Att stödja utan att styra - Svenska ESF-rådet
Att stödja utan att styra - Svenska ESF-rådet
Att stödja utan att styra - Svenska ESF-rådet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG<br />
Av de sociala företagen har 60 procent ekonomisk förening som företagsform,<br />
30 procent har valt ideell förening och 10 procent är i aktiebolagsform.<br />
De dominerande branscherna är butik inklusive second hand med<br />
99 sociala företag, 80 med inriktning café, catering, restaurant samt<br />
61 sociala företag med byggverksamhet/fastighetsskötsel.<br />
Drygt 15 sociala företag har över 100 medarbetare.<br />
5. För vilka målgrupper kan sociala företag vara lämpligt?<br />
Det finns ingen speciell målgrupp. Sociala företag är en pl<strong>att</strong>form för<br />
alla människor som står <strong>utan</strong>för arbetsmarknaden och som inte kommer<br />
in av egen kraft. I början var det starkt fokus på personer med funktionsnedsättning,<br />
till exempel Unitis i Ljusdal med intellektuellt funktionshindrade,<br />
föreningen Atrium i Växjö med människor som har en<br />
psykisk funktionsnedsättning eller Teckenspråkcentrum i Sundsvall för<br />
personer med hörselfunktionsnedsättning.<br />
Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen ansvar för <strong>att</strong> erbjuda<br />
meningsfull sysselsättning till personer med funktionsnedsättning. Det<br />
är därför vanligt <strong>att</strong> kommuner gör en överenskommelse eller köper<br />
platser hos arbetsintegrerande sociala företag för framför allt människor<br />
med psykisk funktionsnedsättning. På det sättet blir också medarbetarna<br />
i det sociala företaget en del av arbetsmarknaden och möjligheten<br />
<strong>att</strong> övergå till anställning med lön ökar. Det gäller även det sysselsättningsansvar<br />
som kommunerna har enligt Lagen om stöd och service,<br />
LSS, som är aktuell för framför allt människor med intellektuell funktionsnedsättning.<br />
Det finns fler grupper som behöver sociala företag för <strong>att</strong> lättare<br />
kunna skapa sig ett arbete, till exempel en del människor med utländsk<br />
bakgrund som på grund av dåliga språkkunskaper och kulturell isolering<br />
inte kommer in på arbetsmarknaden. Här är Yalla-trappan i Rosengård<br />
i Malmö och Mitt Liv i Göteborg positiva exempel.<br />
En grupp som har kommit till på senare tid är alla de som har blivit<br />
utförsäkrade eller håller på <strong>att</strong> bli det. För en del kan ett socialt företag<br />
vara en bra pl<strong>att</strong>form för utveckling istället för <strong>att</strong> bollas mellan olika<br />
myndigheter. Bönorna i Handen i Haninge kommun är ett bra exempel<br />
där människor själva har skapat sig ett arbete istället för <strong>att</strong> vara beroende<br />
av flera olika myndigheter.<br />
14
Change language