Sandin skolan barnet och samhället
Sandin skolan barnet och samhället
Sandin skolan barnet och samhället
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>skolan</strong>, barnen <strong>och</strong> <strong>samhället</strong> i ett historiskt perspektiv<br />
I arbetet Pricing the Priceless Child visar den amerikanska sociologen<br />
Vivianne Zelizer hur konflikten mellan det nyttiga <strong>barnet</strong> <strong>och</strong> det onyttiga<br />
gestaltades i en rad exempel från sekelskiftets USA. Hennes resonemang<br />
är av betydelse för förståelsen av den svenska utvecklingen. Konflikten<br />
mellan de olika barndomarna kom enligt Zelizer till synes i försäkringsfrågor,<br />
i frågor som rörde adoption av barn <strong>och</strong> frågor som gällde ersättning<br />
vid barns dödsfall. Barnarbetskraft värderades traditionellt i ekonomiska<br />
termer när det gällde t.ex. adoptionen av barn. Den ekonomiska<br />
nyttan avgjorde att man främst var intresserad av pojkar i arbetsför ålder,<br />
hellre än flickor. Den nya barndomssynen som också kommer till uttryck<br />
i Sverige vändes nu mot en sådan värdering av barns nytta. I Sverige diskuterades<br />
<strong>och</strong> förbjöds utauktioneringen av fattiga <strong>och</strong> föräldralösa barn.<br />
I realiteten hade bruket redan upphört, men förbudet åskådliggör ett nytt<br />
förhållningssätt. Nu skulle barn tas om hand för sin egen skull, inte för<br />
sin nyttas. Temat i Astrid Lindgrens bok Rasmus på luffen kan illustrera<br />
den nya barndomssynen. Boken handlar om en liten barnhemspojkes förtvivlan<br />
över att ingen ville adoptera honom. De som kom för att hämta<br />
barn hade bara ögon för flickor med lockigt hår. Pojkar som Rasmus<br />
med rakt hår var ingen intresserad av. Hade boken beskrivit förhållanden<br />
några årtionden tidigare hade det sannolikt varit Rasmus – den framtida<br />
drängen – som först adopterades. Situationen var inte endast litterärt<br />
konstruerad. 1920 klagade t.ex. föreståndaren för en barnavårdsbyrå i en<br />
liten stad utanför Stockholm på att det var ont om adoptivföräldrar till<br />
pojkar. Flickorna däremot räckte inte för att förse alla hugade intressenter.<br />
Liknande förändringar sker, enligt Zelizer, i synen på hur föräldrar<br />
skulle ersättas när ett barn avled i olycksfall. Skulle man värdera förlusten<br />
i förhållande till hur mycket pengar barn tjänade före det flyttade hemifrån<br />
eller i förhållande till förlusterna av känslomässiga värden. Frågan<br />
väcktes om barn egentligen hade något värde i ekonomiska termer. Den<br />
positiva bilden av <strong>barnet</strong> som en känslomässigt värdefull person hade<br />
kring sekelskiftet sin negativa motpol – hotbild. Det vanartiga, det farliga<br />
<strong>barnet</strong> drev omkring på gatan utanför vuxenvärldens kontroll <strong>och</strong> uppsikt,<br />
eller på sin höjd under sedligt försummade mödrars <strong>och</strong> mäns bristfälliga<br />
vård. När alltfler barn ur skilda samhällsklasser rymdes i samma institution<br />
blev skillnaderna mellan barnen synliga. Skillnaderna mellan olika<br />
barndomsvärldar blev dramatisk <strong>och</strong> påtaglig när hungriga, sjuka barn<br />
skulle sitta sida vid sida med barn med vattenkammat hår – iakttagna av<br />
en allt mera professionell yrkeskår – folkskollärarna, som hade ett intresse<br />
<strong>och</strong> personligt engagemang i att påtala skillnaderna mellan barnen. Inte<br />
bara motsträvigheten mot att gå i <strong>skolan</strong> <strong>och</strong> konflikten mellan <strong>skolan</strong> <strong>och</strong><br />
hemmen kom till synes utan också barnens andra brister. Sjukdomar, avvikelser<br />
av fysisk <strong>och</strong> psykisk <strong>och</strong> inte minst moralisk art uppmärksammades.<br />
Skolans uppgift att vara en skola för alla barn var inte alldeles<br />
enkel att genomföra.<br />
61
Change language