Sandin skolan barnet och samhället
Sandin skolan barnet och samhället
Sandin skolan barnet och samhället
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>skolan</strong>, barnen <strong>och</strong> <strong>samhället</strong> i ett historiskt perspektiv<br />
Industri<strong>samhället</strong>s formering …<br />
Skolmyndigheterna engagerade sig under 1870 -talet starkt i frågan om<br />
ett förbud mot det industriella barnarbetet som berörde barn under 12 års<br />
ålder. Barnarbetet avvecklades visserligen, men inte till följd av den debatten,<br />
utan som ett resultat av att den tekniska utvecklingen gjorde barn<br />
ointressanta som arbetskraft i industrin. Men det innebar inte automatiskt<br />
att barnen kom till <strong>skolan</strong>. De deltog nu på andra sätt i familjernas försörjning<br />
– samlade kol, högg ved, sprang ärenden m.m. De större städernas skolmyndigheter<br />
engagerade sig starkt i barnarbetslagstiftningen med syfte att<br />
begränsa denna typ av arbeten <strong>och</strong> barns kringdrivande på gatorna. Barns<br />
plats skulle vara i <strong>skolan</strong>. Med den nya skollagstiftningen under 1800 -talets<br />
senare del infördes också ett reellt skoltvång mellan 7 <strong>och</strong> 12 års ålder.<br />
Barnen blev tvungna att vistas i <strong>skolan</strong> under en bestämd del av sin uppväxt.<br />
Skolan framställdes som alternativet till en uppväxt i synd <strong>och</strong> elände på städernas<br />
gator <strong>och</strong> torg <strong>och</strong> i familjens sköte. Skolväsendets utveckling karaktäriserades<br />
på det här sättet mycket starkt av behoven av att sysselsätta<br />
barn. Hur detta behov definierades var dock helt <strong>och</strong> hållet beroende av hur<br />
man såg på de sociala miljöer som fattiga barn levde i. Det var inte enbart<br />
ett reellt problem, utan också ett kulturellt. Arbetarbarnen uppfattades<br />
som sysslolösa av vissa observatörer i de högre samhällsklasserna, oavsett i<br />
vilken utsträckning de verkligen deltog i familjernas försörjning.<br />
Det är svårt att se någon anknytning mellan <strong>skolan</strong> <strong>och</strong> industrialiseringens<br />
krav på tekniska kunskaper. Fabriksväsendet hade inget behov av<br />
skolorna, utan snarare var det så att de behövdes för att fylla ut barnens<br />
väntan på arbete med ett för barnens »bestämmelse« användbart innehåll.<br />
Det är inte heller så att skolorna direkt kan relateras till ett intresse av att<br />
disciplinera arbetskraften för nya produktionsbetingelser. Skolsystemet<br />
expanderade vid 1800 -talets början starkt främst under de perioder då<br />
fabriksproduktionen var på tillbakagång <strong>och</strong> då efterfrågan på arbetskraft<br />
var begränsad eller minskade. Under 1800 -talets senare hälft utökades<br />
antalet årskurser i <strong>skolan</strong> på ett sätt som svarade mot behoven att sysselsätta<br />
barnen. Det finns också exempel på att utökandet av den dagliga<br />
skolgången, genom att man införde övningsämnen som t.ex. slöjd, var ett<br />
uttryck för en vilja att hålla barnen från gatorna på eftermiddagarna. Det<br />
är därför inte behoven av speciella <strong>och</strong> nya färdigheter <strong>och</strong> kunskaper<br />
59
Change language