M - Chalmers tekniska högskola

Maskinteknik M
olika temperaturer och belastningshastigheter.
Systematik för materialval gås igenom för olika
materialgrupper.
KURSLITTERATUR
Bokutdrag, kompendium, övningsmaterial.
EXAMINATION
Skriftlig tentamen, fullgjord konstruktionsuppgift.
Betygsskala: TH
FÖRKUNSKAPER
Materialsfysik M, Metalliska material M och
Polymera material.
M
MMK210 Hopfogningsteknik
(5,0 poäng) M4
(Joining technology)
0712 – Metalliska konstruktionsmaterial
(från 2001-07-01, Materialteknik)
Examinator: 2655 Professor Birger Karlsson
KURSENS SYFTE
Kursen syftar till att ge blivande materialtekniker
samt konstruktörer och produktionstekniker kunskaper
om utformning av svets- och limförband med
avseende på material och fogningsmetod. En viktig
del av kursen utgörs av kopplingen till produktionsmetod
och funktion hos den färdiga produkten.
KURSENS INNEHÅLL OCH ORGANISATION
Kursen i hopfogningsteknik innehåller fem olika
områden: Fogningsmetoder för mekaniska strukturer,
svetsmetoder, svetsmetallografi, dimensionering/konstruktion
och svetssimulering.
Fogningsmetoder för mekaniska strukturer:
Fogning i tjocka och tunna komponenter, relation
till komplicerade strukturer som fordonskarosser,
kombinationsfogning, produktionseffektivitet, behov
av lastfördelning och energiupptagning i färdiga
konstruktioner.
Svetsmetoder: Olika fogningsmetoder och deras
relation till konstruktioner/komponenter. Viktiga moment
är tillförd energi, bindningssätt, värmeledning,
strukturuppkomst och resulterande egenskaper,
smältbadsreaktioner. Elektrodval, svetsgeometrier,
regelverk, standarder, svetskonstruktion, svetsplanering,
svetsekonomi, svetsning av olika materialtyper
behandlas också.
Svetsmetallografi: Svetsbarhet, fasomvandlingar,
uppkommande strukturer och egenskaper hos
svetsgods och värmepåverkade zoner i olika materialtyper.
Uppkomst av inre spänningar, deforma-
381
tioner, försprödningsreaktioner samt sätt att undvika
dessaa . Svetsning av olika typer av stål, lättmetaller
m.m.
Dimensionering/konstruktion: Hållfasthetsmässiga
aspekter på svetsförband. Utmattningsdimensionering.
Normer för dimensionering.
Svetssimulering: Datorbaserade svetssimuleringar.
Inverkan av geometri, svetseffekter, materialegenskaper
m.m. på temperaturcykler, spänningsfördelning
och fasomvandlingar. Lösande av Rosenthalekvationerna
med MATLAB, programpaketet
SYSWELD.
Laborationerna omfattar svetsmetoder och svetsmetallografi.
Konstruktionsövningar innefattar värmeledningsproblem
med MATLAB-användning
samt demonstrationer med programpaketet SYS-
WELD.
KURSLITTERATUR
K. Easterling: Introduction to the Physical Metallurgy
of Welding, 2 nd ed., Butterworth-Heinemann,
Oxford, 1993.
Kompendier, Övningsmaterial.
EXAMINATION
Skriftlig tentamen, fullgjorda laborationer och godkänd
konstruktionsuppgift.
Betygsskala: TH
FÖRKUNSKAPER
Krav: M2:s kurser eller motsvarande.
M
MPM051 Kompositmaterial
(5,0 poäng)
(Composite Materials)
0715 - Polymera material
Examinator: 9331 Bitr. prof. Rodney Rychwalski
Epost: rodney@polymm.chalmers.se
KURSENS SYFTE
Att överföra vår kunskap och entusiasm och att
motivera Dig att utforska kompositmaterial för att få
en djupare förståelse av dessa material och dess
framtidsutsikter. Speciellt anvädningsområden &
dimensionering, materialstruktur & beståndsdelar,
tillverkning, kompositmekanik, egenskaper & prestanda
och relationer mellan dessa kommer att vara
i fokus. Denna kurs kommer att vara till stor hjälp
för teknologer med framtida arbeten som ingenjörer
eller forskare