22.08.2013 Views

M - Chalmers tekniska högskola

M - Chalmers tekniska högskola

M - Chalmers tekniska högskola

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Maskinteknik M<br />

Följande laborationer planeras: metallografisk analys,<br />

brottstudier av keramiska material/kompositmaterial,<br />

karakterisering och utvärdering av beläggning.<br />

En mindre seminarieuppgift skall genomföras.<br />

KURSLITTERATUR<br />

Kompendium och textutdrag.<br />

EXAMINATION<br />

Skriftlig tentamen. Betygsskala: TH. Fullgjorda laborationer<br />

samt mindre seminarieuppgift.<br />

M<br />

MMK180 Materialfysik M<br />

(3,0 poäng),Obl M1<br />

(Physics of Materials)<br />

0712 - Metalliska konstruktionsmaterial<br />

Examinator: 9583 Professor Uta Klement<br />

KURSENS SYFTE<br />

Kursens syfte är att introducera lagar som bestämmer<br />

mekaniska, kemiska, elektriska, magnetiska<br />

och optiska egenskaper gällande för fast materia<br />

samt ge en beskrivning av den fasta materiens<br />

uppbyggnad. Grundläggande termodynamiska<br />

samband skall tillämpas på fast materia. Kursens<br />

mål är att ge en förberedelse för studier i material<strong>tekniska</strong><br />

ämnen.<br />

KURSENS INNEHÅLL OCH ORGANISATION<br />

Kursen innehåller föreläsningar, övningar och laborationer,<br />

d v s arbete med ett datorprogram som<br />

skall illustrera och underlätta förståelse av elektronstruktur,<br />

kristallstruktur, defekter samt fasdiagram.<br />

I Materialfysikkursen kommer vi att gå i genom:<br />

elektronstruktur hos metaller, isolatorer och halvledare;<br />

kemisk bindning i fasta material; kristallin<br />

struktur och möjliga defekter; metoder att undersöka<br />

materials struktur; diffusion (atomers vandring<br />

i fast materia samt dess mekanism). Vidare kommer<br />

vi att ge en introduktion till fasjämvikter (termodynamik)<br />

och fasdiagram. Slutligen kommer termiska,<br />

elektriska, magnetiska och optiska egenskaper<br />

för fasta material att diskuteras.<br />

Obs: Föreläsningarna är på engelska!<br />

KURSLITTERATUR<br />

W.D. Callister: Materials Science and Engineering -<br />

an Introduction, 5th edition, John Wiley & Sons<br />

Inc., 2000.<br />

380<br />

D.R. Gaskell: Introduction to metallurgical thermodynamics,<br />

McGraw & Hill, Hemisphere Publishing<br />

Corporation, USA, 1981.<br />

Kompletterande material såsom kompendium,<br />

instuderingsfrågor kompendium och kurs-PM.<br />

EXAMINATION<br />

Skriftlig tentamen. Godkänd laboration krävs för<br />

slutbetyg. Betygsskala: TH.<br />

M<br />

MMK200 Konstruktionsmaterial<br />

(5,0 poäng) M3<br />

(Engineering Materials)<br />

0712 – Metalliska konstruktionsmaterial<br />

0715 – Polymera material<br />

(från 2001-07-01, Materialteknik)<br />

Examinator: 2655 Professor Birger Karlsson<br />

KURSENS SYFTE<br />

Kursens syfte är att ge insikt i olika materialgruppers<br />

egenskaper och användbarhet. Kursen<br />

bygger på och tillämpar de principer som genomgåtts<br />

i Materialfysik M1, Metalliska material M2 och<br />

Polymera material M2. Kursen syftar också till att<br />

vara en grund för andra teknikämnen inom M4<br />

utanför det egentliga materialblocket.<br />

KURSENS INNEHÅLL OCH ORGANISATION<br />

Kursen omfattar olika struktur- och egenskapsrelationer<br />

samt egenskapsprofiler hos viktiga konstruktionsmaterial,<br />

såväl metaller och metallbaserade<br />

system som termoplaster, härdplaster och gummi.<br />

Kursens första hälft rörande metalliska konstruktionsmaterial<br />

innehåller följande avsnitt: Härdbarhet<br />

och härdbarhetskarakterisering. Värmebehandlingar.<br />

Inre spänningar. Formdistorsion i samband<br />

med värmebehandlingar. Olika härdningsmekanismer.<br />

Ythärdning. Sprödhet och brottmekanismer.<br />

Olika materialgrupper som låg- och höglegerade<br />

stål, seghärdningsstål, rostfria stål, höghållfasta<br />

stål, lättlegeringar på Al- och Mg-bas, hårdmaterial,<br />

titanlegeringar och gjutlegeringar.<br />

Kursens andra hälft inleds med avsnitt om polymerisation<br />

och polymerisationsprocesser. Därefter<br />

beskrivs olika egenskapsprofiler för konstruktionstermoplaster<br />

och högtemperaturplaster. Flytande<br />

kristallpolymerers struktur- och egenskapsrelationer<br />

genomgås. Vidare behandlas härdplaster,<br />

gummimaterial och termoplastiska elaster.<br />

En viktig del av kursen är hur egenskaperna påverkas<br />

av olika tillverkningssätt, behandlingsmetoder<br />

och användningssituationer som exempelvis

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!