmars 

arbete, utöverschemalagd tid. 


Internt material (fn. under utarbetande) 

EXAMINATION 

Godkända skriftliga redovisningar till inlämningsuppgifter, 

samt skriftlig tentamen. 


FÖRKUNSKAPER 

Inga formella krav ställs. 

Grundläggande kunskaper i användade av MAT- 

LAB är nödvändiga. Deltagare förväntas också ha 

grundläggande kunskaper i hållfasthetslära och vara 

väl förtrogen med begrepp som spänning, töjning, 

Hooks lag, jämvikt och relaterade koncept. 

Vissa kunskaper i matematik och lineär algebra 

krävs för att kunna tillgodogöra sig kursmaterialet; 

hit hör t.ex: integraler, derivator, Taylor serier, ordinära 

differentialekvationer, och matrisalgebra.


M 

MHA041 Konstitutiva modeller 

(5,0 poäng), M4 

(Constitutive Models) 

Fördjup.omr: material och strukturmekanik 

0725 – Hållfasthetslära 

Examinator: 8849 Professor Kenneth Runesson 

KURSENS SYFTE 

Många konstruktioner utsätts för hög belastningsnivå, 

cykliskt varierande belastning, samt måste 

fungera vid hög temperatur. Dessutom finns det i 

de flesta material hållfasthetsnedsättande initiella 

defekter, till exempel inneslutningar och mikrosprickor. 

Som resultat får man plasticering, utmattning 

och krypning som kan leda till brott efter viss 

tid. Ett viktigt problem att analysera är hur lokaliserat 

brott sker i skjuvband. 

Kursens huvudsyfte är att ge kunskap om matematisk 

modellering av materialegenskaper, konstitutiva 

modeller, för att beskriva ovanstående fenomen. 

Exempel är plasticitetsteori, viskoplasticitetsteori, 

skadeteori samt koppling av dessa. Kursen 

skall också, i någon mån, behandla beräkningsmässig 

tillämpning grundad på den allmänna kontinuumsmekaniken. 


Teori: Fenomenologiska aspekter på brott, utmattning 

och krypning samt något om klassisk analys 

av dessa fenomen. Grundläggande kontinuumstermodynamik. 

Plasticitetsteori. Viskoplasticitetsteori. 

Skadeteori. Tillämpning på plastisk gränslast, 

utmattning och krypning inklusive livslängdsberäkning. 

Teorin för deformationslokalisering (skjuvband). 

Datoruppgift: Plasticitets- och skadeteori tillämpade 

på balkböjning och plan töjning (Matlab och 

FE-koden Matfem). 


K. Runesson: Constitutive theory and computational 

technique for dissipative materials, Chalmers 

Univ. of Technology, Solid Mechanics, Part I 

(Report U63), 1999; Part II (Report U76), 1999. 

EXAMINATION 

Datoruppgifter samt skriftlig tentamen omfattande 4 

problem. Betygsskala TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: MHA160 Hållfasthetslära fk, MHA021 Finit 

elementmetod (eller motsvarande kurser från 

andra universitet). 

360 

M 

MHA062 Hållfasthetslära M 


(Strength of Materials) 


Examinator: 9329 Univ lektor Peter W Möller 

Epost:moller@solid.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen är en introduktion till hållfasthetsläran och 

dess grundläggande beräkningsmetodik. Den ska 

ge deltagarna grundläggande kunskaper i dimensionering 

av i maskintekniken vanligt förekommande 

strukturer och detaljer, såsom t.ex stänger, axlar, 

balkar och tryckkärl. Efter genomgången kurs 

förväntas deltagaren vara väl förtrogen med, och 

kunna använda sig av, begrepp som spänningstillstånd, 

effektivspänning, flytspänning, brottspänning, 

effektivsäkerhetsfaktorer, spänningskoncentrationer, 

elastisk instabilitet, och utmattning. Deltagarna 

ges vidare en bred och solid grund för 

fördjupade studier i ämnet. 


Konstitutiva (material) samband, kinematiska samband 

(deformationers geometri), och jämviktssamband 

för stänger, axlar och balkar behandlas utförligt. 

Metoder för att bestäma snittkraftfördelningen i 

strukturer (bärverk) sammansatta av sådana konstruktionselement 

beskrivs, och det visas hur spänningarna 

kan bestämas (givet snittkrafterna). 

Konstruktionerna kan härvid vara belastade av 

yttre laster, temperaturlaster och tvångskrafter 

orsakade av passningsfel. Elastisk instabilitet hos 

axialbelastade balkar gås igenom. Vidare behandlas 

allmänna spänningstillstånd översiktligt; speciellt 

behandlas spännngskoncentrationer pga håltagning, 

anvisningar, kälar och sprickor, samt 

spänningar i tryckkärl. Begreppen huvudspänningar 

och effektivspänningar gås igenom. En introduktion 

till utmattningsdimensionering ingår. De teoretiska 

delarna gås igenom vid föreläsningar, medan 

problemlösning tränas vid övningar. Även i samband 

med föreläsningar används problemlösning 

för att illustrera behandlade områden. Konstruktionsövningar 

används för att träna självständig 

problemlösning. Dessa omfattar 5-10 (beroende på 

omfång) uppgifter som ska redovisas skriftligt. Man 

bör räkna med 200-250 timmars arbete, utöver 

schemalagd tid (om cirka 90 timmar), för att 

tillgodogöra sig kursmaterialet. 


Grundläggande hållfasthetslära, Hans Lundh, KTHhållfasthetslära, 

Stockholm 1998.


Handbok och formelsamling i Hållfasthetslära, 

Bengt Sundström (red), KTH-hållfasthetslära, 

Stockholm 1998. 

Exempelsamling i hållfasthetslära, Peter W Möller, 

skrift U77, hållfasthetslära Chalmers. 

EXAMINATION 

Betygsskala:TH. 

Under kursens gång ges en (frivillig) skriftlig dugga 

omfattande en teoriuppgift och några problemlösningsuppgifter. 

Godkänd dugga samt godkända 

konstruktionsuppgifter ger betyget 3. 

Vid kursens slut ges en skriftlig tentamen omfattande 

teori- och problemlösningsuppgifter. För att 

tentera krävs godkända konstruktionsuppgifter. 

FÖRKUNSKAPER 

Inga formella krav ställs. 

Eftersom kursen till stor del behandlar matematisk 

modellering av problem inom mekanik och hållfasthetslära, 

är det mycket svårt att tillgodogöra sig 

materialet utan grundläggande kunskaper i matematik. 

En deltagare bör därför vara väl förtrogen 

med integraler, derivator, ordinära differentialekvationer 

och lineär algebra (matrisalgebra). 

M 

MHA160 Hållfasthetslära, fk 

(5,0 poäng), M3 

(Strength of Materials - Advanced Course) 

0725 - Mekanik och hållfasthetslära 

Examinator: 9353 Docent Ragnar Larsson 

Kurskoordinator: Ragnar Larsson 


Mom 0297: Datorlaboration 

Mom 0397: Muntlig dugga 

KURSENS SYFTE 

Kursen "Hållfasthetslära fk" för M3 syftar till att ge 

en rejäl påbyggnad av kunskaper från "Hållfasthetslära" 

för M2. Vi behandlar under kursen: 

- "Spänningsbegreppet" vid fleraxliga tillstånd 

samt formulering av brott och flytvillkor för olika 

materialtyper. 

- "Spänningsanalys" med tillämpning på tvådimensionell 

elasticitetsteori för skivor och plattor 

samt blandad vridning av balkar. Teknisk 

skalteori (dvs kombinerad böj- och membranverkan 

hos skal) behandlas också i detta sammanhang. 

- "Stabilitetsteori" och "dynamisk analys" med 

tillämpning på balkar, jmfr. plan böjstabilitet 

och plan böjsvängning. 

361 

Målet med kursen är att teknologen skall ha grundläggande 

kunskaper om analys av spänningar och 

deformationer hos skivor, plattor och enklare skal 

(membranteori). De grundläggande koncepten för 

det viktiga stabilitetsbegreppet skall ha inhämtats 

och kunna tillämpas vid böjning av balkar. Principerna 

för dynamisk analys av enkla dynamiska 

system skall kunna hanteras med tillämpning på 

böjsvängande balkar. Vi eftersträvar att teknologerna 

uppnår beräkningsfärdigheter i modern beräkningsmekanik 

för spännings-, vibrations- samt 

stabilitetsanalys av enklare lastbärande konstruktioner. 


Föreläsningar (28h): 

Representation av fleraxlig spänning; Flyt- och 

brottvillkor; Tvådimensionell elasticitetsteori; Plan 

spänning och plan töjning; Virtuella arbetets princip; 

Galerkin's metod; Elementarfall för rörberäkningar; 

Kirchhoff plattor; Axisymmetri, 

Odämpade balkvibrationer; Påtvingade vibrationer; 

Något om Dämpning; Modsuperposition; Tidsintegration 

av dynamisk respons; Stabilitetsbegreppet; 

Plan böjning; Teknisk skalteori; St. Venant och 

Vlasov vridning 

Räkneövningar (24 h): 

På räkneövningar genomförs problemlösning i anslutning 

till föreläsningarna. 

Datorövningar (14h): 

Två datorövninar för spänningsanalys av plattor 

samt dynamisk analys av balkar genomförs. 

KURSLITTERTUR 

Solid Mechanics - Stress Analysis, Ragnar Larsson, 

Avd. för hållfasthetslära, Skrift U70, CTH 

(1998) 

Solid Mechanics - Buckling Analysis, Ragnar Larsson 

and Kenneth Runesson, Avd. för hållfasthetslära, 

Skrift U69, CTH (1997) 

Solid Mechanics - Vibration Analysis, Ragnar Larsson, 

Avd. för hållfasthetslära, Skrift U75, CTH 

(1998) 

EXAMINATION 

Dugga (2h): 

En muntlig dugga anordnas under den sista läsveckan. 

Duggan sker i seminarieform där teknologerna 

får redogöra för en förelagd frågeställning 

vid tavlan. Frågorna delas ut skriftligen i förväg. 

Tentamen: 

Kursen ger 5.0 studiepoäng vid godkänd tentamen 

(Betygskala:TH), datorövningar (Betygskala:UG) 

samt dugga (UG). Tentamen är skriftlig.


FÖRKUNSKAPER 

Från mekaniken tillämpas de allmänna jämvikts-, 

deformations- samt materialsambanden på bärverkselementen 

varvid matematiska problem uppstår 

(av olika karaktär). 

Från matematiken utnyttjar vi främst enklare algebra, 

lösning av ordinära differentialekvationer, derivering 

av funktioner i en eller flera variabler, integration 

av funktioner i en eller flera variabler. Matrisalgebra 

utnyttjas för strukturering av ekvationer 

samt lösning av egenvärdesproblem. 

Formellt gäller att kursdeltagarna skall ha genomgått 

grundkursen "Hållfasthetlära M" samt alla obligatoriska 

kurser i matematik och numerisk analys 

(eller motsvarande). 

M 

MHA165 Finit elementmetod fk 

(5,0 poäng), M4 

(Finite element method - advanced course) 



Examinator: 9217 Bitr Professor Peter Hansbo 

KURSENS SYFTE 

Finita elementmetoden är en generell metod för att 

lösa differentialekvationer med tillämpningar inom 

mekanik och fysik. Kursens huvudsyfte är att ge 

kunskap om hur avancerade problem, innehållande 

tidsberoende och olinjära effekter, formuleras och 

löses. Att adaptivt (och på ett automatiskt sätt) förfina 

elementnätet för att uppnå en viss noggrannhet 

är en teknik som bedöms komma att få stor 

praktisk betydelse i en nära framtid. Principerna för 

adaptivitet ingår som en viktig del av kursen. MAT- 

LAB utnyttjas för att bygga upp egna FEMprogram. 


Teori: 

Principerna för adaptiv diskretisering (h-metod, pmetod) 

för elasticitetsproblem. Feluppskattning (a 

priori och a posteriori) för h-metod. 

Transient värmeledning: 

Semidiskret formulering och tidsintegration av det 

resulterande systemet av ordinära DE. Metoden 

med samtidig diskretisering i rum/tid. 

Dynamiska problem: 

Lösningsmetoder för algebraiska egenvärdesproblem. 

Modsyntes för transient last. Semidiskret formulering 

och tidsintegration. Diskretisering i rum/ 

tid. Linjäriserade stabilitetsproblem. 

362 

Värmeledning med konvektion: 

Galerkins metod med stabilisering (SD-formulering). 

Iterativa lösningsmetoder för olinjära algebraiska 

problem: 

Newton- och qvasi-Newtonmetoderna. 

Materiella olinjäriteter i spänningsanalys: 

Algoritmisk tangentstyvhet (ATS-tensor). Tillämpning 

på plasticitetsteori. 

Exempel på flerfältsproblem: 

Termoelasticitet med koppling till energiekvationen. 

Datoruppgifter: 

Exemplifiering av vissa teoriavsnitt genom uppbyggnad 

av eget FEM-program i MATLAB. Jämförelse 

med kommersiell FE-kod (Abaqus). 


Kompendium under utarbetande. 

EXAMINATION 

Datoruppgifter samt skriftlig sluttentamen omfattande 

5 problem. Betygsskala TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

MHA160 Hållfasthetslära fk, MHA021 Finit elementmetod 

(eller motsvarande kurser från andra 

universitet). 

M 

MHA170 Tillämpad strukturdynamik 

(5,0 poäng), M4 

(Applied Structural Dynamics) 



Examinator: 9068 Professor Thomas Abrahamsson 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge kännedom om och insikt i 

de metoder som industriellt idag används inom 

strukturdynamiken. Kursen ger god bas för beräkningsarbete 

i sådan industriell miljö där arbetsättet 

präglas av integration av beräkningar och provning. 


Kursen inleder med ett avsnitt om linjär systemteori. 

Tillståndsvektormodeller i kontinuerlig och 

diskret tid diskuteras. Begrepp från modern reglerteknik 

berörs. 

Klassiska begrepp och satser inom strukturdynamiken 

såsom resonans, antiresonans och Ray-


leighs satser behandlas. Metoder för numerisk 

egenvärdesanalys berörs. 

Analys av linjära diskretiserade system sker med 

reell eller komplex modsuperposition och modaccelerationsmetod. 

Metoder för modellreduktion, 

speciellt Craig-Bamptons metod och metod baserad 

på balanserad realisering, behandlas. 

För analys av olinjära system studeras tidsintegrationsmetoder 

för lösning av transient respons. 

Modellering av massa och dämpning samt speciella 

problemområden, såsom roterande eller fluidförande 

system, studeras. 

Samverkan mellan beräkning och test belyses genom 

studier av metoder för förtestplanering, experimentell 

modanalys (systemidentifiering) samt 

korrelationsanalys av test/beräkningsresultat. 

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och 

räkneövningar. Dessutom ingår att utföra inlämningsuppgifter 

som skall utföras i MATLAB samt en 

konstruktionsuppgift som löses med kommersiell 

programvara. 


Geradin & Rixen, ”Structural Dynamics” samt 

kompletterande kompendium. 

EXAMINATION 

Inlämningsuppgifter, konstruktionsuppgift och 

skriftlig tentamen. 

För slutbetyg erfordras godkänt tentamensresultat 

och godkända inlämnings- och konstruktionsuppgifter. 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Finit elementmetod 


Grundläggande strukturdynamik 

M 

MHY042 Fartygs stabilitet och rörelser 

(5,0 poäng) 

(Ship Stability and Motions) 

0723 - Hydromekanik 

Examinator: 8838 Professor Lars Larsson 

Epost:larsl@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper 

inom två av hydromekanikens grundområden. I 

kursens första del behandlas fartygs och andra 

marina konstruktioners statiska stabilitet och flyt- 

363 

barhet under olika förhållanden, medan andra delen 

behandlar dynamiska effekter, såsom rörelser i 

regelbundna och oregelbundna vågor. 


Fartygsgeometri och linjeritning. CAD programmet 

Autoship för fartygskonstruktion. Hydrostatiska 

data. Stabilitet vid små och stora krängningsvinklar. 

Hävarmskurvan. Långskeppsstabilitet och trim. 

Krängningsförsöket. Fria vätskeytor. Korrektion av 

GZ-kurvan. Lost buoyancy/added weight på pråmar. 

Symmetrisk och osymmetrisk fyllning. Stabilitet 

under inströmningen. Regelverk. Spannmålsstabilitet, 

grundstötning och oljeutflöde. Deterministiska 

och probabilistiska metoder för läckstabilitet. 

Regelbundna vågor. Vågspektra och statistik. Fartygs 

rörelser i regelbundna vågor. Strip teori. Rullningsdämpning. 

Fartygs rörelser i oregelbundna 

vågor. Provtursförsök och modellskaleexperiment 

med fartyg i vågor. Rullningsstabilisering. Tilläggsmotstånd 

i vågor. Slamming, vatten på däck och 

propellerrusning. 

I kursen ingår två konstruktionsuppgifter. Den första 

omfattar framtagning av en linjeritning och beräkning 

av hydrostatiska data med hjälp av Autoship. 

I den andra görs en beräkning av ett fartygs 

sjöegenskaper med hjälp av ett egenutvecklat 

program. 


Statisk Stabilitet, C-O Larsson, R Hanzén och M 

Vogt, Hydromekanik CTH, 1997. 

SEAKEEPING:Ship behaviour in rough weather, 

AJRM Lloyd, 1998. 

EXAMINATION 

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. För 

godkänt betyg krävs dessutom att konstruktionsuppgifterna 

är godkända. Betygsskala: TH 

M 

MKM080 Modellbaserade reglersystem M 

(5,0 poäng), M4 

(Model Based Control Systems) 

0710 - Kansli M, Mekantronik 

Examinator: 8801 Professor Bengt Schmidtbauer 

Epost:bes@me.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter i 

instrumentering och reglering för maskintekniska 

tillämpningar av större komplexitet än den enkla 

linjära reglerkretsen. Utnyttjandet av tillståndsmodeller 

leder till nya metoder och möjligheter, t ex:


• Förståelse av dynamiken i komplexa, t ex flervariabla 

och olinjära, processer via datorsimulering. 

• Ge lösningar där målet för regleringen formuleras 

som kriteriefunktioner över önskade 

prestanda (optimal reglering). 

• Ökad noggrannhet och tillförlitlighet via estimeringsmetodik, 

t ex att variabler som inte går 

att mäta direkt kan skattas (estimeras) utgående 

från annan givarinformation och att felaktiga 

givarsignaler kan detekteras och sorteras 

bort. 

Förståelse av metodiken för tillståndsskattning 

(estimering) utgående från processmodell och 

tillgänglig givarinformation samt därpå baserade 

metoder för återkopplad reglering är hörnstenar i 

sammanhanget. Statistiska modeller av fel och 

störningar studeras, tillsammans med metoder att 

minimera deras inverkan. 


Modellering, analysoch beräkningsverktyg: Modellering 

av linjära och olinjära system. Olinjär 

metodik - fasplan och beskrivande funktioner. 

Datorsimulering. Linjärisering. 

Linjär tillståndsmetodik vid kontinuerliga och samplade 

system: Lösning av tillståndsekvationen, diskretisering, 

dödtider, analys av dynamiska förlopp 

och stabilitet, styrbarhet, observerbarhet, dualitet, 

byte av koordinater i tillståndsrummet, kanoniska 

former. 

Tillståndsåterkoppling: Önskad sluten dynamik 

med hjälp av tillståndsåterkoppling, integralverkan 

och börvärdesframkoppling, kvadratiska kriteriefunktioner, 

linjärkvadratisk optimal reglering (LQ). 

Tillståndsestimering: Estimator med föreskriven dynamik, 

statistiska störningsmodeller, minimering av 

estimeringsfel vid slumpartade störningar i process 

och mätdata. 

Reglering baserad på återkoppling av estimerade 

tillstånd: Dimensionering och realisering vid kontinuerliga 

och samplade system, linjärkvadratisk reglering 

vid gaussiska störningar (LQG), frekvensoch 

robusthetsanalys, användning av datorverktyg 

som Control System Toolbox i Matlab. 

Tillämpningsexempel: Elektriska och mekaniska 

drivsystem, navigering och styrning av autonoma 

farkoster, aktiv dämpning och vibrationsundertryckning. 

INLÄMNINGSUPPGIFTER 

Olinjära system och digital simulering. 

Analys och dimensionering m h a MATLAB. 

364 

LABORATIONER 

Modellering och reglering av robotarm. 


B Schmidtbauer: Modellbaserade reglersystem, 

kompendium CTH. 

EXAMINATION 


M 

MKM085 Mekatronik projektkurs M 

(5,0 poäng), M4 

(Mechatroninc project M) 

0710 - Kansli M, Mekantronik 

Examinator: 9833 Tekniklekor Hans Sandholt 

Epost:sandholt@me.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i utveckling, 

konstruktion och realisering av mekaniska 

system med inbyggd programmerad funktionalitet. 

Ämnet är tvärvetenskapligt och förutom 

den mekaniska grundprocessen ingår normalt givare 

(sensorer), ställdon (aktuatorer) samt datorer/ 

mikroprocessorer. Centralt är metodiken för styrning/reglering/signalbehandling 

och dess realisering 

m h a programvara. 


Funktionen hos mekaniska system och produkter 

baseras i allt större utsträckning på inbyggd programmerad 

elektronik ('embedded systems'). Konstruktionsarbetet 

för system av denna typ baseras på 

integration av kunskaper och erfarenheter från 

många områden, t ex mekanik, maskinelement, 

reglerteknik, mätteknik, datorteknik och programmering. 

För att det integrerade perspektivet skall 

lyftas fram är kursen till stor del problembaserad 

och upplagd kring projektaktiviteter inom relevanta 

tekniktillämpningar (3p). 

Ingående läsavsnitt (totalt 2p) omfattar främst 

grundläggande programvaruteknik för inbyggda 

system, med utnyttjande av moderna utvecklingsverktyg 

för målsystem från enchips- och enkortsdatorer 

och uppåt. För komplexa systemlösningar 

utnyttjas högnivåverktyg av typ Matlab/Simulink/Real 

Time Workshop inom tillämpningar som 

”rapid control prototyping” och ”hardware-in-theloop”-simuleringar. 

Övriga läsavsnitt bestäms i 

relation till de aktuella projektuppgifterna, och kan 

dessutom variera mellan olika projektgrupper. 

Förutom föreläsningar och datorövningar ingår inlämningsuppgifter 

på vissa läsavsnitt. Projektverk-


samheten redovisas muntligt i återkommande seminarier 

samt genom skriftliga rapporter. 



EXAMINATION 

Godkända inlämningsuppgifter och projektrapportering. 

Betygskala: UG 

FÖRKUNSKAPER 

EME031 Mätteknik Z, EDA212 Digital- och datorteknik 

Z, TDA225 Programmering M. 

M 

MMA011 Lastmekanik 

(5,0 poäng), M4 

(Mechanics of loads) 

Fördjup.omr: Strukturdynamik 

0722 - Marin teknik 

Examinator: 9005 Professor Ulf Björkenstam 

Epost:ulbj@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser ge kunskaper om metoder för analys 

stationärt och transient svängande mekaniska 

konstruktioner, t ex vibrationer i fordon, fartyg och 

vindkraftverk. Lasten kan ha en med tiden känd 

variation, deterministiskt last, eller vara slumpvis 

varierande last, stokastisk last. Kursen skall vidare 

visa hur man dimensionerar för att erhålla säkra 

konstruktioner även med spridning i uppgivna data 

för last, material och geometri. 


Kursen behandlar sannolikheten för uppkomsten 

av stora laster samt mekaniska svängningar pga 

deterministisk och stokastisk last. Även dimensioneringsteknik 

vid osäkerhet i material- och geometridata 

genomgås. 

För att kunna genomföra dessa studier behandlas 

ett antal matematiska verktyg: Modanalys, Duhamels 

integral, Fouriertransformation, Fourierintegral 

och stokastiska processer. För stokastiska processer 

studeras väntevärdes- och kovariansfunktion 

samt spektraltäthet. både lokala och globala 

extremvärden för stationära stokastiska processer 

behandlas, speciellt studeras Weibullsfördelad 

styrka och extremvärdesfördelad last. Begrepp 

som risk för haveri och säkerhetsindex tas upp. 

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och 

räkneövningar. Dessutom ingår att utföra 3 inläm- 

365 

ningsuppgifter som skall lösas med hjälp av 

matematisk programvara, t ex MATLAB. 


Litteraturen består av 

P H Wirsching, T L Paez och K Oriz, Random 

Vibrations - Theory and Practice, Wiley, 1995 

U Björkenstam och I Karabulut, Introduction to 

Reliability Based Design, Marin konstruktionsteknik 

CTH, 1998 

Lämplig läsning för ytterligare information finns i 

L Meirovitch, Analytical Methods in Vibrations, 

Macmillan, New York, 1967. 

D E Newland, Random vibrations and Spectral 

Analysis, Longman Scientific & Technical, 1994. 

H O Madsen, S Krenk och NC Lind, Methods of 

Structural Safety, Prentice-Hall, 1986. 

J S Bendat och A G Piersol, Random Data, Wiley, 

1986. 

EXAMINATION 

Kursen avslutas med skriftlig tentamina. Den skriftliga 

tentaminan består av 5 räkneuppgifter som ger 

maximalt 50 poäng. För godkänt krävs minst 20 

poäng. Kurslitteraturen får medföras på tentamen. 

För slutbetyg erfordras dels godkänt tentamensresultat, 

dels fullgjorda och godkända inlämningsuppgifter. 


M 

MMA071 Marina transporter med skeppsteknik 

(5,0 poäng), M3 

(Marine transportation with naval architecture) 

0722 - Marin konstruktionsteknik 

Examinator: 8837 Professor Anders Ulfvarson, 

e-post: au@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 


inom sjötransportområdet med tekniska och ekonomiska 

aspekter som avser systematisk orientering i 

shippingbranschen, skall öka förståelsen för systemtänkande 

och val av olika transportlösningar 

samt anpassa till olika transportuppdrag. Kursen 

ger också en grundläggande skeppsteknisk kunskap 

om fartygs arrangemang, konstruktion, stabilitet, 

rörelse, motstånd, framdrivning och propulsion. 


Introduktion - marina transporter som ämnesområde. 

Marknadsorganisation, godsflöden. Inledande 

skeppsteknik: terminologi, fartygs geometri och 

storleksmått, generalarrangemang, formbeskrivning 

och hydrostatiska data, statisk stabilitet, mot-


stånd, framdrivning, rörelse i vågor, styrning och 

manövrering, dimensioneringskriterier för hållfasthet, 

marina maskiner. 

Fartygstyper, allmänt om hur fartyg är konstruerade 

och speciella egenskaper av container, ro-ro 

och bulkfartyg. Internationella regler, rekommendationer, 

föreskrifter, åläggande beträffande fartyg 

och sjötransport. Hamnkaraktäristik, speciella terminaler, 

teknisk utrustning, organisation, integrering 

av fartyg och landfunktioner. Styckegods och 

lastenheter, lastbärare och dess tekniska egenskaper. 

Metodik av lasthantering, stuvning och 

säkring av last. Säkerhet till sjöss. Förutsättningar 

för fartygsdesign. Kostnader i marina transporter 

och ekonomiska studier i sjötransportsystem. 

Kursens uppläggning 

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, 

räkneövningar, tillämpningsövningar. Konstruktionsövningarna 

genomförs i grupper om två teknologer 

i varje grupp. Varje undervisningspass består 

av 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar. 

Alla läsveckor har 3 undervisningspass. 


Kompendium utarbetat vid institutionen. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, utförda övningsuppgifter samt 

närvaro vid obligatoriska aktiviteter enligt kurs-PM. 


M 

MMA075 Marina transporter 

(3,5 poäng), M3 

(Marine transportation and logistics) 

0722 - Marin konstruktionsteknik 


E-post: au@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 


inom sjötransportområdet med tekniska och ekonomiska 

aspekter som avser systematisk orientering 

i shippingbranschen, skall öka förståelsen för 

systemtänkande och val av olika transportlösningar 

samt anpassa till olika transportuppdrag. Kursen 

ger också en grundläggande skeppsteknisk kunskap 

om fartygs arrangemang. 


Introduktion - marina transporter som ämnesområde. 

Marknadsorganisation, godsflöden. Inledande 

skeppsteknik: terminologi, fartygsgeometri och 

storleksmått och generalarrangemang. 

366 

Fartygstyper, allmänt om hur fartyg är konstruerade 

och speciella egenskaper av container, roro 

och bulkfartyg. Internationella regler, rekommendationer, 

föreskrifter, åläggande beträffande fartyg 

och sjötransport. Hamnkaraktäristik, speciella terminaler, 

teknisk utrustning, organisation, integrering 

av fartyg och landfunktioner. Styckegods och 

lastenheter, lastbärare och dess tekniska egenskaper. 

Metodik av lasthantering, stuvning och säkring 

av last. Säkerhet till sjöss. Förutsättningar för 

fartygsdesign. Kostnader i marina transporter och 

ekonomiska studier i sjötransportsystem. 

Kursens uppläggning 


räkneövningar, tillämpningsövningar. Konstruktionsövningarna 

genomförs i grupper om två teknologer 

i varje grupp. Varje undervisningspass består 

av 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar. 

Alla läsveckor har 3 undervisningspass. 


Kompendium utarbetat vid institutionen. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, utförda övningsuppgifter samt 

närvaro vid obligatoriska aktiviteter enligt kurs-PM. 


M 

MMA101 Marintekniskt projekt 

(10,0 poäng), M4 

(Ship design) 

Fördjup.omr: Marin teknik 




Mom 0198: Projektarbete 

KURSENS SYFTE 

Projektet avser att ge den studerande: 

- fördjupade kunskaper inom den marina tekniken 

- träning i den industriella arbetsformen projektutveckling, 

som inkluderar problemformulering, 

dimensioneringskriterier för systemkrav, projekteringsmetodik, 

tidsplanering, litteratursökning, 

arbetskoordination, projektgenomförande, 

rapportskrivning och muntlig redovisning. 


Utbildningen är problemorienterad. Ett antal centrala 

problemställningar ska lösas med hjälp av 

egna initiativ och handledare. Exempel på problemområden 

som utvecklas inom projektet är 

marknadsbedömningar för transportlösningar i vilka


fartyg ingår, bestämning av fartygets tekniska 

karaktäristik, analys av olika möjliga layout kopplat 

till lossnings- och lastningssystem och konstruktion 

av fartyg. Konstruktionen ska drivas till den detaljnivå 

att kostnadsuppskattningar för hela projektet 

kan göras. 

I arbetet är kontakten med en beställare viktig, varför 

problemställningarna ofta identifieras i kontakt 

med ett rederi. Nya och miljövänliga lösningar på 

fartygssystem (maskin, utrustning, lasthantering 

etc) blir exempel på vad den problemorienterade 

utbildningen kan erbjuda. Konstruktionerna ska 

tävla med befintliga system och kunna visas vara 

konkurrenskraftiga. 

KURSENS UPPLÄGGNING 

Undervisningen bedrivs i form av inledande föreläsningar 

i början av terminen och därefter rikligt 

med handledda övningar på ritsal. 

Föreläsningar förekommer även senare under terminen 

men är då vanligtvis föranledda av ett 

uppkommet problem och tillskapas efter behov. 

Alla läsveckor har 3 undervisningspass utom sista 

veckan. Slutredovisningen ska ske en vecka före 

tentamensperioden och hela rapporten som ligger 

till grund för godkännandet ska vara klar före tentamensperiodens 

början. Sista veckan således undervisningsfri. 


Utförligt kurs-PM med följande omfattning: 

- Allmän problemställning 

- Huvudförutsättningar för projektet 

- Genomförandet av projektet 

- Beskrivning av arbetsuppgifter 

Fördelning av arbetsuppgifter för teknologer 

Bakgrundsinformation för problemlösningen uppsökes 

hos berörd institution och/eller hos företag. I 

övrigt användes litteratur som anvisas av handledaren 

EXAMINATION 

Genom godkänd skriftlig rapport, muntlig redovisning 

och närvaro vid seminarier. Betyg enligt 

betygsskala: UG 

FÖRKUNSKAPER 

Kursen är en del av fördjupningsområdet Marin 

teknik. Obligatoriska förkunskaper består av minst 

två av följande kurser: 

Marina transporter med skeppsteknik. 

Projekteringsmetodik och tillförllitlighet i marina 

system. 

Balkar och förstyvade skal. 

Fartygs stabilitet och rörelser. 

Modell och propulsionsteknik. 

367 

M 

MMA105 Projekteringsmetodik och tillförlitlighet 

för marina system. 

(5,0 poäng), M4 

(Development methodology and reliability of 

marine systems) 

Fördjup.omr: Marin teknik 




Övriga lärare: Adj prof Herbert Nilsson, Civ ing Per 

Florén 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge djupgående kunskaper om 

projekteringsmetodik för komplexa system. Kunskapen 

ska vara genetisk och användbar såväl för 

konstruktion av systemens fysiska uppbyggnad 

som för val av underhållsmetodik. Kunskaperna 

byggs upp kring stora maskinsystem och hur tillförlitligheten 

hos dessa system kan analyseras och 

förbättras. Kursen behandlar även underhållets betydelse 

för tillförlitligheten i drift. Kursen utgör inledningen 

till fördjupningsområdet Marin teknik men 

kan läsas separat. 


Generellt om hur man angriper komplexa system. 

Systemanalys tillämpad på marina system. Kursen 

behandlar tillvägagångssättet för att göra en tydlig 

kravprofil på sitt system, bryta ner i abstrakta delar 

och sätta upp kriterier för att sedan möta kraven 

med många lösningar som utvärderas. Flera föreläsningar 

uppehåller sig kring teori i de delar av 

operationsanalysen som används för systematiska 

val av lösningar. Färdighet i växlingen från abstrakt 

funktionsbeskrivning till konkret komponentbeskrivning 

för systemen utgör en del av kursen. 

En genomgång av fartygsmaskiners karakteristika 

genomförs. Huvudmaskiner och hjälpmaskiner. 

Långsamtgående dieslar. Mellanvarvsdieslar. Gasturbiner. 

Växlar. Val av huvudmaskin. Val av hjälpmaskiner. 

Val av driftpunkt. Bränslen. Försörjningssystem 

såsom smörjoljesystem, kylsystem 

och ånggenerering samt elgenerering. Dimensionering 

med hänsyn till funktion och säkerhet. Jämförelser 

görs med andra maskinsystem hos kraftverk 

och flygplan. Systemet människa-maskin behandlas 

ur säkerhetssynpunkt. Tillförlitlighetsanalyser 

– grunder och tillämpningar. FMECA och felträdsanalyser. 

Kursens uppläggning: 


räkneövningar, tillämpningsövningar, studiebesök 

med gästföreläsningar på plats samt en stor konstruktionsövning. 

Konstruktionsövningarna genomförs 

i grupper om två teknologer i varje grupp.


Varje undervisningspass består av 2 timmar föreläsningar 

och 2 timmar övningar. Alla läsveckor har 

3 undervisningspass utom sista veckan. 

Sista veckan före tentamen är undervisningsfri. Då 

är läraren tillgänglig för individuell handledning på 

de schematimmarna, men ingenting nytt går vi 

igenom. 


Utförligt kurs-PM med läsanvisningar. 

Paul & Beitz, Engineering Design, Springer 1988 

(användes även i Maskinkonstruktion för Msektionen) 

Hubka V.: Theory of Technical Systems: A Total 

Concept for Engineering Design, Springer 1988 

Miser H J & Quade E S.: Handbook of Systems 

Analysis John Wiley & Sons 1985 

Stefenson J.: Kompendium i Marina maskiner, 

1992 (omarbetas) . 

Stefenson J.: Kompendium i människa-maskin 

samband. 1998. 

Särtryck 

EXAMINATION 


godkänt betyg krävs att inlämningsuppgiften är 

godkänd. Betygsskala TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Kursen bygger särskilt vidare på kurserna i Energiteknik 

och Systemteknik, som ges i M2 men beaktar 

dessutom kursinnehållet i Termodynamik i M1 

och Maskinelement i M2 samt Projektledning och 

Elektroteknik i M3. 

M 

MMA110 Balkar och förstyvade skal 

(5,0 poäng), M4 

(Theory of Beams and Stiffened Shells) 


Examinator: 9005 Bitr professor Ulf Björkenstam 

E-post: ulbj@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser ge kunskaper för konstruktion och 

analys av strukturer i farkoster uppbyggda av balkar 

med tunnväggiga tvärsnitt och förstyvade skal. 

Kunskaperna kan tillämpas i fartyg, flygplan och 

broar samt många andra lättkonstruktioner. 

Kursen utgör en tillämpning och komplettering av 

ämnet Hållfasthetslära. Den fäster avseende vid 

grundläggande teoretiska kunskaper och färdighet i 

att lösa tekniska balk- och skalproblem. 

368 


Kursen behandlar spännings- och deformationsproblem 

rörande linjärt elastiska stänger, balkar 

och pelare utsatta för drag-, tryck- och skjuvkraft 

samt böj- och vridmoment. Speciellt genomgås 

teorin för Saint-Venansk och Vlasovsk vridning. 

Teoretisk behandling av till spant och balkar effektiv 

medverkande fläns samt praktiskt handhavande 

av effektiv flänsbegreppet för konstruktionsarbete. 

Begreppet bifurkation vid stabilitetsanalys 

samt teori för analys av buckling och knäckning av 

plåtfält och balkar. 


övningsräkningar och hemarbete. Obligatorisk inlämningsuppgift 

vid vilken haverimekanismen för 

en enkel tunnväggig balk bestäms. 


Litteraturen kan köpas på avdelningen för marin 

konstruktionsteknik. Den består av: 

Särtryck ur handboken Bygg del 1A (avdelning 15 

Hållfasthetslära), Byggmästarens förlag, Stockholm 

1971. 

A Ulfvarson, Effektiv fläns, Marin konstruktionsteknik 

CTH 1998. 

B Åkesson, Teori för Vlasovsk vridning, Skrift U35, 

Hållfasthetslära CTH 1976. 

U Björkenstam, Approximativa metoder, Marin 

konstruktionsteknik CTH 1998. 

A Ulfvarson, Förstyvade skal, Marin konstruktionsteknik 

CTH 1998. 

U Björkenstam, Övningsuppgifter i teknisk balkteori 

med buckling, Marin konstruktionsteknik CTH 

1998. 

EXAMINATION 

Kursen avslutas med skriftlig och muntlig tentamen. 

För slutbetyg erfordras dels godkänt tentamensresultat, 

dels fullgjorda och godkända inlämningsuppgifter. 


M 

MMA115 Utmattningsdimensionering 

(5,0 poäng), M4 

(Fatigue Design) 


Examinatorer: 8837 Prof Anders Ulfvarson 

E-post: au@na.chalmers.se, 

8833 Prof Lennart Josefsson 

E-post:lejo@solid.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge specialistkunskaper för konstruktion 

och analys av utmattningspåkända struk-


turer, maskinelement och svetsade plåtkonstruktioner. 


Grunderna för analys och beräkning av strukturers 

utmattningsegenskaper, dvs initiering, propagering 

och slutbrott. För kunskap om initering studeras 

relevanta delar av materialmekanik och mikromekanik. 

Beskrivning av fel i material och metoder 

kontroll av fel. Kontinuumsmekaniska modeller används 

för fenomenologiska beskrivningar av initiering 

och propagering. Beskrivning av spänningsoch 

töjningsfält vid spänningskoncentrationer. 

Brottmekanikens grunder för propagering och slutbrott, 

linjär likaväl som ickelinjär brottmekanik. 

Uppkomst och relaxation av egenspänningar och 

inflytande på utmattning. Dimensionering är inriktad 

på maskinelement av gjutgods och smide samt 

svetsade balk- och skalkonstruktioner som utgör 

vanliga konstruktionselement i farkoster såsom 

bilar, flygplan och fartyg. Korrosionens inverkan på 

utmattning samt korrosionsskydd. Planering av 

utmattningsprovning. Skillnaden i modellbeskrivning 

för utmattningsanalys respektive beräkning för 

dimensionering. Hot-spot och FEM som hjälpmedel 

i utmattningsdimensionering. Utmattningsdimensionering 

med hjälp av några etablerade 

metoder och normer och kritisk granskning av 

resultaten. Osäkerhet behandlas. 

Kursens uppläggning: 

Undervisningen bedrivs i form av integrerade föreläsningar 

och räkneövningar, som datorövningar 

samt som studiebesök/laborationer. Datorövningar 

genomförs i grupper om två teknologer. igenomsnitt 

genomförs inom varje vecka 8 timmar lärarledda 

kombinerade föreläsningar och räkneövningar, 

2 timmar datorövningar/laborationer. Laborationerna 

genomförs dels på Chalmers och dels 

som förberedda studiebesök i industrin på provningsanläggningar 

där dels undersökning av porer 

och andra fel samt brottytor undersökes med ultraljud, 

röntgen respektive med mikroskop och dels 

där utmattningsprovning utförs. 

Alla läsveckor har 3 undervisningspass utom sista 

veckan. Sista veckan före tentamen är undervisningsfri. 

Då är läraren tillgänglig för individuell 

handledning på de schematimmarna, men ingenting 

nytt går vi igenom. 


Bannantine, J et al.: Fundamentals of Metal 

Fatigue Analysis, Prentice Hall, 1990, pp 273, 1996 

SSAB: Plåthandboken, särskilt kap 4.6 Dimensionering 

mot utmattning. Räkneuppgifter ur kurslitteraturen. 

Särtryck från klassningssällskap och byggnormer. 

369 

EXAMINATION 


godkänt betyg krävs dessutom att inlämningsuppgiften 

är godkänd. Inlämningsuppgiften är direkt 

hämtad från industrin t ex bilindustri eller skeppsnäring. 


FÖRKUNSKAPER 

Kursen bygger vidare på kurserna grundläggande 

Hållfasthetslära. 

M 

MMA120 Motstånd och propulsion 

(5,0 poäng), M4 

(Resistance and Propulsion) 


Examinator: 9176 Docent Göran Bark 

E-post: bark@na.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge grundläggande kunskaper 

inom teorin för motstånd och propulsion. Inom 

motståndsdelen är avsikten i första hand att ge en 

teoretisk introduktion till moderna beräkningsmetoder 

för strömning kring flytande och nedsänkta 

kroppar (CFD) samt till motståndets uppkomst. 

En genomgång görs också av metoder att 

mäta motstånd och att extrapolera detta till full 

skala. Andra delen syftar till att ge den teoretiska 

grunden för framdrivning med propellrar, inkl samverkan 

mellan skrov och propeller, kavitation och 

vibrationer och buller. 


Uppdelning av strömningen kring en kropp i olika 

regioner. Approximation av strömningslärans 

grundekvationer i de olika regionerna. Uppkomsten 

av motstånd. Olika typer av motståndskomponenter 

med hänsyn till fri vattenyta. Potentialströmning 

med fri vattenyta. Härledning av randvillkoren 

på den fria ytan. Strålningsvillkoret. 

Kelvins vågsystem. Våginterferens. Linearisering 

av randvillkoren. Kelvin- och Rankinekällor. Thin 

ship theory. Panelmetoder med fri vattenyta. 

Genomgång av teorin för CFD-programmet SHIP- 

FLOW. Experimentella principer. Mätning av vågmotstånd 

och visköst motstånd. Skrovlighetstillägg. 

Moderna metoder för motståndsminskning. 

ITTCs metod för skalning av motstånd. Semiempiriska 

metoder för motståndsberäkning. 

Propellerns geometri och verkningssätt. Representation 

och experimentell bestämning av propellrars 

prestanda. Impuls- och energibetraktelser för propeller 

i homogenanströmning. Impuls- och energibetraktelser 

för analys av samverkan mellan pro-


peller och skrov, verkningsgrader och andra propulsionsfaktorer. 

Teoretiska och empiriska principer 

för experimentella metoder för bestämning av 

axeleffekt och varvtal. Teoretiska grunder för propellerkonstruktion, 

främst grundläggande profilteori 

och virvelteori. Propeller i inhomogent strömningsfält. 

Beskrivning och bestämning av strömningsfältet 

med och utan propeller. Val av propellerarrangemang 

och skrovutformning med hänsyn till bl 

a strömningsfältet. Alternativa framdrivningssystem 

som t ex flerpropellerdrift, stråldrift eller motroterande 

propellrar. Provtursförsök med fartyg och 

analys av fullskaledata. Samverkan mellan propeller 

och maskineri. Teori för uppkomst och 

utveckling av kavitation. Effekter av kavitation. 

Hydroakustisk teori för propellern som buller- och 

vibrationskälla med och utan kavitation. Principer 

för modellförsök med kavitation. 


räkneövningar, en konstruktionsuppgift och en laboration. 

Dessutom görs två studiebesök. Varje 

undervisningspass omfattar två timmar föreläsning 

och två timmar övning. Alla läsveckor har tre undervisningspass, 

utom sista veckan som är undervisningsfri. 

Konstruktionsuppgiften omfattar en beräkning 

av strömningen kring ett fartyg med hjälp 

av CFD-programmet SHIPFLOW. 

Laborationen utförs vid SSPA och innefattar ett 

släpförsök eller ett självdriftsförsök. Studiebesöken 

görs hos tillverkare av propellrar och stråldriftsaggregat. 


L Larsson, Ship resistance and flow, Hydromekanik 

CTH, 1998 

G Dyne och G Bark, Propulsion och kavitation, 

Hydromekanik CTH, 1998 eller motsvarande delar i 

J S Carlton, Marine Propellers and Propulsion, 

Butterworh-Heinemann Ltd, 1994. 

EXAMINATION 


godkänt betyg krävs dessutom att konstruktionsuppgiften 

och laborationen är godkända. Betygsskala 

TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Termodynamik, grundläggande strömningsmekanik 

och Strömningsmekanik M3 eller motsvarande 

kunskaper. 

370 

M 

MME031 Mekanik M 

(8.0 poäng) Obl. M1 

(Mechanics) 

0729-Mekanik 

Examinator 9523 Universitetslektor Peter Folkow 

Epost:folkow@mec.chalmers.se 

Mom. 0195: Konstruktionsuppgift del A 

Mom. 0295: Tentamen del A 

Mom. 0395: Tentamen del B 

KURSENS SYFTE 

Mekanik är en av hörnstenarna i den klassiska 

fysiken och i ingenjörsvetenskapen. Syftet med 

kursen är dels att ge studenten förståelse för 

grundläggande begrepp inom den klassiska fysiken, 

dels att ge en solid grund för modellering och 

lösande av tillämpade problem inom ingenjörsvetenskapen. 

I kursen tillämpas både teori och programvara 

som lärts ut i matematiken, och kursen 

skall utgöra en grund för de moment i högre årskurser 

som bygger på mekaniken. 

KURSENS MÅL 

Kursens mål är att studenten skall få både 

teoretiska och praktiska kunskaper att modellera 

och lösa enklare ingenjörsproblem. Studenten skall 

tillskansas färdigheter att både enskilt och i grupp 

lösa problem av varierande svårighetsgrad, dels 

med rent analytiska metoder och dels med numeriska 

hjälpmedel. 


Del A (5 poäng) 

Statik: 

Kraftbegreppet. Kraftmoment och reduktion av 

kraftsystem i två och tre dimensioner. Jämviktslära. 

Jämviktsvillkor och friläggning i två och tre dimensioner. 

Masscentrum och tyngdpunkt. Friktion. 

Partikeldynamik: 

Rätlinjig och kroklinjig kinematik. Rätlinjig och kroklinjig 

kinetik. 

Arbete, effekt, kinetisk energi, potentiell energi, 

rörelsemängd, rörelsemängdsmoment. Odämpad, 

dämpad och påtvingad svängning. Lagen för 

tyngdpunktens rörelse. 

Del B (3 poäng) 

Stelkroppsdynamik: 

Kinematik och kinetik för plan rörelse och rörelse i 

tre dimensioner. 

Rotation kring fix axel, allmän rörelse. System av 

kroppar, stöt.



R. Grahn och P.-Å. Jansson: Statik, Studentlitteratur 

1995. 

R. Grahn och P.-Å. Jansson: Dynamik, Studentlitteratur 

1995. 

EXAMINATION 

Konstruktionsuppgift på statikdelen del A som 

prövar förståelse och problemlösningsförmåga av 

en större uppgift. Löses i grupp med tillgång till numeriska 

hjälpmedel. Separata skriftliga tentamina 

till del A och till del B, som prövar förståelse och 

analytisk problemlösningsförmåga hos den enskilde 

studenten. Betygskala TH. 

M 

MME061 Grundläggande strukturdynamik 

(5,0 poäng), M4 

(Fundamental structural dynamics) 

Fördjup.omr: Material- och strukturdynamik 

0729 – Mekanik 

Examinator: 9523 Universitetslektor Peter Folkow 

Epost:anbo@mec.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen skall ge en grundläggande kännedom om 

de ekvationer som gäller för svängningar och vågutbredning 

i olika strukturelement som stänger, 

balkar och plattor samt i en fluid (luft). Speciell vikt 

fästs vid begränsningarna hos de olika ekvationerna 

samt vid enkla analytiska lösningar som ger 

en "känsla" för svängningarnas beteende. 


Vågekvationerna för longitudinella svängningar och 

torsionssvängningar i stänger samt för strängar. 

Euler-Bernoullis och Timoshenkos ekvationer för 

böjsvängande balkar. Begreppen egenfrekvenser, 

modformer och modalanalys behandlas. Dämpningens 

inverkan studeras. Lösningar till enkla vibrationsproblem 

behandlas med Fourierserier och 

Fouriertransformen. Lite om vågutbredning längs 

långa stänger och balkar: fas- och grupphastighet, 

dispersion, energitransport. Differentialekvationer 

och randvillkor för böjsvängningar hos plattor. Modalanalys 

för rektangulär platta. Ljud i luft i tre dimensioner. 

Vågekvationen och randvillkor. Dämpningens 

inverkan. Egenfrekvenser i inneslutningar. 

Ljudutstrålning från högtalare. Vågledare. Interaktion 

mellan svängande platta och omgivande luft. 

Något om tredimensionell elastodynamik. 

Undervisningen omfattar 32 tim föreläsning och 24 

tim räkneövningar. 

Inlämningsuppgifter ingår. 

371 


Kompendium. 

EXAMINATION 

Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen. 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

Hållfasthetslära fk (MHA160) 

Fourieranalys och egenvärdesproblem (TMA045) 

M 

MME091 Mekanik, fk 

(5,0 poäng), M4 

(Engineering Mechanics, Advanced Course) 

0729 - Mekanik 

Examinator: 6728 Professor Anders Boström. 

Epost:anbo@mec.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen skall bredda och fördjupa teknologernas 

förståelse för ingenjörsmekaniken. Många verkliga 

maskinkonstruktioner, t.ex. robotar och farkoster av 

olika slag, uppvisar mycket mera komplicerade tredimensionella 

rörelser än de som kan behandlas i 

grundkursen i M1. Växelverkan mellan olika element 

i konstruktionerna måste ofta beaktas, och 

kopplade svängningar med resonanser kan uppstå. 

I föreliggande kurs förses teknologen med de verktyg 

som krävs för att kunna analysera och beräkna 

rörelser och påkänningar i sammansatta mekaniska 

konstruktioner. Dessa verktyg inkluderar datorbaserade 

analytiska och numeriska hjälpmedel. 


Avancerad kinematik: kroklinjiga koordinater, relativrörelse, 

rotationsmatriser, Eulervinklar. Rörelselagar 

för en stel kropp, tredimensionell rörelse kring 

fixa och rörliga axlar. Lagranges ekvationer. Gyrorörelse: 

stel kropps fria rotation, snurran, gyrotilllämpningar. 

Svängningsrörelse med flera frihetsgrader, 

modalanalys. Datorbaserade system för 

analytisk mekanik och för numerisk modellering av 

komplexa mekaniska system. 


Kompendium från institutionen. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen och/eller projektuppgift. 

Betygsskala: TH


M 

MME210 Kontinuumsmekanik 

(5,0 poäng), M4 

(Continuum Mechanics) 

0729 - Mekanik 

Examinator: 8816 Univ lektor Per-Åke Jansson 

Epost:paja@mec.chalmers.se 

Mom 0198 : Tentamen 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge de studerande en introduktion 

till kontinuerliga mediers mekanik. I kursen ges en 

grundlig framställning av spännings- och deformationsanalys 

samt mekanikens grundläggande balanslagar. 

Olika idealiserade materialmodeller och 

deras begränsningar diskuteras. Efter genomgången 

kurs förväntas de studerande ha fått en 

sammanhängande bild av soliders och fluiders 

mekanik samt ha tillräckliga kunskaper för att fördjupa 

sig inom materialmekaniken. 


Cartesiska tensorer, spänningsanalys, deformationsanalys, 

Lagrange- och Eulerrepresentation. 

Konservering av massa, rörelsemängd och energi. 

Konstitutiv teori: elasticitet, newtonska fluider, plasticitet, 

viskoelasticitet. 

Undervisningen omfattar 36 tim föreläsning och 20 

tim räkneövning. 


G.E. Mase: Continuum Mechanics, McGraw-Hill, 

1970. 

P.Å. Jansson: Introduktion till elasticitetsteorin, Inst 

för mekanik, 1998. 

Kompletterande material. 

EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig. 


M 

MMF011 CAD och PDM 

(5,0 poäng), M4 

(CAD and PDM) 

0718 - Maskin- och fordonskonstruktion 

Examinator: 8841 Bitr. prof. Hans Johannesson 

Epost:hansj@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att kursdeltagarna efter avslutad 

kurs behärskar presenterade aktuella moderna 

metoder och datorbaserade verktyg för modellering 

372 

av produkter och hantering av produktdata i en 

industriell produktframtagningsprocess. 


Konceptet en "integrerad digital produktmodell" 

som byggs under produktutvecklingsprocessen och 

som förser alla aktörer i processen med den information 

de behöver till sina datorbaserade verktyg, 

är kursens referensram. Teorier, metoder och 

datorbaserade verktyg för att realisera innehållet i 

en sådan produktbeskrivning är också innehållet i 

kursen som kommer att behandla 

- Domänteorin (Theory of Domains) och den utvidgade 

kromosommodellen 

- Informationsmodellering 

- Processmodellering 

- Geometrimodellering 

- Strukturmodellering 

- Grundläggande databasteknik 

- Produktdatahantering - PDM 

- Produktdatakommunikation - STEP, EXPRESS 

Uppläggningen av kursen är traditionell med föreläsningar 

(ca 4 tim/vecka) samt datorlaborationer. 

Vid föreläsningarna presenteras de olika avsnitten, 

dess bakomliggande teorier, samt tillgängliga metoder 

och verktyg. Industriella erfarenheter presenteras 

av gästföreläsare. 

Vid datorlaborationerna genomförs ett under kursen 

sammanhållet projekt vars mål är att realisera 

(inklusive implementera) delar av en sammanhållen 

produktbeskrivning. I produktmodellen skall 

geometrimodeller och egenutvecklade program integreras 

med PDM-verktyg 

KURSLITTERATUR (preliminärt) 

Kurspärm innehållande papers m.m. 

EXAMINATION 

Muntliga presentationer av fungerande datorimplementationer, 

skriftliga redovisningar (rapporter), 

duggor. 

REKOMMENDERADE FÖRKUNSKAPER 

Konstruktionsrelaterade kurser från det obligatoriska 

basblocket inklusive Maskinkonstruktion M3. 

Programmering. 

M 

MMF021 Maskinelement 


(Machine Elements) 


Examinator: 9586 Universitetslektor Lars Lindqvist 

Epost:lali@mvd.chalmers.se


Mom 0196: Ritteknik och CAD 


Mom 0396: Konstruktionsövning 

Mom 0496: Projekt 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge förståelse för de vanligaste 

maskinelementens sätt att fungera, samt ge förmågan 

att dimensionera och välja maskinelement 

med hänsyn till ställda funktionskriterier. 


Kursen i maskinelement innefattar en översiktlig 

genomgång av några vanliga konstruktionselement, 

varvid särskild vikt läggs vid funktionskrav 

och utförandeprinciper samt metodik för konstruktion 

och dimensionering av elementen. Dimensioneringen 

bygger i regel på fysikalisk/matematisk 

modellering och som beskrivningsspråk används 

ritteknik. 

Vid föreläsningarna ges en ämnesbakgrund och de 

teoretiska grunderna för ämnet presenteras. Under 

övningsräkningar och konstruktionsövningar sker 

tillämpning på konkreta problem. Ett mindre laborativt 

moment utföres som stöd för konstruktionsuppgift. 

Under några föreläsningar och övningar 

behandlas ritteknik och CAD. I slutet av kursen 

görs ett konstruktionsprojekt, där avsikten är att belysa 

samspelet mellan konstruktion och tillverkning. 

Därför genomföres projektet tillsammans med kursen 

”Tillverkningsteknik”. 

Samtliga kursmoment betonar vikten av ingenjörsfärdigheter 

som att självständigt göra approximationer, 

att på egen hand studera komplexa problem, 

att handskas med problem som saknar entydig 

lösning, etc. 

Följande avsnitt behandlas: Ritteknik, CAD, konstruktionsteknik, 

lager, fjädrar, skruvförband, bromsar, 

kuggväxlar, remväxlar. 


Kompendier, utgivna av institutionen. 

EXAMINATION 

Rittekniken examineras m.h.a. en mindre tentamen 

(s.k. dugga). Färdigheter att använda datorhjälpmedel 

för ritning (CAD) examineras m.h.a. inlämningsuppgifter. 

En tentamen ges för att prova förmågan 

att analysera maskinelement. Projektarbetet 

examineras m.h.a. skriftlig och muntlig rapportering. 

Slutbetyg utgöres av en sammanvägning av 

de olika examinationsformerna. Kursmomentet Ritteknik 

och CAD rapporteras efter period 3 och de 

övriga kursmomenten efter period 4. Betygsskala: 

TH. 

373 

M 

MMF025 Maskinelement, fk 

(5,0 poäng), Fördjupningsområde Mekatronik M 

(Machine Elements) 


Examinator: 2194 Professor Göran Brännare 

Epost:goarm@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge kunskaper som möjliggör 

rätt val av anordning (lastbärare) för att ge kraft, 

läge och/eller hastighet för en specifik tillämpning i 

en elektromekanisk produkt (mekatronik). Av speciellt 

intresse är anordningar som är styr- och reglerbara. 

Förståelse av anordningens funktion är 

viktig för att kunna relatera den till de ställda funktionskraven. 

Kunskap om bifunktioner som tolerans, verkningsgrad, 

ljud, vibrationer m.m. är ofta avgörande för 

slutligt vald lösning. 


Kännetecknande för många mekaniska produkter 

är att de skall bära, flytta och positionera en last (jfr 

en robot). Av intresse är också hur man kan styra 

och reglera lastbäraren. För detta krävs ofta en 

kombination av mekanik och elektronik (mekatronik). 

Principen för en lastbärare kan vara mekanisk, 

hydraulisk eller elektrisk. I kursen analyseras komponenter 

och maskiner baserade på dessa principer. 

Därvid behandlas valda delar om mekanismer 

(transmissioner), fluidteknologi (hydraulik och 

pneumatik), elektriska maskiner (stegmotorer) och 

ställdon. Speciellt analyseras möjligheter till styrning 

och reglering av olika komponenter. 

Vid föreläsningar behandlas teoretiska grunder 

inom området som sedan exemplifieras med övningsräkning. 

I kursen ingår även konstruktionsövningar 

och laborationer. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, inlämnade och godkända konstruktionsuppgifter 

och laborationer. Slutbetyget baseras 

på tentamen. Betygsskala: TH 

M 

MMF031 Automotive Power Transfer and Management 

(5,0 poäng) 

(Fordonstransmissioner) 

Se masterprogram Automotive Engineering 

0718 - Machine and Vehicle Design


M 

MMF061 Theory of Ground Vehicles 

(5,0 poäng) 

(Fordonsmekanik) 

Se mastersprogram Automotive Engineering 

0718 - Machine and Vehicle Design 

M 

MMF091 Maskinkonstruktion 

(5,0 poäng) 

(Machine Design) 


Examinator: 8805 Professor Göran Gerbert 

KURSENS SYFTE 

Baserad på en allmän kännedom om funktion och 

dimensionering av maskinelement samt grundläggande 

materialteknik syftar kursen till att ge en inblick 

i systematiska metoder för konstruktion av 

mekaniska produkter. 


Kursen behandlar utvalda delar konstruktionsmetoder 

(hur man skall göra). Konstruktionsprocessens 

grunder (vad skall göras) förutsätts bekant 

från M1 och M2. Metoderna tillämpas i ett projekt 

för omkonstruktion av en mekanisk produkt. 

Kursens föreläsningar består av fyra huvuddelar: 

konstruktionsmetodik, produkt- och materialanalys 

samt konstruktion. Olika delmoment (metoder) är: 

metodik vid omkonstruktion, funktionstrukturer, design 

for assembly (DFA), utformning (konstruktionsregler), 

egenskapsprofiler för material, meritvärden, 

materialval, modulkonstruktion, robust 

konstruktion, kvalitetsmetoder och miljöanalys. 

En större konstruktionsuppgift skall utföras där 

delar av kursstoffet tillämpas. Uppgiften är inriktad 

mot omkonstruktion av en befintlig produkt och 

utföres om möjligt i samarbete med industrin. Den 

avslutas med dokumentation och presentation av 

hela projektet inför övriga kursdeltagare. Därjämte 

utföres två laborationer (datorprogram för DFA och 

materialval) och övningar inom valda delar av 

kursinnehållet. 


Uppsatser och annat material sammanställt i en 

pärm. Metalliska konstruktionsmaterial, CTH. Uppsatser. 

EXAMINATION 

Två "Duggor" och betygsatt projektuppgift. Slutbetyget 

sammanväges av duggor och projektuppgiften. 

Båda momenten måste vara godkända. 


374 

M 

MMF131 Tillämpad Systemdynamik 

(5,0 poäng), M4 

(Applied Systems Dynamics) 

Fördj.omr: Fordonsteknik 


Examinator: 9586 Universitetslektor Lars Lindqvist 

Epost:lali@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att introducera och praktiskt 

använda ett kraftfullt datorverktyg för analys av 

diskreta mekaniska system. Det här verktyget började 

användas i allt större omfattning under nittiotalet 

och används nu flitigt för många olika typer av 

tillämpningar. Framförallt fordonsindustrin leder nu 

vidareutvecklingen av den här typen av verktyg. 

Verktyget är någon typ av kommersiell programvara 

som genererar och löser de icke-linjära 

ordinära differentialekvationerna för diskreta mekaniska 

system. Lösningen, som fås genom integration, 

ger information om de rörelser och interna 

krafter som uppkommer p.g.a. yttre pålagda krafter 

och/eller föreskrivna rörelser. Sådana programvaror 

kan idag med framgång användas utan djupare 

förståelse för den bakomliggande teorin. 

Den här kursen syftar emellertid också till att lära ut 

hur dessa rörelseekvationer kan tas fram på ett 

systematiskt sätt och också hur de kan lösas 

numeriskt. Denna kunskap kan användas till att 

utveckla dedikerade rutiner för att studera specifika 

(mindre) mekaniska system. Kursen syftar alltså 

inte bara till att utveckla kunskap om att analysera 

mekaniska system i kommersiellt tillgänglig programvara 

utan också till att lära ut hur man kan lösa 

sådana problem med egenutvecklade rutiner. 

KURSINNEHÅLL 

Färdigheter i handhavande av kommersiellt tillgänglig 

programvara utvecklas parallellt med tillskansande 

av kunskaper om den bakomliggande 

teorin. 

Tyngdpunkten ligger på analys av mekaniska 

system med stora, icke-linjära, rörelser. Dessa 

system modelleras med hjälp av stela kroppar, 

masslösa kraftalstrare (fjädrar, dämpare, hjul-vägkontakt, 

…) och masslösa rörelsetvång (leder, 

gångjärn, kopplingar, …) vilket kan användas till att 

studera t.ex. kolvrörelser i motorer och hur fordon 

rör sig när de färdas på ojämna vägar. Sådana 

system beskrivs med hjälp av differential algebraiska 

ekvationer (DAE) vilka är basen för de 

mest avancerade kommersiella programvarorna 

(ADAMS, DADS, Mechanica Motion, …). En av 

dessa programvaror (ADAMS) kommer att användas 

för att träna upp färdigheten att använda den-


na typ av verktyg. Tonvikten kommer att ligga på 

att använda ett moduluppbyggt system för analys 

av fordon (ADAMS Car). 

När det gäller den teoretiska beskrivningen av 

stelkroppssystem kommer det bl.a. att handla om: 

• Att kunna ange stela kroppars orientation 

vilken, till skillnad mot position, inte kan anges 

som en vektorstorhet. Istället måste man 

använda någon typ av Euler-vinklar eller Eulerparametrar. 

• Samband mellan kraft- och hastighetstransformationer 

samt användandet av Lagrangemultiplikatorer 

för att representera tvångskrafter. 

• Samband mellan position/orientation och hastigheter 

uttryckta med hjälp av Jacobianmatriser. 

• Generell metod för framtagande av rörelseekvationer 

för godtyckliga mekaniska system 

med stela kroppar. 

• Metoder för lösning av DAE. 

Kursen är problembaserad och bygger till stor del 

på konstruktionsövningar. Teoridelen gås igen på 

föreläsningar och det kommer att vara handledda 

datorövningar. 



EXAMINATION 

Skriftlig tentamen och godkända konstruktionsövningar. 


FÖRKUNSKAPSKRAV 

God kunskap om stelkroppsdynamik. 

M 

MMF171 Ingenjörsmetodik M 


(Introduction to Mechanical Engineering) 

0718 - (0930) Maskin- och fordonskonstruktion 

Examinator: 9213 Docent Johan Malmqvist 

Epost:joma@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att beskriva M-ingenjörens yrkesroll 

och hur M-utbildningen förbereder för denna. Dessutom 

introduceras de ingenjörsmässiga frågeställningar 

och arbetsmetoder som kommer att behandlas/användas 

senare i utbildningen. 


375 

Föreläsningar 

M-ingenjörens yrkesroll i företaget, i samhället och 

i ett historiskt perspektiv. Muntlig och skriftlig kommunikation. 

Informationssökning. Metodik för lösning 

av öppna, ostrukturerade problem: Problemformulering. 

Kravspecifikation. Lösningssökning 

med systematiska och kreativa metoder. Utvärdering. 

Projektarbete 

I ett projektarbete tillämpas den generella problemlösningsmetodiken 

på ett "öppet och ostrukturerat" 

problem, dvs ett problem där flera (många) 

alternativa lösningar är tänkbara, och där problemformuleringen 

inte är given. 

Uppsats 

En refereratuppsats skrivs som tar upp ett aktuellt 

teknikområde. Uppsatsen granskas både ur saklig 

och språklig synvinkel och presenteras och försvaras 

vid ett seminarium. 

Datorintroduktion 

Introduktion till UNIX, ordbehandling, redigerare 

och MATLAB på M-sektionens datorsytem. 


David Ullman: The Mechanical Design Process, 2 nd 

ed, McGraw-Hill, 1997 

EXAMINATION 

Tentamen. Godkänt projekt. Godkänd uppsats, 

presentation och opposition. Genomförda laborationer. 


M 

MMF181 Visuell simulering för produktutveckling 

(5,0 poäng), M4 

(Visual Simulation for Product Development) 


Examinator: 9213 Docent Johan Malmqvist 

Epost:joma@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 


inom interaktiv visuell simulering i realtid och ”virtual 

reality” med speciell inriktning på applikationer 

av tekniken inom produktutvecklingsområdet. 


Föreläsningar 

Översikt över området ”virtual reality”. 

Datorgrafik. Geometrimodellering. Animering och 

simulering av fysiska system. Hårdvara och mjukvara 

för utveckling av VR-applikationer. Ergono-


miska aspekter på VR-system. Tillämpningar. 

Framtida utveckling. 

Projektarbete 

Kursens praktiska del inleds med ett antal laborationer 

som syftar till att lära sig datorverktyg för 

realtidsmodellering. Dessa verktyg används sedan 

i ett projektarbete där en simuleringstillämpning för 

något applikationsområde inom maskinteknik utvecklas. 



EXAMINATION 

Duggor och betygsatt projektarbete. Slutbetyget 

sammanväges av duggor och projektarbetet. Båda 

momenten måste vara godkända. Betygsskala: TH 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

CAD & PDM, M4. 

M 

Fördjupningsområde Produktutveckling 

(15,0 poäng), M4 

(Product Development) 


Fördjupningen är projektbaserad vilket betyder att 

halva kursen (7,5 p) genomförs i form av ett företagsanknutet 

projekt under tre läsperioder. Den 

andra hälften av kursen, utöver projektet, genomförs 

i form av kursmoment inriktade mot att stödja 

projektet. I fördjupningen ingår obligatoriskt följande 

delar: 

- PU - A: Kundkrav och design i PU (4,0p) 

- PU - B: Konstruktionsanalys och DFX (3,5p) 

- PU: Projekt (7,5p) 

M 

MMF 205 PU - Projekt 

(7,5 poäng), M4 

(Product Development Project) 

Kursen ingår obligatoriskt i fördjupningsområdet 

Produktutveckling. 




KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att låta kursdeltagarna, under så 

verklighetsnära former som möjligt, i ett tvärfunk- 

376 

tionell grupp genomföra ett större företagsanknutet 

produktutvecklingsprojekt, och därigenom ge dem 

en verklighetsförankrad bas för vidare verksamhet 

inom industriell produktutveckling. 

KURSENS INNEHÅLL OCH UPPLÄGGNING 

Projektet skall genomföras med stöd av befintliga 

teorier och metoder som idag finns för produktutveckling. 

Användningen av olika typer av modeller, 

både fysiska och datorbaserade, skall vara ett viktigt 

inslag i arbetet. Projektet skall behandla den 

inledande delen av produktutvecklingsprocessen 

(produktplaneringsfasen, specifikationsfasen, konceptfasen 

och första delen av prototypfasen) och 

skall genomföras i form av en teknisk, ekonomisk 

och marknadsmässig s.k. "feasibility study" av ett 

produktkoncept som tas fram. Uppgiften, som skall 

ha sitt ursprung i ett verkligt företag, kan antingen 

bestå i att vidareutveckla en befintlig produkt eller 

nyutveckla en ännu inte existerande produkt. 

Utgångspunkten skall vara ett identifierat behov 

(market pull) eller en ny teknisk lösningsprincip 

(technology push) och resultatet en handlingsplan 

som beskriver hur uppdragsgivaren skall gå vidare, 

samt en prototyplösning som uppfyller uppställda 

kriterier för produkten. 

Projektet skall genomföras av en "tvärfunktionellt 

team" bestående av M- och I-teknologer samt studenter 

från industridesignutbildningen på HDK/GU. 

I- och HDK-studenterna har, i sina respektive 

utbildningar, projektdelen i kursen gemensam med 

M. Gruppen skall planera, organisera, genomföra 

och avrapportera projektet. Gruppen ansvarar 

också för de ekonomiska resurser som ställs till 

projektets förfogande (ca 10 kkr/gruppmedlem). 

Handledarresurser från M och I ställs till projektgruppens 

förfogande. 

FÖRKUNSKAPER 

Konstruktionsrelaterade kurser från det obligatoriska 

basblocket inklusive Projektledning. Maskinkonstruktion 

M3 , CAD och PDM M4, FEM M3 , 

Livscykelanalys rekommenderas. 


Karl T. Ulrich, Steven D. Eppinger: Product Design 

and Development, McGraw-Hill, 1995. 

Matti Kaulio, MariAnne Karlsson, Peter Rydebrink, 

Mari Klements: PRE - Att skapa ett företagsspecifikt 

arbetssätt för att hantera kundkrav, IVF, 1996. 

S. C. Wheelwright, K. B. Clark: Revolutionizing 

Product Development. The Free Press, 1992. 

Övrig litteratur meddelas senast vid kursstart. 

EXAMINATION 

Muntliga presentationer, skriftliga redovisningar 

(rapporter),modell-/prototyparbeten. 

Betygsskala: TH


M 

MMF206 PU–A: Kundkrav och design I PU 

(Customer Requirements and Industrial Design in 

Product Development) 

(4,0 poäng), M4 

Ingår obligatoriskt i fördjupningsområdet Produktutveckling 

men kan även läsas av studenter utanför 

fördjupningsområdet. 


Examinator: 

Mom1: 9156 Docent MariAnne Karlsson 

Epost: mak@mot.chalmers.se 

Mom 2: 9527 Bitr. professor Per-Olof Wikström 

Epost:pow@mvd.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att förmedla kännedom om arbetssätt 

och metoder för att identifiera, analysera 

och beskriva kundens/användarens krav på produkters 

funktioner och egenskaper som styrmedel i 

en utvecklingsprocess. Kursen syftar också till att 

ge grundläggande kunskaper vad gäller industridesdignerns 

kompetens och roll I PU-arbetet samt 

förståelse för designarbetets innehåll, omfattning 

och problematik. 


Kursen består av två moment. 

Moment 1 omfattar föreläsningar (20h) och seminarier 

(8h). Dessa behandlar: kvalitet och andra 

centrala begrepp i en kund/användarorienterad 

PU-process, teoretiska utgångspunkter för kartläggning 

av behov och krav, samt produktsemiotik 

och produktsemantik - en introduktion. 

Moment 2 omfattar föreläsningar (8h), seminarier 

(20h), enskilda övningar och litteraturstudier (32h) 

samt ett studiebesök (4h). Momentet behandlar: 

designbegreppet - vad är industridesign? Industridesignerns 

generella och specifika kunskaper, 

designarbetets problemområden, designarbetets 

innehåll och omfattning, att humanisera tekniken - 

samspelet människa och produkt, vikten av att 

utveckla sin problemradar - struktur- och funktionsanalysens 

grunder, produktsemiotik och produktsemantik 

- utforma produktens budskap. 

Seminarier och övningar omfattar främst skissteknik 

och produktsemantik. 


Kurskompendium. 

Glen L. Urban, John R Hauser. Design and Marketing 

of New Products. Prentice Hall, Engelwood 

Cliffs,N.J.,1993 



377 

EXAMINATION 

Examination av moment 1 sker I form av tre individuellt 

genomförda, skriftliga inlämningsuppgifter 

vilka bedöms efter betygsskala TH. 

För betyget godkänd i moment 2 krävs aktivt deltagande 

I föreläsningarna och seminarier samt väl 

genomförda övningar. 

M 

MMF207 PU–B: Konstruktionsanalys och 

Design for X 

(3.5 poäng), M4 

(Design Analysis and Design for X) 

Ingår obligatoriskt i fördjupningsområdet Produktutveckling 

men kan även läsas av studenter utanför 

fördjupningsområdet. 




KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att kursdeltagarna efter avslutad 

kurs skall behärska presenterade metoder och 

kunna tillämpa dessa i PU-fördjupningens projektdel 


Kursens lärarledda del består av föreläsningar (18 

tim) och konstruktionsövningar (18 tim). Vid föreläsningarna 

presenteras metoder för konstruktionsanalys 

och DFX. De tilläpas sedan i konstruktionsövningarna 

på problem kopplade till PUfördjupningens 

projektdel. I kursen behandlas: PU 

och systematisk konstruktion, axiomatisk konstruktion 

och probabilistisk konstruktionssimulering, 

DFQ – Design for Quality, DFM – Design for Manufacturing, 

DFE – Design for Environment. 

FÖRKUNSKAPER 

Rekommenderade: 

Maskinkonstruktion M3 , CAD och PDM M4. 




Mörup M. Design for Quality. Inst. of Engineering 

Design, Technical Univ. Of Denmark. 

Olesen J. Miljörigtig konstruktion. IPU, Danmarks 

Tekniska Universitet. 

Papers och särtryck. 

EXAMINATION 

Skriftliga redovisningar (rapporter) av konstruktionsövningsuppgifter 

.


M 

MMF 210 Crash Safety 

(5,0 poäng) 

(Teknisk trafiksäkerhet) 

Se mastersprogram Automotive Engineering 

0718 - Machine and Vehicle Design 

M 

MMK025 Metalliska material M 


(Engineering metals) 

0712 - Metalliska konstruktionsmaterial 

Examinatorer: 9347 Universitetslektor Mats Norell 


Mom 0396: Laborationer 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att skapa en grundläggande förståelse 

för sambanden mellan struktur och egenskaper 

hos metalliska material. Därutöver skall kursen 

ge grundläggande kunskaper om metalliska 

materials korrosion och de möjligheter som finns till 

korrosionsskydd och ytbehandling. 


Kursen behandlar metalliska materials struktur och 

egenskaper och omfattar följande moment: Järnoch 

kolsystemet, fasomvandlingar, härdningsmekanismer, 

utskiljningshärdning, hårdhet, sprödhet, 

seghet, duktilitet, utmattning och krypning. Material 

som belyses är stål och gjutjärn, icke järnmetaller 

och kompositmaterial. Metallers korrosion beskrives 

av momenten elektrokemi, korrosionshastighet, 

passivitet, korrosionstyper, korrosionsskydd, 

oxidation och högtemperaturkorrosion. 

Hela kursen omfattar föreläsningar, övningar och 

fyra laborationer. 


W D Callister: Material Science and Engineering - 

an Introduction, John Wiley & Sons Inc., 5th edition, 

2000, samt Kompendium i Korrosion. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. För godkänt slutbetyg krävs 

godkänd tentamen och godkända laborationer. 


M 

MMK081 Material- och skadeanalys 

(5,0 poäng), M4 

(Materials Characterisation and Failure Analysis) 


378 

Examinator: 9006 Professor Lars Nyborg 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om 

moderna materialtekniska provnings- och analysmetoder. 

Särskilt behandlas tillämpning av materialtekniska 

mätmetoder för att ge svar på frågor 

om materials tillförlitlighet, användning och orsaker 

till materialskador och haverier. 

Kursen ges på engelska och samläses med kursen 

Materials Characterisation and Failure Analysis inom 

mastersprogrammet Materials Science and Engineering. 


I kursen behandlas följande mät- och analysmetoder: 

mekanisk provning (dragprovning, krypprovning, 

brottseghetsmätning) 

optisk mikroskopi inklusive datorstödd bildbehandling 

och bildanalys 

elektronmikroskopi 

röntgendiffraktion 

Metoderna presenteras och behandlas utgående 

från ett problembaserat perspektiv med inslag av 

olika fallstudier. Syftet är att förmedla systematiska 

kunskaper om materialrelaterade skadors 

uppkomst och identifiering. Kursen för alltså vidare 

utöver kunskapen om olika metoder och är starkt 

inriktad på deras tillämpning. Frågor som behandlas 

är t ex var brott har skett, hur en brottytas utseende 

kan tolkas, hur uppmätta materialegenskaper 

skall tolkas och korreleras till materialens 

uppträdande, vilka tekniker som skall väljas och 

hur man rent systematiskt bör angripa olika problem. 

Kursen innehåller dels föreläsningar och dels 

handledarstödda konstruktionsövningar/laborationer 

där den studerande mha experimentella metoder 

och kunskaper som förmedlas får träna 

problemlösning avseende materialskador och haverier. 

Genom kursen ges sålunda en grundläggande 

insikt i skadefallsanalys mha moderna 

materialtekniska karakteriseringsmetoder. 


Kompendium och textutdrag. 

EXAMINATION 

Tentamen är skriftlig. Betygsskala: TH. Fullgjorda 

konstruktionsövningar/laborationer samt mindre 

seminarieuppgift.


M 

MMK091 Ytteknologi 

(5,0 poäng), M4 

(Surface technology) 


Examinator: 7955 Professor Ingemar Olefjord 


KURSENS SYFTE 

Mekanisk verkstadsindustri ställer allt högre krav 

på metallytors korrosions- och nötningsegenskaper. 

Kursens syfte är att göra de studerande förtrogna 

med modern ytbehandlingsteknik, som används 

för att ge materialen erforderliga ytegenskaper. 

Kursen ges på engelska och samläses med 

kursen Surface Technology på master-programmet 

”Material Science and Engineering”. 


Kursen har följande huvudsakliga innehåll: 

Ytkarakterisering; avbildning (STM/AFM), ytanalys 

(ESCA, Auger, SIMS) 

Korrosion; grundläggande aspekter 

Nötning, erosion och erosionskorrosion 

Kemiska och mekaniska ytdefekter 

Rengöringsmetoder; blästring, avfettning, betning 

Metallbeläggningar; varmdoppning, termisk sprutning, 

elektrolytisk deponering 

Oorganiska beläggningar; fosfatering, anodisering, 

passivering 

Förångnings- och vakuummetoder: PVD (”Physical 

Vapour Deposition”), CVD (”Chemical Vapour 

Deposition”) 

Organiska beläggningar 

Kemiska hälsorisker i samband med ytbehandling 

Laborationer: Elektrolytisk deponering, Betning och 

fosfatering, Ytanalys ESCA/Auger 

Seminarieuppgift: En seminarieuppgift rörande 

inom ämnesområdet aktuell frågeställning skall 

genomföras. 


Kompendium 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, fullgjorda laborationer samt seminarieuppgift. 

Poäng från seminarieuppgiften adderas 

till tentamensresultatet. Betygsskala: TH 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: M2, K2, F2 eller motsvarande. 

379 

M 

MMK111 Högtemperaturmaterial 

(5,0 poäng), M4 

(High Temperature Materials) 

Fördjup.omr: Materialteknik 


Examinator: 9173 Changhai Li 

KURSENS SYFTE 

Kursen syfte är att förmedla fördjupad kunskap om 

avancerade metalliska, intermetalliska och keramiska 

material samt deras egenskaper och användning 

i produkter och konstruktioner vid förhöjd 

temperatur. Med förhöjd temperatur avses över ca 

500? C. Särskild vikt läggs vid en god förståelse 

av samband mellan tillverkning, struktur, mekaniska 

egenskaper och högtemperaturkorrossionsegenskaper. 

Kunskapen är särskilt värdefull för materialval med 

ökad tillförlitlighet och vid utveckling av termiska 

energiprocesser mot högre arbetstemperaturer 

med bättre energieffektivitet. 

Kursen samläses med kursen High Temperature 

Materials inom mastersprogrammet Materials 

Science and Engineering. 


Kursen ger i sin helhet en överblick över tillgängliga 

och potentiella materials användbarhet 

vid höga temperaturer vad gäller tillämpning i konstruktioner. 

Inledningsvis introduceras de viktigaste 

materialtyperna och vilka faktorer som bestämmer 

deras begränsning. Därefter ges en relativt 

detaljerad behandling av valda exempel för materialanvändning 

vid höga temperaturer som exempelvis 

gasturbiner, ångturbiner, förbränningsanläggningar, 

förbränningsmotorer, etc. Typiska förhållanden 

avseende mekanisk, termisk och kemisk 

påverkan diskuteras och sätts i relation till materialegenskaperna. 

Typiska egenskaper innefattar 

korttidshållfasthet, krypegenskaper, erosionsbeständighet, 

korrosionsbeständighet, oxidationsegenskaper, 

brottbeteende. Tyngdpunkten läggs 

på samband mellan materialens mikrostruktur, ytstruktur 

och resulterande egenskaper. Materialklasser 

som behandlas är: 

titanlegeringar 

stål- och järnbaslegeringar 

nickel- och koboltlegeringar 

refraktära metaller (t ex molybden) 

intermetalliska legeringar 

keramiska material 

kompositmaterial 

metalliska och keramiska beläggningar (termiska 

barriärskikt, skydd mot korrosion/erosion)


Följande laborationer planeras: metallografisk analys, 

brottstudier av keramiska material/kompositmaterial, 

karakterisering och utvärdering av beläggning. 

En mindre seminarieuppgift skall genomföras. 


Kompendium och textutdrag. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Betygsskala: TH. Fullgjorda laborationer 

samt mindre seminarieuppgift. 

M 

MMK180 Materialfysik M 

(3,0 poäng),Obl M1 

(Physics of Materials) 


Examinator: 9583 Professor Uta Klement 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att introducera lagar som bestämmer 

mekaniska, kemiska, elektriska, magnetiska 

och optiska egenskaper gällande för fast materia 

samt ge en beskrivning av den fasta materiens 

uppbyggnad. Grundläggande termodynamiska 

samband skall tillämpas på fast materia. Kursens 

mål är att ge en förberedelse för studier i materialtekniska 

ämnen. 


Kursen innehåller föreläsningar, övningar och laborationer, 

d v s arbete med ett datorprogram som 

skall illustrera och underlätta förståelse av elektronstruktur, 

kristallstruktur, defekter samt fasdiagram. 

I Materialfysikkursen kommer vi att gå i genom: 

elektronstruktur hos metaller, isolatorer och halvledare; 

kemisk bindning i fasta material; kristallin 

struktur och möjliga defekter; metoder att undersöka 

materials struktur; diffusion (atomers vandring 

i fast materia samt dess mekanism). Vidare kommer 

vi att ge en introduktion till fasjämvikter (termodynamik) 

och fasdiagram. Slutligen kommer termiska, 

elektriska, magnetiska och optiska egenskaper 

för fasta material att diskuteras. 

Obs: Föreläsningarna är på engelska! 


W.D. Callister: Materials Science and Engineering - 

an Introduction, 5th edition, John Wiley & Sons 

Inc., 2000. 

380 

D.R. Gaskell: Introduction to metallurgical thermodynamics, 

McGraw & Hill, Hemisphere Publishing 

Corporation, USA, 1981. 

Kompletterande material såsom kompendium, 

instuderingsfrågor kompendium och kurs-PM. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Godkänd laboration krävs för 

slutbetyg. Betygsskala: TH. 

M 

MMK200 Konstruktionsmaterial 

(5,0 poäng) M3 

(Engineering Materials) 

0712 – Metalliska konstruktionsmaterial 

0715 – Polymera material 

(från 2001-07-01, Materialteknik) 

Examinator: 2655 Professor Birger Karlsson 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att ge insikt i olika materialgruppers 

egenskaper och användbarhet. Kursen 

bygger på och tillämpar de principer som genomgåtts 

i Materialfysik M1, Metalliska material M2 och 

Polymera material M2. Kursen syftar också till att 

vara en grund för andra teknikämnen inom M4 

utanför det egentliga materialblocket. 


Kursen omfattar olika struktur- och egenskapsrelationer 

samt egenskapsprofiler hos viktiga konstruktionsmaterial, 

såväl metaller och metallbaserade 

system som termoplaster, härdplaster och gummi. 

Kursens första hälft rörande metalliska konstruktionsmaterial 

innehåller följande avsnitt: Härdbarhet 

och härdbarhetskarakterisering. Värmebehandlingar. 

Inre spänningar. Formdistorsion i samband 

med värmebehandlingar. Olika härdningsmekanismer. 

Ythärdning. Sprödhet och brottmekanismer. 

Olika materialgrupper som låg- och höglegerade 

stål, seghärdningsstål, rostfria stål, höghållfasta 

stål, lättlegeringar på Al- och Mg-bas, hårdmaterial, 

titanlegeringar och gjutlegeringar. 

Kursens andra hälft inleds med avsnitt om polymerisation 

och polymerisationsprocesser. Därefter 

beskrivs olika egenskapsprofiler för konstruktionstermoplaster 

och högtemperaturplaster. Flytande 

kristallpolymerers struktur- och egenskapsrelationer 

genomgås. Vidare behandlas härdplaster, 

gummimaterial och termoplastiska elaster. 

En viktig del av kursen är hur egenskaperna påverkas 

av olika tillverkningssätt, behandlingsmetoder 

och användningssituationer som exempelvis


olika temperaturer och belastningshastigheter. 

Systematik för materialval gås igenom för olika 

materialgrupper. 


Bokutdrag, kompendium, övningsmaterial. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, fullgjord konstruktionsuppgift. 


FÖRKUNSKAPER 

Materialsfysik M, Metalliska material M och 

Polymera material. 

M 

MMK210 Hopfogningsteknik 


(Joining technology) 

0712 – Metalliska konstruktionsmaterial 

(från 2001-07-01, Materialteknik) 

Examinator: 2655 Professor Birger Karlsson 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge blivande materialtekniker 

samt konstruktörer och produktionstekniker kunskaper 

om utformning av svets- och limförband med 

avseende på material och fogningsmetod. En viktig 

del av kursen utgörs av kopplingen till produktionsmetod 

och funktion hos den färdiga produkten. 


Kursen i hopfogningsteknik innehåller fem olika 

områden: Fogningsmetoder för mekaniska strukturer, 

svetsmetoder, svetsmetallografi, dimensionering/konstruktion 

och svetssimulering. 

Fogningsmetoder för mekaniska strukturer: 

Fogning i tjocka och tunna komponenter, relation 

till komplicerade strukturer som fordonskarosser, 

kombinationsfogning, produktionseffektivitet, behov 

av lastfördelning och energiupptagning i färdiga 

konstruktioner. 

Svetsmetoder: Olika fogningsmetoder och deras 

relation till konstruktioner/komponenter. Viktiga moment 

är tillförd energi, bindningssätt, värmeledning, 

strukturuppkomst och resulterande egenskaper, 

smältbadsreaktioner. Elektrodval, svetsgeometrier, 

regelverk, standarder, svetskonstruktion, svetsplanering, 

svetsekonomi, svetsning av olika materialtyper 

behandlas också. 

Svetsmetallografi: Svetsbarhet, fasomvandlingar, 

uppkommande strukturer och egenskaper hos 

svetsgods och värmepåverkade zoner i olika materialtyper. 

Uppkomst av inre spänningar, deforma- 

381 

tioner, försprödningsreaktioner samt sätt att undvika 

dessaa . Svetsning av olika typer av stål, lättmetaller 

m.m. 

Dimensionering/konstruktion: Hållfasthetsmässiga 

aspekter på svetsförband. Utmattningsdimensionering. 

Normer för dimensionering. 

Svetssimulering: Datorbaserade svetssimuleringar. 

Inverkan av geometri, svetseffekter, materialegenskaper 

m.m. på temperaturcykler, spänningsfördelning 

och fasomvandlingar. Lösande av Rosenthalekvationerna 

med MATLAB, programpaketet 

SYSWELD. 

Laborationerna omfattar svetsmetoder och svetsmetallografi. 

Konstruktionsövningar innefattar värmeledningsproblem 

med MATLAB-användning 

samt demonstrationer med programpaketet SYS- 

WELD. 


K. Easterling: Introduction to the Physical Metallurgy 

of Welding, 2 nd ed., Butterworth-Heinemann, 

Oxford, 1993. 

Kompendier, Övningsmaterial. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, fullgjorda laborationer och godkänd 

konstruktionsuppgift. 


FÖRKUNSKAPER 

Krav: M2:s kurser eller motsvarande. 

M 

MPM051 Kompositmaterial 

(5,0 poäng) 

(Composite Materials) 

0715 - Polymera material 

Examinator: 9331 Bitr. prof. Rodney Rychwalski 

Epost: rodney@polymm.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Att överföra vår kunskap och entusiasm och att 

motivera Dig att utforska kompositmaterial för att få 

en djupare förståelse av dessa material och dess 

framtidsutsikter. Speciellt anvädningsområden & 

dimensionering, materialstruktur & beståndsdelar, 

tillverkning, kompositmekanik, egenskaper & prestanda 

och relationer mellan dessa kommer att vara 

i fokus. Denna kurs kommer att vara till stor hjälp 

för teknologer med framtida arbeten som ingenjörer 

eller forskare



Kursen består av cirka 40 timmar föreläsningar, 9 

timmar räkneövningar och 8 timmar laborationer. 

Du får skriva journal över en egen applikation och 

ett studiebesök kommer att arrangeras. 

Kursen består av 5 delar 

• Introduktion: kompositernas värld, viktiga användningsområden, 

konstruktion med kompositer, 

praktiska tillvägagångssätt 

• Struktur & beståndsdelar: armering, fiberarkitektur, 

matriser, gränsytor/gränsvolymer 

• Tillverkning: olika tillverkningssätt och deras 

teorier 

• Kompositmekanik: Introduktion till mikromekanik, 

laminatteori, elastiskt beteende 

• Egenskaper & prestanda: brott, styrka, seghet, 

spricktillväxt och utmatning, krypning och 

dämpning 


• D. Hull and T. W. Clyne: An Introduction to 

Composite Materials, 2 nd Ed, Cambridge 

University Press, 1996. 

• K.K. Chawla: Composite Materials-Science 

and Engineering, 2 nd Ed., Springer, 1998 

• Kursanteckningar (Inst. för Polymera material, 

CTH) 

EXAMINATION 


FÖRKUNSKAPER 

Denna kursen kräver en grundläggande kurs i 

materiallära, samt grundläggande hållfasthetslära. 

M 

MPM065 Formning av metaller och polymerer 

(5,0 poäng) Fördjupningsområde Materialteknik 

(Forming of Metals and Polymers) 



Examinator: Universitetslektor Antal Boldizar 

Mom 0197 E: Tentamen 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att ge kunskap om tillformningstekniker 

för såväl metalliska som polymera material 

samt även insikter om hur valet av metod påverkar 

materialegenskaperna. 


Kursen behandlar olika formningsmetoder för 

metaller och polymerer med ett samlat grepp kring 

382 

material- och tillverkningstekniska frågeställningar. 

Inom delen formning av metaller genomgås olika 

pulvertekniska processer samt gjuteriteknik. Pulvertekniska 

processer som behandlas är pressning 

och sintring, hetisostatpressning, pulverformsprutning, 

m.m. Gjuteritekniken fokuseras mot materialtekniska 

aspekter rörande olika typer av metoder, 

inverkan av kylningsbetingelser, koppling mellan 

värmetransport och strukturutveckling defektgenerering 

samt genomgång av gjutna material. Vidare 

behandlas materialrelaterade frågeställningar rörande 

smide och varmextrusion. 

Delen formning av polymerer inleds med ett avsnitt 

som behandlar plastsmältors reologi. Detta appliceras 

sedan på extrudern och övriga skruvbaserade 

maskiners arbetssätt. Beräkning genomgås 

av smältans strömning i skruvens kanaler vid 

olika rotationshastighet, gängform, temperatur etc. 

Extrudatets kylning och kalibrering till färdig produkt 

behandlas också. I beskrivningen av formsprutning 

görs en analys av formfyllnadsförloppet 

och beräkning av kyltid. Vidare behandlas strömningbildens 

inverkan på produktens egenskaper, 

särskilt vad gäller molekylorientering och inre spänningar. 

Formkrympning bedömns från pVT-diagram. 

Övriga metoder för tillformning av termoplaster 

och härdplaster behandlas mera översiktligt. 


Bokutdrag och kompendier 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, godkända inlämningsuppgifter 

och laborationer 


FÖRKUNSKAPER 

Grundkurs i konstruktionsmaterialen metaller och 

polymerer. 

M 

MPM079 Polymera Material 

(3 poäng) Obl M2 

(Polymeric Materials) 

0715-Polymera Material 

Examinator: 9538 Professor Mikael Rigdahl 

KURSENS SYFTE 

Polymera material utgör ett mycket brett område, 

vilket denna kurs vill återspegla även om materialgruppens 

betydelse som konstruktionsmaterial behandlas 

i första hand. Kursen syftar till att belysa 

och förklara polymera materials speciella mekaniska 

och andra fysikaliska egenskaper utifrån molekylär 

uppbyggnad och struktur samt att visa de


vanligaste tillformningsprocesserna för termoplaster. 

Deltagande i kursen skall ge kunskaper som 

gör det möjligt att kunna delta i utvecklingsarbete 

vid framtagning av produkter i polymera material. 


Kursen inleds med att visa på vidden av begreppet 

polymera material, viktiga användningsområden 

och hur materialen framställs. Utöver denna korta 

introduktion består kursen av följande huvuddelar: 

• Molekylär uppbyggnad av polymerer 

• Kristallinitet och termiska egenskaper 

• Glastillståndet och glasomvandling 

• Viskoelasticitet 

• Mekaniska egenskaper hos polymerer 

• Tillformningsmetoder 

• Gummielasticitet och gummimaterial 

• Tillsatser i polymera material 

• Plaståtervinning 

• Materialkännedom 

Kursen omfattar föreläsningar, övningar och en 

laboration (Polymerers struktur och identifiering). 


Polymera material, kompendium utgivet av institutionen 

för polymera material, 2001 samt C. Klason 

och J. Kubát, Plaster – materialval och materialdata, 

Förlags AB Industrilitteratur, utgåva 5, 

2001. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen samt godkänd laboration. 


M 

MPM080 Polymera material fk 

(5,0 poäng) 

(Polymer Materials Advanced Course) 

0715 – Polymera material 

Examinator: 9331 Bitr. prof. Rodney Rychwalski 

Epost: rodney@polymm.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Att ge en djupare kunskap om polymerer, relationen 

mellan struktur och egenskaper, och förståelse 

hur dessa materialegenskaper påverkar materialen 

i konstruktionssammanhang. Kursen behandlas 

delar av ämnena polymerfysik, mekanik 

och materialvetenskap, och är därför lämplig som 

en introduktion för forskarstuderande som är intresserade 

av polymerbaserade material. Kursen riktar 

sig till både ingenjörer och forskare. 

383 



• Polymerstruktur 

• Amorft och kristallinttillstånd 

• Glas-gummitransitionen 

• Viskoelasticitetteori och gummielasticitetsteori 

• Fysikalisk åldring 

• Termisk analys 

• Smältors flytegenskaper och reologi 

• Mekaniska egenskaper 

• Förstärkta polymerer 

• Polymera blandningar 

4 st laborationer (omkring 16 timmar): 

• Svepelektronmikroskop (SEM) 

• Differential Scanning Calorimetry (DSC) 

• Dynamisk mekanisk temperatur analys (DMTA) 

• Reologi 

Speciella temauppgifter kommer att delas ut till 

teknologer (parvis). Resultatet av studien sammanställs 

i form av en rapport som en del av examinationen. 


UW Gedde, Polymer Physics, 2 nd Ed, Chapman & 

Hall, 2001 

NG McCrum, CP Buckley and CB Bucknall, 

Principles of Polymer Engineering, 2 nd Ed., Oxford 

Science Publications, 1997 

Kursanteckningar (Inst. för polymera material, 

CTH) 

EXAMINATION 



MPM079 eller liknande 

M 

MPM085 Kompositmekanik 

(5,0 poäng) 

(Mechanics of composite materials) 


Examinator: 9333 Professor Staffan Toll 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till en god teoretisk förståelse för de 

mekaniska egenskaperna hos heterogena och anisotropa 

solider, med tyngdpunkten på etablerade 

analytiska modeller.



Kursen är baserad på de fem första kapitlen i 

Christensens bok. Ett kompositmaterials egenskaper 

(huvudsakligen linjärelastiska) härleds utifrån 

de ingående konstituenternas egenskaper och 

geometri. Flertalet av analyserna ger exakta och 

väletablerade resultat. Innehållet är följande: teorin 

för effektiva egenskaper och medelvärdessatser; 

inneslutningproblem såsom Eshelbys elliptiska 

inneslutning; kompositsfärmodellen, kompositcylindermodellen, 

trefasmodellen och ”self-consistent 

scheme”; exakta gränser; kompositer med slumpmässigt 

orienterade fibrer; och teorin för anisotropa 

laminerade plattor. 

Undervisningen består av cirka 40 tim föreläsningar 

och övningar. Obligatoriska inlämningsuppgifter 

ges varje vecka. 


R.M. Christensen, Mechanics of Composite 

Materials, Wiley 1979. 

EXAMINATION 

Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen. 

FÖRKUNSKAPER 

Formellt krävs endast M-linjens obligatoriska kurser 

i hållfasthetslära och matematik, eller motsvarande. 

Det underlättar att dessutom ha kunskaper 

motsvarande kurserna ”Kompositmaterial”, ”Hållfasthetslära 

fk” eller ”Kontinuumsmekanik”. Linjär 

elasticitet, tredimensionell analys, algebra och 

tensorer används mycket i kursen. 

M 

MPM090 Miljöanpassad utveckling och tillverkning 

(5 poäng) Valfri kurs för M, Z och TD 

(Environmentally Adapted Product Development 

and Manufacturing) 


Examinator: 9543 Antal Boldizar, Polymera material 

SYFTE 

Kursen skall ge en god överblick över aktuella och 

direkt tillämpbara möjligheter till miljöanpassning 

av produkter och motsvarande tillverkningsteknik 

samt övning i att söka alternativa lösningar för sådan 

miljöanpassning. Kursen baseras på ett livscykelperspektiv 

och omfattar en närmare behandling 

av ingående delar i ämnet, såsom produktutveckling, 

tillverkning, användning och kvittblivning. Kursen 

behandlar främst produkter av plast och metall. 

384 

INNEHÅLL OCH ORGANISATION 

Frågeställningar om material utgör en betydande 

del av den pågående miljödebatten. Det finns ett 

stort behov av klarlägganden av möjligheter vad 

gäller miljöanpassning inom både näringsliv och offentlig 

förvaltning. Kursen behandlar vanligt förekommande 

miljöaspekter, såsom förbrukning av 

energi vid tillverkningsprocesser och möjligheter till 

optimering av produktegenskaper och tillverkningsteknik 

med avseende på miljöbelastning. Förutsättningar 

för kretsloppsanpassning behandlas, särskilt 

vad gäller kvittblivning av produkter genom utnyttjande 

av alternativen återanvändning av både produkter 

och material, energiåtervinning via förbränning, 

bionedbrytning och kontrollerad deponering. 

Kursen omfattar föreläsningar och ett större projektarbete. 

Föreläsningarna skall därvid ge en 

överblick av potentiella möjligheter och förmedla 

referensramar för sökning av rimliga alternativ 

inom projektarbetet. Projektarbetet genomförs 

gruppvis parallellt med föreläsningarna. 


Recycling and Recovery of Plastics. J Brandrup, M 

Bittner, W Michaeli och G Menges. Carl Hanser 

Verlag 1996, ISBN1-56990-214-3 

(Motsvarande bok för metalliska material) 

EXAMINATION 

För godkänd kurs krävs godkänd skriftlig rapport 

samt muntlig presentation av projektarbete. 

FÖRKUNSKAPER 

Grundkurser i polymera och metalliska material. 

M 

MPR092 Tillverkningsteknik M 


(Manufacturing Technology) 

0713 - Produktionsteknik 

Examinator: 0255 Professor Ralph Crafoord 


Mom 0296: Laborationer 

Mom 0396: Konstruktionsövning - projekt 

All tillverkning syftar till att tillfredsställa ett kundbehov 

med en produkt som kan produceras med 

en acceptabel vinst. Utformning av produktionssystem 

och val av optimala tillverkningsmetoder, 

maskiner och verktyg är av största betydelse. 

En tillverkningskedja startar vanligtvis med en primär 

formning, som kan drivas mer eller mindre 

nära slutproduktens form, främst beroende på


seriestorleken, varefter en avverkande bearbetning 

till slutlig form sker, ofta med skärande verktyg. 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge en helhetsbild av tillverkningen 

av diskreta produkter i ett verkstadsföretag, 

att bibringa en förståelse för kopplingen mellan 

konstruktiv utformning av produkter och kostnader 

för tillverkningen, samt att ge en översikt över de 

viktigaste bearbetningsmetoderna. 


Kursen inleds med en översikt över verkstadens 

roll i ett verkstadsföretag och en systematisk klassificering 

av tillverkningsprocesserna med avseende 

på materialbearbetning, energitillförsel och 

informationsöverföring. Därefter följer en genomgång 

av metalliska materials plastiska egenskaper 

och hur man genom val av processdata styr den 

färdiga produktens egenskaper. Efter en genomgång 

av den grundläggande plasticitetsteorin och 

grundläggande begrepp inom skärande bearbetning 

tillämpas detta på några plastiska och skärande 

metoder såsom valsning, smidning, svarvning 

och fräsning, friktion och förslitning i verktygsytor 

vid bearbetningsförlopp. 

Grunderna för val av bearbetningsmetoder och bearbetningsdata 

med hänsyn till kvalitet och produktivitet 

genomgås. 

Teorin kopplas till praktiska problem såsom verktygsutformning, 

val av maskiner m m. 

Kursens övningar syftar till att ge färdighet i analys 

av plastiska bearbetningsmetoder, tillämpning av 

grundbegrepp inom skärande bearbetning och beräkning 

av krafter på verktyg och maskiner. 

Kursens laborationer avser att träna självständig 

experimentell analys samt att ge viss inblick i grunder 

för plastisk och skärande bearbetning. 

Kursen avslutas med ett större projekt som berör 

tillverkning av en specifik produkt. Projektet samordnas 

med motsvarande projekt i parallellkursen i 

Maskinelement. Även annan samordning kan förekomma. 


Kompendium utgivet av institutionen. 

Hågeryd et al: Modern Produktionsteknik del 1, 

Liber Utbildning AB 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Betygsskala TH. 

385 

M 

MPR115 Elektroteknik M 


(Electrical Engineering) 


Examinator:1118 Univ lektor Bengt Eric Bengtsson 

Mom 0197: Laboration 


KURSENS SYFTE 

Tillgång till energi På elektrisk form är en självklarhet 

i dagens samhälle. Elenergiteknikens komponenter 

t ex transformatorer och motorer är både 

elektriska och mekaniska konstruktioner. Kursen 

skall ge de kunskaper i elektricitetslära och allmän 

elkraftteknik samt motordriftteknik som mekanister 

behöver i sin yrkesverksamhet. 


Elektriska och magnetiska fält. 

Metoder för analys av elektriska kretsar. 

Mätning av elektriska storheter. 

Trefassystem, symmetriska och kort om osymmetri. 

Överföring och distribution av elektrisk energi, ledningar, 

faskompensering; transformering och säkerhetsaspekter. 

Elektriska maskiner för lik- och växelström. 

Kraftelektroniska kretsar för styrning och omformning 

av elektrisk effekt. 

Elmotordrift och metoder för styrning och reglering 

av moment och varvtal. 

Termisk belastning av elektriska apparater och 

maskiner under stationära och transienta förhållanden. 

Förluster och effektiv användning av elenergi. 

Elmiljö och kända biologiska effekter från elektriska 

och magnetiska fält. 

Viss teorigenomgång integreras med övningsräkningar 


I kursen ingår 4 st laborationer som behandlar 

elektriska kretsar, mätteknik, motorer och kraftelektronik. 


Kurshäften och exempelsamling och lab-PM utgivna 

av institutionen. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen efter period 2 omfattande två 

teori- och fyra räkneuppgifter · 10 p 


(30-39 p bet 3; 40-49 p bet 4 och 50-60 p bet 5) 

Efter period 1 ges en skriftlig ”dugga” som tillgodoräknas 

med max 5 p vid ordinarie skriftlig tentamen 

efter period 2.


För slutbetyg krävs godkänd tentamen och godkända 

laborationer. 

FÖRKUNSKAPER 

Matematik och Mekanik från Åk 1 och Maskinelement 

från Åk 2. 

M 

MPR151 NC/CAM M 

(5,0 poäng), M4 

(NC/CAM M) 


Examinator: 9248 Docent Bengt-Göran Rosén 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att förmedla svensk verkstadsindustris 

möjlighet att med modern datorteknik underlätta 

produktframtagningsprocessen med betoning 

på beredningsarbetet och effektiviserad tillverkning 

och därmed utnyttja investerat kapital optimalt 

och producera till låga kostnader. 

Kursen vänder sig både till dig som har en specialiserad 

inriktning mot produktionsområdet eller ett 

allmänt intresse att få kunskap om modern tillverkningsteknik, 

exempelvis konstruktörer. 


Kursen lägger speciell vikt vid möjligheter att integrera 

tillverknings och konstruktionsprocesserna, 

concurrent engineering, med exempelvis föreläsningar 

och övningar kring sk. rapid prototyping och 

informationshantering i tillverkningssystem. 

För att belysa de senaste utvecklingstendenserna 

kommer antal gästföreläsare från industrin att delge 

specialisterfarenheter kring exempelvis operatörsstöd, 

5-axlig bearbetning samt CAD/CAM 

kommunikation. 

Inledningsvis koncentreras kursen kring verktygsmaskiners 

konstruktion och särdrag samt datorbaserade 

styrsystem. Gradvis ökas komplexiteten 

med införandet av CAM begreppet, datorstödd 

beredning, där tillverkningsförberedande steg som 

datorstöd vid genererande av verktygsvägar och 

skärdata ingår. Slutligen behandlas kopplingen till 

andra länkar i den sk. Produktframtagningsprocessen. 

Viktiga moment som berörs här är integrationen 

med konstruktionsprocessen i sk. concurrent 

engineering där begrepp som IGES, STEP, 

rapid prototyping och PDM är centrala. 

Kopplat till föreläsningarna finns ett paket med 

konstruktionsuppgifter och laborationer som praktiskt 

demonstrerar och ger viss färdighet i de förelästa 

momenten tex. programmering av numeriskt 

styrda tillverkningsutrustningar -NC, provning av 

386 

verktygsmaskiner, datorstödd beredning -CAM, 

rapid prototyping, PDM och dataöverföring. 


Kompendium säljes vid kursstart 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, samt fullgjorda konstruktionsuppgifter 

och laborationer. Betygsskala TH. 

M 

MPR211 Robotteknik M 

(5,0 poäng) 

(Robotics) 


Examinator: 9514 Professor Anders Kinnander 

Mom 0197: Tentamen och slutbetyg 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge en inblick i robotars konstruktion, 

användning och konsekvenser. 


Introduktion: Historik. Motiv för robotar. Industriella 

tillämpningar. Sociala konsekvenser. Framtidens 

robotteknik. 

Robotsystemens uppbyggnad: arm, handled, gripdon, 

drivdon, sensorer, reglersystem, styrsystem 

m.m. 

Mobila Robotars navigering: såsom sensoralternativ, 

karthantering och bangenerering. 

Kinematik och dynamik. Programmeringsmetoder. 

Robotspråk. Robotsimulering. Robotar med syn 

och känsel. Mobila robotar. Projektering av robotinstallationer. 

Laborationer. 


McKerrow: Introduction to Robotics. Addison- 

Wesley 1991. 

Kurshäften. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. För slutbetyg krävs godkänd 

tentamen och godkända laborationer. 

Betygsskala: TH


M 

MPR250 Produktionstekniskt projektarbete 

(5,0 poäng), M4 

(Product Engineering Project) 

Fördjup.omr: Produktionsteknik 


Examinator: 9122 Univ lektor Jacek Kaminski 

KURSENS SYFTE 

Projektarbetet syftar till att fördjupa kunskaperna i 

ingenjörsmässigt produkt- och processframtagningsarbete 

och ge praktiska erfarenheter från ett 

genomfört projektarbete där olika delar till en modellbåt 

tillverkas med nödvändiga process- och 

systemlösningar. 


Kursen läggs upp och genomförs som ett projekt 

innehållande projektplan och ett antal parallella 

projektaktiviteter. I projektet behandlas olika ingenjörsinsatser 

för att ta fram nödvändiga processer 

och system för att tillverka modellbåten, ångaren 

Bohuslän. 

FEM beräkningar på konstruktionsdetaljer, CAD, 

CAM med 5-axlig verktygsmaskin, resursmodellering, 

systemmodellering - virtuell tillverkning, process- 

och systemverifiering, beredning av verktyg 

och fixturer, tillverkning av verktyg och detaljer. 


Ej fastställd. 

EXAMINATION 

För genomfört och godkänt projektarbete erhålls 

betyget godkänd. Betygsskala UG. 


Krav: 

MPR151 NC/CAM M, 

MPR051 Integrerade tillverkningssystem, 

MPR041 Avancerad CAM 

M 

MPR260 Systemteknik M 


(Systems Engineering) 

0713 – Produktionsteknik 

Examinator: 9514 Professor Anders Kinnander 

KURSENS SYFTE 

Syftet med kursen är att ge teknologen ett systemtekniskt 

synsätt, ett generiskt språk och en verktygslåda 

av systemtekniska metoder användbara i 

vanligt förekommande situationer i arbetslivet. 

387 


Grundläggande systemteori och systemanalytiska 

begrepp gås igenom och exemplifieras. Beskrivningen 

av systemteorin utgår från begreppen system, 

kontroll och kommunikation. Andra centrala 

begrepp som gås igenom är objekt och relation, 

systemgräns, systemmål, systemmiljö och undersystem. 

Olika analysverktyg lämpar sig för olika system. 

Kursen syftar också till att identifiera och klassificera 

olika typer av system som: fysiska/konceptuella, 

statiska/dynamiska, kontinuerliga/diskreta, 

stokastiska/deterministiska. 

Grafiska metoder för representation av tillverkande 

och energitekniska system gås igenom och övas 

tillsammans med blackboxanalyser. 

En eller ett par av de grafiska metoderna tillämpas 

i en fallstudie över ett tillverkningstekniskt eller ett 

energitekniskt system. 

Det teoretiska stoffet presenteras på föreläsningarna 

och praktiseras på övningarna. De grafiska 

metoderna och delar av teorin tillämpas i en större 

inlämningsuppgift av ett energitekniskt eller ett tillverkningstekniskt 

system. 


Kurslitteratur anges vid kursstart. 

EXAMINATION 

Godkänd inlämningsuppgift och tentamen. 


M 

MPR270 Produktionssimulering 

(5 poäng) M4 

(Manufacturing simulation) 

0713- Produktionsteknik 

Examinator: Bertil Gustafsson 

Kurskoodinator: Björn Johansson 

KURSENS SYFTE 

Kursdeltagaren skall efter genomgången kurs: 

• Ha fått en god överblick av produktionssimulering 

• Behärska metodiken bakom ett lyckat simuleringsprojekt 

• Veta till vad och hur man kan använda flödes-, 

ergonomi- och geometrisimulering 


Kursen har tonvikten på den teoretiska delen av 

produktionssimulering, metodik och användnings-


områden är två områden som behandlas utförligt 

under föreläsningarna. I kursen ingår även laborationer, 

studiebesök samt ett projektarbete. 

Föreläsningarna ger eleverna en god teoretisk 

grund av produktionssimuleringsområdet. Exempel 

på hur man arbetar med simulering i industrin, 

samt förutsättningar för att genomföra ett simuleringsprojekt 

på ett tillfredställande sätt kommer att 

belysas. 

Laborationerna ger eleverna en introduktion till de 

simuleringsprogramvaror som används i industrin, 

samt en bra återkoppling för att belysa den problematik 

som tas upp i teoridelen. 

Syftet med studiebesöken är att visa några 

applikationer för produktionssimulering, samt ge en 

bild av produktionssimuleringens framtid. Studiebesöken 

kommer att läggas hos större industriföretag 

som använder simulering i det vardagliga arbetet. 

I projektarbetet får eleverna själva genomföra simuleringar 

av ett verkligt produktionsscenario och 

lära sig att arbeta med de moderna simuleringsverktyg 

som använts i laborationerna. 


Kurspärm med kurs-PM, ett antal vetenskapliga 

artiklar om produktionssimulering samt projektbeskrivning 

och lab-PM. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. För godkänt slutbetyg krävs 

godkända laborationer, godkänt projektarbete samt 

närvaro vid studiebesöken. 


M 

MTF031 Förbränningsmotorteknik 

(5 poäng) M3 

(Internal Combustion Engines) 

0720 - Termo- och fluiddynamik 

Examinator: 9127 Docent Sven Andersson 

KURSENS SYFTE 

En förbränningsmotor kan ses som mekanisk 

apparat, en termodynamisk cykel, en luftpump, en 

förbränningsmaskin eller något som släpper ut 

emissioner. Det vanligaste är nog dock att se den 

som det som finns under motorhuven på bilen, 

något som man inte vet hur den fungerar, bara att 

den ska fungera, annars... Syftet med denna kurs 

är att ge en grundläggande kunskap om förbränningsmotorn 

och dess egenskaper vad gäller verkningsgrad, 

prestanda och avgasemissioner. Och 

en förståelse för vad som krävs för att motorn under 

huven ska fungera. 

388 


Kursen behandlar i huvudsak Otto- och Dieselmotorer. 

Kursens huvudsakliga innehåll ges av nedanstående: 

• Kolvmotorns uppbyggnad och arbetsprinciper. 

• Komponenter. 

• Mekanik - grunder. 

• Idealiserade termodynamiska motorcykler och 

jämförelse med verkliga cykler. 

• Gasväxling 4-T och 2-T. 

• Uppladdning. 

• Förbränning (Otto och Diesel). 

• Emissionsbildning. 

• Avgasrening. 

• Värmeöverföring. 

Dessutom innehåller kursen räkneövningar i anslutning 

till de olika kursavsnitten, en konstruktionsuppgift 

och två laborationer. 


John B. Heywood: Internal Combustion Engine 

Fundamentals, McGraw-Hill, 1988. 

Ingemar Denbratt: Lecture notes on Piston Engine 

Mechanics, 1999. 

Utdelat material (extra övningar, konstruktionsuppgift 

och laborationsbeskrivning). 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen samt godkänd konstruktionsuppgift 


M 

MTF041 Termodynamik M 


(Thermodynamics) 


Examinator: 9259 Professor Lars Davidson 


KURSENS SYFTE 

Kursen avser ge baskunskaper i termodynamik och 

allmän värmelära, speciellt inriktat på gasers och 

vätskors uppträdande, samt en grundläggande förståelse 

av de tekniska termodynamiska processer 

som tillämpas inom energitekniken. 


Allmän värmelära och termodynamik: Termodynamikens 

grundbegreppp. Arbete och värme. Första 

huvudsatsen och energibegreppet. Omvandling av 

värme och arbete genom kretsprocesser. Energiekvationen 

vid strömning.


Medieegenskaper. Fasomvandlingar vätska - gas, 

ideala gaser och gasblandningar samt fuktig luft. 

Andra huvudsatsen: Reversibla och irreversibla 

processer, entropibegreppet och dess användning. 

Tekniska termodynamiska processer: Kompressorgas-, 

turbin-, förbränningsmotor-, ångkraft- och kylprocesser. 

En inlämningsuppgift med laboration avseende 

kylmaskinprocessen. 


Boles, M.A., Cengel, Y.A.: Thermodynamics, an 

engineering approach, 3 rd ED, McGrawHill 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen innehållande både beskrivande 

uppgifter och problem. Betygsskala: TH 

M 

MTF051 Grundläggande strömningsmekanik 


(Basic Fluid Mechanics) 


Examinator: 9138 Professor Alf-Erik Almstedt 


Mom 0295 : Laborationer, 3 st 

KURSENS SYFTE 

Strömmande gaser och vätskor förekommer i en 

mängd tekniska anordningar. Av särskild betydelse 

är därvid de krafter och den värmeöverföring som 

strömningen orsakar. Kursen avser att ge baskunskaper 

i teknisk strömningslära och värmeöverföring. 


I kursen behandlas först grundläggande begrepp 

inom strömningsläran. Därefter ges en utförlig beskrivning 

av kontrollvolymsamband för bevarande 

av massa, impuls, impulsmoment och energi. Kontrollvolymens 

storlek får sedan gå mot noll, vilket 

leder till differentialekvationer för massa, impuls 

och energi för strömningsfältet. Härnäst följer en 

beskrivning av dimensionsanalys, samt likformighetslagar 

som berättar hur experimentella resultat 

kan översättas till verkliga fall. Därefter behandlas 

rörströmning varpå kursen avslutas med grundläggande 

värmeöverföring 

Kursen innehåller 13 föreläsningstillfällen och 11 

räkneövningstillfällen 


White, F.M.: Fluid Mechanics, McGraw-Hill 

389 

EXAMINATION 


uppgifter och problem. Betygsskala: TH 

M 

MTF061 Strömningsmekanik fk 

(5,0 poäng), M4 

(Fluid Mechanics Advanced Course) 

Fördjup.omr: Energi 

0720 - Termo- och Fluid Dynamik. 

Examinator: 8864 Professor Lennart Löfdahl. 

KURSENS SYFTE 

Avsikten med kursen är att ge en fördjupning av 

tidigare kunskaper inom området strömningslära. 

Speciellt betonas grundekvationer, vorticitets- och 

instabilitetsteori samt fundamental turbulensteori. 

I kursen har tonvikten lagts på tolkningen av fysikaliska 

fenomen med hjälp av grundläggande 

ekvationer. Kursinnehållet ger förutom en bred bas 

inom strömningsläran även grunden för fortsatta 

studier inom värme- och massöverföring. 


Kursen inleds med att de grundläggande rörelseekvationerna 

(Navier-Stokes) och kontinuitetsekvationen 

härleds ur en kontinuums-mekanisk synvinkel. 

Några exempel på analytiska lösningar av 

Navier-Stokes ekvationer genomgås. En enkel numerisk 

lösning av dessa ekvationer genomgås också 

i form av en inlämningsuppgift. Begreppet vorticitetsdynamik 

introduceras, diskuteras och tillämpas 

både för viskös och inviskös strömning i kursens 

andra del. Kelvins och Helmholts teorem 

diskuteras. 

Kursens tredje del ägnas åt turbulent strömning. Inledningsvis 

genomgås de instabilitetskriterier som 

bestämmer omslaget från laminär till turbulent 

strömning. Därefter behandlas grundläggande begrepp 

inom turbulens; Reynolds uppdelning, korrelationsfunktioner, 

kinetiska energi budgeten samt 

en härledning av Reynolds transportekvationer. 

Kolmogorovs jämviktshypotes introduceras och 

energi spektra samt turbulensstrukturen i ett gränsskikt 

diskuteras. Avslutningsvis genomgås, ur fysikalisk 

synvinkel, de vanligaste turbulensmodeller 

som idag används i många kommersiella beräkningskoder 

för turbulent strömning. 

I hela kursen utnyttjas Cartesiska tensorer och 

dimensionsanalys. Övningarna består av problemlösning 

och härledningar av vissa fundamentala 

ekvationer.



Panton, R.: Incompressible Flow, ( John Wiley and 

Sons) ISBN 0-471-85505-7. 

EXAMINATION 

Muntlig tentamen vid kursens slut. Betygsskala: TH 

FÖRKUNSKAPER 

Någon av kurserna: 

Strömningsmekanik M3 

Kontinuumsmekanik och Strömningslära F3 

Transportprocesser K3 

M 

MTF071 Numerisk beräkning av turbulent 

strömning 

(5,0 poäng) 

(Computational Fluid Dynamics of Turbulent Flow) 

0720-Termo- och fluiddynamik 

Examinator: 9259 Professor Lars Davidson, tel 772 

1404 

E-mail: lada@tfd.chalmers.se 

SYFTE 

Vi avser att ge en grundlig förståelse av finitvolymsteknik 

för numerisk simulering av strömningsproblem 

(CFD: Computational Fluid Dynamics). En 

stor del av kursen kommer att behandla turbulensmodeller. 


Vi börjar med en göra en detaljerad genomgång av 

finitvolymsmetoden (värmeledningsekvationen) i en 

och två dimensioner. Därefter fortsätter vi med 

konvektions-diffusions problem. För konvektionsdelen 

diskuteras olika diskretiseringsscheman, där 

man måste hålla en väl avvägd balans mellan 

noggrannhet och numerisk stabilitet. 

I kursen studerar vi numerisk lösning av Navier- 

Stokes ekvationer för inkompressibel strömning. 

Vid inkompressibel strömning uppstår speciella 

problem pga. det inte finns någon ekvation för 

trycket. Kontinuitetsekvationen skrivs om så att en 

indirekt ekvation för trycket erhålls. Vid inkompressibel 

strömning har man dessutom en stark tryckhastighets 

koppling vilket, om inga åtgärder vidtages, 

leder till oscillationer. Två olika åtgärder 

kommer att behandlas i detalj. 

Många turbulensmodeller baseras på användning 

av en turbulent viskositet. Man tar fram transportekvationer 

för en turbulent karakteristisk hastighetsskala 

och en turbulent karakteristisk längdskala; 

dessa två storheter används för att beräkna den 

turbulenta viskositeten. De vanligaste turbulensmo- 

390 

dellerna är k-eps modellen och k-omega modellen. 

Nära väggar måste rutnätet förfinas för att göra det 

möjligt att lösa upp de kraftiga hastighetsgradienterna. 

För ett par år sedan var man tvungen, pga. 

begränsade datorresurser, att använda en approximativ 

behandling av strömningen nära väggarna: 

man använde s.k. väggfunktioner. Inom industrin 

används dessa fortfarande i stor utsträckning, då 

man har komplicerade geometrier vilka fordrar stora 

rutnät (upp till 10 miljoner!). Inom forskningen 

används numera nästan uteslutande lågreynoldstalsmodeller. 

I kursen kommer vi även att beröra mer avancerade 

turbulensmodeller såsom Reynoldsspänningsmodeller. 

I dessa modeller har vi en transportekvation 

för de sex komponenterna av den turbulenta 

Reynoldsspänningstensorn uiuj. 

I kursen ingår tre konstruktionsövningar. Teknologerna 

skriver sina egna finitvoymsprogram i Matlab 

och löser: 

• diffusionsekvationen 

(värmeledningsekvationen) i två dimensioner; 

• konvektions-diffusionsekvationen i två dimensioner; 

• turbulent strömning, inklusive turbulensmodell, 

i fullt utvecklad kanalströmning. 

Konstruktionsövningarna ska presenteras både 

skriftligt och muntligt. 

SPRÅK 

Om några kursdeltagare inte talar svenska ges 

kursen på engelska. 

LITTERATUR 

[1] H.K. Versteegh and W. Malalasekera. An 

Introduction to Computational Fluid Dynamics - 

The Finite Volume Method. Longman Scientific \& 

Technical, Harlow, England, 1995. Finns på 

Cremona (billigare på internet) 

[2] L. Davidson. An introduction to turbulence 

models. Dept. of Thermo and Fluid Dynamics, 

Chalmers University of Technology, Gothenburg, 

1998. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Skriftligt och muntligt presentation 

av Konstruktionsövningarna ingår också i 

examinationen (men utan betygsättning). 

FÖRKUNSKAPER 

Teknologen ska ha tagit en av följande kurser: 

Strömningsmekanik M2 och, helst, Strömningsmekanik 

M3 

Kontinuumsmekanik och strömningslära F3


Transportprocesser, K 

Denna sida finns på: 

http://www.tfd.chalmers.se/grkurs/MTF071/kursplan.html 

M 

MTF111 Värmeöverföring, Lp IV 

(5.0poäng) 

(Heat Transfer) 

0720 – Termo- och fluiddynamik 

Examinator: 9259 Professor Lars Davidson, tel 

772 1404 

E-mail: lada@tfd.chalmers.se 

SYFTE 

Kursen syftar till att ge kunskap om och fysikalisk 

förståelse för grundläggande värmeöverföring 


Kursen behandlar värmeledning, konvektion, 

kokning/kondensering, värmeväxlare och strålning. 

Värmeledningsavsnittet behandlar en-, två- och tredimensionell 

värmeledning. Vi studerar enkla elementarfall 

där man relativt enkelt kan ta fram 

analytiska lösningar av värmeledningsekvationen. 

Generellt sett måste man använda numeriska metoder 

för att lösa denna ekvation. Teknologerna 

handleds att under konstruktionsövningar skriva 

Matlab program för lösa värmeledningsekvationen 

med finit-differens teknik. 

Värmeöverföring via konvektion (både påtvingad 

och naturlig) är ett stort ämnesområde. Vi härleder 

energiekvationen på konserveringsform både för 

laminär och turbulent strömning. Ett antal externa 

konfigurationer - såsom värmeöverföring för en 

plan platta, en cylinder, samt tubknippen – studeras. 

Vi tittar också på värmeöverföring för interna 

konfigurationer. 

Kokning och kondensering är viktiga industriella 

tillämpningar. Inom detta avsnitt kommer bl.a. kittelkokning, 

filmkokning, påtvingad konvektionskokning, 

filmkondensering och droppkondensering att 

behandlas. 

I avsnittet som bahandlar värmeväxlare går vi 

igenom medströms- och motströmsvärmeväxlare, 

analys, kompakta värmeväxlare, etc. 

Som avslutande kursavsnitt har vi en ingående 

behandling av strålning. Vi definerar emision, absorption, 

reflektion, radiositet etc. Strålning från grå 

ytor, svartkroppsstrålning, formfaktorer, strålning, 

absorption och reflektion är några av de begrepp 

och fenomen som vi studerar. 

391 

I kursen ingår två konstruktionsövningar vilka behandlar: 

• Värmeledning i två dimensioner med konvektiva 

randvillkor. Uppgiften löses med 

finita differenser där teknologerna skriver 

ett eget Matlab program. 

• Strålning i ett rum. Samtliga väggar utbyter 

energi genom strålning. Man får ett 

ekvationssystem som löses med Matlab. 

Konstruktionsövningarna ska presenteras både 

skriftligt och muntligt. 

LITTERATUR 

F.P. Incropera, D.P. DeWitt, Fundamentals of Heat 

and Mass Transfer, John Wiley & Sons, 4th ed., 

New York, 1996. Finns på Cremona (billigare på 

internet) 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen. Skriftligt och muntligt presentation 

av Konstruktionsövningarna ingår också i 

examinationen (men utan betygsättning). 

FÖRKUNSKAPER 

Teknologen ska ha tagit en av följande kurser: 

• Strömningsmekanik M2 

• Kontinuumsmekanik och strömningslära 

F3 

• Transportprocesser K 

• Termodynamik och strömningslära I 

Denna sida finns på 

http://www.tfd.chalmers.se/grkurs/MTF111/kursplan.html 

M 

MTF161 Strömningsmekanik 

(5,0 poäng) 

(Fluid Mechanics) 

0720 – Termo- och fluiddynamik 

Examinator: 9138 Professor Alf-Erik Almstedt 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser dels att ge en fördjupad förståelse för 

de fysikaliska strömningsfenomen som förekommer 

i tekniska anordningar, dels att ge en god 

kännedom om metoder som används för att lösa 

verkliga strömningstekniska problem. Efter kursen 

skall den studerande vara väl skickad att utföra 

industriellt utvecklingsarbete inom strömningsområdet.



Allmän strömningslära: Repetition och utvidgning 

av strömningslärans grunder. 

Turbulens: Turbulensens egenskaper, Reynolds 

dekomposition, turbulenta spänningar, Boussinesqs 

approximation. 

Gränsskiktsströmning: Gränsskiktsekvationer och 

integralsamband, tryckgradienters betydelse, avlösning, 

krafter på omströmmade kroppar, speciellt 

vingar. 

Potentialströmning: Strömfunktion och hastighetspotential, 

superposition av elementarlösningar som 

källor, sänkor och potentialvirvlar, uppkomsten av 

lyftkrafter. 

Kompressibel strömning: Ljudhastigheten och dess 

betydelse, koppling till temperaturfältet, strömning i 

dysor, inverkan av friktion i kanaler, raka och sneda 

stötar, Prandtl-Meyer strömning, krafter på 

vingar. 

Tvåfasströmning: Grundläggande begrepp och 

fasinteraktion, Lagrangeskt och Eulerskt betraktelsesätt. 

Kursen innehåller 15 föreläsningstillfällen, 14 räkneövningstillfällen 

och 3 konstruktionsövningstillfällen. 

I kursen ingår en laboration: Turbulent rörströmning 


Fluid Mechanics, Frank M. White, 4 th edition, 

McGraw-Hill, New York, 1999 

EXAMINATION 


uppgifter och problem. Betygsskala TH. 

M 

MTF171 Gasturbinteknik 

(5,0 poäng), M4 

(Gas Turbine technology) 



Examinator: 8949 Professor Ulf Håll 

KURSENS SYFTE 

Kursen ska ge eleven kunskaper i hur man konstruerar, 

bygger och analyserar mer komplicerade 

turbomaskiner. Därvid är det väsentligt att veta 

vilka belastningar, såväl strömningsmässiga som 

rent mekaniska, som olika delar kan klara. Vidare 

måste man kunna uppskatta vilka förluster som 

uppkommer och vilka parametrar som påverkar 

dessa. 

392 

För att illustrera alla dessa aspekter appliceras de 

på gasturbiner, som är de mest utvecklade av de 

olika turbomaskinerna. 


I kursen gås först igenom vilka egenskaper som 

utmärker gasturbiner och hur och varför dessa 

skiljer sig från andra maskiner. Speciellt behandlas 

prestanda som är väsentliga för gasturbinen, dels 

när den används som en stationär maskin för kraftgenerering, 

dels då den används som jetmotor. 

Vidare behandlas vilka krav detta ställer på de 

olika ingående komponenterna för att nå önskade 

prestanda. 

Olika sätt för konstruktion av de olika komponenterna 

(inlopp, fläkt, kompressor, brännkammare, 

turbinutlopp) gås igenom, liksom vilka krav som är 

mest avgörande för det slutliga resultatet. Speciell 

vikt läggs vid vilka empiriska underlag som används 

och hur de påverkar konstruktionen. Vilka 

analysoch provmöjligheter som finns behandlas 

liksom hur de påverkar utvecklingsarbetet. 

Slutligen visas hur de olika komponenternas egenskaper 

påverkar varandra då de samverkar och de 

begränsningar av möjliga prestanda som följer 

därav. 

I kursen ingår även en laboration. 


Cohen, Rogers, Saravanamuttoo: Gas Turbine 

Theory. 

EXAMINATION 

Skriftlig examen samt godkänd laboration. Betygsskala 

TH. 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: 

MTF181 Turbomaskiner M4 

M 

MTF181 Turbomaskiner M 

(5,0 poäng), M4 

(Turbomachinery) 

0720 - Termo- och Fluiddynamik 

Examinator: 2408 Univ lektor Bror-Arne Gustafson 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om 

turbomaskiner med tonvikt på funktionssätt och 

driftsegenskaper. Vidare poängteras samspelet 

mellan turbomaskiner och de villkor som omgivande 

system ställer.




De gemensamma grunderna för funktionssättet 

hos alla turbomaskiner (strömningsmaskiner, rotodynamiska 

maskiner) behandlas främst baserade 

på samband från termodynamik och strömningsmekanik. 

Bland de maskintyper, som behandlas i kursen, ingår 

pumpar, fläktar, kompressorer, vatten-, gasoch 

ångturbiner samt sammansatta turbomaskiner 

som hydrodynamiska kopplingar, momentomvandlare 

och gasturbinaggregat. En orientering ges om 

deplacementmaskiner i fall då dessa är mer lämpade 

än turbomaskiner. 

Turbomaskinen kan inte själv bestämma sin driftspunkt 

(flöde) utan detta sker i samverkan med omgivande 

system. Rörsystemets utformning har därvid 

avgörande betydelse. Styrning av system sker 

med hjälp av reglerventiler och vartalsvariatorer. 

Egenskaper hos dessa komponenter samt olika 

styrprincipers inverkan på systemets effektivitet 

behandlas i kursen. 

Övningar: 

Räkneövningarna består av problemlösning i avsikt 

att belysa på föreläsningarna genomgångna 

avsnitt. 

Konstruktionsövningarna behandlar egenskaper 

hos system uppbyggda av ovan omnämnda komponenter. 

Systemegenskaperna illustreras med 

hjälp av datorsimuleringar. 

I kursen ingår vidare ett laborativt inslag där driftsegenskaper 

hos komponenter och system illustreras 

mer påtagligt. 


Kompendium och exempelsamling utgivna av institutionen. 

EXAMINATION 


godkända konstruktionsövningar och laborationer. 


M 

MTF225 Förbränningsmotorteknik fk 

(5,0 poäng), M4 

(Internal Combustion Engines - advanced course) 


Energi - Strömningsmekanik 


Examinator: 9204 Professor Ingemar Denbratt 

393 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper om 

förbränningsmotorer vad gäller termodynamik, 

strömning, värmeöverföring, förbränning, sprejer, 

emissionsbildning, avgasefterbehandling samt motorstyrning. 

Den ska ge kunskap om de utvecklingshjälpmedel 

som används vid motorkonstruktion 

såsom beräknings- och mätmetoder. Kursen 

kommer också att beröra utvecklingstrender inom 

förbränningsmotortekniken. 


Kursens huvudsakliga innehåll ges av nedanstående: 

- Termodynamik, gasblandningar. 

- Termodynamiska motorcykler och överexpanderade 

cykler. 

- Uppladdning. 

- Mekaniska förluster. 

- Strömning i insug- och avgasledningar, kanaler 

och cylinder. 

- Värmeöverföring. 

- Förbränning (Otto och Diesel). 

- Sprejer. 

- Emissionsbildning. 

- Avgasefterbehandling. 

- Motorstyrning (reglering). 

- Beräkningsmetoder (0-D, 1-D, 3-D). 

- Mätmetoder (konventionella samt optiska). 

- Utvecklingstrender. 

Kursen innehåller räkneövningar i anslutning till de 

olika kursavsnitten, en konstruktionsuppgift och en 

laboration. 


John B. Heywood: Internal Combustion Engine 

Fundamentals, McGraw-Hill, 1988 samt utdelat 

material. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen samt godkänd konstruktionsuppgift 

och laboration. Betygsskala TH. 


En grundkurs i Förbränningsmotorteknik, t.ex. 

MTF031 Förbränningsmotorteknik M3/M4. 

M 

MTF230 Rörsystem 

(5,0 poäng), M4 

(Pipe Systems) 



Examinator: 2408 Univ lektor Bror-Arne Gustafson


KURSENS SYFTE 

Kursen avser att belysa dimensionering, styrning 

och drift av komplexa rörsystem i energitekniska 

tillämpningar såsom fjärrvärme, kraftverk, processindustri 

och vattenförsörjning. Såväl stationära 

förhållanden (optimal drift) som instationära förlopp 

(start, stopp, manövrering) ingår. 



Rörsystem under stationära förhållanden. Förgrenade 

och nästlade rörnät. Tryckhöjdsdiagram. Fördelning 

av flöde och temperatur. Balansering av 

rörnät. Styrning av flöden för optimal drift. Reglerstrategi 

för pumpar och ventiler. Samverkan i systemet 

mellan produktion, distribution och konsumtion. 

Produktionsanpassning vid lastvariationer och 

driftstörningar. Tillämpningar inom fjärrvärme, kraftverk, 

processindustri och vattenförsörjning. 

Grunderna för instationär rörströmning. Vågutbredning 

i elastiska medier såsom vätskor och gaser. 

Inverkan av rörledningens elasticitet. Tryckvågors 

fundamentala betydelse vid förändring av drifttillståndet 

i ett rörsystem. Trycksvängningar. Komponentegenskaper 

under transienta förhållanden. 

Transienta förlopp i anläggningar vid start och 

stopp av pumpar, samt vid reglering, rörbrott, 

strömavbrott, ventilmanöver etc. 

Beräkningsförfarande vid stel teori, grafisk lösning 

och karakteristikmetoden med tonvikt på den senare. 

Grunderna för datorberäkningar med karakteristikmetoden. 

Dimensionering av anläggningar med hänsyn till 

trycktransienter vid planerade (start, stopp, styrning) 

och oplanerade händelser (strömavbrott). Inverkan 

av egenskaper hos rörsystemet, pumpar 

och ventiler. Skyddsutrustning som svalltorn, tryckklocka 

mm. 

Konstruktionsövningar: 

Kursen är övningsintensiv. Konstruktionsövningarna 

behandlar problemställningar enligt ovan dels 

vid stationär drift, dels vid transienta förlopp. 

Systemets prestanda, som är ett resultat av samverkan 

mellan komponenterna, poängteras. Komplexa 

rörsystem kan inte behandlas med handräkningsmetoder. 

Samtliga övningsuppgifter genomföres 

därför med hjälp av datorsimuleringar 


Kompendium och övningsuppgifter utgivna av 

institutionen. 

EXAMINATION 


godkända konstruktionsövningar. Betygsskala TH. 

394 

FÖRKUNSKAPER 

Kursen MTF181 Turbomaskiner, M4 rekommenderas. 

M 

MTF235 Fordonsaerodynamik 

(5.0 poäng) 

(Road Vehicle Aerodynamic Design) 

0720 – Termo - och Fluiddynamik 

Examinator: 8864 Professor Lennart Löfdahl 

KURSENS SYFTE 

Syftet är att ge en introduktion till området fordonsaerodynamik, 

och kursen koncentreras på ett 

antal tillämpningar av strömningsmekanik inom 

fordonsområdet. Fenomen förklaras utgående från 

de grundläggande ekvationerna, praktiska konstruktionsprinciper 

diskuteras och illustreras utgående 

från fordonshistoriska praktikfall. 

Kursen bygger på tidigare kunskap inom strömningsmekanik 

och ger ett antal illustrativa exempel 

på olika fernomen. 


Kursen inleds med en genomgång av ett antal 

fundamentala begrepp och definitioner specifika för 

fordonsaerodynamik. Allmänna begrepp som lyftkrafts- 

och motståndskoefficienter diskuteras tillsammans 

med strömningsmekanikens inverkan på 

ekonomi, prestanda och väghållning. 

Den aerodynamiska utformningen av olika typer av 

vägfordon som personbilar, bussar och lastbilar 

diskuteras. Extrema krav på en strömningsmekaniskt 

korrekt design ställs för sport- och 

racerbilar. Detta diskuteras i form av av koncepten 

”down force” optimering, kraftangreppspunkter och 

motståndsminskning. Fenomenen illustreras med 

exempel från formel- och sportvagnsracing. 

Ett annat väsentligt område inom fordonsaerodynamiken 

är internströmning för kylning av motor 

och transmission. Detta diskuteras tillsammans 

med kupeventilation och uppvärmning samt luftkonditioneringsanläggningar. 

Strömningsinducerat 

ljud både internt och externt analyseras och diskuteras. 

I kursen ingår även en introduktion av olika experimentella 

och teoretiska hjälpmedel som är tillgängliga 

för att optimera och testa olika designkoncept. 

Vindtunnel- och vägtestning diskuteras 

tillsammans med ett kort avsnitt om användningen 

av strömningstekniska beräkningsmetoder inom 

fordonsaerodynamik.



R. H. Barnard; 

Road Vehicle Aerodynamic Design, Addison 

Wesley Longman Ltd. (ISBN 0-582-24522-2 (pbk)) 

Kompletterande material. 

EXAMINATION 

Under kursen genomförs ett antal inlämningsuppgifter 

som samtliga redovisas muntligt vid ett avslutande 

seminarium. 

FÖRKUNSKAPER 

Någon av kurserna 

Kontinuumsmekanik och Strömningslära F3 

Strömningsmekanik fk M4. 

M 

TDA226 Programmeringsteknik 

(4,0 poäng) 

(Computer Programming) 

Obligatorisk för M1 

0701 - Datavetenskap 

Examinator: 3216 Universitetslektor Jan Skansholm 

Epost: skanshol@cs.chalmers.se 

Mom 0101 Tentamen 

Mom 0201 Laborationer 

KURSENS SYFTE 

Det är svårt att föreställa sig hur en blivande 

civilingenjör av idag skulle klara sig utan att kunna 

hantera en dator. Detta gäller oberoende av vilken 

utbildningslinje han eller hon följer. Att arbeta med 

programmering ger en fin träning i datoranvändning 

och en ökad förståelse för hur datorer fungerar, 

vilket kan vara mycket värdefullt både i den 

fortsatta utbildningen på Chalmers och i arbetslivet. 

Detta gäller även för den som mest använder sig 

av färdiga program. Kursen är också en inkörsport 

för den som vill lära sig mer om hur man använder 

och programmerar datorer. 

KURSENS MÅL 

Efter genomgången kurs skall studenten självständigt 

kunna konstruera enkla datorprogram med 

grafiskt användargränssnitt. Han eller hon skall 

känna till och kunna använda de grundläggande 

konstruktioner som används vid programkonstruktion 

och också känna till principerna för objektorienterad 

programutveckling. 

KURSINNEHÅLL 

Vid programutveckling idag används i huvudsak 

s.k. objektorienterad teknik, vilken i korthet kan 

395 

sägas gå ut på att bygga program som utgör modeller 

av verkligheten. För att studenten skall bli 

förtrogen med detta synsätt används i kursen det 

objektorienterade programspråket Java. Följande 

moment behandlas: 

• Grundläggande programkonstruktioner som 

t.ex. typer, variabler, satser och uttryck. 

• Enkla algoritmer för att t.ex. utföra beräkningar. 

• Grundläggande begrepp inom området objektorientering 

som t.ex. klasser, objekt, metoder, 

arv och dynamisk bindning. 

• Egna klasser och fördefinierade standardklasser. 

• Konstruktion av grafiska användargränssnitt. 

• Läsning och skrivning av data, både via tangentbord/skärm 

och via textfiler. 

KURSENS ORGANISATION 

Undervisningen består av föreläsningar, övningar i 

mindre grupper samt handledning vid obligatoriska 

laborationer. Programmering är en utpräglat praktisk 

disciplin. För att lära sig att programmera är 

det helt nödvändigt att själv konstruera och provköra 

program. Därför spelar de obligatoriska laborationerna 

en central roll. Studenterna får i uppgift 

att i smågrupper (oftast två och två) konstruera 

några program. 

EXAMINATION 

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen, där 

studentens förmåga att konstruera enkla program 

skall dokumenteras. Vid tentamen ges graderade 

betyg vilka utgör slutbetyg för kursen. 

För godkänd kurs krävs dessutom att de obligatoriska 

laborationsuppgifterna blivit inlämnade och 

godkända. För momentet laborationer ges bara 

betygen godkänd och underkänd. 


Skansholm: Java Direkt, senaste upplagan, 

Studentlitteratur 

FÖRKUNSKAPER 

Inga speciella förkunskaper krävs, men det är en 

fördel om studenten har en viss datorvana och 

t.ex. 

M 

TMA021 Algebra M 

(4,0 poäng) Obl M1, TD1 

(Algebra M) 

0702 - Matematiska institutionen CTH/GU 

Examinator: 7078 Univ lektor Carl-Henrik Fant 

Epost:chf@math.chalmers.se



KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att, tillsammans med övriga matematikkurser, 

ge en matematisk allmänbildning som 

är så användbar som möjligt i fortsatta studier och 

teknisk yrkesverksamhet. Denna kurs avser att ge 

kunskaper om grundläggande algebraiska begrepp 

som vektorer, matriser, determinanter, komplexa 

tal och polynom. Den skall ge färdighet i räkning 

med geometriska vektorer, speciellt med tilllämpning 

på linjer och plan, samt färdighet i 

matriskalkyl, lösning av ekvationssystem och 

beräkning av determinanter. Dessa moment är 

fundamentala för många tillämpningar inom teknik 

och naturvetenskap (och i andra grenar av matematiken). 

Så bygger t ex studiet av krafter och 

deras jämvikt i mekaniken och elektricitetsläran på 

vektorräkning, medan behandlingen av elektriska 

kretsar kräver lösning av linjära ekvationssystem. 

Teknologen skall förstå sambanden mellan ett 

ekvationssystems lösbarhet, dess determinant och 

dess rang. Kursen skall ge färdighet i räkning med 

komplexa tal och lösning av vissa algebraiska 

ekvationer. 


Geometriska vektorer, linjer och plan 

Matrisalgebra, determinanter. 

Linjära ekvationssystem - Gauss eliminationsmetod, 

allmän teori, minsta kvadratmetoden. 

Komplexa tal. 

Allmän teori för polynom. 

Algebraiska ekvationer. 


G Sparr: Linjär algebra, Studentlitteratur 

A Persson H-C Böiers: Analys i en variabel, Studentlitteratur 

Övningsböcker till dessa, Inst för matematik, LTH 

Kompletterande stenciler. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen i form av kombinerad problem 

och teoriskrivning. Betygskala:TH 

M 

TMA045 Fourieranalys och egenvärdesproblem 


(Fourieranalysis and eigenvalueproblems) 


Examinator: 7078 Univ. lektor Carl-Henrik Fant 

Epost:chf@math.chalmers.se 

396 

KURSENS SYFTE 

Kursen avser att ge fördjupade kunskaper i linjär 

algebra och analys, speciellt i de metoder som används 

inom mekanik och hållfasthetslära. Kursen 

skall ge både en gedigen teoretisk grund för metoderna 

och stor färdighet i att tillämpa dem i konkreta 

problem exempelvis kopplade svängningar, 

insvängningsförlopp i dynamiska system, vågutbredning 

och svängningar i olika situationer. En del 

metoder från tidigare kurser kommer att belysas. 


I kursen behandlas steg- och impulsfunktioner, Laplace- 

och Fouriertransformer, Fourierserier (trigonometriska, 

komplexa och serier i allmänna ortogonalsystem) 

samt diskret Fouriertransform. Transformerna 

utnyttjas för att analysera olika tekniska 

och fysikaliska problem såsom dynamiska system i 

den form de uppträder exempelvis i reglerteknik 

varvid begreppen överföringsfunktion, frekvensöverföringsfunktion, 

impulssvar, stegsvar mm införs. 

Vidare studeras olika svängningsproblem 

(svängning i träd, balk eller platta, kopplade svängningar), 

värmeledning, diffusion mm. 

För denna analys studeras egenvärdesproblem för 

matriser och för differentialoperatorer. 

Ett viktigt moment i kursen är att använda Mathematica 

och MATLAB för att lösa och åskådliggöra 

lösningen till ovanstående problemtyper. 


F Eriksson, C-H Fant: Egenvärdesproblem 

J Petersson, Fourieranalys 

C Borell, Finit fourieranalys 

Någon introduktion till Mathematica 

EXAMINATION 

Examination för godkänt sker med inlämningsuppgifter 

(av såväl praktisk som teoretisk natur) samt 

diskussion om dessas lösningar. Examination för 

överbetyg innefattar dessutom en teoritentamen till 

vilken anmälan måste göras till institutionen. 


M 

TMA066 Matematik med Matlab, M 


(Mathematics using Matlab, M) 



Epost:chf@math.chalmers.se


KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att ge grundläggande kunskap om 

beräkningsprogrammet Matlab som gör det möjligt 

att utnyttja dator såväl i matematik som i tillämpningar. 

Med grundläggande kunskap menas här att 

man skall förstå att Matlab arbetar med listor av tal 

och vilka konsekvenser detta har, man skall kunna 

använda en del av Matlabs olika funktioner, man 

skall behärska hjälpfunktionerna så att man kan 

lära sig mer på egen hand och man skall kunna 

skriva enkla funktions- och skriptfiler samt veta hur 

egna filer skall organiseras på ett effektivt sätt. 

Man skall i viss mån själv kunna bygga upp 

program med funktionsfiler som utnyttjar varandra 

exempelvis i for - eller whileslingor. 


Undervisningen ges huvudsakligen i form av föreläsningar 

och handledda övningar vid dator. Utöver 

detta kan vissa uppgifter behandlas i matematikundervisningen. 

Följande moment behandlas i kursen: 

Introduktion till datormatematik, approximationskällor, 

datoraritmetik. 

Matlabs uppbyggnad. Hjälpfunktioner i Matlab. 

Matlab som ''grafritande och matrishanterande räknedosa''. 

Aritmetiska operationer, elementära funktioner, 

operationer med radvektorer, generering av 

aritmetiska följder, logiska operationer samt kurvritning. 

Matristransponering, inversmatris och determinant, 

hantering av rader, kolonner och enskilda 

matriselement. Egenvärden, egenvektorer 

och diagonalisering. Lösning av ekvationssystem 

med matrisinvers, rref, minstakvadratmetoden. 

Funktionsfiler och skriptfiler. Egna program i form 

av funktionsfiler med for- och whileslingor. Talföljder 

och rekursivt definierade funktioner. Numerisk 

lösning av ekvationer med roots, fzero och andra 

iterativa metoder. Numerisk integration med quad, 

dblquad samt simpsons formel för multipelintegraler. 

Felanalys för numerisk integration. Primitiv 

funktion med Mathematica. Numerisk lösning av 

differentialekvationer med ode45 och matrisexponentialfunktionen. 

Felanalys för Eulers metod. 

Funktionsytor och parametriserade ytor. 

Tillämpad matematik såsom gradientmetoden för 

max/min-problem, linjära avbildingar för vridningar 

och projektioner. Utskrifter och överföring av data 

och bilder till andra program. 


C-H Fant: Matematik med Matlab 

Pärt, Enander: Användarhandledning för Matlab 5. 

Michael T. Heath: Scientific Computing. 

EXAMINATION 

Godkända övningsuppgifter samt godkända eventuella 

''duggor''. Betygskala:UG 

397 

M 

TMA081 Matematisk analys i en variabel M 

(8,0 poäng), Obl M1,TD1 

(Calculus in one variable, M) 




Mom 0195: Förberedande matematik + Tentamen 

del A 

Mom 0295: Tentamen del B 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att, tillsammans med övriga 

matematikkurser, ge en matematisk allmänbildning 

som är så användbar som möjligt i fortsatta 

studier och teknisk yrkesverksamhet. För att hinna 

med mer av räknemässigt användbara metoder, 

förbigår vi en del bevis och andra detaljer i teorins 

uppbyggnad. Vi upprätthåller dock ambitionen att 

ge en sammanhängande, korrekt och begriplig 

framställning. Denna kurs skall på ett logiskt sätt 

ge de kunskaper i matematisk envariabelanalys 

som är nödvändiga för övriga kurser inom M-linjen. 

Den skall ge kunskap om hur matematik byggs upp 

genom definitioner och satser samt kunskap om 

matematisk bevisteknik. Den skall också, tillsammans 

med kursen TMA066 Matematik med 

Matlab, ge kunskap om hur numeriska metoder 

kan användas för beräkningar och problemlösning 

samt i viss utsträckning dessa metoders begränsningar. 

Teknologen skall få god kunskap om de 

elementära funktionerna och dessas viktigaste 

egenskaper, en djup förståelse för samspelet 

mellan en funktions derivata och dess graf via 

Lagranges medelvärdessats samt förståelse för 

vilka kvalitativa slutsatser man kan dra med hjälp 

av en funktions graf. Kursen skall ge färdighet i 

beräkning av derivator och antiderivator och lösning 

av vissa ordinära differentialekvationer och 

differensekvationer. 


Förberedande kurs i matematik: 

Studierna vid högskolan inleds med två veckors 

repetition av de grundläggande delarna av gymnasiets 

matematikkurs. De områden som repeteras 

är: algebraiska räkningar, trigonometri, analytisk 

geometri, funktionslära 

Kursmomentet avslutas med ett skriftligt prov. 

Den förberedande kursen är ett delmoment av del 

A. För godkänt på del A krävs godkänt på ovanstående 

prov. 

Del A: 

Logik, mängdlära, reella tal, induktionsbevis. 

Logik, mängdlära, reella tal, rekursiva talföljder, induktionsbevis. 

Funktioner, elementära funktioner, 

gränsvärden och kontinuitet. Inverterbarhet, kon-


vexitet. Derivator, Lagranges medelvärdessats 

med tillämpningar. Numerisk lösning av ekvationer, 

felanalys. Integraler, primitiva funktioner. 

Del B: 

Bestämda integraler, numerisk beräkning av integraler. 

Ordinära differentialekvationer - Linjära och separabla 

ODE av första ordningen. Linjära ODE av 

högre ordning, med konstanta koefficienter. Några 

ekvationer som kan lösas med substitutioner bl a 

Eulers ekvation. Riktningsfält till ODE av första 

ordningen. Ortogonala kurvskaror. 

System av ODE. Eliminationsmetoden. Något om 

lösbarhet och entydighet hos lösningar. Linjära 

differensekvationer. Taylorutvecklingar. 


A Persson H-C Böiers: Analys i en variabel, Studentlitteratur 

Övningsbok till ovan, Inst för matematik, LTH 

Kompletterande stenciler. 

EXAMINATION 

Skriftliga tentamina i form av problemskrivning på 

förberedande kursen samt kombinerade problem 

och teoriskrivningar på del A och del B. 

Betygskala: TH 

M 

TMA082 Linjär algebra och matematisk analys 

i flera variabler M 


(Linear algebra and calculus in several variables, 

M) 




Mom 0195: Tentamen del A 

Mom 0295: Tentamen del B 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att, tillsammans med övriga 

matematikkurser, ge en matematisk allmänbildning 

som är så användbar som möjligt i fortsatta 

studier och teknisk yrkesverksamhet. För att hinna 

med mer av räknemässigt användbara metoder, 

förbigår vi en del bevis och andra detaljer i teorins 

uppbyggnad. Vi upprätthåller dock ambitionen att 

ge en sammanhängande, korrekt och begriplig 

framställning. Denna kurs skall ge fördjupad kunskap 

om linjär algebra, med tonvikten lagd på linjära 

avbildningar och matriser. En del tidigare behandlade 

begrepp kan här ges en djupare förklaring. 

Kursen skall också ge god förståelse av och 

god förmåga att hantera de grundläggande be- 

398 

greppen inom flervariabelanalysen: parametriserade 

kurvor och ytor, olika typer av kurv- och ytintegraler, 

dubbel- och trippelintegraler samt 

extremvärdesproblem. 


Del A: 

Kolonnrum och nollrum till matriser, dimensionssatsen. 

Linjära avbildningar från Rn till Rm, matrisrepresentation, 

basbyten, egenvektorer, egenvärden 

och diagonalisering. Tillämpningar inom tidigare 

behandlade områden inom matematiken. 

Gränsvärden och kontinuitet för funktioner av flera 

variabler. 

Partiell derivata, riktningsderivata, gradient, approximation 

med diferential, kedjeregeln, nivåytor mm. 

Lokala extremvärden. 

Kurvor i planet och rymden, tangenter, krökning, 

längd, kurvlängdsintegraler, kurvintegraler. Parametriserade 

ytor 

Funktionalmatriser, funktionaldeterminanter 

Inversa funktionssatsen, implicita funktioner. 

Del B: 

Extremvärdesproblem 

Dubbel och trippelintegraler, Greens formel med 

tillämpningar. 

Ytor, ytintegraler, Stokes och Gauss satser med 

tillämpningar. 


G Sparr: Linjär algebra, Studentlitteratur 

A Persson, L-C Böiers: Analys i flera variabler, 

Studentlitteratur. 

Övningsböcker till dessa, Inst för matematik, LTH 

EXAMINATION 

Två skriftliga tentamina i form av kombinerade 

problem- och teoriskrivningar. Betygsskala:TH 

M 

TMA095 Numerisk analys M 

(3,0 poäng) Obl M2 

(Numerical Analysis) 

0701 - Datavetenskap CTH/GU 

Examinator: 9174 Universitetslektor Jacques Huitfeldt 

Mom 0196: Tentamen (2,0 poäng) 

Mom 0296: Konstruktionsövningar (1,0 poäng) 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att ge kunskap om numeriska metoder 

för tekniska och naturvetenskapliga problem. 

Speciell tonvikt läggs vid tillämpningsproblem från 

maskinteknikområdet. Metoder för aktuella prob-


lemtyper presenteras och deras egenskaper analyseras. 

Kursen syftar även till att kritiskt värdera 

hjälpmedel och beräkningsresultat. 


Några delmoment i kursen är 

· Grundläggande begrepp och beräkningsaspekter 

· Linjära ekvationssystem, minsta kvadratproblem. 

Egenvärdesproblem 

· Ickelinjära ekvationer, system av ickelinjära 

ekvationer 

· Interpolation, splines. Differensapproximationer 

av derivator 

· Randvärdesproblem för differentialekvationer 

· Något om partiella differentialekvationer 

· Begynnelsevärdesproblem för differentialekvationer. 

Undervisningen består av föreläsningar och övningar. 

Stor vikt läggs vid konstruktionsmomentet, 

där lämpliga teknik- och fysikproblem kommer att 

behandlas. 


J. Huitfeldt: Numerisk analys för M2, kompendium. 

EXAMINATION 

Obligatoriska konstruktionsövningar i tvåpersonsgrupper. 

Skriftlig tentamen omfattande teori- och praktikuppgifter. 

Betygskala TH. 

. 

M 

TMA096 Numerisk analys M 

(3,0 poäng), Obl. M1 

(Numerical Analysis) 

0702 - Matematik CTH/GU 

Examinator: 9174 Univ lektor Jacques Huitfeldt 

Epost: jacques@math.chalmers.se 

Moment 1: Tentamen (2,0 poäng) 

Moment 2: Konstruktionsövningar (1,0 poäng) 

KURSENS SYFTE 

Kursens syfte är att ge kunskap om numeriska metoder 

för tekniska och naturvetenskapliga problem. 

Speciell tonvikt läggs vid tillämpningsproblem från 

maskinteknikområdet. Metoder för aktuella problemtyper 

presenteras och deras egenskaper analyseras. 

Kursen syftar även till att kritiskt värdera 

beräkningsresultat. 


Några delmoment i kursen är 

399 

- Grundläggande begrepp och beräkningsaspekter. 

- Linjära ekvationssystem, minstakvadratproblem. 

Egenvärdesproblem. 

- Ickelinjära ekvationer, system av ickelinjära ekvationer. 

- Interpolation. Differensapproximationer av derivator. 

- Begynnelse- och randvärdesproblem för ordinära 

differentialekvationer. 

- Något om partiella differentialekvationer. 

Undervisningen består av föreläsningar och övningar. 

Stor vikt läggs vid konstruktionsmomentet, där 

lämpliga teknik- och fysikproblem kommer att behandlas. 


Michael T. Heath: Scientific Computing. 

EXAMINATION 

Obligatoriska konstruktionsövningar i tvåpersonsgrupper. 

Skriftlig tentamen omfattande teori- och praktikuppgifter. 

Betygskala TH. 

M 

TMS060 Matematisk statistik M 

(4,0 poäng) Obl M3 

(Mathematical Statistics) 

0700 - Matematisk statistik CTH/GU 

Examinator: 4402 Univ adjunkt Jan Westhall 

Epost:janolof@math.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

I denna kurs behandlas grunderna av sannolikhetsläran 

och statistiken med speciellt beaktande av 

sådana moment, som är av betydelse för tekniken. 

Inom kursen ges även ett flertal exempel på 

tillämpningar av teknisk natur. 


Sannolikhetslära: 

Sannolikhetsbegreppet, oberoende och beroende 

händelser, lite kombinatorik. En- och flerdimensionella 

stokastiska variabler, väntevärde och varians. 

Några speciella sannolikhetsfördelningar: binomialfördelningen, 

Poissonfördelningen, normalfördelningen, 

exponentialfördelningen. De stora talens 

lag. Tillämpningar av centrala gränsvärdessatsen.


Statistik: 

Beskrivande statistik. Stickprovsmedelvärde och 

stickprovsvarians. Allmänna metoder för punktskattning, 

något om punktskattningars egenskaper. 

Intervallskattning av väntevärde och varians och 

jämförelse mellan två väntevärden under normalfördelningsantagande. 

Lite om parameterfria 

metoder. Regression och korrelation: kurvanpassning, 

konfidensintervall och test i en allmän parameterlinjär 

modell, korrelationskoefficienten. 


Montgomery, Runger: Applied Statistics and 

Probability for Engineers, Second edition. Wiley. 

EXAMINATION 

En skriftlig tentamen i form av kombinerad problem- 

och frågeskrivning. Betygsskala: TH 

M 

TMS070 Statistisk kvalitetsstyrning 

(5,0 poäng), M4 

(Statistical Quality) 

0700 - Matematisk statistik 

Examinator: 9220 Professor Holger Rootzén 

Epost:rootzen@math.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

På senare år har intresset för statistiska kvalitetsmetoder 

i industrin ökat i hög grad. Kursen avser 

att ge förtrogenhet med grunderna för statistisk 

kvalitetsstyrning och statistiska metoder för kvalitetsutveckling. 


Kursen i statistisk kvalitetsstyrning lär ut styrning 

och kvalitetsutveckling av produktionsprocesser 

från mätningar på stickprov av tillverkade enheter. 

Metoderna är brett använda inom produktionsindustrin. 

Kursen ger effektiva tekniker för att identifiera 

och modellera de olika variationskällor som 

leder till kvalitetsförluster i ett företag. Förutom 

”klassiska” metoder behandlas också de senaste 

årens forskningsresultat om styrning med hjälp av 

mångdimensionella mätningar och om kvalitetsstyrning 

av korta produktionsserier. Vidare genomgås 

översiktligt något av modern teori för kvalitetsutveckling, 

inklusive ISO 9000, utmärkelsen svensk 

kvalitet och de sju QC-verktygen. I kursen ingår en 

laboration, samt inlärningsuppgifter där beräkningarna 

sker med hjälp av ett statistiskt programpaket. 

Ett studiebesök på en lokal industri ingår. 

400 


Wetherill G.B & Brown D.W: Statistical Process 

Control, Theory and Practice. Chapman and Hall 

London 1991. 

EXAMINATION 


M 

TMS075 Tillförlitlighet av mekaniska system 

(5,0 poäng), M4 

(Reliability of mechanical systems) 

0700 - Matematisk statistik 

Examinator: 8771 Professor Jacques de Maré 

Epost:demare@math.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

I tillförlitlighetsteorin studeras sambanden mellankomponenters 

och systems egenskaper när det 

gäller driftsäkerhet. De speciella inferensproblem 

som uppstår vid statistisk analys av tillförlitlighetsdata 

ingår också. Kursen ges i samarbete av maskinelement 

och matematisk statistik och är riktad 

mot tillämpning på konstruktion och produktionssystem 

inom mekanisk industri. 


Felbenägenhet och funktionssannolikhet är centrala 

hjälpmedel för att beskriva komponenters och 

systems tillförlitlighet och åldrande. De åskådliggörs 

grafiskt med TTT-transformer (TTT = Total 

Test). Ett systems driftssäkerhet kan bero på tillförlitligheten 

hos komponenterna på många olika 

sätt. En systematisk teori arbetar med begreppet 

koherenta system som omfattar serie- och parallellsystem 

samt olika kombinationer av dessa. 

Utvecklingen av systemets funktionssannolikhet i 

tiden är fundamentalt olika för reparerbara och ej 

reparerbara system. De förra kräver en mer avancerad 

analys baserad på Markovteori. För mekaniska 

system är det ofta intressant att studera storlekseffekter 

med hjälp av Weibullfördelningen och 

lastpåverkan baserad på delskadeteori. 

För tillförlitlighetsprediktering krävs att komponenters 

och delsystems statistiska egenskaper uppskattas. 

Man tvingas ofta dra slutsatser från provning 

som avbryts innan haveri inträffar, vilket 

kräver kunskap om den nyutvecklade statistiska 

överlevnadsanalysen. 

Undervisningen består av föreläsningar, gästföreläsningar 

från mekanisk industri, lektioner, konstruktionsövningar 

och projekthandledning. Det ingår 

att utföra två projekt, varav det första är en si-


muleringsuppgift och det andra är att lösa ett 

problem hämtat från industrin. 

KURSLITTERATUR: 

Höyland A. och Rausand M.: System Reliability 

Theory - Models and Statistical Methods. Wiley, 

1994. 

EXAMINATION: 

Skriftlig tentamen och projektredovisning. 

FÖRKUNSKAPER: 

Matematisk statistik M, maskinelement. 

M 

VIN021 Värme-, ventilation- och luftbehandlingsteknik 

(5,0 poäng), M4 

(Heating, Ventilation and Air Conditioning Systems) 

0763 – Installationsteknik 

Examinator: 73 Professor Enno Abel 

Epost:hvac@vsect.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen skall ge förståelse för funktionen hos tekniska 

installationssystem och för bedömning av 

olika systemlösningars förutsättningar att uppfylla 

ställda funktions- och prestationskrav. Den ska ge 

grundläggande kunskaper om behov, utformning 

och dimensionering av tekniska installationer. Kursen 

skall vidare ge en orientering i grundläggande 

byggnadsteknik. 


I föreläsningar och räkneövningar behandlas följande 

avsnitt: 

De tekniska installationernas uppgifter i olika slag 

av byggnader med olika grad av installationstäthet. 

Termiskt rumsklimat och luftkvalitet, komfort- och 

hygienkrav. 

Byggnaders värmebehov; värmeeffekt och värmeenergi, 

balanstemperatur, samspelet internvärme, 

värmebehov och kylbehov. 

Byggnaders värmesystem; systemuppbyggnad, 

distributionssystem, anpassningssystem, värmare. 

Värmeförsörjningssystem. 

Styr- och reglerstrategier. 

Byggnaders elsystem; systemuppbyggnad, normer, 

dimensioneringsprinciper. 

Ventilation och luftbehandling; dimensioneringsförutsättningar, 

klimathållningssystem, luftinblåsning, 

luftföringsprinciper. 

Strömningssystem, pumpar och fläktar. 

Grundläggande byggnadsteknik. 

401 

I kursen ingår en laboration och en konstruktionsuppgift. 


Kompendier utgivna av institutionen. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, godkänd konstruktionsuppgift 

och laboration. Betygsskala: TH 

M 

VIN091 Klimatisering och kylteknik 

(5,0 poäng), M4 

(Refrigeration and AVC systems) 


0763 - Installationsteknik 

Examinator: 73 Professor Enno Abel 

Epost:hvac@vsect.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen i klimatisering och kylteknik syftar till att ge 

större kunskap om de vanligaste sätten att omvandla 

värme termodynamiskt till en önskad temperaturnivå. 

Genom att uppoffra arbete eller värme 

kan en låg temperaturnivå erhållas för i kyl- och 

frystillämpningar eller en hög temperaturnivå lämplig 

för värmepumptillämpningar. Grundprincipen för 

hur dessa temperaturnivåer skapas är i princip 

densamma. Tonvikten i kursen läggs till stor del på 

den idag vanligaste tillämpningen, det vill säga 

kompressorkylprocessen. I kompressor-kylprocessen 

uppoffras arbete, oftast i form av el, för att 

driva kompressorn. Även andra etablerade tekniker, 

till exempel den värmedrivna absorbtionsprocessen, 

kommer att ingående behandlas i kursen. 

Olika ingenjörstillämpningar för klimatisering och 

kylteknik belyses. Det dominerande utrymmet ägnas 

så kallad komfortkyla. Liksom i kursen 

Värme-, ventilations- och luftbehandlingsteknik 

utgår man härvid från systemet; verksamhet, 

byggnad och klimathållningssystem. 


De viktigaste grundkomponenterna i en kompressordriven 

kyl- eller värmepumpprocess är förångare, 

kompressor, kondensor och strypanordning, 

därför måste dessa komponenters funktion 

och samspelet dem emellan noggrant studeras. I 

kursen definieras de viktigaste godhetstalen såsom 

till exempel köld- och värmefaktor, kompressorns 

isentropa och volymetriska verkningsgrad. 

Det visas även hur dessa godhetstal skall användas 

för att på ett mer korrekt sätt beskriva en 

anläggnings effektivitet såväl energitekniskt som 

ekonomiskt. För att optimera driften i en anlägg-


ning tillgrips olika systemlösningar, där begrepp 

som underkylning, överhettning och tvåstegskompression 

förekommer, därför behandlas konsekvenserna 

av sådana modifieringar ingående. Det 

finns även andra orsaker till att olika systemlösningar 

väljs, det kan till exempel vara val av 

indirekta kylsystem för att minska fyllnadsmängden 

av köldmedium eller att vissa systemlösningar 

är att föredra med avseende på det använda köldmediet. 

Systemlösningar för vattenburen och luftburen 

komfortkyla demonstreras. Principer för evaporativ 

och sorptiv kyla beskrivs. 

Den idag intensiva debatten om våra vanligaste 

köldmediers påverkan på ozonlagret har medfört 

restriktioner i fråga om användningen, därför utvecklas 

nya medier med annorlunda egenskaper i 

rask takt. Vad detta medför för konsekvenser för 

befintliga anläggningar och för framtida anläggningar 

och köldmedier redovisas. 

I kursen ingår en mindre konstruktionsuppgift. Tillfälle 

kommer även att ges till att, i form av studiebesök, 

se hur komponenter och anläggningar ser 

ut i praktiken. 


Kyl- och värmepumpteknik, Kompendium, Inst för 

Installationsteknik, CTH. 

Kyl- och värmepumpteknik, Exempelsamling och 

bilaga, Inst för Installationsteknik, CTH. 

Klimatisering och kylteknik, Inst för Installationsteknik, 

CTH. 

EXAMINATION 

Skriftlig tentamen, godkänd konstruktionsuppgift 

och deltagande vid studiebesök. Betygsskala TH. 

M 

VTA031 Maskinakustik 

(5,0 poäng) 

(Engineering Acoustics) 

0760 - Teknisk akustik 

Examinator: 9412 Professor Wolfgang Kropp 

Epost:wk@ta.chalmers.se 

KURSENS SYFTE 

Kursen syftar till att ge grundläggande förståelse 

för bulleralstringsprocesser och för bullerreduktionsmetoder. 

Den skall också lägga den teoretiska 

grunden för vidare studier av de fördjupningsområde 

'Vibrationer i mekaniska strukturer' och 

'Ljud och vibrationer'. 

402 


I föreläsningar och räkneövningar behandlas följande 

avsnitt. 

Bullers inverkan på människan, något om normer 

såsom skaderiskkriterier, egenskapsredovisning 

enligt EG:s maskinsäkerhetsdirektiv, m m. 

Bulleralstring och bullerbekämpningsmetoder. 

· Olika typer av bullerkällor. 

· Översikt över bullerbekämpningsmetoder. 

Primär och sekundär bullerbekämpning. 

· Identifikation av källor inkl identifikation 

grundad på olika källors karakteristik. 

Elementärt om mätmetoder. 

Teoretisk behandling av ljudfält. 

· Enfrihetsgradsystem. 

· jw-metoden. 

· Resonans och dämpning. 

· Elementärt om vibrationsisolering. 

· Vågekvationen och dess lösning för plan 

och sfärisk våg. 

· Akustiska komponenter. 

· Vågmodell och statistisk modell. 

· Mod, egenfrekvens, diffust fält. 

· Absorbenter. 

Ljudvågor i fasta media. 

· Interaktion mellan ljudfält och strukturer. 

· Ljudutstrålning, reduktionstal, kritisk frekvens, 

strålningsfaktor, enkel- och dubbelkonstruktioner. 

Ljudutbredning i kanaler. 

· Villkor för plan våg. Högre moder. Översiktligt 

om ljuddämpare. 

· Sammanfattande om indirekta bullerbekämpningsmetoder. 

I kursen ingår en laboration och en konstruktionsövning. 


Eget Kompendium på engelska (speciellt utvecklat 

för kursen) eller KTH:s 'Ljud och vibrationer'. 

EXAMINATION 


M 

XBI060 Informationskompetens M 

Obl M4/M5 

(Information Retrieval) 

0930 - Biblioteket 

Examinator: 0960 Fil.kand. Margareta Malmgren 

Scholz 

scholz@lib.chalmers.se


Poängen för kursen är inräknad i poängtalet för examensarbetet. 

KURSENS SYFTE 

Att effektivt kunna söka information samt kritiskt 

värdera och analysera de funna informationskällorna 

har blivit en allt viktigare kunskap i takt med 

att både informationsmängden och tillgängligheten 

ökat. Detta är en kunskap, som inte bara behövs 

under studietiden utan även i den framtida yrkesrollen. 

Målsättningen är att kursdeltagarna skall få bättre 

förståelse för publicerings- och informationssökningsprocessen, 

få kunskap om litteratursökningsmetodik 

och sökteknik, få bättre kunskap att utföra 

informationssökningar och kritiskt granska informationen 

samt få kännedom om referenshantering. 


Kursen består av en inledande föreläsning, där områden 

som vetenskaplig kommunikation och vetenskaplig 

publicering behandlas, liksom informationens 

struktur och organisation. 

Under två övningar på biblioteket presenteras 

tvärvetenskapliga och ämnesrelaterade databaser 

och informationssökningsverktyg. Därefter skall 

eleverna praktiskt tillämpa kunskaperna genom att 

söka information inom ett specifikt ämnesområde – 

t ex inom det påtänkta området för examensarbetet. 

Resultatet redovisas i form av en litteraturöversikt. 


IntoInfo – en vägledning i informationssökning 

(http://educate.lib.chalmers.se) 

EXAMINATION 

Aktivt deltagande i laborationerna samt godkänd 

övningsuppgift. 

Betygsskala: UG 

FÖRKUNSKAPER 

Krav: Inga speciella förkunskaper krävs. 

Rekommendation: Om tidpunkten för kursen inte 

passar med starten för examensarbetet är det bättre 

att läsa kursen innan examensarbetet påbörjas! 

403

M - Chalmers tekniska högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?