Sandin skolan barnet och samhället

More documents

Recommendations

Info

kobran, nallen och majjen barn tillskrivs emotionella och intellektuella kompetenser som kan lösa framtidens problem. Samtidigt omformuleras kraven och förväntningarna på barnen. Barnen – medborgarna – skall delta i planeringen av sin skolutbildning och kanske till och med i styrelsen av sina skolor. De skall dessutom kunna fungera som medvetna konsumenter och samhällsanalytiker. Kompetensutvecklingen måste dock börja tidigt. Blivande föräldrar får genom vetenskapliga rapporter och debattartiklar i pressen veta att de ska låta sina barn lyssna på musik i fosterstadiet för att utveckla deras musiktalang. Spädbarnets kompetens är också högre än vi tror säger andra, psykologiska experter. Inlärningen kan börja allt tidigare. Det gäller att utveckla och ta tillvara barnets förmåga. Detta understryks av att den nya läkarvetenskapen gör det möjligt att i ökad utsträckning välja vilka barn som skall få födas. Barn med medfödda brister kan diagnostiseras i fosterstadiet och aborteras. Normalitetskraven förändras och kan ställas snävare med hjälp av ny vetenskap. Under barnets århundrade 1900 -talet kom så barndomens innebörder att omvandlas i flera led. Vi har avlägsnat oss från det förra sekelskiftets romantiska dröm om den idylliska barndomen – en lång kravlös barndom som mest av allt liknade ett långt sommarlov i Astrid Lindgrens Bullerbyn. Den ideologin formades i kontrast till arbetarbarnens hårda verklighet och korta barndom. Den var till en början en byggsten i den svenska nationalismen och ingick i liberala och konservativa ambitioner att med statliga och frivilliga initiativ förbättra människors verklighet. Den var en del av den sociala ingenjörskonsten och blev senare en del av folkhemsideologin. Denna utveckling skapade i sin tur de professionella barnavårdarna som återigen kom att förändra barndomens innebörd. Nu gäller andra villkor och en annan barndom. Det schemalagda barnet – det vetenskapligt planerade barnet är en barndom skapad av yrkesaktiva föräldrar och en kår av barnavårdare och barnexperter. Därmed förändras också barndomens själva innebörd: att vara barn är inte bara att finnas till, att vara. Att vara barn blir istället det stora livsprojektet. Så skönjer vi konturerna i vår tids barndom, ett barn som delar vuxenvärldens erfarenheter genom media och som lär sig vuxenbeteende och de koder som gäller i vuxenvärlden genom sin delaktighet i institutioner utanför hemmet. Det är en barndom fylld av prestationskrav och förväntningar. För att lyckas måste man börja tidigt. Denna nya barndomssyn förutsätter också en ny typ av förälder, den pedagogiskt medvetne ansvarsfulle och planerande modern och fadern, på samma sätt som den oskyldiga romantiska barndomen under 1800 -talet förutsatte en ny moderlighet. Och barndomen förändras från en period som man borde passera igenom så fort som möjligt till en mänsklighetens idealtillstånd. 68
skolan, barnen och samhället i ett historiskt perspektiv Berättelse rörande Götegorgs stads folkskoleväsende 1865. (Göteborg 1866) Boëthius, U. 1989 : När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot »smutslitteraturen« i Sverige 1908 –1909, Gidlunds. Stockholm. Donzelot, J. 1997: The Policing of Families. John Hopkins University Press. London. Hendrick, H. 1994: Child Welfare England 1872 –1989. Routledge. London. Hultqvist, K. 1990 : Förskolebarnet. En konstruktion för gemenskapen och den individuella frigörelsen: en nutidshistorisk studie om makt och kunskap i bilden av barnet i statliga utredningar om förskolan. Symposium. Stockholm. Lasch, C. 1977: Haven in Heartless World. The Family Besieged. Basic Books, Inc., Publishers. New York. Lagerlöf, S. 1981: Nils Holgersson underbara resa genom Sverige. Bonniers AB. Stockholm. Lindgren A. 1997: Rasmus på luffen. Stockholm. Referenser Näsman, E. 1992: »Individualization and Institutionalization of Childhood in Present-Day Europa«. Stockholm Research reports in Demography nr 74, Stockholms Univ Demography Unit. Stockholm. Platt, A. 1969 : The Child Savers. The Invention of Delinquency. The University of Chicago Press. Chicago. Sandin, B. 1986: Hemmet, Gatan, Fabriken eller Skolan. Folkundervisning och barnuppfostran i svenska städer 1600 –1850. Diss. Arkiv förlag. Lund Sandin B. 1992: »Barndommen, skolan og kulturen, Teoretiska og empiriska perspektiver på folkundervisning i Sverige 1600 – 1900«. I: Takten, Takten, Pass På Takten. Studier i den offentlige oppdragelsens historie, ed. Aasen Petter och Telhaug A O. Gyldendal. Oslo. Zelizer, V. A. 1985: Pricing the priceless child. The changing social value of children. Basic Books. New York. 69
Page 1 and 2: Skolan, barnen och samhället i ett
Page 3 and 4: skolan, barnen och samhället i ett
Page 13: skolan, barnen och samhället i ett

Sandin skolan barnet och samhället

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?