Sandin skolan barnet och samhället

More documents

Recommendations

Info

kobran, nallen och majjen riska förändringar nämligen som konsekvenser av medvetna och genomtänkta strategier utformade av stora män i det förflutna. Just då det gäller institutioner för barn – skolor, barnhem – är denna typ av historieskrivning påfallande. Utvecklingen förefaller allt som oftast utvecklas ur ideologiska ställningstaganden snarare än i politikens och den sociala historiens komplexa sammanhang. Dessa institutioner är enligt en sådan historieskrivning resultatet av välmenande reformatorers omsorg om de små och värnlösa och en konsekvens av en ambition att sprida kunskap. Det är också mera sällan man lyfter fram det mot utvecklingen motstridiga, det motsägelsefulla och irrationella. Då det gäller skolan är det också mera sällan som man i beskrivningen av det förflutna betonar skolans socialpolitiska betydelse. En sådan forskning har emellertid under de sista årtiondena givit en ny bild av hur utbildningssystemets utveckling förhåller sig till välfärdens organisation och hur den både formas av sociala strukturer och i sin tur skapar andra processer. Utbildningssystemet deltar i omgestaltandet av genusrelationer och relationerna mellan generationerna. Det är med dessa utgångspunkter den här artikeln kommer att presentera förändringsprocesser i skolans historia samt diskutera hur synen på barn och föräldrar har förändrats som en konsekvens av bl.a. skolväsendets utveckling. Min berättelse kommer att ta oss från det tidiga 1800 -talets stökiga stadsmiljöer och pedagogiska reformiver till det sena 1900 -talets fokus på föräldraskap samt på barns förmåga och kompetens. Den tidigmoderna sociala ordningen Samhällsomvandlingen under 1700 -talets slut och 1800 -talets början var dramatisk. På landsbygden innebar den genombrottet för en ny ekonomisk och social ordning som i sin tur banade vägen för den industriella revolutionen under 1800 -talets slut. Omvandlingen påverkade inte bara landsbygden utan också städerna. I städerna stod skolan och fattigvården i centrum för den omfattande diskussionen om hur samhället borde organiseras. Städernas tillväxt aktualiserade en rad problem bl.a. genom att många människor som inte kunde försörja sig på landsbygden flyttade dit. Dödligheten var emellertid så pass stor att många städer endast växte långsamt, trots en stor inflyttning från landsbygden. De lägre samhällsklasserna levde under extremt svåra sanitära och materiella förhållanden, som dessutom förvärrades av de osäkra arbetsvillkoren i manufakturer och hantverk. Det grundades vid den här tiden en hel rad institutioner – fattigskolor, friskolor, katekesskolor – enskilda och offentliga för att ta om hand de barn som lämnades utan sina föräldrar. Som under tidigare epoker gällde problemen även de barn som hade någon eller båda av sina föräldrar i livet. Det högre skolväsendet dvs. trivialskolorna kom därför att präglas av fattiga barn liksom tidigare under 1600 -talet. Alldeles 56
skolan, barnen och samhället i ett historiskt perspektiv okontroversiellt var inte detta. Redan under 1700 -talet hade man tidvis fört en intensiv diskussion kring behovet av ett skolväsende som svarade mot den framväxande borgerlighetens intressen. Helt konsekvent förekom då också förslag om att utestänga de fattigare eleverna. Dessa förslag hade utvecklats till fullo i samband med uppfostringsdebatterna vid 1800 -talets början då den av Kungl. Maj:t tillsatta kommittén år 1817 slog fast att det var en fundamental skillnad mellan den bildning som söktes av barn ur medel- och ämbetsmannaklasserna och den undervisning som skulle erbjudas de fattigare samhällskiktens barn. Uppfostran av underklassens barn var, enligt kommittén en polisfråga och ett fattigvårdsärende. Skolorna var utformade på olika sätt. En del var uppenbart och direkt avsedda att komplettera barnens bristfälliga moraliska fostran, medan andra dessutom syftade till att hålla barnen från gatorna. Inom det offentliga skolväsendet inskränkte man sommarferier och helglov för att minska riskerna med för mycken ledighet. Det förekom också förslag om att ge bidrag till fattiga mödrar, som är belysande i de här sammanhangen. Bidragen var tänkta att ersätta moderns och barnens arbetsinkomster och skulle delas ut i förhållande till antalet barn. Härigenom skulle mödrarna få möjlighet att ge sina barn en moraliskt tillfredställande fostran. Detta förslag ställdes under 1790 -talet. Under mitten av 1800 -talet grundades i storstäderna också småbarnsskolor för barn i åldrarna 3–6. De var avsedda för barn vars mödrar arbetade, och som enligt tidens debatt annars lämnades ensamma hemma eller drivande på gatorna. I Stockholm var barnarbetet begränsat men kvinnoarbetet var tidvis omfattande. Kvinnorna hade därför svårigheter med att ta hand om sina barn och samtidigt arbeta för sitt uppehälle. Skolan utgjorde en lösning på detta problem. Samtidigt hade de lite äldre barnen svårt att få anställning i fabriker och hantverk. Det blev än värre när Stockholmsindustrin brakade ihop vid 1800 -talets början och även kvinnorna ställdes utan arbete. I andra städer kunde barnarbetet hålla barnen från gatorna, men den moraliska fostran måste ges i speciella skolor. Det grundades därför skolor vid de olika fabrikerna, och barnen fick efter arbetet delta i undervisning i katekes och läsning. De barn som inte kom till skolan avvisades från arbetet och sin försörjning. Till övriga skolor lockades barnen med mat, kläder och i en del fall också med pengar. Dessa var delvis tänkta som bidrag eller ersättning för det inkomstbortfall som uppstod till följd av barnens skolgång. Barn som går i skolan kan ju varken arbeta eller tigga. Skolväsendet beskrevs under det tidiga 1800 -talet som ett av fattigvårdens främsta arbetsområden. Skolan sågs nu närmast som ett medel att utrota tiggeriet och inte som under 1600 -talet som ett sätt att organisera tiggandet. Bland fattigvårdens andra åtgärder, vid sidan om skapandet av ett skolväsende, kan man t.ex. notera förbuden för barnfamiljer med endast en försörjare att flytta in till Stockholm. Tiggeriet sågs som ett uttryck för ett djupare moraliskt problem i samhället. Ett problem vars rötter stod att finna i familjerna, menade man. 57
Page 1: Skolan, barnen och samhället i ett
Page 5 and 6: skolan, barnen och samhället i ett
Page 15: skolan, barnen och samhället i ett

Sandin skolan barnet och samhället

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?