Energimyndigheten slutrapport 2

Forskningsprogram
Energiforskningsprogrammet
2006 - 2010
Total kostnad
25 314 000
SEK
Avslutat
Tidplan, förväntade delrapporter
2006-10-01 - 2011-03-31
Universitet/Högskola/Företag
Swerea KIMAB AB
AB Sandvik MT
AGA AB (Linde Group)
Fagersta Stainless AB
Outokumpu Stainless AB
Outokumpu Stainless Oy
Outokumpu Stainless Tubular
Products
SSAB EMEA
Adress
Drottning Kristinas väg 48, 114 28 Stockholm
Projekt
43027 Energibesparing genom snabbare
värmning och glödgning Pågående
Avdelning/Institution
Fullständigt namn och E-post till forskningsledare/kontaktperson
Tobias Olli, tobias.olli@swerea.se
Slutrapport, namn och förlag
Energy Savings by More Rapid Reheating and Annealing,
Jernkontorets forskning, serie TO43
Sammanfattning
Uppnådda huvudresultat
Projektet har undersökt nya energibesparande värmnings- och glödgningsprocesser som kan
användas vid tillverkning av stål. Brännartekniker som har utvärderas är konventionella, Oxyfuel,
flamlös Oxyfuel och flamkontakt brännare, s.k. DFI. Projektet har baserats på försök i
pilotanläggningar och driftsförsök i tillverkningsprocessen. Fokus har legat på möjligheterna att öka
produktionshastigheter med bibehållna materialegenskaper, utan att påverka senare processteg som
exempelvis betning. Från resultaten av experimenten har statistiska modeller utarbetats. Betning av
glödgade prover genomfördes elektrolytiskt (neolyt) och i blandsyra (HNO3/HF).
Glödgning och betning utfördes både i pilotskala och i produktionsförsök. Försök i en
pilotglödningsugn vid AGA AB (Linde Group) och en pilotbetningsanläggning vid Swerea KIMAB
har använts parallellt med produktionsförsök, enligt Fig. 1. Material producerades i produktion för
att sedan användas till glödgnings- och betningsförsök vid pilotanläggningarna.
Produktionsmaterial från senare steg i processkedjan användes som referenser vid jämförelser med
utvärderade material i pilotförsöken. Material som ej glödgades i tillverkningsprocessen kallades Amaterial
och användes till pilotglödgningsförsöken vid AGA AB (Linde Group). B-material
glödgades i produktionsugnarna och användes till försök i pilot-betningsanläggningen vid Swerea
KIMAB. Betade material från pilotanläggningen jämfördes sedan med produktionsfärdiga material
(C) från produktionsförsöken. Ett antal olika brännare användes vid undersökningarna, flamlös

oxyfuel, oxyfuel, flamkontakt brännare (DFI) samt konventionella brännare. Vattenhalten för
konventionella brännare låg runt 15 mol % och de högre vattenhalterna runt 50 mol %.
Fig. 1, Industri- och pilotförsök genomfördes parallellt under projektet (vänster) samt principskiss över valsnings-,
glödgnings- och betningsprocessen (höger).
De undersökta materialen i detta projekt är redovisade i Tabell 1. Ett väldigt brett sortiment av
stålsorter, som kolstål, austenitiska, ferritiska och duplexa (ferritisk-austenitisk), undersöktes i
projektet och även i olika applikationer. Både varm- och kallvalsade stålsorter undersöktes
tillsammans med material för ämnesvärmning, så kallade slabs.
Tabell 1, Undersökta material.
* CR = kallvalsad, HR = varmvalsad, C = Cold finish, H = Hot finish.
** SMT = Sandvik Materials Technology, FSAB = Fagersta Stainless AB, OSTP = Outokumpu Stainless Tubular
Products.
Dimension
[mm]
Tjocklek
[mm] Typ
Stålsort Finish* Tillverkare**
304L HR FSAB Ø 5.6 Tråd
304L CR OSTP Ø 90 2.0 Svetsade rör
304L C SMT Ø 25.0 2.4 Rör
Sanicro 28 C SMT Ø 33.2 3.5 Rör
SAF 2507
430
304
304
309L
309L
2205
FEP01
H
CR
CR
HR
CR
HR
CR
CR
SMT
Outokumpu Tornio
Outokumpu Tornio
Outokumpu Avesta
SMT
SMT
Outokumpu Nyby
SSAB EMEA
Ø 33.2 2.9
1.0
0.69
4.0
0.85
3.0
1.8 / 2.1
1.16
Rör
Band
Band
Band
Band
Band
Band
Band
780DP CR SSAB EMEA 1.60 Band
Kolstål Gjuten SSAB EMEA 100 x 100 20 Slabs
304 Gjuten Outokumpu Avesta
Sandvik Heating
105 x 65 20 Slabs
Nikrothal N60 Gjuten Technology AB 100 x 100 20 Slabs
Material till produktions- och pilotförsöken producerades i produktionslinjerna vid de deltagande
företagen. Uttag av material i produktionslinjen medför att processförändringar måste göras. Detta
kan leda till produktionsstörningar, produktionsbortfall och även processtopp. Även om det inte är
så stora volymer av material som behövs för pilotförsöken så medför materialuttagen ofta att större
mängder material måste skrotas. Exempel på beskrivningar av deltagande företags processer finns
beskrivna i Fig. 2 – Fig. 5. Vid AB Sandvik Materials Technology extruderades sömnlösa rör i
produktionen som sedan glödgades både i produktion och i pilotanläggningen för att sedan
utvärderas genom betning i blandsyra. Vid Outokumpu Stainless AB producerades bandmaterial av
304 rostfritt, med och utan steckeloxid. Rör- och trådmaterial producerades sedan vid OSTP

espektive Fagersta Stainless AB vid olika processteg. Produktionsförsök genomfördes även vid
Outokumpu Stainless Oy och vid SSAB EMEA.
Fig. 2, En skematisk bild över extrusionsprocessen av rör vid SMT.
Fig. 3, Ståltillverkning av bandmaterial vid Outokumpu Stainless AB.
Fig. 4, Processöversikt av produktionen av svetsade rör från bandmaterial vid Outokumpu Stainless Tubular Products.
Fig. 5, Processöversikt för produktion av valstråd vid Fagersta Stainless AB (vänster) och billet i produktion (höger).

Material för glödgningsförsök matades genom ugnen fastsvetsade på en stång enligt Fig. 6. Rör-
och trådmaterial glödgades i buntar, rören svetsade i paket om tre och rören hopbundna om sju
trådar.
Fig. 6, Uppställning av material för pilot glödgningsförsök. Bandmaterial, rör- och trådpaket innan glödgning visas från
vänster till höger.
Resultaten har rapporterats individuellt i sex stycken delrapporter som täcker
materialkarakteristering och resultat från alla delar i projektet. Projektet är summerat i en
slutrapport tillsammans med en kort summering av de olika delresultaten. Utöver projektrapporterna
har en licentiatavhandling, ett examensarbete och en kandidatuppsats publicerats. Resultaten har
spridits på konferenser och via seminarier till deltagande företag. Multivariabel analys och
modellering av resultaten användes för att identifiera eventuella systematiska effekter av
brännartyp, partialtryck av vatten och uppvärmningshastighet. Nedan följer en sammanfattning av
huvudresultaten från projektområdena.
Glödgning Glödgning Glödgning Glödgning av av av av rostfritt rostfritt rostfritt rostfritt bandmaterial bandmaterial bandmaterial bandmaterial
Rostfritt stål av bandmaterial av ferritiska, austenitiska och duplexa stålsorter utvärderades med
avseende på oxidation och betningsbeteende. De material som ingick var varm- och kallvalsade
austenitiska 304, 309L, kallvalsad ferritisk 430 och duplex 2205. Propan-luft och Oxyfuel
brännarteknik användes i detta arbete, vilket resulterade i en vattenkoncentration på 15 mol %
respektive 50 mol %. Resultaten från studien visar på att oxidations- och betningsbeteendet är
väldigt likt mellan Oxyfuel och konventionell glödgningsatmosfär. Anledningen till detta anses vara
antingen att den totala glödgningstiden är för kort för att diskriminera någon skillnad mellan de två
vattenhalterna i ugnsatmosfärerna eller att vattenkoncentrationen i atmosfären med låg vattenhalt är
redan högre än det kritiska värdet där vatteneffekten maximeras. Proverna i
pilotglödgningsförsöken var glödgade med olika glödgningsdata, definierade enligt under-, normaloch
överglödgade prover i samband med snabbt och långsamt glödgade prover. Dessa
glödgningslägen står i relation till produktionsdata och kan därför också jämföras med de
produktionsförsök som genomförts för dessa material.
I Fig. 7 kan oxidationshastigheten för olika temperaturer för 304 och 2205 ses som resultat av
studien. Ur figuren är det också möjligt att se betningshastigheter i neolytisk och blandsyra betning.
Det går även att se att duplexa stålsorter oftast är mycket svårare att beta till en visuellt ren yta. Den
kallvalsade versionen utvecklade en inre kromrik oxid med yttre Fe-Mn anrikning. Den kallvalsade
ferritiska 430 utvecklade en järnrik oxid med små Cr-anrikningar. Varmvalsade versioner av 304
och 309L utvecklade inhomogena och tjocka oxider.
De mekaniska egenskaperna, det vill säga kornstorlek, draghållfasthet och hårdhet, var väldigt lika
mellan snabb och långsam uppvärmning till glödgningstemperaturen för proverna. Ingen korrelation
mellan olika glödgningsatmosfärer och betning erhölls för bandmaterial. En tendens sågs mot att
snabbt uppvärmda prover hade en kortare betningstid till att en ren yta erhölls. Från studien kan
slutsatsen dras att Oxyfuel glödgning är mycket effektiv när det gäller värme per volym, vilket gör
det möjligt att öka produktionstakten. Resultaten påvisar även att den totala glödgningstiden kan
reduceras med upp till 30 – 40 % utan att de mekaniska egenskaperna förändras, därav kan en
tunnare oxid vid kortare hålltid erhållas.

2000
1800
1600
1400
1200
1000
800
600
400
200
0
200
1300
140
1400
750
1800
Pickling rate neolyte (µg/s A dm2)
Pickling rate mixed acid (µg/s dm2)
430CR 304CR 304HR 309HR 2205CR
Fig. 7, Oxidationshastighet för 304 och 2205 vid tre olika temperature (vänster) och betningshastighet för 430, 304 och
2205 vid neolytisk och blandsyrabetning (höger).
Glödgning Glödgning Glödgning Glödgning av av av av rostfritt rostfritt rostfritt rostfritt rörmaterial rörmaterial rörmaterial rörmaterial
Glödgning av sömlösa rostfria stålrör genomfördes vid vattenhalterna 12 – 20 mol % med
konventionella brännare och 45 – 50 mol % för Oxyfuel glödgade prover. Två stycken austenitiska
rostfria stålsorter utvärderades, 304L och Sanicro 28 tillsammans med en duplex stålsort, SAF
2507. Resultaten påvisade att mekaniska och mikrostruktur egenskaper (hårdhet, kornstorlek och
rekristallisation) för glödgade proverna var väldigt lika varandra, för alla material. Det var
framförallt glödgningstemperaturen och inte primärt hålltiden som avgjorde vilka mekaniska
egenskaper som erhölls. Tiden för uppvärmning till glödningstemperaturen kan enligt resultaten
reduceras med ungefär 30 % utan att kompromissa med de mekaniska egenskaperna.
Oxiderna som bildas på ytorna av Sanicro 28 och SAF 2507 observerades erhålla en väldigt
likvärdig topografi vid de två olika vattenhalterna. Det finns en viss tendens till att den högre
vattenhalten i ugnsatmosfären resulterar i högre oxidtjocklek. En radikal ökning av
oxidationshastigheten observerades (breakaway oxidation) vid glödgning av 304L rostfritt stål vid
hög vattenhalt och ökade med ökande hålltid. Två prover, en konventionellt och en Oxyfuel
glödgad, med motsvarande glödgningsdata ses i Fig. 8. Nodulbildning i fallet med hög vattenhalt
observerades med ett poröst centrum, fler noduler observerades vid längre hålltider. Nodulerna som
bildades på ytan växte delvis inåt men även utåt där den yttre oxiden bestod till stor del av järnrik
oxid. I konventionell luftförbränningsatmosfär observerades en kontinuerlig kromrik oxid vid det
forna ytskiktet. I fallet med låg vattenhalt var ytan relativt oförändrad med ökande hålltid. De
frekventa oxidnodulerna medför en längre betningstid för att avlägsna nodulerna och att eliminera
den kromutarmade zonen för att erhålla ett passiverande skikt. Breakaway oxidation uppkommer på
grund av den långa glödgningstiden som rörmaterialet genomgår.
Fig. 8, Topografiska studier av oxidstrukturen på 304L rostfritt rörmaterial med svepelektronmikroskop efter
glödgning, Oxyfuel (vänster) och konventionell luftförbränning (höger) med en hålltid på 4 minuter vid 1100 °C.
525
200
200
50

Glödgning Glödgning Glödgning Glödgning av av av av rostfritt rostfri rostfri rostfritt
tt tt trådmaterial tråd tråd trådmaterial
material material
Rostfri ståltråd av 304L glödgades i en pilotanläggning med en glödgningsugn. Oxyfuel och
konventionell brännarteknik användes som jämförelser i ugnen. I samband med pilotförsöken
definierades prover enligt glödgningsdata som under-, normal- och överglödgade prover.
Glödgningsförsöken resulterade i vattenkoncentrationer i området 13 – 20 mol % för konventionell
glödgning medan Oxyfuel glödgning resulterade i området runt 46 - 51 mol %. Hålltiden vid
glödgningstemperaturen var likvärdig med motsvarande för 304L rörmaterial.
Mekaniska egenskaper såsom kornstorlek och hårdhet var mycket lika mellan Oxyfuel och
konventionell ugnsatmosfär. Oxyfuel möjliggör snabb och effektiv uppvärmning utan att äventyra
mekaniska egenskaper. Resultaten visade att uppvärmningstiden till glödgningstemperatur skulle
kunna reduceras med ca 25 %. Oxyfuelprover observerades ha tjockare oxider relativt
konventionellt glödgade prover. Trådarnas oxidtjocklek var i ordningen av 9 - 27 µm. Frekventa
inre oxidationer observerades djupt in i materialet efter korngränserna där ett kontinuerligt skikt av
kromoxid bildades. Tätare inre oxidationer observerades vid glödgning i höga partialtryck med
vatten. Den allmänna oxidtjockleken ökade med ökad vattenhalt i ugnsatmosfären. Den resulterande
oxidtjockleken för glödgade prover vid olika glödgningsdata är given i Fig. 9. Ur figuren ses även
betningsbeteendet i blandsyra för 304L rostfri tråd.
Oxide thickness (µm)
25
20
15
282 273
270 278
10
275
y=0.03362*x+7.903
R2=0.5193
280
272
277
304L_refer
120 140 160 180 200 220 240 260 280 300 320 340 360
Annealing time (s)
Missing
Outside Above Range
13.4948 - 26.0007
38.5065 - 51.0124
274
271
279
276
281
Weight loss (%)
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
277
282
0.8
275 270
y=0.003663*x+0.1724
R2=0.8849
272
281
276 273
278
280
180 200 220 240 260 280 300 320 340 360 380 400 420
Pickling time (s)
Missing
Conv+Oxybrännare matad med tryckluft
Conv+Oxystöd
DST glödgad, atmosfär?
OxyFL
Fig. 9, Proven är färgade enligt huvud brännare; Oxyfuel glödgade prover plottas som röda punkter, konventionell
ugnsatmosfär som blå och produktionsglödgat material är färgat grått (till vänster) och viktsförlusten som en funktion
av betningstiden för 304L rostfri tråd (höger).
DFI DFI DFI DFI värmning värmning värmning värmning av av av av kolstål kolstål kolstål kolstål bandmaterial bandmaterial bandmaterial bandmaterial
Uppvärmning med DFI av bandmaterial av kolstål, av stålsorterna FEP01 och 780DP utfördes i
temperaturområdet 350 till 600 °C. Kolstålsprov kördes genom pilotugnen med linjehastigheter på 6
- 12 m/min med lambdavärden mellan 0.9 till 1.1.
DFI-brännartekniken medför en mycket snabb uppvärmning tack vare förbättrad värmeöverföring
när lågan står i direkt kontakt med materialet. Resultaten från studien visar att oljerester på ytan av
provet kan delta i förbränningen. En förrengöring i processen kan eventuellt uteslutas då
oljeresterna elimineras vid förbränningen. De prover som hade smörjmedelsrester kvar på ytan hade
vid värmningsförsöken en yta som erhöll en temperatur som låg ca 20 ° C varmare, det vill säga den
termiska energin absorberades i högre grad.
DFI DFI DFI DFI förvärmning förvärmning förvärmning förvärmning av av av av rostfria rostfria rostfria rostfria rör rör rör rör
Flamkontaktbrännare (DFI) tillämpades för förvärmning av svetsade 304L rostfritt stål. Två
brännare med 50 kW vardera har använts med lambdavärden mellan 0.9 till 1.1 och linjehastigheter
från 1.0 till 5.3 m/min. Typiska maximala temperaturer som erhölls var i intervallet 300 - 700 °C
vilket resulterade i väldigt tunna oxider, runt 30 - 40 nm. Resultaten visar att oxidtjockleken
signifikant beror av linjehastigheten genom ugnen.
279
271

En mycket hög termisk verkningsgrad kan uppnås i ugnen med flamkontaktbrännare. Den höga
temperaturen som uppnås på kort tid är mycket gynnsam. I stålprocessen kan DFI användas i ett
förvärmningssteg i glödgningslinjen. Dock är den höga temperaturen inte tillräcklig i kombination
med den väldigt korta tiden i ugnen, vilket medför att denna konfiguration inte är applicerbar som
en fristående process för korntillväxt i materialet, utan enbart för återställande av defekter.
Ämnesvärmning Ämnesvärmning Ämnesvärmning Ämnesvärmning
Slabs av tre olika material, kolstål, 304 rostfritt stål och Nikrothal N60, utvärderades med avseende
på ämnesvärmning. Två olika hålltider tillämpades på nämnda material, 10 min och 30 min i tre
olika miljöer. Utvärderade atmosfärer var Oxyfuel, konventionell luftförbränning och simulerad
naturgas. Den totala återuppvärmningstiden (uppvärmning och hålltid) var konstant mellan de tre
atmosfärerna, vilken uppgick till runt 80 – 100 minuter. Vattenkoncentrationen i ugnen hölls på 14
mol % vid konventionell atmosfär och ca 50 mol % för atmosfär med hög vattenhalt. En gjuten yta
med oxid och en slipad yta utvärderades vid ämnesvärmningen.
För kolstål och 304 rostfritt material uppvisades smärre skillnader för den gjutna och den slipade
ytan. Däremot upptäcktes större skillnader för den gjutna och den slipade ytan efter ämnesvärmning
för Nikrothal N60 materialet. På den exponerade gjutna ytan sågs djupt växande oxider in i
bulkmaterialet. Runt den inåtväxande oxiden bildades ett kontinuerligt skikt med kromoxid och
kiseloxid som ett yttersta lager. Legeringens sammansättning får en större inverkan för legeringens
motståndskraft mot vidare oxidation med ökande vattenhalt i ugnsatmosfären. För kolstål ökade
oxidtjockleken vid en hålltid på 30 minuter med 400 %, vid en ökning av vattenhalten från 14 mol
% upp till 50 mol %. Motsvarande värden för 304 rostfritt stål och Nikrothal N60 var 200 %
respektive relativt oförändrad. Resultaten påvisar vikten av att en korrekt hålltid appliceras på
materialen.
Tolkning av dessa i förhållande till forskningens syfte/mål
Projektet har fokuserat på användningen av Oxyfueltekniken för glödgning av kallvalsade,
varmvalsade rostfria material samt även kolstål där det tidigare varit tunt med tillgängliga
produktionsdata. Frågeställningen var huruvida Oxyfuelglödgning påverkade efterföljande
betningssteg där den oxid som bildas vid glödgningen tas bort. Inga negativa effekter har
observerats nedströms vid glödgning av bandmaterial i förbränningsmiljö av propansyre med högt
partialtryck av vatten. Detta medför att en energibesparing kan ske för bandmaterial och resultaten
påvisar även att en reduktion av totala glödgningstiden kan ske. En signifikant nodulbildning
observerades dock vid glödgning av rostfria rör i ugnsatmosfär med hög vattenhalt. Den ökade
nodulbildningen medför att längre betningstider krävs i efterföljande processteg. Dock betas inte
rörmaterialen i en kontinuerlig linje jämfört med bandmaterial, vilket möjliggör anpassningar i
betningssteget. Oxidationshastigheten vid ämnesvärmning av slabs producerar generellt en
oxidtjocklek som korrelerar starkt mot legeringshalten och vattenhalten i ugnsatmosfären. Vissa
begränsningar uppkommer i fallet där låglegerade material glödgas vid höga vattenhalter och långa
hålltider. Studien visar dock att endast hanterbara begränsningar uppstod vid användning av
Oxyfuel som ny brännarteknik och därmed kan energieffektiviseringsmålen genomföras.

Projektpresentation
Problemställning
I stålprocessen glödgas stålet flera gånger. Ämnesvärmning sker mellan gjutning och varmvalsning,
därefter passerar stålet ett antal steg med valsning, glödgning och betning. Glödgningen görs för att
erhålla korrekta mekaniska egenskaper och mikrostruktur i slutprodukten. Glödgning sker ofta i
gas- och oljeeldade ugnar som är en del av den kontinuerliga produktionslinjen. Materialet betas i
ett efterföljande syrabad för att få en estetiskt acceptabel yta samtidigt som den goda
korrosionsresistensen och övriga ytegenskaper byggs upp. I konventionella förbränningsugnar för
värmning eller glödgning av stål används luft som oxidationsmedel vid förbränning. Luften
implicerar att 79 % av den ingående komponenten är kvävgas, vilket inte utnyttjas i
förbränningsprocessen. Denna värms dock upp i ugnen och skapar därmed NOx utsläpp. I dagsläget
finns det flertalet tekniker för att sänka energianvändningen i glödgningsprocesser. Utveckling av
processer med flamlösa brännare eller höghastighetsbrännare har medfört att förbränningen sker i
en större volym av ugnen. Detta leder till en jämnare värmning och minskade NOx utsläpp.
Projektet har fokuserat på att se över möjligheten för att förkorta glödgningstiden för stål. Därmed
kan en minskning av energianvändningen per ton producerat material ske, genom användning av
anpassad Oxyfuel brännarteknik, höghastighetsbrännare eller direktkontakt brännare. Vid
användning av oxyfuel brännarteknik ökar CO2 och H2O halten i ugnsatmosfären. Det är sedan
tidigare känt att ökad syre- och vattenhalt i atmosfären ökar oxidationshastigheten för stål.
Syfte och mål
Syftet med projektet var att påvisa att energianvändningen av gasol och olja i svensk stålindustris
värmningsugnar väsentligen kan reduceras i flera värmnings- och glödgningssteg för i första hand
rostfria stål men även för kolstål. Målet var att verifiera att implementering av den nya
förbränningstekniken inte påverkar materialegenskaperna nedströms negativt, exempelvis i
efterföljande betning. Detta har undersökts med ett antal serier parallella glödgningsförsök med
olika brännartyper och stålsorter i en pilotskaleanläggning.
Förväntad nytta med forskningen i relation till Energimyndighetens
uppdrag att ställa om energisystemet.
Under ett tidigare STEM projekt skedde en fördubbling av ugnar med Oxyfuel teknik. Vid
projektstarten fanns 36 ugnar med Oxyfuel enligt AGA AB (Linde Group), varav de flesta var
ugnar för ämnesvärmning. I dag har det skett över 120 installationer av Oxyfuel brännare världen
över. En vidare expansion av installationer förväntas då det fortfarande finns en
utvecklingspotential. Energibesparingen sker främst genom att ingen kväve ballast behöver värmas
upp i ugnen, som vid konventionell luftförbränning. Den totala energibesparingen är i de flesta
fallen runt 40 – 50 % för ett brännarbyte från konventionella brännare med icke förvärmd luft till
Oxyfuel brännare propan-syrgas. Energivärden från ämnesvärmning visar att energibesparingar upp
till 200 kWh/ton är möjliga. Studier som har utförts vid brännarbyte i produktion uppvisar att den
potentiella energibesparingen genom fullständig konvertering till Oxyfuel brännarteknik uppskattas
till 150 kWh/ton. Erfarenheter från konvertering från standard Oxyfuel till flamlös Oxyfuel visar att
NOx reduceras avsevärt, flexibiliteten ökar och att en homogenare uppvärmning av materialet sker.
Vid konvertering till Oxyfueltekniken uppkommer även andra fördelaktiga miljöaspekter. Utsläpp i
formen av NOx reduceras genom att ingen tillförsel av kväve sker till ugnen. Flamlös Oxyfuel
brännarteknik gör att förbränningsvolymen ökar och därmed reduceras flamtemperaturen, vilket
reducerar termisk NOx. I proportion till energibesparingen reduceras även utsläpp av CO2 och SOx.