Övervakning i arbetslivet - Kontroll av de anställdas Internet- och e ...

More documents

Recommendations

Info

En arbetsgivare kan även utan samtycke få behandla personuppgifter efter en intresseavvägning om det är nödvändigt för att kunna tillgodose ett berättigat intresse och intresset av att behandla uppgifterna är större än den anställdes intresse av att uppgifterna inte behandlas. Utfallet av intresseavvägningen måste avgöras efter en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Vid bedömningen kan man bland annat ta hänsyn till för vilket ändamål behandlingen ska utföras, vilken verksamhet som bedrivs, eventuella överenskommelser som finns i kollektivavtal och vilken information arbetstagarna har fått enligt PuL. Det har självfallet även mycket stor betydelse vilket område kameran bevakar. Kameraövervakning av arbetet kan av många upplevas som särskilt obehaglig. För att sådan övervakning ska vara tillåten krävs därför mycket starka skäl. När ändamålet är de anställdas säkerhet krävs att det är fråga om en arbetsplats med hög riskfaktor för att kameraövervakningen ska vara tillåten. Exempelvis arbetsplatser som ofta utsätts för rån eller där riskfylld produktion pågår. Även i sådana fall kan dock de angivna ändamålen ofta tillgodoses på andra, mindre ingripande sätt, än genom kameraövervakning. Information I lagen om allmän kameraövervakning finns en bestämmelse om att upplysning om allmän kameraövervakning ska lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat verksamt sätt. Enligt Datainspektionens mening sträcker sig PuL:s krav på information längre än kravet på upplysning om kameraövervakning i lagen om allmän kameraövervakning. Det räcker därför inte att endast sätta upp skyltar i de utrymmen där kameraövervakning bedrivs, vilket var fallet hos några av arbetsgivarna i denna studie. Arbetsgivaren måste dessutom på lämpligt sätt informera de anställda enligt 23-25 §§ PuL. Informationsskyldigheten innebär i detta fall bl.a. att upplysning om ändamålet med övervakningen och hur länge uppgifterna bevaras måste lämnas. Sådan information kan exempelvis lämnas i samband med nyanställning eller när kamerorna sätts upp. Informationen bör även finnas i personalpärmen och/eller på intranätet. 25
7. Jämförelser med erfarenheter från det tidigare projektet Vid Datainspektionens granskning 2002 undersöktes inte användningen av biometriska uppgifter och kameraövervakning. Några jämförelser i dessa delar är därför inte möjliga att göra. De jämförelser som görs nedan avser därför enbart Internet- och e-postanvändning. I det föregående projektet uppgav ca hälften av arbetsgivarna att det förekom någon form av kontroller av de anställdas Internet och e-postanvändning. Av svaren i den nya enkätundersökningen att döma förekom det någon form av kontroll av anställdas Internetanvändning hos drygt 40 procent av arbetsgivarna och kontroll av e-postanvändning hos ca 15 procent av arbetsgivarna. Vid en jämförelse med svaren i det tidigare projektet finns det ingenting som tyder på att arbetsgivarnas övervakning av de anställdas Internet- och e-postanvändning skulle ha ökat. Liksom tidigare skedde kontrollen ofta av säkerhetsmässiga och tekniska skäl och, på förekommen anledning, för att utreda misstanke om brott. Att motverka surfning på oetiska webbplatser angavs numera betydligt oftare som kontrolländamål. I den tidigare undersökningen uppgav inte någon arbetsgivare att de kontrollerade Internetanvändningen för att övervaka vad den anställde gjorde på sin arbetstid. Detta ändamål angavs nu i två av fallen. Kontrollen skedde liksom tidigare i första hand genom kontroll av logg- filer. Loggen kunde i de flesta fall knytas till enskild individ genom IP-adress/användar-ID. Det var ovanligt att information i cookies användes för att följa upp surfande. Undersökningen utvisade att arbetsgivarna fortfarande inte använde någon särskild programvara för att kontrollera de anställdas e-post- och Internetanvändning, annat än s.k. standardverktyg för logganalys samt antivirusprogram. Arbetsgivarnas riktlinjer De flesta arbetsgivare som utförde kontroller hade utarbetat riktlinjer för de anställdas Internet- och e-postanvändning. Av enkätsvaren framgick att nästan hälften av de arbetsgivare som utförde någon form av kontroll av arbetstagarnas Internetanvändning saknade riktlinjer för hur denna kontroll skulle ske. I e-postfallet saknades sådana regler i 20 procent av fallen. 26
Page 1 and 2: Övervakning i arbetslivet Kontroll
Page 3 and 4: 7. Jämförelser med erfarenheter f
Page 5 and 6: 2. Sammanfattning De flesta arbetsg
Page 7 and 8: Vad gäller den kameraövervakning
Page 9 and 10: om det finns en anknytning mellan d
Page 11 and 12: De rutiner som arbetsgivarna tillä
Page 13 and 14: Den förste arbetsgivaren gjorde in
Page 15 and 16: de fall dennes e-posttrafik förors
Page 17 and 18: Angående avsaknad av regler och ko
Page 19 and 20: Ett annat förekommande fel var att
Page 21 and 22: 5. Biometriska uppgifter 5.1. Enkä
Page 23 and 24: En arbetsgivare får behandla biome
Page 25: 6.3. Datainspektionens synpunkter A
Page 29 and 30: var vanligt att arbetsgivare inte u
Page 31 and 32: Exempel: Det är inte tillåtet att
Page 33 and 34: hand försöka åstadkomma rättels
Page 35 and 36: Karolinska Institutet Kirunabostäd
Page 37 and 38: Polismyndigheten i Norrbotten Polis
Page 39 and 40: 1. a) Finns det regler för den ans
Page 41 and 42: 13. a) Finns det regler för den an
Page 43 and 44: 25. a) Registreras biometriska uppg
Page 45 and 46: 39. Finns det någon facklig övere

Övervakning i arbetslivet - Kontroll av de anställdas Internet- och e ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?