Handdukstork Förstudie 12432-2.pdf - Energimyndigheten

)|UVWXGLH WLOO 7HNQLNXSSKDQGOLQJ 99& +DQGGXNVWRUN RFK )MlUUYlUPHFHQWUDOHU 

99& 2&+ 

+$1''8.6725. 

)|UVWXGLH WHNQLNXSSKDQGOLQJ

8W|YHU LQQHKnOOHW L GHQQD UDSSRUW LQJnU HQ VDPOLQJ EURVFK\UEODG 

² VH VHSDUDW PDSS 

7(.1,.833+$1'/,1* 99& 2&+ +$1''8.6725.$5 

6WRFNKROP 

0LOM| 3URMHNWOHGQLQJ ² 6|UHQ -RQVVRQ 

6|UHQ -RQVVRQ

6DPPDQIDWWQLQJ 

Upprinnelsen till WHNQLNXSSKDQGOLQJ 99& RFK KDQGGXNVWRUN är bl. a att 

NCC har tagit initiativ till ett antal energibesparande åtgärder vid 

produktion av bostäder i Sickla udde. LIP-kansliet, Stockholms Stad, tog 

därför beslut om att köra dessa tankar/åtgärder som en teknikupphandling. 

Denna förstudie är det första steget i teknikupphandlingen. 

Det har sen visat sig under förstudiens gång att det har varit förnuftigt att 

även studera och utreda beredning och ackumulering, således täcker 

förstudien hela kedjan beredning/ ackumulering, distribution och 

nyttjande. För att få en heltäckande förstudie har även varmvattenberedning 

med frånluftsvärmepump tagits med i förstudien. 

Under senare år har legionellaproblem i varmvattensystem allt mer 

accentuerats och legionellaaspekter står många gånger i konflikt med 

energiminimering om den utför på fel sätt, därför är legionellasynpunker 

invävd i förstudien. 

%DNJUXQG QXOlJH RFK QRUPHU 

Varmvattencirkulation (VVC) började användas under slutet av 40-talet 

som en praktisk lösning för att undvika allt för lång väntan på 

varmvatten. Utvecklingen har varit empiriskt betingad. Först i SBN 75/80 

kom normkrav in på maximala väntetider på max 10 sek, dessa krav har 

senare successivt lindrats till dagen nivå på 20-30 sek (BBR 1999). 

Handukstorkar började användas under 70-talet med funktionen ”torka 

handduk”. Under 80-talet togs ofta radiatorn bort i bad/duschrum och 

värmebehovet (transmission) täcktes m h a handdukstork dvs. den fick 

dubbla funktioner. Handdukstorkar har orsakat fastighetsföretagen stora 

servicekostnader mest beroende på problem med luft i handukstorken, 

dessa problem är numera åtgärdande eftersom dom numera utförs 

”självluftande”. Det synes som de allmännyttiga bostadsbolagen allt mer 

sällan installerar handdukstorkar under 90-talet, mest beroende av 

kostnadsskäl men även av serviceskäl. Handdukstorkar gå oftast 100% av 

tiden och kan ibland vara en källa till irritation, då den alstrar övervärme 

i bad/dusch-rummet samtidigt som den är bra av upptorkningsskäl 

sommartid. 

Under 80/90-tal har ett stort antal frånluftsvärmepumpar installerats av 

energibesparingsskäl dessutom har normer varit starkt styrande mot 

någon form av ventilationsvärmeåtervinnig. Ett stort antal av de

installerade värmepumparna fungerar antingen dåligt eller inte alls, dvs. 

avstängda. Skälen till detta är många bl a driftproblem, felaktiga 

inkopplingsprinciper, avancerad styrning som driftpersonalen inte 

behärskar, mm. 

Stillastående värmepumpar måste betraktas som en ren kapitalförstöring 

som rimligtvis borde kunna åtgärdas med rimliga åtgärder. 

Hittills gjorda energibesparing på armvatten/VVC-sidan har främst 

inriktats på: 

• Vattenbesparande armaturer – ”snålspolande” 

• Vattenbesparande vattenklosetter 

• Tappvarmvattenproduktion med frånluftsvärmepump 

• I viss nå injustering av VVC –system 

5HVXOWDW RFK VOXWVDWVHU 

(QHUJLI|UEUXNQLQJ 

Ett antal beräkningssimuleringar har gjorts på såväl 60-tal som 90-talshus 

hör att utreda energiåtgång för varmvatten och VVC med och utan 

hanndukstork, dessutom har ett antal besparingsalternativ räknats 

igenom. 

Av beräkningarna framgår bl a att i moderna hus (90-tal) kan 

varmvattnet/VVC:s andel av fjärrvärmeförbrukningen vara så hög som 

40% när handdukstork (på VVC) är installerad, därav står 

handdukstorken för 12-16% av fjärrvärmeförbrukningen om den inte kan 

stängas av vid ”icke behov”. 

/HJLRQHOOD 

Problem med legionella i bostäder har allt mer accentuerats under de sista 

2 åren. Legionellatillväxten är som störst vid vattentemperaturer mellan 

20-45 o C, vilket leder till varmvatten som inte är tillräckligt hett ligger i 

farosonen. Problemen uppträder främst i ackumulatortankar som används 

vid varmvattenberedning med värmepump men även i VV/VVCledningar 

med dålig cirkulation. För att undvika att legionellarisken ökar 

gäller följande grundregler: 1) håll kallt vatten kallt, 2) håll varmt vatten 

varmt, 3) försök undvika stillastående varmvatten (sk döändar). 

'LPHQVLRQHULQJ DY 99 YlUPHYl[ODUH RFK VW\UYHQWLOHU 

Under senare år har flera energiverk konstaterat att dagens VV-växlare 

med vidhängande styrventiler är kraftigt över dimensionerade

(ofta 3-5 ggr), vilket leder till bl. a för höga returtemperaturer, 

överdimensionerade kulvertsystem, onödiga energiförluster. 

Överdimensioneringen beror nog främst på att gällande 

rekommendationer och normer inte är anpassade för dagens förhållanden. 

/lJHQKHWVYLVD 8QGHUFHQWUDOHU /8& 

Under förstudiens gång allt fler frågor behövt belysas, vilket har lett till 

resultatet att frågan om /lJHQKHWVYLVD 8QGHUFHQWUDOHU /8& har kommit 

upp till diskussion. LUC har ett antal fördelar främst i kombination med 

individuell mätning som t e x mindre rörmängder, mindre vattenmängder, 

mätning kan lätt anordnas, energiverken kan leverera direkt till 

hyresgästen mm. Vid kontrollkalkyl på ett verkligt objekt har det visat sig 

att LUC är installationsprismässigt konkurrenskraftigt då individuell 

mätning skall installeras. 

)|UVWXGLHQ L VDPPDQIDWWQLQJ KDU I|OMDQGH UHNRPPHQGDWLRQHU: 

• ´%HKRYVVW\UQLQJ DY KDQGGXNVWRUN´ bör teknikupphandlas (gäller ny 

och bef. bebyggelse) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet 

och Energimyndigheten. 

• Utred mera noggrant betydelsen av IHO |YHUGLPHQVLRQHUDGH 99 

YlUPHYl[ODUH RFK VW\UYHQWLOHU t e x i samarbete med Svenska 

Fjärrvärmeföreningen. 

• Utred hur legionellasäkring av ackumulatorer vid värmepumpsdrift 

skall utföras, samt ta fram checklistor och utbildningsmaterial för 

driftpersonal så att installerade värmepumpsanläggningar kan köras 

på rätt sätt. 

• ´/lJHQKHWVYLVD 8QGHUFHQWUDOHU /8& ´ bör teknikupphandlas 

(gäller nyproduktion) som ett samfinansierat projekt mellan LIPkansliet 

och Energimyndigheten. 

3URMHNWEHVNULYQLQJ 

%DNJUXQG 

I samband med byggandet av Hammarby Sjöstad har bl. a NCC-Bostad 

aksentuerat frågan om att finna energisnåla lösningar för varmvatten. Det 

lokala investeringsprogrammets kansli (LIP-kansliet) i Stockholms Stad - 

har därför beslutat att administrera en teknikupphandling kring 

varmvatten, främst med inriktning på energieffektivare lösningar kring 

varmvattencirkulation (VVC) och behovsstyrning av handdukstorkar 

(HT). Under de inledande diskussionerna har konstaterats, för att få en

genomlysande probleminventering måste åtminstone i teknikupphandlingens 

förstudie varmvattengenerering/ackumulering också 

belysas. 

Befarade problem med legionellabakterier måste noggrant beaktas i 

teknikupphandlingen. LIP-kansliet och Energimyndigheten för 

diskussioner om att även ackumulering /beredning av varmvatten samt 

legionellaspekter skall ingå som en del i projektet. Diskussioner förs med 

Energimyndigheten om samfinansiering av hela teknikupphandlingen. 

6\IWH 

Syftet med teknikupphandlingen är att få fram energisnålare lösningar 

för varmvatten. LIP-kansliet har valt att avgränsa teknikupphandlingen 

till varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) för att 

upphandlingen skall få en rimlig storlek. Dock kommer vi i 

teknikupphandlingens förstudiefas att belysa även varmvattengenerering/ 

ackumulering med de förekommande tekniklösning som idag finns på 

marknaden oavsett vilken värmekällan än är - fjärvärme, panna, 

värmepump mm. 

Eftersom syftet är att sänka energikonsumtionen, dock kan 

energibesparingsmålet komma i konflikt med befarade 

legionellaproblem. I normer utgivna av Boverkets anges bl.a. att 

tappvarmvattentemperaturen lägst får vara 50 o C vid tappstället, samt att 

tappvarmvatteninstallationer skall utformas av sådant material och 

utföras så att den har tillräcklig beständighet mot bl.a mikrobiella 

processer som den kan väntas bli utsatt för. 

Normkraven samt larmsignaler från ett antal bostadsföretag ger vid 

handen att befarade legionellaproblem måste noggrant beaktas i 

teknikupphandlingen. Avsikten är att det skall finnas en aktiv medverkan 

från Boverket i teknikupphandlingen. 

I samband med att förstudien sammanställs kommer projektledning 

tillsammans med projektets referensgrupp att ta ställning till om huruvida 

även varmvattengenerering/ackumulering och legionellaproblem bör 

omfattas av ytterligare studier/utredningar eller vara föremål för 

teknikupphandling.

2PIDWWQLQJ RFK DUEHWVJnQJ 

Teknikupphandlingen skall omfatta varmvatten i ERVWlGHU, främst 

varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT) och kommer att 

indelas i nedanstående faser: 

• )|UVWXGLH 

• %HVOXW RP HY EHKRY DY \WWHUOLJDUH VWXGLHU XWUHGQLQJDU av 

tappvarmvattenberedning/ackumulering samt legionella 

problem i varmvatten. 

• 7HNQLNXSSKDQGOLQJ (förfrågningsunderlag, anbud, 

anbudsutvärdering och offentliggörande) 

• 3URYLQVWDOODWLRQ och fälttest 

• 6OXWUDSSRUW 

Se vidare bifogad WLGSODQ GDW 

)|UVWXGLH 

Förstudien skall omfatta såväl varmvattencirkulation (VVC) och 

handdukstork (HT) som varmvattenberedning/ackumulering och 

legionellaproblematiken. 

Inom varje delområde belyses: 

• Dagens och ”historiska” tekniska lösningar 

• Fördelar/nackdelar/problem med resp. teknik 

• Energiförluster/energiåtgång 

• Tidigare utförda energisparlösningar inkl kända resultat 

• Normer 

Se vidare bilaga ´)|UVWXGLH ± I|UVODJ Sn LQQHKnOO´ GDW 

%HVOXW RP HY EHKRY DY \WWHUOLJDUH 

VWXGLHU XWUHGQLQJDU 

Det finns skäl idag att antaga alternativt befara att det är svårt att separera 

en teknikupphandling på varmvattencirkulation från varmvattenberedning/ 

ackumulering eftersom tekniklösningar för VVC intimt hänger samman 

med varmvattenberedning/ackumulering.

Dessutom föreligger svårigheter att teknikupphandla VVC som en 

”produkt” eftersom det mera är fråga om att upphandla ett ”system” som 

ger låg energiåtgång. Det finns dessutom skäl att befara att vi idag inte har 

tillräcklig kunskap om legionella problematiken i bostäder. Huruvida detta 

är korrekt hypotes eller ej kommer förstudien att visa. 

Om det visar sig finna ytterligare behov av studier/utredningar eller 

behov av nya alt. ändrade förutsättningar för teknikupphandling av 

lösningar i samband med varmvatten bör beslut tas vid denna tidpunkt. 

Naturligtvis är finansieringen och behov av ev. medfinansiärer en viktig 

fråga vid ett sådant beslut. 

7HNQLNXSSKDQGOLQJ YDUPYDWWHQFLUNXODWLRQ 99& RFK 

KDQGGXNVWRUN +7 

Teknikupphandlingen kommer att delas upp i två delar. 

+DQGGXNVWRUN ± EHKRYVVW\UQLQJ 

Teknikupphandlingen genomföres som en ”produktupphandling” med 

eller utan tester hos oberoende institut. ”Produkten” kan vara såväl 

mekanisk som elektronisk eller en kombination. 

9DUPYDWWHQFLUNXODWLRQ 

Teknikupphandling genomföres som en ”systemupphandling” med eller 

utan utvärdering hos oberoende institut. Avsikten med upphandlingen är 

att låta marknaden finna energisnåla lösningar för VVC, vilket betyder att 

det troligtvis behövs en samverkan mellan projektörer och leverantörer 

för att uppnå goda lösningar. 

Avsikten är att ge information till potentiellt intresserade leverantörer 

redan under förstudiefasen för att få ett ökat intresse för och därmed få 

fler intresserade leverantörer som kan tänkas deltaga i teknikupphandling 

och därmed uppnå ett bättre slutresultat. 

3URYLQVWDOODWLRQ RFK IlOWWHVW 

Avsikten är att teknikupphandlingen skall leda till provinstallation för 

såväl varmvattencirkulation (VVC) och handdukstork (HT). Utvärdering 

av provinstallation kommer utföras. 

Provinstallation skall utföras på något projekt i någon av stadsdelarna 

Hammarby Sjöstad, Östberga eller Skärholmen.

6OXWUDSSRUW RFK GHOUDSSRUWHU 

Förstudien kommer att redovisas som delrapport, det samma gäller när 

resultaten av teknikupphandlingen är klar, d v s när leverantör är utsedda. 

Slutrapport kommer att redovisas under andra halvan av år 2001 

0nO 

Målet är att teknikupphandla energisnåla och praktiska lösningar för: 

• Varmvattencirkulation 

• Behovsstyrning av handdukstorkar 

Dessa lösningar får inte nämnvärt inkräkta på dagens komfort och de 

skall omsorgsfullt beakta miljöaspekter som legionella, fukt, mögel mm. 

%DNJUXQG QXOlJH RFK QRUPHU 

%DNJUXQG RFK QXOlJH 

%DNJUXQG 

Installationer för varmvatten har till uppgift att vid tappställena utan 

besvärande väntan leverera varmvatten med acceptabel temperatur . 

För att kunna leverera vatten med acceptabel väntetid installeras system 

för varmvattencirkulation (VVC) där vatten återcirkuleras till 

varmvattenberedningen så att varmt vatten finns vid tappstället. Utan 

varmvattencirkulation svalnar vattnet under perioder då tappning ej 

förekommer. 

För att erhålla värme i badrummen för uttorkning och motverka 

fuktskador har man i många fastigheter anslutit handdukstorkar till 

VVC-systemen. 

1RUPHU 

Normer och regler som avser varmvatten har sammanställts i bilaga 1 

Sammanställningen omfattar nu gällande byggregler BBR 1999 och 

tidigare normer tom svensk Byggnorm 1980 

Av studerade normer framgår följande. 

Vattenkvalitet 

Statens livsmedelsverks kungörelse om dricksvatten gäller i princip 

enbart kallt vatten. Varmt kranvatten i hushåll är primärt avsett att

användas för andra ändamål än dryck och matlagning. Av det skälet är 

varmvatten som används i hushåll inte att betrakta som livsmedel 

Temperaturen vid tappstället 

%%5 

Temperaturen i beredare och ackumulatorer min 60ºC. 

Temperatur vid tappställen och i cirkulerande vatten min 50ºC. 

Rörledningar bör isoleras så att temperaturfallet i fram resp. återledning 

är högst 1K. 

%b5 UnG RP lQGULQJ 

Krav som gällde då byggnaden uppfördes skall vara uppfyllda. Om helt 

eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras så att samma 

krav som vid nybyggnad uppfylls. 

1\E\JJQDGVUHJOHU 

Temperatur vid tappställen min 45ºC med uppgift i byggvägledning att 

temperaturen bör vara väsentligt högre 

Enligt byggvägledning bör ledningar i uppvärmt utrymme isoleras i lägst 

serie 32 

6%1 

Tappvarmvatten ska ha en temperatur av minst 45ºC 

Väntetid 

%%5 

Placering av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan 

att varmvatten kan erhållas inom 30 sek vid ett flöde av 0,2 sek 

1\E\JJQDGVUHJOHU 

Väntan 20 sek i övrigt text lika ovan 

6%1 

Två metoder anges för att undvika besvärande väntan: 

a) cirkulationsledning 

b) tappvarmvattenledningen göres kort så att varmvattenkan 

erhållas inom 10 sek

6\VWHP PHG YDUPYDWWHQFLUNXODWLRQ RFK 

KDQGGXNVWRUNDU 

Information om systemutformning idag och tidigare har lämnats av 

Göran Wilson, Tom Falmer, Lars Mårtensson Svenska Bostäder, Bo 

Östlund, Familjebostäder och Tommy Magnusson, SKB. 

Varmvattencirkulation 

På grund av transmissionsförluster i varmvattenledningarna fås vid de 

längst bort belägna tappställena en lägre temperatur än nära 

varmvattenberedningen. Man har normalt räknat med att 3-5ºC. 

temperaturfall varit acceptabelt. För att uppnå detta måste ledningarna 

vara isolerade och en viss vattenmängd återcirkuleras. 

Vid dimensioneringen av VVC-systemen har man utnyttjat de 

dimensioneringsanvisningar som förekommer t.ex. i VVS-handboken 

1963 ”Varmvattenledningar för cirkulation” Gustafsberg 1969,” 

Dimensionering av VVC-ledningar och tappvarmvattenpump i 

flerfamiljshus” samt program framtagna av konsulter. 

System med varmvattencirkulation infördes i slutet av 40-talet. 

I början hade man VVC-ledningar enbart i källarstråken med grova 

varmvattenstammar där man ibland kunde erhålla dubbelcirkulation som 

varmhöll stammarna. 

Kompletteringar av dylika system med cirkulation i stammarna har 

förekommit varvid man fört in cirkulationsledningen i stammen. 

Fastigheter utan VVC är idag sällsynta. Man har ofta kompletterat med 

VVC i källarstråk. 

I äldre fastigheter t.ex. i höghus förekommer en lösning där 

varmvattenstammen kopplas samman på vinden till en VVC-ledning ner 

till varmvattenberedning i källaren. Material i vattenledningar i 

äldrefastigheter är galvaniserade stålrör i kallvattenledningar och koppar 

i varmvattenledningar. 

Isolering av varmvatten ledningar i äldre fastigheter är ofta bristfällig 

med binda och wellpapp och asbest i böjar 

Vid stambyten byter man normalt hela stampaketet och installerar nya 

VVC-ledningar. Material i tappvattenledningar är koppar. . 

Handdukstorkar 

Handdukstorkar i VVC-system introducerades på 60-70-talet. Syftet var 

att reducera fukten och motverka fuktskador i badrum.

Först installerades torkarna parallellkopplade med tappställena med 

regler och avstängningsmöjlighet .Driftpersonalen hade problem att hålla 

cirkulation i torkarna på grund av luft i dessa 

Varianter har prövats där man kan reglera värmeavgivningen från 

torkarna med 3-vägs ventil utan att kunna stänga den helt. 

På senare tid har torkarna kopplats så att de spolas igenom vid tappning 

och blir självluftande. Torkarna är då ständigt varma, se bifogad 

kopplingsprincip. 

I några fall har man installerat golvslingor i badrum, kopplade till VVCsystemet 

vilket inte varit en lyckad lösning. Man har problem med 

reglering av värmeavgivningen och för höga golvtemperaturer. Vid 

tappning av varmvatten får man kraftiga förändringar av 

tryckförhållanden i systemet som påverkar strömningen genom anslutna 

värmare 

I senare projekt installeras renodlade VVC-system. Elvärmd 

handdukstork kan fås som tillval. 

Vid behov av värme i badrum för att täcka transmissionsförluster 

installerar man 

radiatorer. i badrum. I något fall har dessa lagts på separat krets med egen 

värmeväxlare som kan köras på sommaren. 

SKB provar handdukstork av fabrikat JOCO , en kombinerad modell 

som ansluts till radiatorsystemet och är försedd med elvärmare av 

instickstyp som kan ge värme sommartid 

Energibesparing 

VVC-systemen är lågprioriterade vad gäller intrimning och uppföljning i 

samband med besiktningar och drift. System förekommer med onödigt 

stora cirkulationspumpar med för höga vattenhastigheter i systemen 

vilket resulterat i erosionskador 

För att spara energi och erhålla en jämn strömningsfördelning och lika 

temperaturfall i stammarna har man justerat strypventiler så att man 

uppnått lika temperaturfall. Riktvärde kunde vara 8ºC. 

Man har tidigare under en period installerat självverkande termostatiska 

cirkulationsventiler i cirkulationsledningarna. med funktionen att släppa 

igenom vatten av en viss temperatur Ventilerna har sedemera demonterats 

på grund av driftproblem.

Idag finns på marknaden moderna ventiler med motsvarande funktion 

t.ex. TA-Therm som utformats så att tidigare problem ska vara 

eliminerade Denna ventil som kom ut på marknaden 1999 kan ställas i på 

önskad returtemperatur upp till 65ºC. och kan förses med termometer 

En annan lösning som förekommit är att tidsstyra cirkulationspumpen så 

att denna är i drift under tidsperioder då tappningen är som lägst eller lika 

med noll En risk med detta kan vara att spänningar uppstår i 

ledningssystemet med risk för otäthet och läckage. 

9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ 

Inom Stockholm är flertalet flerbostadshus anslutna till fjärrvärmenätet. 

Inom innerstaden svarar fjärrvärme för 60-90% av värmeförsörjningen 

beroende på stadsdel. Inom Stockholm svarar enligt uppgift fjärrvärme 

för 65% av värmeförsörjningen. 

Värmepumpar i systemen förekommer i liten omfattning. Många 

värmepumpar har tagits ur drift på grund av driftproblem och dålig 

lönsamhet. 

)DVWLJKHWHU PHG HJHQ SDQQDQOlJJQLQJ 

Värmepannor i egna anläggningar i Stockholm är normalt oljeeldade. El 

för beredning av varmvatten sommartid förekommer då det är 

ekonomiskt fördelaktigt att ställa av oljepannorna sommartid. 

Varmvattenberedning vid egna pannanläggningar var ursprungligen av 

två typer; 

förrådsberedare och genomströmningsberedare. 

Förrådsberedaren ackumulerar varmvatten direkt. och är utförd i material 

om motsvarar detta t ex invändig kopparfodring. Konstruktionen är 

sådan att man normalt eftersträvar en temperaturskiktning av varmvattnet 

som tas ut på toppen. 

Genomströmningsberedaren ackumulerar värmevatten som värmer 

tappvarmvattnet i en värmeväxlare som genomströmmas av 

tappkallvatten som uppvärms 

Värmeväxlaren kan vara placerad som slinga i det ackumulerade 

värmevattnet eller separat utanför detsamma. Eftersom ackumulatorn 

genomströmmas av avluftat värmevatten kan denna utföras i obehandlad 

stålplåt.

Idag installeras enbart invändigt kopparfordrade förrådsberedare som 

laddas med varmvatten via en extern laddningsvärmeväxlare. 

Dubbelmantlade förrådsberedare förekommer där värmevattnet cirkuleras 

i manteln där även elvärme kan tillföras Denna typ är fördelaktig på orter 

med kalkhaltigt vatten. 

Fastigheter anslutna till fjärrvärme 

För fjärrvärmeleveranser inom Stockholm tillämpas Tekniska 

Bestämmelser för leverans av fjärrvärme utgivna av Birka Energi (f d 

Stockholm Energi) 

Tappvarmvatten bereds i genomströmningsvärmare. Inkopplingen kan 

göras med 2-stegs eller 3-stegskoppling. 

Vid 2-stegskoppling förvärms kallvattnet av primärkretsens returvattten 

från växlare i radiatorkrets och eftervärms vid behov av inkommande 

primärvatten vars genomströmning i eftervärmaren regleras. 

Vid 3-stegskoppling strömmar primärvattnet kontinuerligt igenom 

eftervärmaren reglering sker på tappvattensidan. 

Kallvattnet passerar snabbt genom värmeväxlaren. Det tar ca 4 sek för 

vattnet att värmas till 60ºC. 

Familjebostäder har avtal med Birka Energi om leverans av energi. Birka 

Energi svarar för undercentralerna och levererar avtalade temperaturer. 

Värmepumpar 

De värmepumpar som installerades var av typ frånluftvärmepump där 

värme upptogs ur frånluften i hus med F-system. Pumparna 

konstruerades mestadels för att leverera värme till tappvarmvatten och 

radiatorsystem.. Man specificerade att varmvattentemperaturen skulle 

vara 48-50ºC. som är den högsta temperatur värmepumpen levererar 

med acceptabel driftekonomi. 

I systemen installerades förrådsberedare. 

Anslutning till fjärrvärmesystem är problematisk eftersom de lägsta 

temperaturerna i sekundärsystemen är viktiga för funktionen i både 

fjärrvärmesystem och värmepumpsystem. 

Systemen kräver noggrann driftövervakning.

1RUPHU 

1RUPHU 

Avsnitt som avser varmvatten och varmvattencirkulation i följande 

normer har sammanställts: 

Nu gällande byggnorm BBR 1999 samt tidigare normer 

Nybyggnadsregler 1988 och svensk Byggnorm 1980. 

Boverkets Byggregler BBR 1999 med ändringar tom BFS 1998:38 

6.6 Tappvatten 

6.611 Allmänt 

Vattenberörda delar av tappvatteninstallationer skall utföras av sådant 

material och utformas så att inte ohälsosamma ämnen kan utlösas i 

tappvattnet och så att ohälsosam tillväxt av mikroorganismer i 

tappvattnet förhindras. Installationer skall inte ge lukt och smak till 

tappvattnet. 

Råd: 

Kraven på dricksvatten kvalitet finns i Statens livsmedelsverks 

kungörelse om dricksvatten, SLV FS 1989:30,H318. (BFS 1998:38). 

För att mängden mikroorganismer i installationer där varmvatten är 

stillastående ( t ex i beredare eller ackumulatorer) inte skall bli skadlig 

bör temperaturen på varmvattnet i dessa inte understiga 60°C 

(BFS 1995:17) 

6.612 Varmvatten temperatur 

Installationer för varmvatten skall utformas sa att lägst 50°C varmvatten 

temperatur erhålls vid tappstället. Installationer där 

cirkulationsledning för varmvatten krävs enligt avsnitt 6.613, skall 

utformas så att temperaturen på det cirkulerande vattnet inte 

understiger 50°C ( BFS !995:17) 

Råd: 

Beträffande varmvattentemperaturen, se även avsnitt 8:42.

6.613 Rätt tempererat varmvatten skall erhållas utan besvärande väntetid. 

Råd: 

Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensionering bör vara sådan 

att varmvatten kan erhållas inom ca 30 sek vid ett flöde av 0,2 l/s 

8.42 Varmvattentemperatur 

Varmvattentemperaturen vid tappställen för hushållsändamål och för 

personlig hygien får inte överstiga 65°C. Varmvattentemperaturen vid 

tappställen i fasta duschar som inte kan regleras från en plats utanför 

duschplatsen samt i duschar som inte kan förväntas reglera temperaturen 

själva får inte överstiga 38°C. 

9:232 Varmvattenberedning 

Installationerna för tappvarmvatten skall utformas så att tillförd värme så 

långt som möjligt kan nyttiggöras vid tappställena. 

Råd: 

Rörledningar och varmvattenberedare bör isoleras så att 

värmeavgivningen inte överstiger 

Vad som anges för värmeinstallationer i avsnitt 9:234. Härvid kan bortses 

frånledningar utan cirkulation, med di

$OOPlQQD UnG %b5 RP lQGULQJ DY E\JJQDG nUV 

UHYLGHULQJ 

1. Inledning 

)|UElWWULQJVNUDY 

I en befintlig byggnad behöver i regel de krav vara uppfyllda som fanns i 

den bygglagstiftning och de byggregler som gällde när byggnaden 

uppfördes och ändrades. I några få avseenden gäller dock bestämmelser 

som införts senare, alltså retroaktivt. Sådana krav på förbättringar avser 

takskyddsanordningar, vissa portar anordningar för avfallshantering samt 

handikappanpassning av vissa teminalbyggnader 

Vatten och avlopp 

Råd: 

Om helt eller delvis nytt system installeras bör detta dimensioneras och 

utföras så att samma krav som vid nybyggnad uppfylls, se avsnitt 6:6 i 

BBR. 

För att minska risken för tillväxt av ohälsosam mängd legionellabakterier 

i befintliga varmvattensystem bör systemen i förekommande fall ändras, 

till exempel så att temperaturen blir minst 50°C i tappvarmvattnet och 

minst 60°C där vattentär stillastående (ackumulatorer, 

varmvattenberedare) 

Rör som inte längre används bör proppas eller demonteras så att 

hälsorisker inte kan uppstå. Vid proppning av tappvattenledning bör 

risken för bakterietillväxt i kvarvarande ledning beaktas. Proppningen 

bör göras så nära vattenförande ledning som möjligt på grund av risken 

för tillväxt av legionellabakterier i det stillastående vattnet. 

1\E\JJQDGVUHJOHU %)6 

5:11 Varmvatten 

Varmvatteninstallationer skall anordnas så att vattentemperaturen är lägst 

45°C vid tappstället 

Råd 

Rörledningar bör inom uppvärmda utrymmen isoleras så att 

värmeavgivningen inte överstiger vad som anges för värmeinstallationer i 

avsnitt #:34. Dock undantas ledningar utan cirkulation med di

5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer 

Varmvattenuttag skall utan besvärande väntetid kunna tillhandahålla 

varmvatten av lägst temperaturen 45° C 

Råd: 

Placeringen av vattenvärmare och ledningsdimensioneringen bör vara 

sådan att varmvatten vid ett normflöde av 0,2l/s kan erhållas utan längre 

väntan än 20 s i flerbostadshus o d. I en- och tvåbostadshus bör 

väntetiden inte vara längre än 40 s. 

3.34 Skydd mot frysning, kondensering, termisk förlust mm 

Råd 

Friliggande ledningar i schakt och ovan undertak samt inbyggda 

ledningar bör i uppvärmda utrymmen isoleras så att värmeavgivningen 

inte överstiger vad som anges i följande figur. 

(Se separat blad) 

Beteckningar i figur: 

T Värmeavgivning W/m 

Δt Skillnaden mellan värmebärarens temperatur och 

rumsluftens temperatur. 

Dy Rörets yttre diameter (m) 

Byggvägledning 5 i anslutning till Nybyggnadsregler NR 

5:11 Varmvatten 

Kom 1 Tappvattentemperatur 

För temperaturen hos varmvatten vid tappstället ges såväl ett lägsta som 

ett högsta värde. Det lägsta tillåtna värdet, 45°C, är valt för att 

möjliggöra uppvärmning med värmepump och lågtemperatursystem. 

45°C är också den lägsta temperatur vid vilken det är möjligt att på ett 

tillfredsställande sätt rengöra diskgods. 

Sett från en boendes synpunkt är det ett rimligt krav att det ska vara 

möjligt att diska med det varmvatten som tillhandahålls vid tappställena. 

Det måste emellertid starkt understrykas att 45°C, är en synnerligen 

gynnsam temperatur för bakterietillväxt, bland annat för de bakterier som 

orsakar den s k legionärssjukan.

Det är därför angeläget att tillse att temperaturen i varmvattensystemet 

håller en avsevärt högre temperatur, helst omkring 80°C. 

Vid denna temperatur är riskan för bakterietillväxt betydligt mindre men i 

stället föreligger risk för personskador vid tappställen för personlig 

hygien. Av detta skäl har temperaturen vid sådana tappställen begränsats 

till 65°C. Även vid 65°C kan ogynnsam bakterietillväxt förekomma. 

Anordningar för begränsning av temperaturen till 65°C eller lägre bör 

därför placeras så nära tappställena som möjligt. Därigenom begränsas 

den volym vatten i vilken särskilt goda tillväxtbetingelser för bakterier 

kan förväntas föreligga. 

Ex B Värmeisolering av tappvarmvattenledningar 

Friliggande tappvarmvattenledningar i uppvärmt utrymme kan anses 

erhålla tillfredsställande isolering om de isoleras med lägst serie 32 och 

inbyggda ledningar med lägst serie 30 enligt VVS AMA 8, avsnitt K4 

Termisk isolering av installationer. Plaströr med di#20mm förlagda i 

tomrör behöver erfarenhetsmässigt inte isoleras om tomröret tätas i båda 

ändar. 

5:13 Dimensionering av tappvatteninstallationer 

Väntetid för varmvatten 

I föreskriftens rådstext anges att väntetiden för varmvatten inte bör 

överstiga 40 sekunder i en- och tvåbostadshus och 20 sekunder i större 

byggnader, t ex flerbostadshus. I det senare fallet förutsätter detta som 

regel att installationen utförs med cirkulationsledning och att vattnet i 

fördelningsledningarna kan cirkulera genom vattenvärmaren. 

För att beräkna väntetid för varmvatten kan diagrammet i figur 1 

användas ( se separat blad) 

Svensk Byggnorm 1980 

Tappvatten installation 

Installationen skall ha sådan beständighet och sådana egenskaper att den 

med betryggande driftsäkerhet kan användas på avsett sätt utan risk för 

olycksgall och hygieniska olägenheter. 

1:121 Kallvatten- och varmvattentemperatur 

En tappvarmvatteninstallation för varmvatten skall anordnas så, att den 

kan användas på avsett sätt utan att olycksfall på grund av för hög 

temperatur inträffar. Varmvatten uttag skall kunna förses med vatten av 

lägst 45°C temperatur.

För varmvatten som beräknas bli använt för personlig hygien får 

temperaturen inte överskrida 65°C. Om särskild risk för olycksfall 

föreligger får temperaturen inte överskrida 38°C. 

1:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan på 

varmvatten 

Exempel på godtagen dimensionering för att undvika besvärande väntan 

på varmvatten är följande. 

a) Varmvatteninstallation anordnad med isolerade 

cirkulationsledningar som utförts så, att vattnet i fördelningsledningar 

o.d. kan cirkulera genom vattenvärmaren. 

b) ledning mellan vattenvärmare och uttag med en sådan 

begränsad längd och dimension att det möjligt att på 10 s tappa ut en 

vattenmängd som svarar mot ledningens volym. 

I till normen hörande handbok ges följande kommentarer: 

51:121 Kall- och varmvattentemperatur 

Tappvarmvatten skall enligt SBN 1980 ha en temperatur av minst 

45ºC. Detta motiveras bl.a. av att det kan vara svårt att diska bort t.ex. 

fett vid lägre temperatur. 

Vid dimensionering av vattenvärmare avsedda att anslutas till t.ex. 

solfångare eller värmepump och där temperaturen hålls relativt låg kan 

det bli nödvändigt att öka beredarens storlek för att få tillräcklig 

kapacitet. 

51:155 Godtagen dimensionering för att undvika besvärande 

väntan på varmvatten. 

Två metoder anges för att undvika besvärande verkan: 

a) cirkulationsledning och 

b) tappvarmvattenledningen 

görs kort så att varmvatten kan erhållas inom 10 sekunder. 

Enligt SBN 1980, 39:52 skall det vara möjligt att förse en 

bostadslägenhet eller motsvarande med mätanordning för tappvarmvatten 

(tillsvidare godtas dock att installationen endast förbereds för mätning). 

För mätning av tappvarmvattenmängden skall kunna ge en rättvis 

uppfattning om energiförbrukningen måste installationen vara utformad 

så att väntetiden för varmvatten är ungefär lika lång för alla konsumenter. 

Dimensionering enligt alternativ b) med tillräckligt kort ledning, går

endast att utföra i mindre installationer. Detta innebär att 

cirkulationsledning erfordras i så gott som alla fall där installationen skall 

vara förberedd för mätning. 

Väljer man alternativ a) cirkulationsledning är detta generellt godtaget 

medan alternativ b) förutsätter att en beräkning av väntetiden kan 

redovisas. 

För att göra det möjligt att injustera vattenhastigheten i cirkulationsledningen 

med hänsyn till korrosionen måste cirkulationsledningen vara 

försedd med en styrventil med möjlighet till mätning av vattenflödet. På 

ritningen bör dessutom anges det flöde som motsvarar en lämplig 

vattenhastighet. 

I figur 1.23 kan väntetid för varmvatten avläsas som funktion av 

ledningslängd och ledningsdimension. 

Friliggande rörledningar, rörledningar i schakt och ovan undertak samt 

inbyggda rörledningar bör i uppvärmda utrymmen isoleras så att 

värmeavgivningen inte överstiger vad som anges i följande figur.

Ledningslängd, m 

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 

)LJXU .RP 9lQWHWLG I|U YDUPYDWWHQ VRP IXQNWLRQ DY WDSSYHQWLOV QRUPIO|GH 

OHGQLQJVOlQJG RFK OHGQLQJVGLPHQVLRQ

HJLRQHOOD 

9$' b5 'c /(*,21(//$" 

/HJLRQHOOD HOOHU OHJLRQlUVMXNDQ har fått sitt namn av en händelse i 

USA 1976. Vid ett konvent för krigsveteraner uppkom det första 

kända utbrottet av sjukdomen med ett flertal dödsfall som följd. 

Sammanlagt 200 personer insjuknade varav 30 dog i vad som 

syntes vara lunginflammation. (Shit! We survived all the bullets, 

grenades and shellsplinters in the whole damned war and now this 

fucking little ugly shit kills us!!). Bakterien spreds troligen via 

ventilationen. Sjukdomen har med stor sannolikhet förekommit 

även tidigare bl. a finns ett dokumenterat fall i North Carolina 

1947.I Sverige observerades sjukdomen för första gången vid 

Västerås lasarett 1979. Därefter har utbrott konstaterats på ett 

flertal sjukhus i Sverige t ex i Värnamo, Malmö, Linköping, 

Huddinge och Uppsala. Antalet registrerade fall enligt SMI är 

igenom snitt 56 st/år men var 1997 87 st. Det verkliga antalet antas 

dock ligga mellan 200 – 1000 fall/år. Antalet dödsfall i konstaterad 

Legionella är oklart. 

5LVNJUXSSHU utgörs i första hand av personer mednedsatt 

immunförsvar. Högriskgrupper är äldre män som är rökare, 

alkoholister eller personer med andra sjukdomar som cancer, 

diabetes, sjukdomar i aningsorgan eller njurar. Av dessa skäl är 

Legionella synnerligen allvarlig speciellt i sjukhusmiljö och 

liknande. Vem som helst kan dock få sjukdomen. 

/HJLRQHOODEDNWHULHQ är stavformad och ca 0,3 – 0,9 mikrometer i 

diameter och ca 2 – 3 mikrometer lång. Den förekommer naturligt 

på låga nivåer i de flesta vattendrag men kan få en NUDIWLJ WLOOYl[W 

när den kommer in i 996±V\VWHP där vattnet värms upp. 

Temperaturen har stor betydelse för tillväxten av Legionella. 

Bakterien förökar sig bra vid temperaturer mellan ca. 20 och 42 – 

45ºC men optimalt vid ca. 37ºC. Tillväxten stimuleras av 

förekomsten av organiska ämnen. 6WLOODVWnHQGH vatten är idealiskt, 

ju längre tid desto fler bakterier. Bakterien klarar nedkylning men 

dör vid över +50ºC inom några timmar, över +60ºC inom några 

minuter och över +70ºC inom någon minut (varierande uppgifter). 

Bakterien kan ge upphov till två typer av sjukdomar, Legionella 

och en lindrigare variant s k Pontiacfeber som är mer att likna vid 

en influensa.

6PLWWVSULGQLQJHQ sker enbart genom inandning av Legionella 

infekterade vattendroppar (aerosoler) som tränger ner i alveolerna. 

Sjukdomen smittar inte från person till person och heller inte 

genom infekterat vatten. Smitta kan spridas från duschar i 

tappvattensystem, kyltorn, bubbelpooler mm. 

6MXNGRPVI|UORSSHW börjar med influensaliknande symptom med 

hög feber >39ºC, frossa huvudvärk, muskelvärk och i vissa fall 

andningssvårigheter, kräkningar och diarré. Inkubationstiden är 

mellan 2 och 10 dagar. Dödligheten anges till ca 15%. 

9$5 ),116 /(*,21(//$1" 

I en omfattande undersökning genomförd av SBL (Statens 

Bakteriologiska Institut) och redovisad i BFR rapport R9:1993 har 

kartlagts var Legionella förekommer i vattensystem och 

installationer i Sverige. 

6\IWHW var att så noggrant som möjligt undersöka förekomsten av 

Legionellabakterier i vattentäkter, yttre ledningssystem och 

installationer med avseende på faktorer som vatten typ, 

vattenbehandling, temperatur, beredartyper, ledningsmaterial mm. 

8QGHUV|NQLQJHQ har genomförts i 13 städer och i vatten 

distribuerat från 17 vattenverk till olika typer av installationer. Mer 

än 1000 provtagningar från olika typer av installationer har 

analyserats för att ta reda på var Legionellabakterierna 

förekommer. 

3URYWDJQLQJ har skett vid vattenverk med olika typ av rening, ledningsnät, 

installationer inom sjukhus, skolor, bostäder, daghem, simhallar mm 

+lU IDQQV OHJLRQHOODQ 

medelvärdet varierande mellan 1000 – 3000 cfu / ml. De flesta i 

stora varmvattensystem t ex. på sjukhus där 57% var positiva. I 

större kommunala byggnader var 23% av proven positiva. I 

flerbostadshus 8% och i enbostadshus 7%. Tre hotell undersöktes 

varav i två fanns Legionella. 

5,6.)$.725(5 2&+ 6 1000 l utan cirkulation 

- I alla mindre beredare med temp. < 50ºC 

- I duschar vid temp. < 50ºC 

- I vissa material t ex. packningar av fibermaterial (röda), 

PVC, gummislangar, duschhandtag mm. 

Legionellan i de stora beredarna fanns oberoende av utgående 

temperatur och tros bero på termisk skiktning och låg 

bottentemperatur och utfällningar på botten som fanns i de flesta 

beredare. I system där vattnet värms i flera steg och lagras vid 40– 

45ºC uppmättes höga halter Legionella i beredarna (5000–6000 cfu 

/ml). Även efter blandning med hetare vatten till ca 60ºC hittades 

Legionella i duscharna. 

Höga bakteriehalter i plast, packningar mm beror troligen på att 

dessa material innehåller kol som kan föda bakterier. Legionella är 

beroende av andra mikroorganismer och hittas därför ofta i 

biofilmer där olika mikroorganismer samlas. I flera fall har hela 

systemet kontaminerats av en typ av packning. Kopparledningar 

speciellt nya har en hämmande effekt på Legionellans tillväxt. 

Effekten avtar efter ca 5 år medan koppar blir inte 

tillväxtbefrämjande. 

5,6.)$.725(5 

Följande faktorer kan utgöra en betydande Legionellarisk i 

sammanhanget och bör beaktas:

- 

96 ,QVWDOODWLRQHU 

För låg temperatur allmänt i tappvattensystem 

- För varmt vatten i kallvattenledningar 

- Stora system utan VVC 

- Beredare med för låga temperaturer och 

- 

temperaturskiktning 

Aerosolbildande duschar 

- Ledningar, komponenter av plast och gummi 

- Bubbelpooler, bubbelbadkar o dyl. 

gYULJW 

- Luftbefuktare, vattenkyltorn 

- Högtryckstvättar, fontäner 

- Felplacerade luftintag 

0

De tekniska konsekvenserna blir att vattnet i beredare normalt måste vara högre 

än 60ºC p.g.a. differenser i givare och mätutrustning. Extra mätutrustning för 

kontroll av temperatur i systemet kan behövas. 

.DOOYDWWHQWHPSHUDWXU i ledningar bör hållas låg som möjligt så att ej 

stillastående vatten uppvärms till över 20 – 25ºC. 

- Alla ledningar och mindre avgreningar bör ha god 

genomströmning (ev. KVC) 

- Inga blindledningar får finnas. 

+b/62.21752// $9 %(),17/,*$ 

,167$//$7,21(5 

En riskbedömning bör gör speciellt vid installationer inom sjukhus, 

vårdhem, äldrebostäder och liknande men även installationer i 

andra byggnader som skolor, daghem, bostäder, badanläggningar 

osv. kan behöva undersökas (helst innan ev. Legionellautbrott). 

Utredningar och åtgärder har genomförts och pågår bl. a inom 

större sjukhus o dyl. 

För att klarlägga ev. risker behövs en inventering av 

installationerna. 

Temperaturmätningar och provtagningar bör genomföras i den 

aktuella installationen under olika driftförhållanden. 

I BFR R9:1993 finns anvisningar och tillvägagångssätt för 

Legionellaprovtagning beskrivet. Som bilagor finns frågeblanketter 

och provtagningsanvisningar. Fastighetsägare med egna 

personalresurser som t ex. landstig, kommuner och andra större 

förvaltare kan medverka med inventering och riskbedömning inför 

den bakteriologiska undersökningen. Undersökningen och 

provtagning kan utföras av t.ex. Smittskyddsinstitutet (SMI) eller 

motsvarande. 

+85 2&+ 1b5 'g5 

/(*,21(//$%$.7(5,(5" 

Idag råder en samstämmig uppfattning om att den bästa metoden att 

döda Legionellabakterier är att hålla en tillräckligt hög temperatur i 

alla delar av ett installationssystem. Andra metoder som prövats är 

klorering som medför problem med vattenkvalitén i många

sammanhang. UV-bestrålning i speciella aggregat är en annan 

metod som prövats men som inte bedömts tillräckligt säker. 

(Q DYJ|UDQGH IDNWRU är temperaturens storlek och tidsfaktor dvs. 

uppehållstiden i systemet och temperaturen på vattnet som 

används. 

Uppgifterna varierar beroende på undersökning men är ungefär 

följande: 

Vid + 50ºC dör bakterien på ca 80 minuter. 

Vid + 60ºC dör bakterien på ca 5 minuter 

Vid + 70ºC dör bakterien på ca 1 minut 

Vid + 77ºC dör bakterien på några sekunder 

%HDNWDV E|U att en upphettning av tappvarmvattnet enligt ovan inte 

utgör någon garanti för att Legionellasmitta inte kan uppstå 

eftersom bakterierna finns även i det inkommande kallvattnet och 

under ogynnsamma omständigheter åter kan växa till där tappvatten 

av olika skäl blir stående med en för Legionellatillväxt gynnsam 

temperatur. 

Ovanstående material är sammanställt av Ingvar Rejhed, Svensk 

Byggtjänst och publicerat i ”Vända 2/99” 

60,776.

20 december 1999 

Sören Jonsson 

Miljö och Projektledning 

Box 47323 

 

ÃÃSEl7l 

82 SOLNA 

SWEDEN 

10074 Stockholm 

60,776.

december 22, 1999 

sig tillväxtbefrämjande, eller innehåller tillväxtbefrämjande kemiska ämnen. Det har tidigare dokumenterats 

att mjukgjorda plastledningar har en sådan tillväxtbefrämjande effekt. Detta gäller tex flexibla PVC slangar. Vi 

har tidigare också sett en signifikant tillväxtökning i PEXrör. I upprepningsstudier har även en tillväxt 

konstaterats dock inte lika markant. Direkt tillväxt har inte noterats i hårda PE-r ör eller PP-rör, men omfattande 

studier är inte utförda. Tillväxt har också konstaterats i samband med vissa packningsmaterial. De bör konstateras 

att en punktdesinfektion till exempel med UV-behandling inte säkerställer efterföljande ledningssystem eller 

material som bakterien kommer i kontakt med. Även om UV-behandlingen har en fullgod effekt som sådan kan 

en enstaka legionellabakterie som passerar förbi och finner ett lämpligt tillväxtsubstrat efter behandlingen tillväxa 

till höga halter och utgöra en direkt risk. 

I sammanfattning och som svar på dina direkta frågor. 

"Vilka är de direkta farorna med Legionella och varmvatten i bostäder?" Dvs få fram någon rimlig 

farlighetsfaktor. På denna fråga har vi inget direkt svar. För att få svar på den krävs antingen en teoretisk 

riskanalys som dock måste baseras på tillväxtstudier av Legionella under olika förutsättningar. Den andra 

möjligheten är att baserat på förekomst i vattensystem och epidemiologiska uppföljningar göra en 

rimlighetsanalys och en säkerhetsanalys av systemen som sådana. 

"Vilka åtgärder måste vidtagas i varmvattenanläggningar I|U att de skall vara säkra ur bakteriell synpunkt?" 

Som svar på denna fråga gäller fortsatt de generella rekommendationer som för närvarande gäller dvs hög 

varmvatten temperatur kombinerat med en utfasning av material som är tillväxtbefrämjande för bakterierna. 

En systematisk genomgång saknas dock både för att klarlägga riskperspektiv i varmvattenanläggningar samt 

för att bedöma olika material i relation till varandra och i relation till variationer i vattenkvalitet. 

”Av miljöskäl har plaströr främst PE/PEX börjat användas allt oftare istället för kopparrör. Ökar risken för 

legionellatillväxt med plaströr?” Mjukgjorda plastledningar utgör en klar risk. I icke systematiska studier har 

ingen tillväxt noterats i PE och PP rör däremot har tillväxt noterats i PEX rör. Tillväxt har inte konstaterats i 

kopparrör pga rörmaterialet. Däremot har legionellaförekomst i höga halter noterats i äldre kopparrör eller 

där vattnet stått stilla i blindledningar. Detta hänför sig dock i första hand, enligt vår åsikt, till andra 

tillväxtfaktorer än från rörmaterialet, nämligen från andra mikroorganismer i systemet samt beroende på 

vattnets kvalitet. 

För Smittskyddsinstitutet 

Vatten och Miljö 

Thor Axel Stenström 

Chefsmikrobiolog, professor

(QHUJL RFK YDWWHQI|UEUXNQLQJ 

7\SKXV VLPXOHULQJ RFK WDOVKXV 

Som ett led i att kartlägga varmvattenenergiförbrukningen inkl 

energiförluster och varmvattencirkulation (VVC) har ett antal teoretiska 

simuleringar tagits fram. Som en kontroll på att simuleringarna är rimliga 

har en kontroll gjorts mot verkliga totalförbrukningar i ett stort antal 

bostäder. 

)|UXWVlWWQLQJDU DQVDWV 

Simuleringar har körts för följande fall: 

- 

+XVW\S 

7\SKXV ´OnJKXV´ 30 lgh, lamellhus, 5 våningar + källare 

- 7\SKXV ´SXQNWKXV´ 30 lgh, punkthus, 10våningar + källare 

99& RFK KDQGGXNVWRUN 

)DOO $ 99& KDQGGXNVWRUN 

KDQGGXNVWRUN N|UV DY WLGHQ 

)DOO % 99& KDQGGXNVWRUN 

KDQGGXNVWRUN N|UV DY WLGHQ 

)DOO & 99& XWDQ KDQGGXNVWRUN 

,VROHULQJVWMRFNOHN Sn 9DUPYDWWHQ RFK 99& OHGQLQJDU 

- För 60-talshus har antagits 20 mm (serie 31) - ”dålig isolering” 

- För 90-talshus har antagits 50 mm (serie 34) - ” mycket god 

isolering” 

9DUPYDWWHQWHPSHUDWXU 

Varmvatten bereds med fjärrvärme i undercentral i husets källare. 

Utgående varmvattentemperatur har ansats till 55 o C och lägsta 

returtemperaturen på VVC är 50 o C. 

)MlUUYlUPH RFK YDWWHQI|UEUXNQLQJDU 

Total fjärvärmeenergiförbrukning för: 

- 60-talshus är beräknad till N:K P nU 

- 90-talshus är beräknad till N:K P nU 

Total vattenförbrukning : 

- för såväl 60- som 90 –talshusen har en förbrukning på P P 

antagitV och därav är varmvattenandelen 

Antagna vatten- och energiförbrukningar har stämts av mot verkliga 

förbrukningar – se separat bilaga 

(QHUJL RFK YDWWHQNRVWQDG 

Generell i alla beräkningar i denna förstudie har antagit följande 

mediapriser (exkl. moms): 

- )MlUUYlUPH 

Genomsnittspris inkl fasta avgifter 35 öre/kWh 

- (O 

Genomsnittspris inkl fasta avgifter 50 öre/kWh 

- 9DWWHQ 

Genomsnittspris inkl fasta avgifter 13 SEK/m 3 

5HVXOWDW DY VLPXOHULQJDUQD 

Nedan presenteras några resultat av simuleringarna (se även bifogade 

diagram). 

Dock bör noteras att endast resultat från ”låghus”-simuleringarna 

presenteras eftersom resultat från ”punkthus”-simuleringarna avviker 

från ”låghus”-simuleringarna endast i ringa grad, dock är förluster mm 

generellt lägre i ”punkthusen”, vilket förklaras av att ledningslängder 

utslagen per lägenhet är mindre i ”punkthusen”.

7\S WDO WDO $QP 

$ 99 V DQGHO DY IMY HQHUJL HM +7 

$ 99 V DQGHO DY IMY HQHUJL +7 DY WLGHQ 

% 99& V DQGHO DY IMY HQHUJLL HM +7 

% 99& V DQGHO DY IMY HQHUJL +7 

& 99& V DQGHO DY 99 IMY HQHUJL HM +7 

& 99& V DQGHO DY 99 IMY HQHUJL +7 

' (QHUJLI|UEUXNQLQJ 99 99& HM +W N:K P nU 

' (QHUJLI|UEUXNQLQJ 99 99& +7 N:K P nU 

( (QHUJLNRVWQDG 99 99& IMY HM +7 6(. OJK nU 

( (QHUJLNRVWQDG 99 99& IMY +7 6(. OJK nU 

( (QHUJLNRVWQDG 99 99& IMY +7 6(. OJK nU 

( %HVSDULQJ DYVWlQJG +7 XQGHU DY WLGHQ 6(. OJK nU 

$QP 99 YDUPYDWWHQ 99& 9DUP9DWWHQ&LUNXODWLRQ +7 KDQGGXNVWRUN 

IMY IMlUYlUPH 

3XPSHQHUJL 

I sammanställning ovan har inte elenergin till VVC-pumpen medtagits, 

konstateras bör att pumpenergin motsvara 0,5–1,0 MWh/år, dvs. 16-33 

kWh/lgh/år (8-16 SEK/lgh/år). Detta motsvarar ca 3-9% av 

energiåtgången för att täcka varmvattencirkulationsförlusterna inkl ev. 

handdukstork. 

3RWHQWLHOOD HQHUJLVSDUO|VQLQJDU 

+DQGGXNVWRUN 

Normalt förses våtutrymme med handdukstork som både har funktion 

”torka handduk” och funktion uppvärmning, dvs. täcka 

transmissionsförlusterna.

Detta leder till att handukstorkar i s k ”ljusa våtutrymmen”, dvs. 

våtutrymmen med fönster behöver ha en handdukstork på ca 150 W och 

medan handdukstork i ” mörka våtutrymmen” eller våtutrymmen där 

handdukstorken ej skall täcka transmissionsförlusterna räcker det med 

70-80 W. Samtidigt måste man vara medveten om att det sommartid ofta 

finns ett behov av värme i våtutrymmen av komfort- och fuktskäl. 

Normalt avger oisolerad varmvattenrör ca 20 W/m vid kontinuerlig 

uppvärmning. Rörlängderna för VVC/VV för handdukstork varierar 

kraftigt i våtutrymmen beroende på placeringen av handdukstorken. 

Vid ett antagande om att handdukstork(HT) behövs max 150 dagar per år 

för att enbart klara värmebehovet och att under resterande dagar behövs 

HT för handukstorkning och komfort ca 4 timmar/dag, får vi får en 

minimal drifttid på ca 50% av året (ca 4400 timmar/år). 

Besparingspotentialen blir med gjorda antaganden således: 

OMXVD YnWXWU\PPHQ +7 : 

5|U P : 

7RWDOW : WLP N:K 

motsvarar ca 350 SEK/år vid ett snittpris på 35 öre/kWh 

P|UND YnWXWU\PPHQ HT 75W 

Rör (2+2 m) 80W 

7RWDOW : WLP N:K 

motsvarar ca 230 SEK/år vid ett snittpris på 35 öre/kWh 

Dvs. den maximala besparingspotentialen är 230 – 350 SEK/år, exkl. 

moms. Det är svårt att uttala sig om resp. farighetsägares 

investeringsvilja i ny teknik men avskrivningstiden torde inte få överstiga 

10 år. Vid en ränta på 7% och avskrivning på 10 år kan en investering 

överstigande 1100 –1800 SEK (dvs. 5 ggr den årliga 

besparingspotentialen) ej förräntas och troligtvis därför inte motiveras. 

6OXWVDWV ± +7 'HW ILQQV HWW LQYHVWHULQJVXWU\PPH Sn PD[ 6(. 

SHU KDQGGXNVWRUN DWW VW\UD Q\WWMDQGHWLGHQ DY KDQGGXNVWRUNDU YLONHW 

EHW\GHU DWW HQGDVW UHODWLYW RNRPSOLFHUDGH O|VQLQJDU NDQ PRWLYHUDV XU 

HNRQRPLVNW V\QSXQNW

'RFN PnVWH NRPIRUW IXNW RFK OHJLRQHOODVSHNWHU EHDNWDV QlU 

KDQGGXNVWRUNDU EHKRYVVW\UV 

Lösningar för behovsstyrning av handukstorkar kan appliceras i såväl 

”lättombyggnader” som nyproduktion, dock torde ev. eldragning vara en 

fördyrande faktor vid ombyggnader. 

9DUPYDWWHQ RFK 99& ± OHGQLQJVQlW 

Varmvattentemperaturen bör vara minst 55 o C när den lämnar 

undercentral/pannrum och returtemperaturen (VVC) får ej understiga 

50 o C enl. gällande norm för att minimera legionellarisken. Normalt är 

VV/VVC-system dimensionerade för en temperaturdifferens på 5 o C. 

Ev. besparingar på VV/VVC-ledningsnätet skulle kunna ske med: 

- tidstyrning av VVC –nattetid 

- temperaturstyrning av VV/VVC-temp till lägre temp nattetid 

- bättre isolering av VV/VVC-ledningsnätet 

Enl. bifogade simuleringar (se bilaga X, fall A-C) är energiförlusterna i 

VV/VVC-ledningsnätet ca 90-150 SEK/lgh/år. 

([WUD LVROHULQJ 

Om isoleringen i 60-talshus ökas från 20mm till 50mm minskas 

energiförlusterna i våra typhus med ca 3000 kWh/år, dvs. ca 40 

SEK/lgh/år detta betyder att ca 30% av förlusterna i ledningsnätet kan 

sparas med bättre isolering. 

Det är således möjligt i vårt typhus att spara ca 40 SEK*30 lgh= 

6(. nU . 

Dock kostar ny isolering min 100 SEK/m, dvs. en total investering på 

20–25 kSEK, varför det är ytterst svårt att motivera detta av ekonomiska 

själ. Åtgärden torde endast komma i fråga vid större ombyggnader 

6lQNQLQJ DY YDUPYDWWHQWHPSHUDWXUHQ QDWWHWLG 

Om varmvattentemperaturen sänks från 55 o C till 50 o C minskar 

värmeförlusterna med ca 1 W/m med en rörlängd på VV och VVCledningarna 

på ca 250 m i vårt typhus fås en minskad energiförlust på ca 

245 W.

Om vi gör antagandet att vi kan sänka varmvattentemperaturen under 8 

timmar per dygn med för detta en minskad energiförlust på 715 kWh/år, 

dvs. 6(. nU 

En investering i kompletterande styrutrustning måste rimligtvis betala sig 

på 5 år (exkl. räntor), dvs. en investering på max 1250 SEK kan 

motiveras ur lönsamhetsskäl. 

Åtgärden torde endast komma i fråga vid nyproduktion och större 

ombyggnader alt. vid utbyte av styrutrustning. 

Ovanstående lösning kan stå i konflikt med legionellasäkerhet, vilket 

måste vägas in i resonemanget om lösningen väljs. 

9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ 

I teknikupphandlingens förstudie belyser vi även varmvattenberedning 

trots att detta delvis ligger utanför mandatet för ´WHNQLNXSSKDQGOLQJ 

99& RFK KDQGGXNVWRUN´ för att få helheten – beredning, distribution och 

förbrukning – VH YLGDUH XQGHU IOLN 

Vi skall vara medvetna om att det finns en besparingspotential vid 

varmvattenberedning som sannolikt överstiger de besparingar som kan 

uppnås i ledningsnät och behovsstyrning av handdukstork, som t e x: 

- Befintliga (och nya?) varmvattenväxlare och styrventiler är ofta 

feldimensionerade (för stora), vilket leder till ojämn temperatur och 

för hög energiåtgång och det är frågan om vi inte fortfarande får ut 

konstruktioner på marknaden som är överdimensionerade. 

- Befintliga reglerutrustning fungerar ej optimalt p g a ålder och 

teknikutveckling, 

- Värmepumpar med ackumulering fungerar inte alla gånger optimalt 

beroende på fel valda koppling- och styrprinciper. 

Dessutom är legionella och bakteriell tillväxt ett problem vid 

ackumulering med värmepump. 

'LVNXVVLRQVIUnJRU NULQJ 99 99& 

I våra typ hus innehåller varmvatten och VVC-ledningarna ca 150 liter 

vatten, därav VVC-ledningarna ca 50 liter vatten. Det är alltså ett relativt 

trögt system som inte låter sig regleras momentant, vilket förklarar att 

funktionsstörningar i reglerutrustning inte får något större genomslag på 

temperaturen i tappkran! 

Om inte VVC fanns skulle den längst bortbelägne hyresgästen få spola ut 

ca 50 liter ”varmvatten” innan han fick varmt varmvatten ( i en dusch tar 

det ca 4 minuter).

Energimängden att värma varmvattnet i VV och VVC-ledningarna från 

ca 6-8 o C till 55 o C motsvarar en energi mängd på ca 6-8 kWh som skall 

ställas i relation till energiförlusterna som är ca 1-1,5 kWh/h. 

Teoretiskt tar det ca 10 timmar för VV och VVC att avsvalna från 

55 o C/50 o C till rumstemperatur förutsatt att inget flöde tas ut.(ex nattetid) 

(låghus–60-tal) 

Teoretiskt tar det ca 2 timmar för VV och VVC att avsvalna från 

55 o C/50 o C till 38 o C/ (duschtemperatur) förutsatt att inget flöde tas ut 

(tex nattetid) (låghus – 60-tal). Vid 90-tals ökar tiden till ca 3 timmar.

ÃÃ 

ÃÃÃÃÃÃ ÃÃ ÃÃÃ 

 

 

60-tal 90-tal 60-tal 90-tal 60-tal 90-tal 60-tal 90-tal 60-tal 90-tal 60-tal 90-tal 

(MWh/lgh/år) (MWh/lgh/år) (MWh/lgh/år) (MWh/lgh/år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) (kWh/m 2 /år) 

Ã ÈÃ 1,7 1,6 1,7 1,5 50 50 50 50 22 20 21 19 

Ã ÈÃ 1,1 0,9 1,0 0,9 42 42 42 42 14 12 13 11 

Ã Ã 0,4 0,3 0,3 0,2 33 33 33 33 4 3 4 3 

ÃÃÃÃÃÃ ÃÃÃÃÃ ÃÃÃÃ 

 

 


(MWh/år) (MWh/år) (MWh/år) (MWh/år) (SEK/lgh/år) (SEK/lgh/år) (SEK/lgh/år) (SEK/lgh/år) kW/lgh kW/lgh kW/lgh kW/lgh 

Ã ÈÃ 52,0 47,3 50,2 46,0 607 551 586 537 0,20 0,18 0,19 0,18 

Ã ÈÃ 32,5 27,8 30,7 26,5 380 324 358 309 0,20 0,18 0,19 0,18 

Ã Ã 10,6 7,7 10,1 6,7 124 89 118 79 0,04 0,03 0,04 0,03 

ÃÃ 

(QHUJLI|UEUXNQLQJ 99& RFK +DQGGXNVWRUN %RVWDGVKXV 

(QHUJLI|UEUXNQLQJ 99& RFK +DQGGXNVWRUN %RVWDGVKXV 

ÃÃÃÃ ÃÃÃÃÃÃ 

ÃÃÃÃ 

 

 


% % % % % % % % % % % % 

Ã ÈÃ 28% 41% 28% 42% 12% 16% 12% 16% 43% 39% 42% 38% 

Ã ÈÃ 25% 37% 24% 38% 8% 10% 7% 10% 33% 28% 32% 27% 

Ã Ã 20% 30% 19% 30% 3% 3% 2% 3% 13% 10% 12% 8%

6WDWLVWLN ² %HILQWOLJD IDVWLJKHWHU 

)MlUUYlUPHI|UEUXNQLQJ 

.lOOD P 

I|UH HIWHU VQLWW $QP 

$ 5HSDE %UDQVFKQRUP 

% $3 8SSVDOD )G $OOPlQQ\WWD 

& )DPLOMHERVWlGHU 

' 6Y %RVWlGHU )R 

( 6Y%RVWlGHU gVWEHUJD 

) 6Y%RVWlGHU 6NlUKROPHQ 

* +XJHERVWlGHU a 

+ 6WRFNKROP (QHUJL 

.YDUWHUVERVWlGHU 

)ULOLJJDQGH 

1\SURGXNWLRQ 

KXV 6( V NXQGHU

9DWWHQI|UEUXNQLQJ 

Enl. Repab är vattenförbrukningen i bostäder 1,2 –2,5 m 3 / m 2 . 

AP-fastighter i Uppsala förbrukar 1,2-2,2 m 3 / m 2 med tyngdpunkten 

mellan 1,7-2,0 m 3 / m 2 . 

Svenska Bostäder – Skärholmen – förbrukar ca 2,2 m 3 / m 2 (ca 168 m 3 / 

lgh). 

Svenska Bostäder – Östberga – förbrukar ca 2,1 m 3 / m 2 (ca 162 m 3 / lgh). 

Svenska Bostäder - (FO494) förbrukar ca 1,7 m 3 / m 2 (ca 140 m 3 / lgh). 

Skillnader i vatten förbrukning beror bl. a. på: 

- antal människor som bor i lägenheten 

- sammansättning (barn/vuxna) 

- information och utbildning från fastighetsvärden 

- teknisk standard på VVS-utrustning i allmänhet 

- standard på blandare och duschar i synnerhet 

- ev. läckor 

De 3 första punkterna har av den avsevärt största betydelsen. 

9DUPYDWWHQI|UEUXNQLQJHQ 

En gammal tumregel är att varmvattnet står för 30- 40% av den totala 

vattenförbrukningen. 

Vid mätningar hos AP-Fastigheter i Uppsala har man kommit fram till att 

varmvattenandelen varierar mellan 35-43%. 

Samma typ av mätningar hos Sv. Bostäder som verifierar att dessa %satser 

synes riktiga. 

Dvs. för en QRUPDOOlJHQKHW med ca 150 m 3 vattenförbrukning går det åt 

ca 50-60 m 3 varmvatten, vilket motsvarar ca 2,5 MWh/lgh/år + VVCförluster 

(0,2-0,4 MWh/lgh/år), dvs totalt knappt 0:K OJK nU. 

För handdukstork tillkommer max 1,5 MWh/lgh/år (beroende av 

utformning och drifttid).

9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ LQNO 

YlUPHSXPSDU RFK DFNXPXOHULQJ 

9DUPYDWWHQEHUHGQLQJ LQNO YlUPHSXPSDU RFK 

DFNXPXOHULQJ 

Den absoluta majoriteten av flerfamiljsbostadshus inom Stockholms 

Kommun värms idag med fjärrvärme, varför inga andra värmekällor har 

tagits med i denna sammanställning. 

)MlUUYlUPHYl[ODUH LQNO VW\UYHQWLOHU 

Historiskt sett har fjärrvärme beredds med värmeväxlare som har varit 

2- eller 3-stegs-kopplade, dvs. varmvatten förvärmes innan värmevatten 

(VS) beredes. 

Dimensioneringsgrunder har för såväl växlare som styrventiler varit det s 

k statistiskt sammanlagrade (sannolika) flödet som har framräknat m h a 

en kurva ur gamla SBN. Dessa värden har ansets mer eller mindre heliga 

och har sällan ifrågasatts. Resultat har blivit att dagens växlare och 

styrventiler med dagens förbrukningsmönster (”utan badkar”) har blivit 

kraftigt överdimensionerade. I sammanhanget bör påpekas att de 

”sannolika” flödena endast behövs under mycket korta tider 

(sekunder/minuter av dygnet) och dessutom finns relativt stora mänger 

varmvatten i systemet som neutraliserar ev. pendlingar och 

bristsituationer. 

Fjärrvärmeföreningen (FVF) har därför ändrat sin rekommendationer 

1998 angående dimensionerade flöden för varmvatten, dock har ett flertal 

praktiska prov med ventiler och värmeväxlare i bl. a Gävle visat att även 

denna rekommendation ger för stora dimensionerade flöden. Man skall 

dock vara medveten om de ventilstorlekar som har tagits fram vid den s k 

Gefle-dimensioneringen kan ge bristsituationer om det finns 

handdukstorkar och golvslingor kopplade till VVC. Det är nog rimligt att 

antaga att FVF kommer att ge ut nya rekommendation inom en rimlig 

framtid som ytterligare sänker de dimensionerade flödena, om inga 

motstridande fakta framkommer. 

Det är viktigt ur både teknisk och ekonomisk synpunkt att ventiler och 

värmeväxlare är rätt dimensionerade för att få ner returtemperaturen och 

få bort s k pendlingar. Låga returtemperaturer leder bl. a till: 

• lägre energiförluster 

• lägre fjärrvärmeflöden

• mindre kulvertdimensioner, vilket leder till att fler fastigheter kan 

anslutas utan utbyggnad 

• höjd elproduktion – kraftvärmeverk 

• minskad pumpenergi 

Enl. Göteborg Energi är vinsterna med sänkt fjärrvärmereturtemperatur 

ca 1 SEK per MWh och grads sänkning. Fem graders sänkning av 

returtemperaturen i Göteborgs Energi´s nät skulle betyda ca 20 MSEK/år 

eller omräknat ca 3.000 SEK per ansluten fastighet och år. 

Under senare år har 3-stegskoppling övergivit för 2-stegskoppling och 

även parallellkoppling har börjat införas med goda resultat. Då 

fjärrvärmeventildimensionerna minskar resulterar detta i att styrventiler 

för tappvarmvattenberedning blir en flaskhals då 2-stegkoppling används, 

därför får en övergång till parallellkoppling anses naturlig. 

Ett oinjusterat VVC-system alt. ett felaktigt inkopplat VVC-system leder 

i många fall till att fjärrvärmereturtemperaturen blir för hög. En för stor 

VVC-pump kan ge samma resultat. 

FVF tillsammans med Energimyndigheten och högskolar utför idag 

studier inom det område. 

9lUPHSXPS PHG DFNXPXOHULQJ DY 

WDSSYDUPYDWWHQ 

Under 80-talet kom skärpta normer på värmeåtervinning av 

frånluften/avluften från ventilationssystemet, vilket resulterade i att ett 

stort antal frånluftsvärmepumpar installerades i flerfamiljsbostadshus. 

För att få ”maximal” värmeåtervinning anslöts dessa till både 

tappvarmvatten och värmesystemet. Anläggningarna var till början ofta 

platsbyggda med omfattande (komplicerad) analog styr&regler. Dessa 

anläggning kunde inte startas utan omfattande och noggrann drifttagning 

alt. blev resultat, ineffektiv funktion. Under senare år synes trenden gå 

mot fabriksbyggda anläggningar med mera lättmanövrerade digital 

styr&regler, dock har fastighetsteknikpersonalen ofta svårt att förstå och 

sköta även dessa anläggningar.

En genomgående problem sett ur värmepumpens synvinkel har varit att 

värmepumpen har kopplats parallellt med fjärrvärme alt enl. 

energiverkens önskemål och direktiv. Vilket har lett till att 

värmepumparna i tappvarmvattenfallet har varit tvungna att producera 

50/53 o C varmvatten med funktionsstörningar och låga värmefaktorer som 

resultat. 

En mera riktig inkopplingsprincip borde ha varit att värmepumpen 

kopplat som ”baslast” med fjärrvärme som spets. (se bif. artikel från Sv. 

Byggtjänst – vända 2/98). Delvis råder det en naturlig konflikt mellan 

låga returtemperaturer och inkoppling av värmepumpar, dock finns det 

lösningar även för detta enl. ovanstående artikel. Generellt kan man 

konstatera att det finns enormt mycket energi att spara om vi lyckas få 

installerade värmepumpar att fungera! 

Bristerna med gjorda värmepumpslösningar är många. Nedan radas ett 

antal upp, utan att listan på något sätt är komplett: 

• felaktiga inkopplingsprinciper (okunnighet ?) 

• ”krånglig” styr & regler 

• överambition betr. värmeåtervinningsgrad, vilket medför alltför 

komplexa lösningar 

• drifttagning ej utförd på rätt sätt 

• varierande flöden genom värmepumpen vilket ofta resulterar i att 

låg/hög-tryckespressostaterna stoppar värmepumpen 

• bristande kunnande/utbildning hos fastighetsteknikpersonalen 

• otydliga drift och skötselinstruktioner 

• bristande märkning 

• havererade kompressorer, för hårt slitage 

• köldmedelskonvertering ej gjord - pumpen får ej köras idagsläget 

• ´JDY HM XWORYDGH EHVSDULQJDU´ 

Med dagens billiga fjärrvärmepriser sommartid är ofta lönsamheten 

ifrågasatt sommartid eftersom det bara finns varmvattenbehov och 

knappt det p g a semestrar. Dock är ofta lönsamhet god vintertid och 

kanske främst då för värmeproduktion. 

Att låta befintliga värmepumpar fungera fortsatt dåligt måste anses vara 

ren kapitalförstöring, som samhället borde stötta på något sätt, 

exempelvis genom:

• ta fram exempel ombyggnadsexempel som gagnar enkelheten , vilket 

kanske leder till att värmepumparna bara används till 

värmeproduktion ± QnJRQ IRUP DY PDQXDO FKHFNOLVWD I|U ´RPVWDUW´ 

DY YlUPHSXPSVDQOlJJQLQJDU 

• ta fram DGHNYDW XWELOGQLQJ för fastighetstekniker m a p VN|WVHO DY 

YlUPHSXPSVDQOlJJQLQJDU 

/HJLRQHOOD L DFNXPXODWRUWDQNDU I|U 

WDSSYDUPYDWWHQ 

Legionella har blivit ett allt påtagligare problem i ackumulatorer av 

förrådstyp för tappvarmvatten då man använder värmepump för 

tappvarmvattenberedning, eftersom temperaturen i dessa ackumulator 

ofta ligger inom det legionellafrämjande området 20 – 45 o C. 

Om förrådsberedare skall användas för ackumulering av tappvarmvatten 

måste man vidtaga minst någon av följande åtgärder: 

• höj temperaturen till 60 o C. – vilket kan vara svårt med värmepump 

• genomför legionellasanering regelbundet 

Legionellasanering ställer krav på ombyggnad av såväl rörsystem som 

styr&regler installation. Med datoriserad styr&regler och en extra 

cirkulationspump kan regelbundna intermittenta temperaturhöjning m h a 

fjärrvärmeväxlare göras i ackumulatorerna med vidhängande rörsystem, 

exempelvis någon gång per månad. Dock krävs regelbunden tillsyn så att 

en sådan funktion är säkerställd. 

Det är bara att konstatera att legionella är ett reellt problem när 

ackumulatorer av förrådstyp används för ackumulering av 

tappvarmvatten i samband med frånluftsvärmepumpar.!!

O - ,nOJUXSS 996 7)) 

.lOORU +XJH %RVWlGHU $% P MO 

)-b559b50(,1129$7,21 2&+ 6817 

)g518)7 

bQGUDG NRSSOLQJVSULQFLS VSDUDU SHQJDU RFK JHU 

VlNUDUH GULIW 

.DQ PDQ InU PDQ RFK E|U PDQ lQGUD JLYQD 

IMlUUYlUPHNRSSOLQJDU" 

Kurt Johnsson vid det kommunala Huge Bostäder i 

Huddinge har gjort det. Han har med envishet, över - 

tygelse stort kunnande genomdrivit enförändring av 

den vedertagna kopplingsprincipen för fjärrvärme. 

0LVVWUR RFK QHJDWLYD omdömen var den omedelbara 

reaktionen hos de flesta aktörer i branschen som fick 

kännedom om projektet. Men resultatet är över 

förväntan och allt fler vill pröva det framgångsrika 

receptet som har sänkt mängden inköpt fjärrvärme från 

ca. 90-100 kWh/m2,år till ca. 50 kWh/m2,år. 

Fjärrvärmevattenflödet minskar med ca. 30 %. Genom 

att koppla om bef. värmeväxlare 

©%\JJLQIR 

ÃÃ )OLN 

och utnyttja värmepumpen på ett helt annat sätt än vad 

som normalt är praxis har den tidigare höga 

returtemperaturen på fjärrvärmen kunnat sänkas 

radikalt, till i vissa fall under 10 grader C vid -18 

grader C ute. 

9lUPHSXPSHQV GULIWWLG har ökats från ca 1 000 till 

ca. 7 000 timmar per år. Förbättrad driftsäkerhet och 

sänkta kostnader är resultatet. Kopplingsprincipen har 

nu blivit ORNDO VWDQGDUG för liknande installationer 

och intresset är stort bland fastighetsägare, 

fjärrvärmeproducenter, styr och reglerföretag m.fl. för 

liknande lösningar. Installationerna finns i Kvarteret 

Koljan i Huddinge söder om Stockholm, med 78 

lägenheter som försörjs med fjärrvärme från 

Södertörns Fjärrvärme AB. 

%DNJUXQGHQ till beslutet att bygga om den 

befintliga fjärrvärmecentralen var bl. a. dålig 

funktion på den befintliga värmepumpen och 

alldeles för höga returtemperaturer till 

fjärrvärmenätet. Vid vissa tillfållen då 

tilloppstemperaturen var 120 grader C var returtemperaturen 

hela 110 grader vilket tydde på ett 

grundläggande fel i konstruktionen av systemet. 

Ã Ãvända: ÃÃre\.X

)HODNWLJ RFK RHNRQRPLVN DQYlQGQLQJ DY V\VWHPHW 

Värmepumpens tidigare funktion utgjorde en väsentlig 

del av problemet, dess främsta uppgift var att 

producera ca. 53 gradigt tappvarmvatten med energi 

tagen ur frånluften. 

Varmvattnet lagras i två ackumulatorer om 500 I 

volym vardera. Vid varmvattenuttag i ackumulatorn 

fanns endast mindre mängder varmvatten av tillräcklig 

temperatur i den övre delen vilket innebar att den 

trevägsventil som ställts in på en min. temperatur av 

55grader C (legionellakravet) helt stängde av 

varmvattenflödet från ackumulatorn. Istället for att 

utnyttja vattnet från ackumulatorn värmdes allt kallvatten 

(ca. 5-7 grader C) upp med prima hetvatten i en 

värmeväxlare till 55 grader C. Värmepump och 

ackumulatorkrets stängdes och utnyttjades därför bara 

till en bråkdel av totaleffekten. Kvar i ackumulatorn 

blev vatten med avsevärt lägre temperatur med 

verkligt bra grogrund for legionella. Lösningen är 

tyvärr vanlig i många system. Ett annat problem var 

radiatorkretsens funktion. 

Värmeväxlaren till radiatorsystemet med en erf. effekt 

av 250 kW vid -18 grader C ute, var kopplad så att 

endast 1,3 l/sek av det erforderliga returflödet på 4,3 

l/s passerade växlaren som då endast gav 81 kW 

effekt. Resterande flöde 3 l/sek. leddes till 

värmepumpen som då maximalt gav 70 kW. Alltså 

saknades i detta läge 100 kW effekt genom ett för litet 

flöde och att en i det närmaste laminär strömning med 

dålig värmeöverföring uppstått. Klagomål på alltför 

kallt inomhus förekom vid kall väderlek.

©%\JJLQIR $% ÃÃ Ã 

cWJlUGHUQD VRP I|UlQGUDGH DOOW WLOO GHW ElWWUH 

9lUPHSXPSHQV IXQNWLRQ lQGUDGHV Vn DWW VW|UUH 

GHOHQ DY UHWXUYDWWQHW från radiatorkretsen nu leds 

genom värmepumpen får att därefter gå igenom 

radiatorväxlaren där det värms till rätt temperatur. 

/|VQLQJHQ är alltså en delvis seriekoppling av 

värmeväxlaren och värmepump i stället får den 

vanliga parallellkopplingen över värmeväxlaren. När 

värmebehov ej föreligger skiftar värmepumpen över 

till varmvattenproduktion. Värmepumpen är nu i drift 

under större delen av året tack vare denna ändringvilket 

ger flera fördelar: 

l. Lägre förångningstemperatur ca 35 -40 grader C 

mot tidigare 50- 55 grader C 

2. Höjd verkningsgrad med ca 25- 30 % 

3. Högre driftsäkerhet 

4. Ökad driftstid till ca. 7000 h/år. 

5. Högre total systemverkningsgrad 

$FNXPXODWRUQV vatten byts nu hela tiden och 

varmvatten tas ur ackumulatorn RDYVHWW WHPSHUD 

WXU vilket är den viktigaste fårändringen. 

Funktionen är nu i princip följande: 

1. Inkommande kallvatten förvärms i tappvattenväxlarens 

första steg som även den har har 

kopplats om från parallell till seriekoppling. 

Värmekälla är returvattnet från radiatorväxlaren. 

2. Därefter leds det nu ljumma (ca. 7-20 grader) 

vattnet genom en värmeväxlare där temperaturen höjs 

med hjälp av värmepumpen och sedan vidare in i 

ackumulatorn. 

3. Varmvattnet passerar sedan vid behov 

varmvattenväxlarens andra steg där temperaturen höjs 

med fjärrvärmevatten (framledningen) till önskade 55 

grader C. 

4. Ackumulatorvattnet byts hela tiden ut vilket 

minskar risken för legionella och andra 

mikroorganismer. 

Vända 2/98 Ãvända: 6LG 3/4 rev: X

(IIHNWLYLVHULQJ RFK YLQVW EOHY UHVXOWDWHW 

Förändringarna innebär rent praktiskt att en 

konventionell installation med relativt små ingrepp 

har blivit en effektivare, mer ekonomisk och 

driftsäker installation. Endast mindre förändringar 

och omkopplingar har behövts för att åstadkomma 

det önskade resultatet. Samtliga installationsenheter 

har kunnat behållas och omkopplingarna 

har genomförts i undercentralen med en insats av 

ca. 1 dags arbete för en rörmontör samt diverse 

rördelar. I vissa fall kan dock varmvattenväxlaren 

behöva bytas ut. Det förberedande tankearbetet är 

dock inte medräknat. Några energidata om KV 

Koljan före och efter åt- gärd på årsbasis- 

1XYDUDQGH I|UEUXNQLQJ Fjärrvärme ca.53 kWh/ 

m2,år + El till värmepump ca.18 kWh/m2, år 

= Tot. ca 71 kWh/m2 

7LGLJDUH I|UEUXNQLQJ Fjärrvärme ca. 95 kWh/ 

m2,år + El till värmepump ca. 15 kWh/ m2,år 

= Tot. ca 110 kWh/m2,år 

6DPPDQODJGD energibesparingen = ca 40 kWh/ 

m2,år för dessa enkla åtgärder är ett otroligt bra 

resultat som om det omsätts till alla liknande 

installationer blir många sköna terawattimmar. 

Fjärrvärmeanvändningen 1997 fördelar sig enl. 

Sv. Fjärrvärmeföreningen 

Fjärrvärmetaxan är ca. 31 öre/kWh och Eltaxan är 

ca. 50 öre/kWh vilket ger en besparing på i 

genomsnitt 12 kr/m2 lgh yta enbart för värme och 

varmvatten. 

Därutöver tillkommer en sänkning av 

abonnemangskostnaden med ca 31 000 kr/år 

vilket innebär en besparing av ca. 4 kr/m2, år. 

Åtgärden motiveras av den nu mycket höga 

driftsäkerheten hos värmepumpen som får arbeta 

i ett fördelaktigare temperaturområde. Inga 

driftavbrott på flera år har noterats. 

Total besparing = ca 16 kr/m2,år innebär en sammanlagd 

minskning med ca 120000 kr/år får 

Boföreningen att fördela. 

0|MOLJ EHVSDULQJ ERVWlGHU WRWDOW är svårt att 

förutsäga. Fjärrvärmeanvändningen i Sverige fördelar 

sig enl. Fj .Värmeföreningen på följande sätt 1997: 

)OHUERVWDGVKXV 7:K 

Småhus 2,7 TWh 

Övriga lokaler 13,3 TWh 

Industri 3 ,7 TWh 

2P PDQ DQWDU HQ P|MOLJ EHVSDULQJHQ DY HQGDVW 

JHQRP DWW YLGWD GHVVD HQNOD nWJlUGHU Vn EOLU 

GHW KHOD 7:K nU YLONHW lU HQ DQVHQOLJ VXPPD 

'lUXW|YHU tillkommer besparingar hos 

fjärrvärmedistributören som har minskat sitt 

massflöde till fastigheterna med ca. 40%, 

returtemperaturerna har sänkts med i medeltal 30 

grader C. Därtill kommer vinsten av minskad 

pumpenergi, minskade kulvertförluster m.m. 

Fjärrvärmenätet kan med liknande åtgärder 

förtätas och effektiviseras avsevärt utan 

kapitalslukande utbyggnad vilket på sikt ger 

stora fördelar får både producent och konsument. 

3RWHQWLDOHQ L RYDQVWnHQGH EHVNULYQD 

HIIHNWLYLVHULQJDU RFK EHVSDULQJDU ERUGH 

QDWXUOLJWYLV XWUHGDV RUGHQWOLJW Sn QDWLRQHOO 

QLYn 

Svaret på den inledningsvis ställda frågan bör alltså 

bli: JA! man både kan, får och bör göra som Kurt 

Jonsson och Huge Bostäder har gjort. Ju fortare 

desto bättre. 

Mer info Kurt Jonsson Tel. 08/535 320 00 

MED OMKOPPLADE VARMA 

HÄLSNJNGAR INGVAR REJHED 

Vända 2/98 

Text och bild 

hämtad från 

Bygginfo AB 

Ãrev: x

6SDUSRWHQWLDO RFK LQYHVWHULQJVUDP 

6SDUSRWHQWLDO RFK LQYHVWHULQJVUDP 

Sparpotential har beräknats/bedömts för nedanstående energibesparande 

åtgärder. För varje åtgärd har tagits fram en maximal investeringsram för 

att åtgärden skall anses lönsam ur en fastighetsägares synpunkt. Kriteriet 

har varit en antagen ränta på 7% och en avskrivningsperiod på 10 år 

cWJlUGHU 

QU cWJlUG %HVSDULQJ %HVSDULQJ ,QYHVWHULQJVUDP $QP 

D %HKRYVDQSDVVDG +7 

² OMXVD EDGUXP 0:K OJK nU 6(. OJK nU 

E %HKRYVDQSDVVDG +7 

² P|UND EDGUXP 0:K OJK nU 6(. OJK nU 

([WUD LVROHULQJ 

99 99& OHGQLQJ 0:K KXV nU 6(. KXV nU 

,QWHUPLWWHQW 

VlQNQLQJ DY 99 

WHPS 

7LGVW\UQLQJ 99& 

SXPS 

gYHU )HOGLPHQVLRQH 

UDGH 99 99; RFK 

VW\UYHQWLO 

2PNRSSOLQJ 

YlUPHSXPS 

µW\SO|VQLQJ +8*(µ 

0:K KXV nU 6(. KXV nU 

6(. VW 0|MOLJ O|QVDP 

6(. VW 0|MOLJ O|QVDP 

6(. KXV nU 0|MOLJ HM O|QVDP 

6(. KXV nU 0|MOLJ O|QVDP 

YLG E\WH DY 

µVW\Uµ 

""" """ [ 2OlPSOLJ XU 

NRPIRUWV\QSXQNW 

6(. KXV nU 

6(. 99; 0|MOLJ O|QVDP 

XSSVNDWWDG DY 

*%* HQHUJL 

N:K P nU 6(. P nU 6(. P nU 0|MOLJ P\FNHW 

O|QVDP 

OHJLRQHOOD "" 

%HUlNQLQJDU JUXQGDV Sn 7\SKXV OJK FD P (QHUJLSULV )MlUYlUPH |UH N:K (O 

|UH N:K 9DWWHQ 6(. P 6DPOLJD SULVHU H[NO PRPV 

.RPPHQWDUHU SXQNW D RFK E ² %HKRYVDQSDVVDG VW\UQLQJ 

DY KDQGGXNVWRUN VH lYHQ IOLN 

Åtgärden är praktiskt genomförbar dock måste det vara frågan om intermittent 

styrning så att VV/VVC ej blir stillastående vid långa avstängningar typ semester 

eller dyl. detta betyder att någon form av elektronisk styrning måste tillgripas.

I sammanhanget bör påpekas att ex. SKB genomför praktiska försök med 

installation av handdukstork som kopplas till värmevatten (VS) - vintertid och 

el - sommartid – se vidare flik ”broschyr/produktblad”. 

Handukstorken är i stor ”energitjuv” som kan förbruka drygt 10% av husets 

fjärrvärmekonsumtion i nyproducerade bostäder. Handdukstorkar ha 

installerats främst under slutet 70-tal fram till dags dato i såväl ny- som 

ombyggnadsproduktion. Handdukstorken svarar i vissa fall även för 

transmissionsförlusterna i bad/duschrummet. En samlad bedömning gjord utav 

bl. a Svenska Bostäder är att ca 25-35% av lägenheter i flerfamiljshus har 

handdukstork anslutna till VVC. 

6WRFNKROPVSHUVSHNWLY 

I Stockholm finns ca 360.000 lägenheter flerfamiljshus (se bifogad 

statistik) Under antagandet att ca 30 % har handdukstork betyder det att 

det finns ca 120.000 handdukstorkar i flerfamiljshus i Stockholm som är 

anslutna till VVC, som förbrukar 150-200 GWh/år, vilket motsvara 50-70 

MSEK/år i fjärrvärmekostnad. Med vetskapen om att handdukstorken 

delvis svarar hör värmebehovet i bad/duschrummet är det rimligt att anta 

(se flik 4) att ca 50 % av energin till handdukstorken kan sparas på 

”behovsanpassad styrning” av handdukstork. 

3n nUVEDVLV EHW\GHU GHW DWW FD 06(. nU NDQ VSDUDV LQRP 

6WRFNKROPV NRPPXQ Sn ´EHKRYVDQSDVVDG VW\UQLQJ´ DY KDQGGXNVWRUN 

Lägenheterna i Skärholmen och Östberga är främst byggda på 60-talet, 

varför handdukstorkar är relativt ovanliga i dessa områden, dvs. 

besparingspotentialen är låg 

.RPPHQWDUHU SXQNW ± ([WUD LVROHULQJ DY 99 99& OHGQLQJ 

VH lYHQ IOLN 

Det är möjlig att reducera energiförlusterna i VV/VVC-ledningarna med 

ca 30% genom att kraftigt öka isoleringstjockleken, dock överstiger 

kostnaden för ev. tilläggsisolering med god marginal den maximal 

investeringsramen, varför det är svårt att motivera åtgärden. 

.RPPHQWDUHU SXQNW ,QWHUPLWWHQW VlQNQLQJ 99 WHPS 

VH lYHQ IOLN 

Åtgärden betyder att VV/VVC-temperaturen sänks ex. nattetid. Med nya 

reglercentraler/DUC:ar kan med enkelhet sänka/höja temperaturen under 

vissa tider, därför är åtgärden möjlig vid byte av styrutrustning.

Det finns naturligtvis fog att fundera på om detta är riktig åtgärd ur 

legionellasynpunkt men man bör betänka att likaväl som sänka 

temperaturen nattetid kan man någon/några gånger i månaden höja 

VV/VVC-temperaturen till ex 65 o C som ”legionelladödande” åtgärd. 

.RPPHQWDUHU SXQNW 7LGVW\UQLQJ 99& SXPS VH lYHQ IOLN 

P g a långa väntetider och därmed förhöjd vattenförbrukning är detta ingen 

bra åtgärd ur såväl ekonomi som komfortskäl. 

.RPPHQWDUHU SXQNW gYHU IHOGLPHQVLRQHUDGH 99 Yl[ODUH RFK 

VW\UYHQWLOHU VH lYHQ IOLN 

Värmeväxlare och styrventiler för varmvattenberedning i befintliga 

fjärrvärmeundercentraler är ofta kraftigt överdimensionerade, mest 

beroende på att dagens normer är missvisande för dagens förhållande. 

Vid inventeringar gjorda hos ett antal energiverk , bl. a i Gävle och 

Göteborg har man på visat att dagens styrventiler för tappvarmvatten är 

3-5 gånger för stora flödesmässigt, vilket bl. a leder till att: 

• För höga returtemperaturer , vilket medför bl. a onödigt stora 

kulvertdimensioner 

• Onödigt höga installationskostnader i kulvertnät och 

fjärrvärmeundercentraler 

• Onödigt höga energiförluster i fjärrvärmeundercentraler 

Av naturliga själ är det svårt att simulera och beräkna vilka ekonomiska 

konsekvenser det får, konstateras bör att för Göteborg Energi skulle en 

returtemperatursänkning på 5 o C vara värd ca 20 MSEK/år, vilket motsvara 

ca 3000-3500 SEK/år och ansluten fastighet. – (Q EHW\GDQGH VXPPD 

Motsvarande uppskattning saknas för Stockholm men man kan på god 

grunder anta att värden ej understiger de som är framtagna för Göteborg 

Energi. 

.RPPHQWDUHU SXQNW $QVOXWQLQJ IUnQOXIWVYlUPHSXPSDU L 

IMlUUYlUPHV\VWHP VH lYHQ IOLN 

Värmepumpar (generellt) i fjärrvärmesystem är ofta icke optimalt 

inkopplade, bl. a beroende på att värmepumpen fungerar bäst om den får 

fungera som ”baslast” som spetsas med fjärrvärme, dock önskar 

energiverken att få så låg returtemperatur som möjligt vilket då ligger i 

konflikt med värmepumpens funktion som ”baslast”.

Om värmepumpen kopplas som ”baslast” lika exempel från HUGE- 

Bostäder (se bifogad artikel från Sv. Byggtjänst) fås ett mycket gynnsam 

effekt sett ur värmepumpens perspektiv, dock råder det delade meningar 

om detta är bra ur legionellasynpunkt. 

Faktum kvarstår att åtgärden är mycket lönsam för fastighetsägaren, 

eftersom omkopplingskostnaden inskränker sig till max 10.000 SEK(4 

SEK/m 2 vid en yta på 2400 m 2 ) och den årliga besparingen blir enl. 

HUGE-Bostäder ca 16 SEK/ m 2 /år, dvs. en SOD\RII WLG Sn FD PnQDGHU 

Som framgår av bifogad artikel från Sv. Byggtjänst är svensk 

Fjärrvärmeföreningen (FVF) generellt kritisk till tappvarmvattenberedning 

med värmepump

(;(03(/ 3c .233/,1*635,1&,3 2&+ (9(178(//$ /(*,21(//$ 5,6.(5 9,' $19b1'1,1* $9 

9b50(3803 )g5 9$509$77(1 9,' )-b559b50( 

$QYlQGQLQJ DY YlUPHSXPS I|U SURGXNWLRQ DY YDUPYDWWHQ lU HQ UHODWLYW YDQOLJ I|UHWHHOVH 

(WW YDQOLJW VlWW DWW nWHUYLQQD HQHUJL W H[ XU IUnQOXIW lU DWW OnWD YlUPHSXPSHQ SURGXFHUD YDUPYDWWHQ WLOO |QVNDG 

WHPSHUDWXU I|U ODJULQJ L HQ DFNXPXODWRU %RYHUNHW RFK 6YHQVND 9lUPHYHUNVI|UHQLQJHQ EHIDUDU QX DWW ULVN ILQQV I|U 

OHJLRQHOODVPLWWD YLG GHQQD RFK OLNQDQGH WLOOlPSQLQJDU S J D I|U OnJD WHPSHUDWXUHU L YY DFNXPXODWRUHU 

(WW H[HPSHO GlU HQ WLGLJDUH YHGHUWDJHQ NRSSOLQJVSULQFLS RFK IXQNWLRQ KDU lQGUDWV L I|UVWD KDQG DY HQHUJLHNRQRPLVND 

VNlO JHV QHGDQ 

9LG NRPPXQDOD +XJH %RVWlGHU L +XGGLQJH DQYlQGHV HQ YlUPHSXPS I|U DWW XU IUnQOXIW SURGXFHUD YDUPYDWWHQ DY FD 

ƒ& WLOO WYn DFNXPXODWRUHU VH 68 3UREOHPHW YDU DWW YLG WDSSQLQJ IUnQ DFNXPXODWRUQ IDQQV RIWD HQGDVW PLQGUH 

PlQJGHU DY WLOOUlFNOLJW YDUPW YDWWHQ YDUI|U GHQ WUHYlJVYHQWLO VRP VWlOOWV LQ Sn ƒ& VWlQJGH RFK LQNRPPDQGH NDOOYDWWHQ 

YlUPGHV XSS GLUHNW L HQ YlUPHYl[ODUH PHG KHWYDWWHQ GLUHNW IUnQ IMlUUYlUPHQlWHW XWDQ DQQDQ I|UYlUPQLQJ 

9lUPHSXPSHQV GULIWWLG EOHY NRUW RFK PnQJD GULIW DYEURWW PnVWH nWJlUGDV S J D K|J LQVWlOOG I|UnQJQLQJVWHPSHUDWXU 

, DFNXPXODWRUQ EOHY YDWWHQ DY OlJUH WHPSHUDWXU NYDU PHG OnJ JHQRPVWU|PQLQJVKDVWLJKHW RFK VWRU ULVN I|U 

OHJLRQHOODWLOOYl[W 

2PE\JJQDGHQ LQQHElU HQOLJW XSSKRYVPDQQHQ .XUW -RQVVRQ +XJH HQ DYVHYlUW ElWWUH HQHUJLHNRQRPL PHQ lYHQ HQ 

DYVHYlUW OlJUH ULVN I|U OHJLRQHOOD 9lUPHSXPSHQV GULIWWLG KDU |NDW IUnQ FD WLOO FD WLPPDU 

$OOW YDUPYDWWHQ WDV QX KHOD WLGHQ XU DFNXPXODWRUQ REHURHQGH DY WHPSHUDWXU Sn YDWWQHW 

9DUPYDWWQHW HIWHUYlUPV VHGDQ L YlUPHYl[ODUH WLOO |QVNDGH ƒ& 

99& V\VWHPHW KnOOHU HQ NRQVWDQW WHPSHUDWXU DY ƒ& 

$FNXPXODWRUYDWWQHW E\WV QX XW KHOD WLGHQ YDUWHIWHU WDSSQLQJ VNHU YLONHW PLQVNDU ULVNHQ I|U OHJLRQHOOD RFK DQGUD 

PLNURRUJDQLVPHU MlPI|UW PHG WLGLJDUH IXQNWLRQ 2PVlWWQLQJHQ L DFNXPXODWRUHUQD YDULHUDU |YHU G\JQHW PHQ lU FD 

RPV G\JQ 

6YHQVND )MlUUYlUPHIRUHQLQJHQ )9) lU VRP IUDPJnU DY 30 DUWLNHO NULWLVN WLOO DQYlQGDQGH DY OLNQDQGH O|VQLQJDU I|U 

WDSSYDWWHQV\VWHP RFK PHQDU DWW YlUPHnWHUYLQQLQJ L NRPELQDWLRQ PHG YlUPHSXPSDU HQGDVW E|U DQYlQGDV WLOO 

SURGXNWLRQ DY YlUPHYDWWHQ RFK LQWH WLOO WDSSYDUPYDWWHQ 

)LJXU RFK WH[W KlPWDG IUnQ 6Y %\JJWMlQVW 6n VWRSSDU YL OHJLRQHOOD H[HPSHO IUnQ +XGGLQJH 

VMXNKXV

lJHQKHWVYLVD XQGHUFHQWUDOHU /8& 

För att minimera varmvattenförluster i ledningsnät och reducera befarade 

legionellaproblem kanske det finns skäl att utreda lägenhetsvisa 

undercentraler? Problematik med rör- och eldragning vid invidduell 

mätning och reglering av lägenhetstemperaturer är ytterligare ett skäl till 

lägenhetsvisa undercentraler 

Det finns naturligtvis ett antal möjligheter men även svårigheter med 

lägenhetsvisa undercentraler, som rättvisefrågor vid debitering, 

avläsning, ökat servicebehov mm, men lägenhetsvisa undercentraler 

skulle reducera antalet mätare högst påtagligt och NXQGHQ K\UHVJlVWHQ 

VNXOOH In EHWDOD I|U VLQ UHHOOD NRQVXPWLRQ och därmed skulle fastigheten 

troligtvis få en lägre energikonsumtion. 

Ny datateknik och Internet via kabelnät mm skulle göra 

avläsningsproblematiken lösbar på ett rimligt och smidigt sätt, dessutom 

skulle elcentral och värmeundercentral kunna samordnas i en pjäs, vilket 

skulle leda till rationellare produktion. 

Se bifogade principlösningar – Typ 1 – 4. 

)|UGHODU QDFNGHODU 

Att införa lägenhetsvisa undercentraler (LUC) i kombination med individuell 

mätning och reglering i varje lägenhet medför naturligtvis ett antal för- och 

nackdelar jämnfört med dagens teknik och produktionssätt. 

)|UGHODU 

• Minskade rörmängder (totalt i huset) 

• Minimala vattenmänger i ledningssystemet 

• Relativt enkelt att anordna individuell mätning och reglering – var 

och en betalar för sin förbrukning, dock uppkommer alltid diskussion 

om rättvisa (gavel contra mitt i huset) 

• Energiverket kan leverera/fakturera direkt till slutkund 

• Energiverken kan vara ägare till abonnentcentralen (LUC - 

fjärrvärme) 

• Kan kombineras med lägenhetsvis, behovsstyrd ventilation 

• Dagens IT/internetteknik kan användas vid avläsning

• Dagens IT/internetteknik kan användas vid fjärrstyrning av 

temperaturen av t e x hyresgästen 

• Serviceansvaret kan delas mellan 

fastighetsägare/hyresgäst/energiverk allt efter tycke och smak 

• Abonnentcentralen(LUC-fjärrvärme) kan kombineras med 

elcentralen allt för att åstadkomma en hög prefabriceringsgrad 

• Likartade lösningar finns för villaproduktion, dock är 

abonnentcentraler för villor ca 50 % för stora, varför viss anpassning 

måste göras 

• likartade lösningar finns på kontinenten ex Tyskland och Holland 

• Färre legionellarisker – kortare ledningar, mindre mängd vatten i rören 

• Ettrörssytem kan användas eftersom vare lägenhet är en slinga 

1DFNGHODU 

• Ökat servicebehov – flerinstallationer som kan gå sönder 

• Ansvarsfördelningen för service – hyresgästen måste ta ett ”rimligt” 

ansvar 

• Större mängd rör med fjärrvärmekvalitet – ”kompetenssvets” 

• Något mera platskrävande (ca 0,5 m 2 mer per lägenhet) 

• Ökad administration vid debitering/fakturering av energikostnaden 

från energiverken 

• ”Nytt tänk” – är marknaden mogen ?? 

2VlNHUKHW 

• Synpunkter från hyresgäster och hyresgästföreningen 

• Synpunkter från energiverken 

• Synpunkter från fastighetsägare 

• Synpunkter från myndigheter 

• Installationskostnaden

.RVWQDGVDVSHNWHQ 

Det är naturligtvis vanskligt att generellt uttala sig om kostnadsaspekten , men vi 

har inom förstudiens ram räknat igenom ett verkligt objekt. 

Det valda objektet ± NY 7XVFKWHFNQLQJHQ 6WRFNKROP - är utrustat med en 

central undercentral och med individuell mätning i lägenheterna. Värden 

Svenska Bostäder har använt fastigheten som experiment på hög 

flexibilitet betr. materialval och placering allt för att tillfredställa 

hyresgästernas önskemål redan i projekteringsstadiet varför i vissa 

stycken är huset inte representativt, dock har installationskostnaderna 

påverkas i ringa omfattning av hyresgästernas önskemål. 

Följande alternativ har räknats igenom 

- $OW 

Konventionell undercentral XWDQ individuell mätning och reglering 

- $OW 

Konventionell undercentral PHG individuell mätning och reglering 

YHUNOLJW DOW 

- $OW 

Lägenhetsvis undercentral(Subcentral till fastighetens undercentral) PHG 

individuell mätning och reglering (ett-rörssystem) 

- $OW 

Lägenhetsvis undercentral (LUC - fjärrvärme) PHG inviduell mätning och 

reglering (ett-rörssystem) 

$OW 0DWHULDO 8( $UEHWVNRVWQDG 7RWDONRVWQDG $QP 

$OW 

$OW ,QVWDOOHUDW DOW 

$OW 

$OW 

Av ovanstående kan man dra slutsatsen för NY 7XVFKWHFNQLQJHQ är DOW 

och DOW likvärdiga ur installationskostnadssynpunkt

Ã 

6XPPHULQJ 

Lägenhetsvisa undercentraler kan vara ett intressant alternativ i kombination med 

individuell reglering och mätning både ur teknisk och kostnadsaspekt. 

I dagsläget finns inga färdiga produkter dock torde produkter för 

villamarknaden relativt enkelt kunna modifieras om det finns ett 

kommersiellt intresse att producera. Systemlösningar med individuella 

abonnentcentraler finns på kontinenten 

Dagens IT/internetteknik kan åstadkomma vettiga lösningar för avläsning 

och ”fjärrstyrning”. 

Systemlösningen synes ha relativt få nackdelar, det är mera en fråga om 

marknaden är mogen eller ej !! 

Det synes vara rimligt att göra en teknikupphandling av lägenhetsvisa 

undercentraler(LUC), dels för att kunna utvärdera systemtekniken dels för 

att hjälpa marknaden på traven. 

Typ 1 Bostäder - Konventionell princip (utan mätning i lägenhet) 

VMM 

 

 

 

 

VM 

 

Reglercentral 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ã 

Ã

Ã 

Typ 2 Bostäder - Individuell mätning (inkl. individuell reglering av temp.) 

VMM 

 

 

 

 

 

 

VM 

Reglercentral 

 

Ã 

Mätning + Individuell 

reglering av lgh. temp 

 

Regler 

central 

VMM 

 

 

 

Individuell mätning 

av KV, VV o VVC 

 

Mätning + Individuell 

reglering av lgh. temp 

Ã 

 

Regler 

central 

VMM 

 

 

Individuell mätning 

av KV, VV o VVC 

 

-Mätvärdesinsamlare 

inkl modem 

- Alt via internet

Ã 

VMM 

 

Ã 

 

 

 

Reglercentral 

 

VM 

Typ 3 Bostäder - Undercentral + Individuell beredning 

(inkl. individuell mätning och individuell reglering av temp.) 

 

VMM 

Lägenhetsvärm 

ecentral 

inkl individuell 

 

reglering och 

 

 

mätning 

 

 

Reglercentral 

 

VM 


ecentral 


 

 

 

reglering och 

mätning 

 

 

 

Reglercentral 

 

 

 

- Mätvärdesinsamlare 

inkl modem 

- Alt via Internet 

Ã 

 

Ã

Ã 

TYP 4 Bostäder - Individuell beredning 

Inkl. individuell mätning och individuell reglering 

 

 

 

VMM 


ecentral 


 

reglering och 

 

 

mätning 

 

 

Reglercentral 

 

VM 


ecentral 


 

 

 

reglering och 

mätning 

 

 

 

Reglercentral 

 

- Mätvärdesinsamlare 

inkl modem 

- Alt via internet 

6XPPHULQJ RFK UHNRPPHQGDWLRQHU 

5HNRPPHQGDWLRQHU RFK VDPPDQIDWWQLQJ 

Förstudien pekar på att följande åtgärder bör vidtagas: 

+DQGXNVWRUNDU 

Handukstorken är en stor ”energitjuv” i flerfamiljshus. Inom 

Stockholmskommun finns det ca 360.000 lägenheter i flerfamiljshus. Vid 

ett antagandet om att ca 30% av dessa lägenheter är utrustade med 

handdukstork fås en total energiförbrukning för handukstorkar på ca 150 

GWh/år, motsvarande en fjärrvärmekostnad på ca 50 MSEK/år exkl. 

 

 

Ã 

 

Ã

moms. Noteras bör att handdukstorken står i många fall även svarar för 

transmissionsbehovet. 

Konstateras bör att det finns en betydande potential för energibesparing 

på ca 25 MSEK (grovt uppskattat), inom Stockholms Kommun. 

Förstudien visar man kan uppnå en besparing motsvarande 250-350 

SEK/lgh/år om man kan reglera/styra handdukstorken på ett förnuftigt 

sätt med bibehållen komfort. Vid styrning av handukstorken måste även 

andra aspekter som legionella, fukt mm vägas in. 

Förslag: Teknikupphandla lösningar för att behovsstyra handukstorkar – 

såväl i befintliga lägenheter som i nyproduktion. Teknikupphandlingen 

genomföres med fördel som ett samfinansierad teknikupphandling med 

mellan LIP-Kansliet och Energimyndigheten 

'LPHQVLRQHULQJ DY YlUPHYl[ODUH RFK VW\UYHQWLOHU ² 

)MlUUYlUPH 

Värmeväxlare och styrventiler för varmvattenberedning i befintliga 

fjärrvärmeundercentraler är ofta kraftigt överdimensionerade, mest 

beroende på att dagens normer är missvisande för dagens förhållande. 

Vid inventeringar gjorda hos ett antal energiverk , bl a i Gävle och 

Göteborg har man på visat att dagens styrventiler för tappvarmvatten är 

3-5 gånger för stora flödesmässigt, vilket bl a leder till att: 

• För höga returtemperaturer , vilket medför bl a onödigt stora 

kulvertdimensioner 

• Onödigt höga installationskostnader i kulvertnät och 

fjärrvärmeundercentraler 

• Onödigt höga energiförluster i fjärrvärmeundercentraler 

Av naturliga själ är det svårt att simulera och beräkna vilka ekonomiska 

konsekvenser det får, konstateras bör att för Göteborg Energi skulle en 

returtemperatursänkning på 5 o C vara värd ca 20 MSEK/år, vilket 

motsvara ca 3000 SEK/år och ansluten fastighet. – (Q EHW\GDQGH 

VXPPD 

)|UVODJ 8WUHG NRQVHNYHQVHUQD DY IHO |YHUGLPHQVLRQHUDGH 

YlUPHYl[ODUH RFK VW\UYHQWLOHU L V\IWH DWW JH HQ PHUD UlWWYLVDQGH QRUP 

RFK GLPHQVLRQHULQJVUHJOHU I|U Q\SURGXNWLRQ RFK RPE\JJQDG DY 

EHILQWOLJD XQGHUFHQWUDOHU

9lUPHSXPS RFK $FNXPXODWRUHU 

Under 1980/90-talet har ett stort antal frånluftsvärmepumpar installerats i 

flerfamiljshus i energibesparande syfte, dock har dessa visat sig ha betydande 

driftproblem, varför ett stort antal frånluftsvärmepumpar idag fungerar 

undermåligt alt är helt avstängda. Under de sista åren har dessutom 

legionelladebatten satt fokus på ackumulering av varmvatten, eftersom 

ackumulatortemperaturen i frånluftsvärmepumpsystem är ogynnsam ur 

legionellaaspekt, d v s främjar legionellatillväxt. 

Dålig utbildningsstatus på driftpersonal och invecklade styrsystem har 

definitivt bidragit till att försämra situationen för att få väl fungerande 

frånluftsvärmepumpar, dessutom är inkopplingsprinciperna i 

fjärrvärmesystemen oftast ogynnsamma , sett ur värmepumpens 

perspektiv. 

Under de senaste åren har ett antal incidenter/mätningar visat att 

legionellatillväxten i ackumulatortankar kan vara skrämmande hög, 

varför problemet måste tas på stort allvar. Dock har ett flertal prov visat 

att det är tekniskt och praktiskt möjligt att ”legionellasanera” 

ackumulatortankar för varmvatten, genom att temporärt höja 

temperaturen i ackumulatortankarna. 

Förslag: 

• 8WUHG RFK WD IUDP I|UVODJ Sn OHJLRQHOODVlNUD DOW 

OHJLRQHOODVDQHUDQGH IUnQOXIWVYlUPHSXPSV\VWHP PHG 

DFNXPXOHULQJ (Y VRP WHNQLNXSSKDQGOLQJ 

• 7D IUDP XWELOGQLQJVPDWHULDO RFK FKHFNOLVWRU WLOO GULIWSHUVRQDO 

U|UDQGH YlUPHSXPSDU RFK YlUPHSXPSDUV LQNRSSOLQJ L 

IMlUUYlUPHV\VWHP 'HW lU ULPOLJW DWW VDPKlOOHW VW|WWDU DWW JMRUGD 

LQYHVWHULQJ L YlUPHSXPSV\VWHP VRP HM IXQJHUDU NDQ nWHUVWDUWDV DOW 

XSSQn ElWWUH IXQNWLRQ 

/lJHQKHWVYLVD XQGHUFHQWUDOHU /8& 

För att minimera varmvattenförluster i ledningsnät och reducera befarade 

legionellaproblem finns det skäl att utreda lägenhetsvisa undercentraler. 

Problematik med rör- och eldragning vid invidduell mätning och 

reglering av lägenhetstemperaturer är ytterligare ett skäl till lägenhetsvisa 

undercentraler 

Det finns naturligtvis ett antal möjligheter men även svårigheter med 

lägenhetsvisa undercentraler, som rättvisefrågor vid debitering, 

avläsning, ökat servicebehov mm, men lägenhetsvisa undercentraler 

skulle reducera antalet mätare högst påtagligt och NXQGHQ K\UHVJlVWHQ 

VNXOOH In EHWDOD I|U VLQ UHHOOD NRQVXPWLRQ och därmed skulle fastigheten 

troligtvis få en lägre energikonsumtion.

Ny datateknik och internet via kabelnät mm skulle göra 

avläsningsproblematiken lösbar på ett rimligt och smidigt sätt, dessutom 

skulle elcentral och värmeundercentral kunna samordnas i en pjäs, vilket 

skulle leda till rationellare produktion. 

Preliminära ekonomiska beräkningar visar att ett system med 

lägenhetsvisa undercentraler i kombination med invidduell mätning och 

reglering inte behöver bli dyrare än med HQ fastighetsundercentral 

Förslag: Utred möjligheterna för lägenhetsvisa undercentraler (LUC) och 

om det finns ekonomisk/teknisk möjlighet gör en teknikupphandling t e x 

i LIP-kansliet/ Energimyndighetens regi. 

/LWWHUDWXU 

Statens Energimyndighet, Projekt P 11836-1, 1999, Utredning angående 

erfarenheter av individuell mätning av värme och varmvatten i 

flerbostadshus, Lennart Berntsson 

6WRFNKROP (QHUJL )MlUUYlUPHVWDWLVWLN 

*XOOILEHU %$ 9lUPHLVROHULQJ 

*XOOILEHU %$ ,VROHUWHRUL 

6WDWHQV ,QVWLWXW I|U %\JJIRUVNQLQJ 

EHVLQQLQJ 

7 (QHUJLKXVKnOOQLQJ PHG 

%\JJIRUVNQLQJVUnGHW 7 8QLND UHVXOWDW IUnQ VH[ HQHUJLVQnOD 

KXV ² V N 6WRFNKROPVSURMHNWHW 

3ODQHUD %\JJD %R $UWLNHO .RQWURYHUVLHOO NRSSDU 

,QVWLWXWLRQHQ I|U 0LOM|WHNQRORJL ² 'DQPDUNV 7HNQLVND 8QLYHUVLWHW 

%DNWHULHOO WLOOYl[W L SODVW +DQV -|UJHQ $OEUHFKWVHQ 

996 )RUXP 

:DKOJUHQ 

$UWLNHO 1\D WHRULHU RP OHJLRQHOOD +DQV (LQDU 

(QHUJL 0LOM| $UWLNHO .RQIOLNW RUVDN WLOO OHJLRQHOOD *|WH (NVWU|P 

6Y %\JJWMlQVW 

6MXNKXV 

6n VWRSSDU YL OHJLRQHOOD H[HPSHO IUnQ +XGGLQJH 

996 7HNQLVND )|UHQLQJHQ +DQGERN /HJLRQHOOD L WHNQLVND V\VWHP 

(QHUJLPDJDVLQHW 

GLPHQVLRQHULQJ 

$UWLNHO 6Pn YHQWLOHU PHG VWRU YLQVW ² V N *HIOH 

&HWHWKHUP 'LPHQVLRQHULQJ DY YlUPHYl[ODUH ² 7HRUL

(QHUJL 

QRUP 

0LOM| $UWLNHO 'HQ RVDQQROLND KLVWRULHQ RP HQ µKHOLJµ 

)MlUUYlUPHYHUNVI|UHQLQJHQ JLOWLJ IU R P 

5nG RFK DQYLVQLQJDU 

)MlUUYlUPHFHQWUDOHQ 

)MlUUYlUPHYHUNVI|UHQLQJHQ )9) 

NRPPHQWDUHU 

)MlUUYlUPHFHQWUDOHQ 

)MlUUYlUPHYHUNVI|UHQLQJHQ )9) 

NRSSOLQJVSULQFLSHU 

%%5 

%b5 

)MlUUYlUPHFHQWUDOHQ ² 

1\E\JJQDGVUHJOHU PHG E\JJYlJOHGQLQJ 

6YHQVN %\JJQRUP PHG 9$ KDQGERN 

6WDWHQV /LYVPHGHOVYHUNV .XQJ|UHOVH RP GULFNVYDWWHQ 6/9 )6 

996 KDQGERNHQ .DS 7DSSYDUPYDWWHQ 

996 KDQGERNHQ 9DWWHQ RFK DYORSSVWHNQLN 

$% *XVWDYVEHUJV )DEULNHU 

WDSSYDWWHQSXPS L IOHUIDPLOMVKXV 

'LPHQVLRQHULQJ DY 99& OHGQLQJDU RFK 

996 WLGQLQJHQ %HUlNQLQJ D DYN\OQLQJ RFK IO|GHQ L YDUPYDWWHQQlW 

I|U EHUlNQLQJ DY FLUNXODWLRQVOHGQLQJDU 7RUG gUQXOI (ULN gUQXOI 

996 WLGQLQJHQ 'DWDSURJUDP I|U EHUlNQLQJ DY WDSSYDWWHQ RFK 

FLUHNXODWLRQVOHGQLQJDU 7RUG gUQXOI 

996 WLGQLQJHQ 7LOOlPSQLQJ DY GDWDSURJUDP I|U EHUlNQLQJ DY 

WDSSYDWWHQ RFK FLUNXODWLRQVOHGQLQJDU $[HO %LJHOLXV *|UDQ (ULNVVRQ 

:DKOLQJV ,QVWDOODWLRQVXWYHFNOLQJ $% 7HNQLVNW PHGGHODQGH 

%HUlNQLQJ DY YDUPYDWWHQFLUNXODWLRQVOHGQLQJDU 

)MlUUYlUPHI|UHQLQJHQ 5HIHUDW WHPDGDJ IMlUUYlUPHFHQWUDOHU DSULO

RNDOD LQYHVWHULQJVSURJUDPPHW /,3 

5LNVGDJHQ KDU DYVDWW PLOMDUGHU L VW|G WLOO ORNDOD LQYHVWHULQJVSURJUDP I|U 

HNRORJLVN KnOOEDUKHW 0HGHO VRP GHODWV XW XQGHU nUHQ 

6WRFNKROPV 6WDG KDU EHYLOMDWV PLOMRQHU L ELGUDJ I|U 

NUHWVORSSVDQSDVVQLQJ HIIHNWLYDUH UHVXUVDQYlQGQLQJ EHWHHQGHI|UlQGULQJDU 

VDPW PLQVNDG VSULGQLQJ DY PLOM|IDUOLJD lPQHQ (Q GHO DY DUEHWHW JHQRPI|UV L 

VDPDUEHWH PHG QlULQJVOLY VWDGVGHODUQD RFK GHVV LQQHYnQDUH 6WRFNKROPV 

LQYHVWHULQJVSURJUDP DGPLQLVWUHUDV DY /,3 NDQVOLHW 

)\UD SURJUDPRPUnGHQ 

g.$ .5(76/2336$13$661,1*(1 ,QQHElU DWW VNDSD HNRORJLVNW 

KnOOEDUD O|VQLQJDU LQRP GH VDPKlOOVHNWRUHU VRP EHODVWDU PLOM|Q 

())(.7,9,6(5$ 5(6856$19b1'1,1*(1 +lU U\PV SURMHNW 

VRP EO D JHU HQ HIIHNWLYDUH HQHUJLDQYlQGQLQJ 

0,16.$ 635,'1,1*(1 $9 0,/-g6.$'/,*$ b01(1 

6SULGQLQJ DY PLOM|IDUOLJD lPQHQ XWJ|U HWW DOOYDUOLJW KRW PRW VWDGHQV HNRV\VWHP RFK NDQ 

LQQHElUD GLUHNWD KlOVRULVNHU 3URMHNWHQ V\IWDU WLOO DWW PLQVND VSULGQLQJ DY PLOM|IDUOLJD 

lPQHQ 

67,08/(5$ )g5b1'5,1*6352&(66(5 ,QVDWVHUQD VND JHQRP 

YlJOHGQLQJ RFK JRGD H[HPSHO VWLPXOHUD PRW PHU PLOM|DQSDVVDGH I|UKnOOQLQJVVlWW L 

YDUGDJHQ 

ÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃ 

ÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃ 

ÃÃÃÃÃÃÃÃÃ 

672&.+2/06 

1b5,1*6/,96.21725 

g.$ .5(76/2336$13$661,1*(1

Handdukstork Förstudie 12432-2.pdf - Energimyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?