Sammanställning 16 kap 4§ miljöbalken - Energimyndigheten

More documents

Recommendations

Info

1 Bakgrund, syfte och mål Ett ökat utnyttjande av vindkraft är nödvändigt för att uppnå EU-målen för förnybar energi. Riksdagen har därför beslutat om en planeringsram för vindkraft på 30 TWh till 2020. Energimyndighetens har som nationell expertmyndighet ett tydligt uppdrag att främja vindkraftsutbyggnaden. Uppdraget styrs av regeringens regleringsbrev, som anger att myndigheten ska vara pådrivande med att skapa förutsättningar för den utbyggnad av vindkraften som krävs för att uppnå nationella och internationella mål. Energimyndigheten anser att en viktig uppgift i arbetet med att främja vindkraftsutbyggnaden är att identifiera och minimera eventuella hinder. Ett av de stora problemen med att uppfylla mål/ramar avseende vindkraft och förnybar energi är den tidskrävande tillståndsprocess som etablering av vindkraft är förenad med. Flera rapporter belyser riskerna med att vindkraftsutbyggnaden fördröjs och inte byggs ut i den takt som krävs, både avseende uppnående av målen, men även hur detta i förlängningen kan påverka elpriset för kunden. 1 Regelverket som styr planering, prövning och därmed utbyggnaden av vindkraft har över tiden ändrat utformning i takt med riksdagens och regeringens mycket tydliga uttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och därmed ges en högre prioritet än tidigare. 2 Bakomliggande motiv till genomförda förändringar i regelverket har genomgående varit att förenkla tillståndsprocessen för att främja utbyggnaden av vindkraft. Genomförda förändringar har bottnat i omfattande utredningar av rådande regelverk där man identifierat de processteg som utgjort eventuella hinder och föreslagit förändringar för att påverka tillståndsprocessen i positiv riktning. 3 Sedan 1 augusti 2009 har kommunen en lagstadgad möjlighet att påverka den lokala utbyggnaden av vindkraft eftersom tillstånd inte får lämnas utan att kommunen har tillstyrkt etableringen enligt 16 kap. 4 § miljöbalken. Denna regelförändring tillkom för att värna om kommunernas planmonopol i samband med att dubbelprövningen gentemot både miljöbalken (SFS 1998:808) och plan- och bygglagen (SFS 1987:10) för tillståndspliktig vindkraft togs bort. Regelförändringarna var ett led i de åtgärder som vidtogs för att förenkla tillståndsprocessen och därmed underlätta vindkraftsutbyggnaden. Det finns dock indikationer på att regelverket används som ett s.k. ”tyst veto” och därmed försvåras/omöjliggörs utbyggnad av vindkraft i de kommuner som använder regelverket på detta sätt. Paragrafen benämns allmänt för ”det kommunala vetot” även vid diskussioner hos myndigheter, vilket förstärker dess tillämpning som en form av kommunalt veto. I sammanhanget ska tilläggas att kommunala veton förekommer idag i miljöbalkens kapitel 17 och handlar då om verksamheter som 1 ER 2009:29, ER 2009:35, ER 2010:27. 2 Proposition 2008/09:146, Prövning av vindkraft. 3 Miljöprocessutredningen, SOU 2009:10 7
exempelvis kärnkraftverk, förvaring av kärnavfall och uranbrytning. Vindkraftsetableringar har inte i något sammanhang bedömts utgöra en likvärdig miljöpåverkan. Det förekommer exempel på suboptimering av områden som kan vara lämpliga för vindbruk, då villkorsskrivningar påverkar optimal markanvändning negativt. Kommunen behöver i sitt avstyrkande av en tillståndsansökan inte motivera beslutet, och det saknas riktlinjer och tidsramar för hur process och handläggning ska utföras. Konsekvensen av detta skulle kunna bli att tillståndsansökningar avstyrks formellt korrekt enligt den nya lagstiftningen, utan motivering eller koppling till någon faktisk analys av hur den ansökta etableringen skulle ha påverkat kommunens markanvändning. Tillståndshandläggningen har därigenom fått ett nytt moment vars tidsåtgång inte förutsetts vid lagändringen. Enligt en uppskattning som gjorts av länsstyrelsen i Skåne län har handläggningstiden fördubblats efter införandet av det nya regelverket. 4 En förlängd handläggningstid påverkar utbyggnadstakten på nationell nivå, något som kan leda till en höjning av elpriset. 5 Det påverkar även Sveriges möjlighet att uppnå EU-målen avseende förnybar energi negativt. Ett annat problem som uppmärksammats i samhällsplaneringen med koppling till den nya lagstiftningen, är de uttalade krav på ekonomisk ersättning till kommuner för att tillstyrka vindkraftsetableringar som bl.a. förekommit i kommunala översiktsplaner. I de remisser gällande kommunala vindbruksplaner som Energimyndigheten handlagt under 2010 har krav på ekonomisk ersättning till kommuner för tillstyrkande förekommit i ca 20 procent av dessa ärenden. 6 Redan vid införandet av 16 kap. 4 § miljöbalken förekom kritik och farhågor för negativa konsekvenser, främst från branschens representanter men även centrala myndigheter uttryckte tveksamheter gällande formuleringen av paragrafen och hur den skulle komma att tillämpas. I dagsläget har regelverket tillämpats under drygt 1 år och det finns därmed ett antal specifika tillståndsprocesser och rättsfall att referera till. Ett samlat grepp har dock inte tagits för att identifiera eventuell problematik. Genom att ta fram ett översiktligt underlag för uppföljning och utvärdering av 16 kap. 4 § miljöbalken kan aktuella problem och frågeställningar synliggöras vilket möjliggör en verklighetsförankrad dialog. Energimyndigheten har för att initiera en granskning av regelverket samlat den kunskap som nått myndigheten, både under myndighetens löpande arbete med uppdraget att främja vindkraftsutbyggnaden, och som ett resultat av den enkätstudie som genomförts i samverkan med Nätverket för vindbruk. 4 Skrivelse till Miljödepartementet, Länsstyrelsen i Skåne län, 2010-07-01, Dnr 500-8854-10 5 ER 2009:29, ER 2009:35, ER 2010:27. 6 Baserat på skrivna yttranden gällande tematiska tillägg för vindbruk mellan 2010-01-01 och 2010-08-31. 8
Page 2 and 3: Handling Datum Sammanställning 16
Page 4 and 5: Sammanfattning Handling Datum Samma
Page 6: Innehåll Handling Datum Sammanstä
Page 11 and 12: 2 Resultat av enkätstudie För att
Page 13 and 14: Av diagrammet ovan framgår att cir
Page 15 and 16: handläggningen ökat sedan remissf
Page 17 and 18: 2.4.5 Anomali i lagstiftningen Det
Page 19 and 20: 3 Vilka processer påverkas? Miljö
Page 21 and 22: Etableringar som skulle kunna bedö
Page 23 and 24: TWh till 2020 bedömer Energimyndig
Page 25 and 26: 4.1.3 Exempel 3 Etablering av 14 ve
Page 27 and 28: 4.2.3 Exempel 3 Projekt i Z kommun
Page 29 and 30: övergångsbestämmelser måste ans
Page 31 and 32: 5.1.1 Krav på aktiv avstyrkan ist

Sammanställning 16 kap 4§ miljöbalken - Energimyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?