Planbeskrivning - Gävle kommun
Planbeskrivning - Gävle kommun
Planbeskrivning - Gävle kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ÖVERSIKTSPLAN<br />
NORRLANDET<br />
Antagandehandling<br />
Antagen av Kommunfullmäktige den 26 mars 2012
Plankarta<br />
Indelning av plankartan<br />
Engeltofta<br />
Plankarta 1<br />
Engesberg<br />
2<br />
Plankarta 2<br />
Bönan<br />
Plankarta 3<br />
Plankarta 5<br />
Harkskär<br />
Plankarta 4<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utvalnäs<br />
0 2 000<br />
Meter
B.3<br />
B.2<br />
BADHAMN<br />
P<br />
B.23<br />
HAMN<br />
Grönstruktur<br />
Värdefull stig / väg<br />
BAD<br />
B.22<br />
T<br />
Riksintresse natur<br />
Bostäder<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
UPPLAG<br />
Naturreservatsutredning<br />
Befintliga bostäder<br />
3<br />
Naturreservat<br />
Service och verksamheter<br />
Värdefull natur<br />
Allmänt ändamål<br />
B.21<br />
B.20<br />
B.1<br />
Engeltofta<br />
T<br />
U.1<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Övrig natur<br />
Utveckling turism<br />
Kommunikationer<br />
Hamn och bad<br />
Föreslagen väg<br />
Utveckling<br />
Föreslagen GC-väg<br />
Anläggningar<br />
Strandpromenad<br />
Föreslaget upplag<br />
Annat gångstråk<br />
Mast<br />
Utfart stängs<br />
Kulturmiljö<br />
Riksintresse kulturmiljö<br />
Värdefull byggnad<br />
Utfart åtgärdas<br />
HAMN<br />
Kulturhistorisk bebyggelse<br />
P<br />
Utveckling turism<br />
Kulturlandskap<br />
Trafikåtgärd<br />
T P<br />
BAD<br />
Plankarta 1<br />
Fornminne<br />
Utredningsområde<br />
0 500 Meter<br />
Utredningsområde
B.12<br />
T<br />
Plankarta 2<br />
P<br />
CAMPING<br />
BAD<br />
UPPLAG<br />
HAMN<br />
B.7<br />
U.2<br />
Utveckling turism<br />
VARV<br />
B.33<br />
HAMN<br />
SMÅBÅTSHAMN<br />
U.3<br />
HAMN<br />
T<br />
B.32<br />
B.6<br />
T<br />
4<br />
Befintlig<br />
mast<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
HAMN<br />
B.5<br />
B.25<br />
BAD HAMN<br />
B.4<br />
T<br />
0 500 Meter<br />
B.3
UPPLAG<br />
0 500 Meter<br />
Bönan<br />
Befintlig<br />
mast<br />
HAMN<br />
B.41<br />
Utveckling turism<br />
B.37<br />
B.39<br />
B.40<br />
B.38<br />
B.36<br />
HAMN<br />
5<br />
BAD<br />
T<br />
Engesberg<br />
B.35<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
B.12<br />
B.12<br />
T<br />
B.12<br />
T<br />
B.13<br />
P<br />
CAMPING<br />
BAD<br />
UPPLAG<br />
Plankarta 3<br />
HAMN<br />
P<br />
B.10<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
B.7<br />
U.2<br />
Utveckling turism<br />
VARV<br />
B.33<br />
U.3<br />
HAMN<br />
SMÅBÅTSHAMN<br />
B.32<br />
HAMN<br />
T
UPPLAG<br />
Plankarta 4<br />
B.50<br />
B.58<br />
B.57<br />
Utveckling turism<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
BAD<br />
B.48<br />
B.47<br />
Befintlig<br />
mast<br />
Utvalnäs<br />
B.46<br />
6<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
HAMN<br />
B.45<br />
HAMN<br />
0 500 Meter
0 500 Meter<br />
B.64<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
7<br />
HAMN<br />
Harkskär<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
BAD<br />
HAMN<br />
B.60<br />
B.59<br />
Plankarta 5<br />
B.50<br />
B.58<br />
Befintlig<br />
mast<br />
UPPLAG<br />
B.57<br />
Utveckling turism
Innehåll<br />
8<br />
Plankarta ................................................................................................................................................................2<br />
Förord....................................................................................................................................................................................................9<br />
Beslut från <strong>kommun</strong>fullmäktige ....................................................................................................................................... 10<br />
Inledning .............................................................................................................................................................. 12<br />
Översiktsplanen enligt PBL .................................................................................................................................................. 12<br />
Varför behovs en översiktsplan för Norrlandet? .................................................................................................. 13<br />
Planhandlingar ............................................................................................................................................................................ 13<br />
Läsanvisning Översiktsplan Norrlandet ...................................................................................................................... 13<br />
Utgångspunkter och mål .............................................................................................................................. 14<br />
Riksintressen & gällande bestämmelser ....................................................................................................................... 16<br />
Planförslag .......................................................................................................................................................................................... 19<br />
Planens huvuddrag .................................................................................................................................................................... 19<br />
Bostäder ........................................................................................................................................................................................... 20<br />
Kulturmiljö ..................................................................................................................................................................................... 30<br />
Grönstruktur ............................................................................................................................................................................... 40<br />
Service, företagande och turism ....................................................................................................................................... 48<br />
Kommunikationer ........................................................................................................................................................................ 50<br />
Teknisk försörjning ................................................................................................................................................................... 56<br />
Miljö & riskfaktorer .................................................................................................................................................................... 62<br />
Samråd och utställning ............................................................................................................................................................ 65<br />
Genomförande ................................................................................................................................................................................ 66<br />
Genomförandefrågor efter 1993 ...................................................................................................................................... 66<br />
Genomförandefrågor från 2010 ........................................................................................................................................ 66<br />
Detaljplanering ............................................................................................................................................................................ 67<br />
Fastighetsbildning ...................................................................................................................................................................... 67<br />
Ledningsrätt för vatten och avlopp ................................................................................................................................ 67<br />
Strandpromenad .......................................................................................................................................................................... 68<br />
Hamnar ............................................................................................................................................................................................... 68<br />
Enskilda vägar ............................................................................................................................................................................... 69<br />
Planens ekonomi ........................................................................................................................................................................... 70<br />
Konsekvenser ................................................................................................................................................................................. 70<br />
Sammanfattning av planalternativen och konsekvenser ................................................................................... 71<br />
beskrivning av konsekvenser för nollalternativen .............................................................................................. 72<br />
Beskrivning av konsekvenser för planalternativet .............................................................................................. 74<br />
Konsekvenser för Miljömålen .............................................................................................................................................. 77<br />
Ordlista .................................................................................................................................................................................................. 79<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Förord<br />
9<br />
Norrlandet förändras i snabb takt. Allt fler flyttar ut till sina fritidshus och befolkningen har nästan<br />
fördubblats på tio år. Många av de stora sommarvillorna behöver rustas upp och tas om hand. Trafiken<br />
ökar och en besvärlig vatten- och avloppssituation behöver förbättras. Värdefull natur behöver värnas<br />
i avvägning med skogsbruk och exploateringar. Norrlandets unika miljöer och kontakter med havet<br />
behöver göras tillgängliga för <strong>Gävle</strong>bor och andra.<br />
För att kunna hantera dessa utmaningar har <strong>kommun</strong>fullmäktige i augusti 2007 beslutat att <strong>kommun</strong>alt<br />
vatten och avlopp ska byggas ut för hela Norrlandet. Fullmäktige beslutade också att ett förslag till<br />
översiktsplan för Norrlandet ska tas fram.<br />
Planen ska stödja en positiv utveckling av Norrlandet. Attraktiva boendemiljöer ska utvecklas och<br />
värdefulla natur- och kulturmiljöer ska bevaras. Lokala företag ska kunna utveckla framgångsrika<br />
besöksnäringar på Norrlandet.<br />
Översiktsplanen för Norrlandet beskriver grunddragen i användningen av mark och vatten, d. v. s. hur<br />
<strong>kommun</strong>en i ett 20-årigt perspektiv, ungefär till år 2030, ser på utvecklingen av bebyggelse, grönområden,<br />
friluftsområden och trafik. Planen beskriver också konsekvenserna av denna utveckling.<br />
Planen ska lägga grunden till en långsiktigt hållbar utveckling av Norrlandet.<br />
Dialog och synpunkter under samråd och utställning har varit en viktig del i arbetet för att nå detta mål.<br />
Efter utställning av planförslaget går vi nu vidare till ett antagande i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
<strong>Gävle</strong> i februari 2012<br />
Per Johansson<br />
Kommunalråd<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Förord
Beslut från Kommunfullmäktige<br />
10<br />
Måndagen den 26 mars 2012 antog Kommunfullmäktige i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
Översiktsplan för Norrlandet enligt beslutsutdrag nedan. Ärendet kan hittas i<br />
Kommunstyrelsens diarium under diarienumret 08KS195.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
11<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Inledning<br />
Vad är en<br />
översiktsplan?<br />
Översiktsplanen enligt PBL<br />
12<br />
Varje <strong>kommun</strong> ska enligt Plan- och bygglagen (PBL)<br />
ha en översiktsplan som omfattar hela <strong>kommun</strong>ens<br />
område. Planen ska visa grunddragen i användningen<br />
av mark och vatten och <strong>kommun</strong>ens<br />
syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och<br />
bevaras. Planen ska också visa hur <strong>kommun</strong>en<br />
avser att tillgodose riksintressen och iaktta<br />
miljökvalitetsnormer. Planeringen ska främja goda<br />
levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar<br />
livsmiljö. (PBL 1:1)<br />
Arbetet med översiktsplanen ska ske med<br />
öppenhet, insyn och påverkan och syftar till att<br />
skapa ett starkt inflytande från medborgare och<br />
andra intressenter i planeringen.<br />
En översiktsplan är inte juridiskt bindande.<br />
I PBL sägs bl.a. att syftet med planeringen är att:<br />
• Främja en god livsmiljö för människorna ur<br />
social synvinkel.<br />
• Beakta natur och kulturvärden.<br />
• Medverka till en ändamålsenlig struktur<br />
av bebyggelse, grönområden, trafik och<br />
anläggningar.<br />
• Främja goda miljöförhållanden och en<br />
långsiktig hushållning med mark, vatten, energi<br />
och råvaror.<br />
Tidplan Översiktsplan Norrlandet<br />
Utredning Höst-vinter 2007<br />
Samråd Våren 2008<br />
Utställning Våren 2010<br />
Antagande Våren 2012<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Varför behövs en översiktsplan för<br />
Norrlandet?<br />
En tidigare översiktsplan för Norrlandet antogs<br />
1993. Denna plan förutsåg en annan utveckling av<br />
Norrlandet med fortsatt fritidsboende och lokala<br />
avloppslösningar. Den översiktsplanen är därför<br />
inte längre aktuell. Den nya översiktsplanen för<br />
Norrlandet har flera viktiga funktioner:<br />
• Vision för Norrlandets utveckling.<br />
• Beredskap för nya bostäder och<br />
verksamheter.<br />
• Handlingsprogram för genomförande av<br />
t.ex. strandpromenad och utbyggnad av<br />
vatten och avlopp (VA).<br />
• Styrinstrument och beslutsunderlag för<br />
annan planering och tillståndsprövning<br />
i <strong>kommun</strong>en som t.ex. detaljplanering,<br />
bygglov och fastighetsbildning.<br />
• Ett avtal mellan staten och <strong>kommun</strong>en<br />
om riksintressen enligt miljöbalken.<br />
Planhandlingar<br />
Översiktsplan Norrlandet redovisades under<br />
och efter utställningen i flera olika rapporter och<br />
bilagor.<br />
Planförslaget, huvudrapport<br />
Denna rapport med planbeskrivning, konsekvenser<br />
och plankartor är det fullständiga<br />
planförslaget.<br />
Kulturmiljöbilaga<br />
En detaljerad redovisning av sakintresset<br />
kulturmiljö. Riktlinjer för detaljplanering,<br />
bygglov och fastighetsbildning.<br />
Utlåtande<br />
Sammanställning av de yttranden som kommit<br />
in under utställning 2010. Kommentarer och<br />
förslag till ändringar av planförslaget inför<br />
antagandet.<br />
Internet<br />
På <strong>kommun</strong>ens hemsida www.gavle.se redovisas<br />
de flesta av rapporterna ovan med text och<br />
plankartor.<br />
13<br />
Läsanvisning till Översiktsplan<br />
Norrlandet<br />
Översiktsplanen innehåller flera kapitel med<br />
olika inriktning. De flesta kapitlen i planförslaget<br />
inleds med aktuella mål.<br />
Inledning<br />
Här ges en kort beskrivning av vad en översiktsplan<br />
är och varför den behövs.<br />
Utgångspunkter och mål<br />
Här redovisas de olika <strong>kommun</strong>ala inriktningsbeslut,<br />
mål och visioner som styr planarbetet.<br />
Planförslag<br />
Här beskrivs med texter och plankartor de<br />
allmänna intressen som påverkar mark- och<br />
vattenanvändningen på Norrlandet.<br />
Bostäder, kulturmiljö, friluftsliv, rekreation,<br />
naturvård, service, trafik, vatten och avlopp m.m.<br />
beskrivs med aktuella planeringsmål, en kort<br />
bakgrund och planens ställningstaganden.<br />
Samråd och utställning<br />
Här beskrivs dialog och kontakter under<br />
planarbetet. Större ändringar efter utställningen<br />
redovisas kortfattat (se utförligare i separat<br />
utlåtande). Även planprocessen och fortsatt<br />
planarbete beskrivs kort.<br />
Genomförande<br />
Här beskrivs de aktiviteter som behöver ske för<br />
att planen ska kunna genomföras.<br />
Konsekvenser<br />
Här beskrivs översiktsplanens ekologiska,<br />
sociala och ekonomiska konsekvenser.<br />
Ordlista<br />
Ordlista som beskriver fackuttryck i planhandlingen.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Inledning
Utgångspunkter & mål<br />
Planarbetet för Norrlandet styrs av olika<br />
<strong>kommun</strong>ala inriktningsbeslut, mål och<br />
visioner. Andra viktiga utgångspunkter är<br />
de förslag som kommit fram från de boende<br />
under program- och planarbete. Varje kapitel<br />
i planförslaget inleds med en sammanfattning<br />
av aktuella mål. Målen har utvecklats och<br />
anpassats för att stödja översiktsplanearbetet<br />
på Norrlandet.<br />
Uppdraget<br />
Översiktsplanen ska enligt beslut i<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige i augusti 2007 och<br />
utställningsbeslutet i KS/MMP i mars 2010:<br />
• Föreslå områden för 400 nya bostäder<br />
• Föreslå områden för boende för äldre<br />
• Föreslå skydd av kulturmiljön<br />
• Föreslå skydd av naturmiljön<br />
• Föreslå riktlinjer för delning av tomt<br />
• Föreslå vägreservat för ny sträckning<br />
av delar av Bönavägen<br />
• Föreslå huvudmannaskap för enskilda<br />
vägar<br />
• Skapa förutsättningar för turism och<br />
service<br />
• Skapa förutsättningar för friluftsliv på<br />
vatten och på land<br />
14<br />
Utgångspunkter & mål<br />
Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad<br />
Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige i april 2009.<br />
Översiktsplanens huvudinriktning är bl.a.<br />
att <strong>Gävle</strong> ska vara en stad med identitet, en<br />
attraktiv stad att bo i, en stad med närhet till<br />
fritidsområden, natur och vatten och ha ett<br />
hållbart transportsystem. Översiktsplanen<br />
uttalar också att staden ska byggas ut i kontakt<br />
med havet.<br />
Utvecklingsprogram för Norrlandet<br />
Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige i augusti 2007.<br />
Programmet uttalar riktlinjer för boende, vatten<br />
och avlopp, kulturmiljö, natur, trafik, näringsliv<br />
och turism. Fullmäktige beslutade samtidigt om<br />
direktiv för översiktsplanering och utbyggnad av<br />
<strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp. I programmet och<br />
i fullmäktigebeslutet föreslås bl.a.:<br />
• Kommunalt huvudmannaskap för VA på<br />
hela Norrlandet.<br />
• Fler bostäder på Norrlandet.<br />
• Nya bostäder i Engesberg och möjlighet<br />
till camping.<br />
• Turism, rekreation och företagande<br />
stöttas.<br />
• Samverkan med boende och verksamma<br />
utvecklas.<br />
• En ny fördjupad översiktsplan tas fram.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s lokala miljömål<br />
Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige 4 april 2005.<br />
De flesta lokala miljömålen har 2010 som slutår.<br />
Ett nytt miljöstrategiskt program håller på att<br />
tas fram. I avvaktan på att det nya programmet<br />
antas så gäller de lokala miljömål som ännu<br />
inte uppdaterats. För delmålet God bebyggd<br />
miljö anges att <strong>kommun</strong>ens kulturmiljöprogram<br />
skall revideras samt att fler av de värdefulla<br />
kulturmiljöerna skall skyddas.<br />
Strategi för Kulturmiljö<br />
Strategi för kulturmiljö har behandlats i<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen i oktober 2008. Norrlandet är<br />
ett av de områden som föreslås detaljplaneras<br />
för att säkerställa kulturmiljön.<br />
Strategi för bildande av naturreservat i<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong><br />
Antagen av Kommunstyrelsen i december<br />
2007. Strategin föreslår fem områden som ska<br />
prioriteras för <strong>kommun</strong>al reservatsbildning.<br />
Tångberget på Norrlandet är ett av dessa<br />
fem områden. Andra utpekade områden för<br />
<strong>kommun</strong>al reservatsbildning på Norrlandet<br />
är Marskärsudden, Långharens udde samt<br />
Soludden (Utkiket).<br />
15<br />
Trafikstrategi för <strong>Gävle</strong><br />
Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige i mars 2008.<br />
Trafikstrategin är ett <strong>kommun</strong>alt verktyg som<br />
ska visa vägen till ett hållbart transportsystem.<br />
Här tas ett samlat grepp inom trafikområdet för<br />
att de åtgärder och planer som genomförs ska<br />
bidra till att uppfylla målen för <strong>Gävle</strong>s framtida<br />
utveckling.<br />
Folkhälsoprogram<br />
Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige oktober<br />
2010. Programmet beskriver hur <strong>kommun</strong>en<br />
övergripande ska arbeta med folkhälsofrågor<br />
inom tre delområden: inflytande och delaktighet<br />
i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt<br />
sunda och säkra miljöer och produkter.<br />
Tillgänglighetsprogram<br />
Antaget av <strong>kommun</strong>fullmäktige under 2011.<br />
Programmet visar hur jämlika villkor ska kunna<br />
uppnås för människor med funktionshinder, inte<br />
minst i den fysiska miljön.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utgångspunkter & mål
Riksintressen & gällande<br />
bestämmelser<br />
Riksintressen och<br />
gällande bestämmelser<br />
Riksintresse kulturmiljö<br />
Riksintresse natur<br />
Naturreservat<br />
Natura 2000<br />
Riksintresse yrkesfiske<br />
Riksintresse yrkesfiske<br />
Gällande planer<br />
Engeltofta<br />
Detaljplan<br />
Fastighetsplan<br />
Engesberg<br />
16<br />
Bönan<br />
Harkskär<br />
0 2 040 Meter<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utvalnäs
Riksintressen<br />
Ett riksintresse är ett område som är<br />
värt att skydda i ett nationellt perspektiv.<br />
Idag regleras och skyddas riksintressen i<br />
Miljöbalken.<br />
En av avsikterna med riksintressen är att<br />
staten ska ha större möjlighet att ingripa om<br />
ett värdefullt område hotas. Kommunerna är<br />
skyldiga att säkerställa riksintressen i den<br />
<strong>kommun</strong>ala planeringen.<br />
Riksintresse för kulturmiljö<br />
Sträckan Kullsand - Bönan - Utvalnäs är riksintresse<br />
för kulturminnesvården. Det omfattar<br />
särskilt de stora sommarvillorna från 1800-talets<br />
andra hälft. Även f.d. fiskelägen i Bönan och<br />
fritidsbebyggelsen i hela området är viktiga delar<br />
av riksintresset.<br />
Riksintresse för naturvård<br />
Orördheten och de höga naturkvaliteterna<br />
ligger till grund för att Harkskärsfjärden har<br />
förklarats vara av riksintresse för naturvården.<br />
Harkskärsfjärden och Håmansmaren är även<br />
utpekade som Natura 2000-områden. En mindre<br />
del av riksintresset ligger inom planområdet,<br />
men påverkas inte av förslagen. Länsstyrelsen<br />
har en pågående reservatsutredning för<br />
Harkskärsfjärden.<br />
Riksintresse för yrkesfiske<br />
Kustvattnen utanför Norrlandet är riksintresse<br />
för yrkesfisket. Förslagen i planen hindrar eller<br />
försvårar inte yrkesfisket. Yrkesfisket är en<br />
viktig verksamhet som genom översiktsplanen<br />
kan fortsätta att utvecklas eftersom områden för<br />
verksamheter är tydligt utpekade i planen.<br />
Riksintresse för hamn och farled<br />
<strong>Gävle</strong> Hamn och farleden är av riksintresse.<br />
Förslagen i planen ska inte hindra eller försvåra<br />
utvecklingen av <strong>Gävle</strong> Hamn.<br />
17<br />
Gällande detaljplaner<br />
För stora delar av Norrlandet gäller en detaljplan<br />
från 1960. Planen är idag svår att tillämpa och<br />
ger otillräcklig styrning i kulturmiljöfrågor,<br />
bygglovprövning och fastighetsbildning. För<br />
några mindre områden finns aktuella detaljplaner<br />
som ger tydlig vägledning i dessa frågor.<br />
Gällande bestämmelser<br />
Strandskydd<br />
Strandskyddet är generellt 100 meter från<br />
strandkanten av alla sjöar och vattendrag. Vid<br />
<strong>Gävle</strong>s kust är strandskyddet utökat till 300<br />
meter. Inom området för gällande detaljplan från<br />
1960 är strandskyddet upphävt. Dispens från<br />
strandskyddet kan lämnas av <strong>kommun</strong>en om det<br />
finns särskilda skäl. Strandskyddet längs kusten<br />
kommer att omprövas enligt ny lagstiftning<br />
under de närmaste åren.<br />
Natura 2000<br />
Natura 2000-områdena Håmansmaren och<br />
Harkskärsfjärden ligger delvis inom planområdet.<br />
Natura 2000-områden har riksintressestatus<br />
enligt 4 kap Miljöbalken. Till varje område finns<br />
en bevarandeplan upprättad av Länsstyrelsen.<br />
Bevarandeplanen ger bl.a. information, stöd och<br />
råd för områdets bevarandevärden, hotbild och<br />
framtida markförvaltning.<br />
Naturreservat<br />
Södra delområdet av Bladmyrans och Granskogens<br />
naturreservat ligger inom planområdet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Riksintressen & gällande<br />
bestämmelser
Människorna på Norrlandet<br />
18<br />
Människorna på Norrlandet<br />
På Norrlandet bor ca 1200 personer. Drygt<br />
10 % av dessa är skolbarn i åldrarna 6- 15 år.<br />
Andelen utrikesfödda på Norrlandet är mycket<br />
lägre än i <strong>kommun</strong>en som helhet (3,5 % jämfört<br />
med 9,5 %). Arbetsfrekvensen är hög då 79 %<br />
av såväl kvinnorna som männen arbetar och<br />
generellt sett är både männen och kvinnorna på<br />
Norrlandet friskare än <strong>kommun</strong>genomsnittet.<br />
Bilinnehavet är något högre på Norrlandet än i<br />
<strong>kommun</strong>en som helhet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag<br />
Planens huvuddrag<br />
Planförslaget har en planeringshorisont på ca 20<br />
år d.v.s. fram till år 2030.<br />
Planförslagets ställningstaganden i sammanfattning:<br />
• 400 nya bostäder föreslås byggas på<br />
Norrlandet i olika upplåtelseformer och<br />
storlekar.<br />
• De flesta befintliga fritidshusen föreslås<br />
kunna omvandlas till åretruntboende.<br />
• Camping och nya bostäder föreslås i<br />
Engesberg<br />
• Mark reserveras för butiker, förskola och<br />
skola<br />
• Värdefull kulturmiljö föreslås bevaras<br />
och skyddas med nya detaljplaner<br />
• Värdefull natur undantas från<br />
exploatering eller skyddas som<br />
naturreservat<br />
• Befintliga småbåtshamnar utvecklas<br />
med fler båtplatser för boende och<br />
besökare.<br />
• Vatten och avlopp föreslås byggas ut på<br />
hela Norrlandet.<br />
• Översiktsplanen föreslås genomföras<br />
med en särskild projektorganisation<br />
för Norrlandet och med fortsatt<br />
detaljplanering av hela området.<br />
19<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planens huvuddrag
Planförslag > Bostäder<br />
Planförslag > Bostäder<br />
Bostäder<br />
Engeltofta<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
B.20<br />
B.21<br />
B.22<br />
B.1<br />
B.23<br />
B.25<br />
B.3<br />
B.2<br />
B.4<br />
B.5<br />
B.32<br />
Engesberg<br />
B.33<br />
B.6<br />
20<br />
B.36<br />
B.35<br />
B.7<br />
B.41<br />
B.37<br />
B.39<br />
B.38 B.40<br />
B.12<br />
B.12 B.12<br />
B.58<br />
B.57<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
B.10<br />
Bönan<br />
B.13<br />
B.64<br />
Harkskär<br />
B.59<br />
B.45<br />
B.60<br />
B.47<br />
B.50<br />
B.48<br />
B.51<br />
B.46<br />
Utvalnäs<br />
0 2 000<br />
Meter
Bostäder<br />
Mål tolkade ur program och direktiv för<br />
Norrlandet.<br />
Planen ska föreslå och stödja:<br />
• 400 nya bostäder i attraktiva lägen med<br />
utsikt, nära hav, bad och natur.<br />
• Områden för seniorboende och ett boende i<br />
livets alla skeden.<br />
• Varierade upplåtelseformer och<br />
boendetyper i villor, radhus och<br />
flerbostadshus.<br />
• Nya bostäder i Engesberg som möjliggör<br />
fortsatt camping.<br />
• Bevarande av stora sommarvillor och annan<br />
värdefull bebyggelse.<br />
• Kulturmiljön ska utvecklas och bevaras som<br />
en resurs för ett attraktivt boende.<br />
• Möjliggöra omvandling av fritidshus till<br />
åretruntboende.<br />
• God exploateringsekonomi och en<br />
kostnadseffektiv VA-utbyggnad.<br />
• Prioritering av både boende och service i<br />
Bönan och Engesberg.<br />
• En god bebyggd miljö med skönhet, trevnad,<br />
hälsa och säkerhet.<br />
Bostäder på Norrlandet idag<br />
Idag finns ca 450-500 bostäder på Norrlandet<br />
som bebos året runt. Dagens bestånd av<br />
fritidshus och bostäder kan grovt indelas i:<br />
• Äldre fiskargårdar<br />
• Sekelskiftets sommarvillor<br />
• 1900-talets egna hem<br />
• 1900-talets fritidshus och sommarstugor<br />
• Moderna villor<br />
Sedan mitten av 1990-talet pågår en intensiv<br />
byggverksamhet på hela Norrlandet. Byggandet<br />
omfattar ombyggnader och tillbyggnader av<br />
befintliga fritidshus och sommarvillor men också<br />
rivningar och rena nybyggnader. Utmaningar<br />
och problem i detta byggande har varit att det<br />
saknats långsiktigt hållbara VA-lösningar och att<br />
<strong>kommun</strong>ens planer inte har varit anpassade till<br />
det stora bebyggelsetrycket.<br />
Norrlandets bebyggelsekaraktär förändras också<br />
när äldre hus och lummiga trädgårdar ersätts av<br />
stora bostadshus och uthus och anläggningar för<br />
VA-infiltration.<br />
21<br />
Fritidshus<br />
I slutet av 1980-talet fanns det fler än 600<br />
fritidshus på Norrlandet. Sedan dess har ca 200<br />
fritidshus permanentats och idag finns ca 400<br />
fritidshus kvar i området. Denna utveckling<br />
har påverkats av försäljning av arrendetomter<br />
de senaste 15 åren och kommer troligen<br />
att ytterligare påskyndas av den planerade<br />
utbyggnaden av <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Det kan antas att en stor del av de återstående<br />
fritidshusen kommer att byggas till eller ersättas<br />
av nya hus som bebos permanent.<br />
Nya bostadsområden<br />
Översiktsplanen visar möjliga byggrätter för ca<br />
400 nya bostäder på Norrlandet. I skogsområden<br />
ovanför Bönavägen föreslås 200-300 nya<br />
bostäder. Nedanför Bönavägen föreslås 50-70<br />
nya bostäder mellan Engeltofta och Bönan som<br />
en förtätning av befintlig bebyggelse.<br />
I Utvalnäs och Harkskär föreslås bostadsgrupper<br />
och förtätningar med 50-100 nya bostäder.<br />
Flera av de nya bostäderna kommer att kunna<br />
byggas i strandnära och attraktiva lägen med<br />
utsikt över havet eller nära natur. Både befintliga<br />
och nya bostadsområden kommer att kunna<br />
inrymma icke störande verksamheter som t.ex.<br />
förskola. Detta får utredas vidare i kommande<br />
detaljplaner.<br />
Olika täthet och exploateringsgrad<br />
Planen föreslår nya bostadsgrupper och<br />
bostadskvarter med en varierad men relativt<br />
låg täthet och exploateringsgrad. De föreslagna<br />
kvarteren kan utöver bostäder komma att rymma<br />
vägar, parkeringsytor, lekplatser, grönytor och<br />
dagvattenanläggningar. Även anpassningar till<br />
våtmarker, hällmarker och kuperad terräng ska<br />
rymmas i kvarteren.<br />
Ytbehov för olika typer av bostäder:<br />
Ytbehov för olika typer av bostäder:<br />
Friliggande villor: ca 6 bostäder/hektar<br />
Villor byggda i grupp ca 8 bostäder/hektar<br />
Radhus och kedjehus: ca 15 bostäder/hektar<br />
Flerbostadshus: ca 20 bostäder/hektar<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Bostäder
Planförslag > Bostäder<br />
Förtätning av befintlig bebyggelse<br />
nedanför Bönavägen mellan<br />
Engeltofta och Bönan<br />
Nedanför Bönavägen föreslås en småskalig<br />
förtätning med 50-70 nya bostäder fördelade<br />
på ca femton små bostadsgrupper mellan<br />
Engeltofta och Bönan.<br />
Flera av dessa bostäder kommer att kunna<br />
byggas i mycket attraktiva lägen nära<br />
stranden och med utsikt över havet. Flera<br />
av de nya bostäderna kommer att påverka<br />
kulturmiljö, natur, friluftsliv och de boendes<br />
närmiljö.<br />
En stor del av de befintliga fritidshusen i<br />
området kommer troligen att omvandlas till<br />
åretruntbostäder.<br />
Riktlinjer för nya bostäder nedanför<br />
Bönavägen:<br />
Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom riksintresseområdet<br />
men utanför värdefull kulturmiljö”,<br />
Klass C. Se också Kulturmiljöbilagan.<br />
22<br />
Utsikt över Gröndalsängen från skogspartiet norr om Gröndal.<br />
Bostadsgrupper nedanför Bönavägen<br />
B.1 Aluddsvägen<br />
Längs en förlängning av Aluddsvägen kan ca<br />
tre villor byggas i sluttningen ovanför Aludden.<br />
Möjlighet till viss utsikt över havet.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Hänsyn till<br />
kulturmiljö klass C och till värdefull äldre skog.<br />
Området kan trafikmatas från två alternativa<br />
sidor, nersida eller ovansida. Före detaljplanering<br />
ska bullerpåverkan från <strong>Gävle</strong> hamn utredas och<br />
klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller<br />
vid bullerkällan bör utredas.<br />
B.2 Storsandsvägen<br />
I tallskogen ovanför Storsandsviken kan ca<br />
två villor byggas. Attraktivt område med viss<br />
havsutsikt nära Storsandsbadet.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
kulturmiljö klass C och till grannars utsikt.<br />
Tallar närmast badet sparas.<br />
B.3 Stenstorpsvägen<br />
Mellan Storsandsvägen och Stenstorpsvägen<br />
kan ca sex villor byggas i sluttningen nedanför<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Bönavägen. Påverkan: Påverkan på strandvallar<br />
och äldre tallskog. Sluttande terräng kan innebära<br />
påverkan från schaktningar och utfyllnader.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs<br />
för små villor på små tomter. Nya byggnader<br />
placeras för att skärma av från trafikbuller.<br />
Åtgärder mot trafikbuller ska utredas.<br />
Anpassning till strandvallar och äldre skog. Ny<br />
infartsväg ska byggas smal med god anpassning<br />
till grannfastigheter och till sluttande terräng.<br />
Avrinning från området ska beaktas särskilt.<br />
B.4 Gröndalsvägen<br />
Mellan Gröndalsvägen och Bönavägen kan ca<br />
fyra villor byggas intill befintliga fritidshus.<br />
Påverkan: Stor påverkan på två äldre fritidshus.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små<br />
villor på små tomter. Bullerutredning. Byggnader<br />
placeras för att skärma av mot trafikbuller.<br />
Anpassning till strandvallar, granntomter och<br />
äldre tallskog.<br />
B.5 Sjöviksvägen<br />
På den östra delen av Gröndalsängen kan ca tre<br />
mindre villor byggas med utsikt över viken.<br />
Påverkan: Påverkar utsikten från befintlig<br />
bebyggelse i området.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för små<br />
villor på små tomter. Ny tillfartsväg behövs.<br />
Byggnader höjdsätts och placeras så att utsikten<br />
från befintliga hus kan behållas. En källa i<br />
strandområdet utreds och bevaras.<br />
B.6 Arlavägen<br />
Området är idag delat av flera mindre vägar. Om<br />
vägarna läggs ihop till en ny väg kan sex-åtta<br />
villor byggas, delvis med utsikt över vatten.<br />
Påverkan: Område med äldre skog bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs<br />
för villor. Byggnader närmast Bönavägen<br />
utformas och placeras för att skärma av mot<br />
buller från Bönavägen. Bullerutredning.<br />
Anpassning till grov, äldre tallskog som utreds,<br />
karteras och delvis sparas.<br />
23<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Bostäder<br />
B.7 Engesberg<br />
Skogsmark och delvis campingplats öster om<br />
Engesbergs gård. Här kan ca 30 lägenheter,<br />
eventuellt som s. k. trygghetsboende byggas nära<br />
Grötviken och kulturlandskapet vid Engesberg.<br />
Påverkan: Trafiken ökar på den smala<br />
Solviksvägen. Campingplatsens tältområde och<br />
några uthyrningsstugor behöver flyttas så att en<br />
buffertzon skapas mellan bostäder och camping.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Ny bebyggelse ska<br />
anpassas i skala och material till kulturmiljön vid<br />
Engesberg, klass C. Området planläggs för tätare<br />
bostadsbebyggelse i 2 våningar. Skogsridån mot<br />
Solviksvägen ska bevaras.<br />
B.10 Engesviksvägen<br />
Skogsmark längst ut på Engesviksvägen. Här kan<br />
ca fem villor byggas nära Djuphamnsviken.<br />
Påverkan: Trafiken ökar på den smala<br />
Engesviksvägen.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
kulturmiljö klass C. Tomterna planläggs för villor.<br />
Alternativ trafikmatning via Grävlingsstigen<br />
utreds vidare. Hydrologi och höjdsättning kan<br />
behöva utredas särskilt för att hantera sanka<br />
partier i området.<br />
B.12 Kärrstigen<br />
Skogsmark mellan Grävlingsstigen och<br />
Rönnbackastigen. Här kan ca 12 villor byggas<br />
nära Bönan och båthamn.<br />
Påverkan: Förtätning i befintlig bebyggelse<br />
som påverkar strövområde och omgivande<br />
bostadsfastigheter.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs<br />
för villor. God terränganpassning behövs vid den<br />
branta Bagarstigen.<br />
B 13. Holmuddsvägen<br />
Skogsmark på Holmudden. Tidigare planlagt<br />
för bostäder. Här kan två-tre villor byggas vid<br />
Holmuddsvägen. Påverkan: Mindre bra utfarter<br />
mot Holmuddsvägen.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs<br />
för villor.
Planförslag > Bostäder<br />
Nya bostäder i skogen ovanför<br />
Bönavägen mellan Engeltofta och<br />
Bönan<br />
Ovanför Bönavägen föreslås ca 15 nya<br />
bostadskvarter med plats för maximalt 300<br />
nya bostäder. Flera av dessa bostadsgrupper<br />
ligger i barrskog i södersluttning, delvis högt<br />
beläget och på flera platser med utsikt över<br />
havet. Markerna består av stenig och blockig<br />
morän som på flera håll är kraftigt svallad<br />
och terrasserad i s.k. strandvallar. Stigar och<br />
skogsvägar som ofta används av de närboende<br />
genomkorsar området.<br />
Delar av skogsmarken som inte bebyggs föreslås<br />
sparas som större samlade naturområden, andra<br />
delar sparas som smalare gröna korridorer ut<br />
i naturen. Flera av de nya bostadsområdena<br />
kommer att ligga inom 300-500 meter från<br />
havet. Den föreslagna strandpromenaden och<br />
badplatserna vid bl.a. Engeltofta, Storsandsviken<br />
och Engesberg kommer därför att få stor<br />
betydelse för de boende i dessa områden.<br />
Riktlinjer för nya bostäder ovanför<br />
Bönavägen:<br />
• Skogsridån längs Bönavägen ska bevaras.<br />
• Utsikten för grannar värnas med smala hus<br />
och friliggande uthus.<br />
• Vägnätet ska anpassas till terräng och<br />
naturvärden.<br />
• I täta bostadsområden kan bilparkeringar<br />
samlas i mindre grupper för att spara<br />
värdefull naturmark.<br />
• Bostadsgrupper med brokiga byggnadsstilar<br />
eller mycket stora villor ska placeras så att<br />
landskapsbild och kulturmiljö inte påverkas.<br />
• Bostadshus, garage och andra<br />
komplementbyggnader ska vara separata<br />
byggnader med måttfull storlek så att<br />
småskaligheten i området ska kunna<br />
bibehållas.<br />
• Nya bostadshus kan i material, färg<br />
och skala efterlikna traditionell äldre<br />
bebyggelse. Nya tornutbyggnader och alltför<br />
24<br />
utsmyckande snickeridetaljer ska dock<br />
undvikas.<br />
• Ett enkelt och traditionellt formspråk med<br />
träpanel och sadeltak ska eftersträvas<br />
på nya byggnader. Färgsättningen ska<br />
vara diskret och traditionella färger ska<br />
användas.<br />
• Det är en fördel om både ny och äldre<br />
bebyggelse med olika åldrar och stilar kan<br />
läsas av som tydliga årsringar i området.<br />
• Värdefull natur, karaktärsskapande växtlighet<br />
och stora träd ska sparas. Det gäller<br />
inom både tomtmark och grönområden.<br />
• Grundläggning ska anpassas till tomtens<br />
nivåer. Omfattande schaktningar och utfyllnader<br />
ska undvikas.<br />
• Vid planläggning ska eftersträvas att<br />
fastigheter ska ha en minsta storlek av 1200<br />
m 2 och en minsta bredd av 30 meter.<br />
• Villor som byggs i grupp kan byggas på<br />
mindre fastigheter. Det är viktigt att skapa<br />
variation i ny bebyggelse även när husen<br />
byggs i grupper.<br />
• Kvarter norr om Bönavägen ska bindas ihop<br />
med ett öst-västligt gångstråk.<br />
Utredningsområden vid Engeltofta<br />
Områden där det inte varit möjligt att lägga fast<br />
den framtida markanvändning betecknas som<br />
Utredningsområden i plankartan.<br />
U.1 Engeltofta. Ett område öster om Engeltofta<br />
utreds vidare för att klarlägga buller från <strong>Gävle</strong><br />
hamn, småbåtshamn, konferensboende, ev<br />
placering av Villa Sjötorp samt förtätning med<br />
nya bostäder .<br />
U.3 Villa Sjötorp. Tre alternativa platser utreds<br />
vidare för att hitta en ny placering av Villa<br />
Sjötorp: Engeltofta, Engesberg och Kranförarnas<br />
vid Djuphamn.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Nya bostadsgrupper ovanför Bönavägen<br />
B.20 Engeltofta backe, etapp B<br />
Skogsmark, delvis med strandvallar och<br />
klapperstensfält inom s.k. nyckelbiotop. Här kan<br />
ca 20 nya bostäder byggas som grupphus eller<br />
flerbostadshus.<br />
Påverkan: Del av nyckelbiotop och strandvallar<br />
bebyggs. Påverkan av buller från <strong>Gävle</strong> hamn.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering<br />
ska bullerpåverkan från <strong>Gävle</strong> hamn utredas<br />
och klarläggas. Även åtgärder för att begränsa<br />
buller vid bullerkällan bör utredas. En buffertzon<br />
med naturmark sparas mot befintliga bostäder<br />
i Engeltofta backe, etapp A. Anpassning till<br />
strandvallar och äldre tallar. Ny väganslutning<br />
mot Bönavägen studeras noga för att skapa säker<br />
anslutning med fri sikt och för att minimera<br />
påverkan från vägombyggnader i strandvallarna.<br />
B.21 Engeltofta backe, etapp C<br />
Skogsmark, delvis mager mark med hällmarker<br />
inom s. k. nyckelbiotop. Här kan ca 40 nya bostäder<br />
byggas som grupphus eller flerbostadshus i ett<br />
högt läge ovanför Bönavägen.<br />
Påverkan: Del av nyckelbiotop och<br />
hällmarkstallskog bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Före detaljplanering<br />
ska bullerpåverkan från <strong>Gävle</strong> hamn utredas och<br />
klarläggas. Även åtgärder för att begränsa buller<br />
vid bullerkällan bör utredas. Särskild anpassning<br />
till strandvallar, hällmarker och äldre tallar. Ny<br />
väganslutning mot Bönavägen studeras noga för<br />
att skapa säker anslutning med fri sikt och för<br />
att minimera påverkan från vägombyggnader i<br />
strandvallarna.<br />
B.22 Engeltofta backe, etapp D<br />
Skogsmark och strövområden med stigar. Delar av<br />
området ligger högt och kan få utsikt över havet.<br />
Här kan ca 30 villor byggas i ett högt läge ovanför<br />
Bönavägen.<br />
Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen<br />
bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
strandvallar, stigar och äldre skog.<br />
B.23 Engeltofta backe, etapp E<br />
Tallskog med stigar och klapperstensvallar.<br />
Här kan ca 25 villor byggas i en gles tallskog<br />
25<br />
ovanför Bönavägen.<br />
Påverkan: Strövvänlig skog ovanför Bönavägen<br />
bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
strandvallar, stigar och äldre skog.<br />
B.25 Norr om Gröndal<br />
Skogsmark och strövområden. I delar av området<br />
finns stigar och historiska lämningar i form av<br />
skyttevärn. Delar av området kan få utsikt över<br />
havet. Här kan ca 25 villor eller grupphus byggas i<br />
ett högt läge ovanför Gröndal.<br />
Påverkan: Attraktiva stigar och strövvänlig skog<br />
ovanför Bönavägen bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
fornlämningar, strandvallar och stigar.<br />
B.32 Planmyrstigen västra<br />
Skogsmark, hyggen och mindre våtmarker väster<br />
om Engesberg. Här kan ca 40 villor eller grupphus<br />
byggas ovanför Bönavägen.<br />
Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen<br />
bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
strandvallar och en våtmark med salamander<br />
väster om kvarteret. Innan område planläggs för<br />
bostäder bör det utredas om delar av området kan<br />
behövas för skola eller förskola.<br />
B.33 Planmyrstigen östra<br />
Skogsmark väster om Engesberg. Här kan ca 30<br />
villor eller grupphus byggas ovanför Bönavägen.<br />
Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen<br />
bebyggs.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Anpassning till<br />
strandvallar och våtmarker. Innan område<br />
planläggs för bostäder bör det utredas om delar<br />
av området kan behövas för skola eller förskola.<br />
B.35-B.41 Engesberg-Bönan<br />
Skogsmark och strövområden med<br />
klapperstensvallar, stigar och mindre hyggen.<br />
Delar av området kan få utsikt över havet. Här<br />
kan ca 150-175 nya bostäder byggas som tätare<br />
småhusbebyggelse, radhus, flerbostadshus eller<br />
som seniorboende. Föreslagna bostäder finns<br />
redovisade som delområden B.35-B.41 i en<br />
bifogad illustration på sid 25.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Bostäder
Planförslag > Bostäder<br />
Påverkan: Strövområden ovanför Bönavägen<br />
bebyggs. Skogsområdet kring Lillsjön minskas<br />
i storlek och utbredning. Den småskaliga<br />
karaktären och kulturmiljön i Bönan påverkas<br />
av nya större bostadsområden. Den nya<br />
förbifartsvägen som också blir angöringsgata till<br />
de nya bostadsgrupperna kan avlasta Bönan från<br />
genomfartstrafik.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Hela området<br />
planläggs och anpassas till den varierade<br />
bebyggelsekaraktären i Bönan vad gäller<br />
kulturmiljö, variation, skala, fasadmaterial och<br />
taklutningar. Anpassning till kuperad terräng<br />
med strövområden och stigar upp mot Lillsjön.<br />
Förkolans behov av lekytor i skogsmark ska<br />
beaktas.<br />
B.35 Engeshöjden<br />
Ca 50 friliggande villor eller villor byggda i grupp<br />
kan byggas på Engeshöjden. Hänsyn ska tas till<br />
äldre träd och fornlämningar.<br />
B.36 Bönaliden, etapp A<br />
Ca 20 friliggande villor eller villor byggda i<br />
grupp kan byggas på en blockig höjd norr om<br />
Engeshöjden.<br />
B.37 Bönaliden, etapp B<br />
Ca 20 friliggande villor eller villor byggda i grupp<br />
kan byggas i en sluttning nordväst om Bönaviken.<br />
B 38. Bönaliden, etapp C<br />
Ca 8 villor kan byggas i en sluttning ovanför stigen<br />
mot Lillsjön.<br />
B 39. Bönaliden, etapp D<br />
Ca 25 lägenheter i mindre flerbostadshus kan<br />
byggas på höjden väster om platsen för vårdkasen.<br />
B.40 Bönaliden, etapp E<br />
Ca fyra villor kan byggas i sluttningen närmast<br />
Bönavägen och tennisbanan.<br />
B. 41 Bönaliden, etapp F<br />
20-40 lägenheter eller villor i grupp kan byggas på<br />
höjden bakom Böna skola. Platsen kan också vara<br />
lämplig för ett s.k. trygghetsboende. Möjlighet till<br />
utsikt mot havet.<br />
26<br />
Riktlinjer för detaljplan: Ny detaljplan ska<br />
anpassas till förskolans behov av lekytor.<br />
Provisorisk tillfartsväg kan ev. ordnas norr om<br />
Böna skola.<br />
Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär<br />
I Utvalnäs och Harkskär föreslås 70-<br />
100 nya bostäder fördelade på ett 10-tal<br />
mindre bostadsgrupper. Flera av de nya<br />
bostadsgrupperna kan få utsikt över havet.<br />
Riktlinjer för nya bostäder i Harkskär och<br />
Utvalnäs:<br />
• Nya bostadshus ska anpassas till sin<br />
omgivning i byggnadsstil och skala.<br />
• Utsikt för grannar värnas med smala hus<br />
och friliggande uthus.<br />
• Nya bostäder med brokiga<br />
byggnadsstilar eller mycket stora villor<br />
ska placeras så att landskapsbild och<br />
kulturmiljö inte påverkas.<br />
• Skogsridån närmast Utvalnäsvägen och<br />
Harkskärsvägen ska bevaras.<br />
• Värdefull natur, karaktärsskapande<br />
växtlighet och äldre träd ska sparas<br />
inom både tomt och grönytor.<br />
• Grundläggning anpassas till tomtens<br />
topografi. Omfattande schaktningar<br />
och utfyllnader ska undvikas.<br />
Utfyllnader i vatten ska undvikas<br />
och prövas restriktivt. Höjdsättning<br />
vid vatten ska ske med god marginal<br />
för klimatförändringar och högt<br />
vattenstånd.<br />
• Vägnätets utformning ska anpassas till<br />
terrängen och till områdets karaktär.<br />
Riktlinjer för nya bostäder inom<br />
riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs och<br />
inom kulturhistorisk bebyggelse i Harkskär,<br />
Bönan m.fl. fiskelägen.<br />
Se kapitel Kulturmiljö, riktlinjer ”Inom<br />
riksintresseområdet men utanför värdefull<br />
kulturmiljö”, Klass E.<br />
Se också Kulturmiljöbilagan.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Illustrationskarta: Nya bostäder i Bönan<br />
27<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Bostäder<br />
Nya bostäder i Utvalnäs och Harkskär<br />
I Utvalnäs<br />
B.45 Tångberget<br />
Skogsmark och hällmarker norr om<br />
församlingshuset i Utvalnäs. Strövområde med<br />
stigar som används av boende och besökare.<br />
Gränsar till föreslaget naturreservat Tångberget.<br />
Delar av området kan få milsvid utsikt över<br />
havet. Här kan 20-40 lägenheter byggas som<br />
flerbostadshus eller grupphus/villor.<br />
Påverkan: Påverkan på naturmark som delvis<br />
utreds för naturreservat.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Byggnader placeras<br />
för att skapa utsikt mot havet. Anpassning till<br />
blivande naturreservat med hällmarker och<br />
äldre skog.<br />
B.46 Fiskare Normans väg<br />
Skogsmark i villaområde. Här kan ca tre villor<br />
byggas som en komplettering vid befintlig väg.<br />
Påverkan: Brant terräng ger stor påverkan på<br />
naturmiljön.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Tomterna planläggs<br />
för små enbostadshus som anpassas i skala<br />
till befintlig bebyggelse. Anpassning till<br />
reservatsgräns, till kuperad terräng mot vägen<br />
och till äldre tallar.<br />
Vid Skärgårdsviken och Harkskärsfjärden<br />
Skogsmark på uddar och näs kring<br />
Skärgårdsviken. Här kan ett 50-tal villor och<br />
grupphus byggas i mycket attraktiva lägen nära<br />
havet.<br />
Särskilda skäl för avsteg från strandskyddet:<br />
Föreslagna bostäder ligger i de flesta fall i<br />
skogsmark som ofta är avverkad, vid befintliga<br />
vägar, ofta med bebyggelse eller väg och<br />
stigar mellan havet och nya bostäder. Inga<br />
påtagliga konflikter finns med naturvärden<br />
eller friluftsliv. Den marina miljön är i delar av<br />
området påverkad av tidigare grävningar och<br />
muddringar. Goda möjligheter finns att skapa<br />
passager längs stranden. Obebyggda stränder<br />
med hög tillgänglighet finns på flera platser<br />
i området. Marskärsudden med höga natur-<br />
28<br />
och rekreationsvärden och hög tillgänglighet<br />
ligger i östra delen av området. Några av<br />
bostadsförslagen nära vatten har efter samråd<br />
och utställning tagits bort från planförslaget.<br />
Riktlinjer för detaljplan: Skalan på<br />
ny bebyggelse ska i de flesta av de nya<br />
områdena anpassas till omgivande småskalig<br />
fritidsbebyggelse. Byggnader höjdsätts och<br />
placeras så att utsikten från befintliga hus på<br />
omgivande fastigheter kan behållas.<br />
B.47 Talludden<br />
Här kan två-tre villor byggas vid befintlig väg.<br />
B.48 Tallskärsvägen södra<br />
Här kan ca 10 villor byggas i skogsmark söder<br />
om Tallskärsvägen.<br />
B.50 Tallskärsvägen<br />
Här kan ca 10 villor byggas mellan Tallskärsvägen<br />
och Rännavägen.<br />
B.57 Gränsstigen södra<br />
Här kan ca fyra villor byggas nära Skärgårdsviken.<br />
B.58 Brusängsvägen södra<br />
Här kan ca åtta villor byggas på avverkad<br />
skogsmark.<br />
B.59 Måsviken<br />
Här kan ca fem villor byggas på avverkad<br />
skogsmark nära havet.<br />
B.60 Skärgårdsstigen<br />
Här kan ca fem villor byggas i ett skogsparti nära<br />
Skärgårdsviken.<br />
I Harkskär<br />
B.64 Lilluddsvägen<br />
Här kan ca sex villor byggas nära havet vid<br />
Lilluddsvägen och Storuddsvändan.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Ställningstagande bostäder<br />
400 nya bostäder föreslås på Norrlandet:<br />
• 50-70 nedanför Bönavägen.<br />
• 200-300 ovanför Bönavägen<br />
• 50-100 i Utvalnäs och Harkskär.<br />
Bönavägens kapacitet begränsar antalet nya<br />
bostäder till maximalt 400. Dessutom kan man<br />
anta att en stor del av de återstående fritidshusen<br />
kommer att byggas till eller ersättas av nya hus<br />
som bebos permanent.<br />
Seniorboende eller s. k. trygghetsboende<br />
föreslås kunna byggas vid Engeltofta backe, vid<br />
Böna skola, vid Engesberg eller i Utvalnäs.<br />
En mindre, sydlig del av campingområdet i<br />
Engesberg bebyggs med bostäder.<br />
Fastigheter inom områden Kulturhistorisk<br />
bebyggelse ska inte delas. Undantag kan i<br />
vissa fall göras för fastigheter som i tidigare<br />
beslut hanterats som delbara. Vilka fastigheter<br />
som ska bevaras som delbara eller ej delbara<br />
kommer att prövas och läggas fast i kommande<br />
detaljplanering.<br />
Vid planläggning ska eftersträvas att övriga<br />
fastigheter inom riksintresseområdet och inom<br />
värdefull kulturmiljö ska ha en minsta storlek av<br />
1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter.<br />
Bostäder och camping i Engesberg<br />
Området används idag som campingplats och<br />
parkering. Översiktsplanen föreslår nu en<br />
utveckling av Engesberg med nya bostäder och<br />
med en bevarad och utvecklad camping. Även<br />
kulturmiljö, grönstruktur och service utvecklas<br />
vidare .<br />
Utredningsområde<br />
Områden där det inte varit möjligt att lägga fast<br />
den framtida markanvändning. Betecknas som<br />
Utredningsområden i plankartan.<br />
U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Ängesbergs<br />
gård utreds vidare för bostäder.<br />
29<br />
För Engesbergsområdet förslås nu:<br />
• Badplatsen bevaras och utvecklas med<br />
parkering och kiosktomt.<br />
• Strandzonen mellan badet och fiskekajen<br />
utvecklas vidare med grillplatser, ny<br />
småbåtshamn och servering.<br />
• Infarten till Engesbergsområdet flyttas<br />
närmare Bönan enligt gällande detaljplan.<br />
• Äldre sommarvillor och äldre skog vid<br />
Solviksvägen bevaras.<br />
• Mindre bollplan vid Engesbergs Gård kan<br />
utvecklas med lekplats eller aktivitetspark.<br />
• Äldre lövskog och park sydväst om<br />
Engesbergs gård gallras och vårdas som park.<br />
• Engesbergs Gård kan säljas som bostad efter<br />
en planläggning med bevarandeinriktning.<br />
• Bostäder, eventuellt s k trygghetsboende,<br />
byggs i skogspartiet öster om Engesbergs<br />
Gård, område B.7.<br />
• Camping med stugor minskas något i södra<br />
delen närmast Ryssängen.<br />
• Campingområdet kan ev. utökas något på<br />
skogsmark närmast Bönavägen<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Bostäder
K1<br />
Klasro<br />
Stenbacka<br />
Engeltofta backe<br />
Backen<br />
Fridhem<br />
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Kulturmiljö<br />
Bostäder<br />
Lyckan<br />
Manhem<br />
Riksintresse kulturmiljö<br />
Karaktärsområde<br />
Kulturhistorisk bebyggelse<br />
Kulturlandskap<br />
Värdefulla byggnader<br />
Byggnadsminne enligt KML och SBM<br />
Fornminne<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
Engeltofta<br />
Engeltofta<br />
Brorsberg<br />
Lugnet<br />
Mamre Aludden<br />
Torp<br />
Lilla Nydal<br />
Katrineberg<br />
Henriksdal<br />
Nydal<br />
Hallbo<br />
Soläng<br />
Marieberg<br />
KL1<br />
Sandvik<br />
Norräng<br />
Furubo<br />
Nyborg<br />
Borgvik<br />
Nydal<br />
Valdemarsvik<br />
Skogsgläntan<br />
K2<br />
Lutens Fäbodar<br />
Grantorp<br />
Persborg<br />
Storsand<br />
Stenstorp<br />
Presshöjden<br />
Miramare<br />
Sjönäs<br />
Röjerö<br />
Elim<br />
Stensnäs<br />
Gröndal<br />
Soltorp<br />
Skogshyddan<br />
Strandhyddan<br />
Solgläntan<br />
Granliden<br />
K3<br />
Engesberg<br />
L1<br />
KL2<br />
K4<br />
Gröndal<br />
Solliden<br />
Granbo<br />
Sjövik<br />
K5<br />
Tomtebo<br />
Engesberg<br />
Nyvall<br />
Tallbacka<br />
Arla<br />
Kaninholmen<br />
Lilla Nyvall<br />
Udden<br />
Kojan<br />
Stranden<br />
Solhem<br />
Strömback en<br />
Nyvall<br />
K6<br />
Huseliiharen<br />
30<br />
Engesberg<br />
K7<br />
Engesbergs camping<br />
Engesberg<br />
Parkhy ddan<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
KL3<br />
Engesvik shamnen<br />
Skogstomta<br />
Engesvik<br />
Svedudden<br />
Rönnbacken<br />
Bönan<br />
Solvik<br />
Bönaliden<br />
K11<br />
Geranielund<br />
Kristinelund<br />
K8<br />
Båkharen<br />
Vårdkasen<br />
Gretas tugan<br />
Vass vik<br />
Skogsbo<br />
Sjötomta<br />
K12<br />
Skönvik<br />
Mariehem<br />
Rio<br />
K9<br />
Gransk är<br />
Böna<br />
brygga<br />
Holmudden<br />
Kullerharen<br />
K22<br />
KL4 KL4<br />
Bönan<br />
K10<br />
Björk a<br />
Sanda<br />
Janstugan<br />
Ehnbo<br />
Lindesborg<br />
Granudden<br />
Holmudden<br />
K23<br />
Askharen<br />
Örnboet<br />
K14<br />
K13<br />
Skräddarhällen<br />
Långharen<br />
Sommarvik<br />
Ullaro<br />
Stormudden<br />
Vindhem<br />
Tjuvharen<br />
Römaren<br />
KL6<br />
Storuddsrabben<br />
Långraten<br />
Römaren<br />
Lilludden<br />
K21<br />
Tångberget<br />
Grubban<br />
Gräs haren<br />
Långharen<br />
Solnäs<br />
Gammel-Anna<br />
Måsrabben<br />
Limöhäll<br />
Ägghararna<br />
Harkskär<br />
K20<br />
Grundviken Ingo<br />
Blockudden<br />
Majudden<br />
Stensund<br />
Birkero<br />
K19<br />
Harkbo<br />
Limön<br />
Sjöstugan<br />
Wallstugan<br />
Sörstugan<br />
Stigsro<br />
Talludden<br />
Mörtebo<br />
Oxharen<br />
Tallskär<br />
Skogsstugan<br />
Runebo<br />
K17<br />
Brusängsharen<br />
Yttersk är<br />
Stenebo<br />
Månback a<br />
L2<br />
Stenshäll<br />
Grönvik<br />
K18<br />
Utvalnäs<br />
Solskär<br />
Sundnäs<br />
Oxharen<br />
Djupvik<br />
K15<br />
Hatthålsharen<br />
Tallebo<br />
Aspebo<br />
Enudden<br />
Linnéastugan<br />
Sommarro<br />
Gläntan Gammel-<br />
Sjökulla Tallmon<br />
hällan<br />
Furuhöjd<br />
Nygårds<br />
Vidablick<br />
KL5<br />
Utvalnäs<br />
Britt-Margården<br />
Öjebo<br />
N.Utvalnäs<br />
0 2 000 Meter<br />
K16<br />
Tallharn
Kulturmiljö<br />
Kulturmiljön berättar om vår historia och<br />
länkar ihop dåtid och nutid. Kulturmiljön på<br />
Norrlandet är en viktig del av stadens och<br />
kustens identitet. Detta har stor betydelse<br />
för boende på Norrlandet och i <strong>Gävle</strong> och för<br />
besökare i området.<br />
Mål:<br />
• Riksintresset för kulturmiljö Norrlandet<br />
- Bönan, K 802 ska säkerställas.<br />
• Norrlandets karaktär, attraktionskraft<br />
och kulturmiljövärden ska stärkas.<br />
• Värdefulla kulturmiljöer med byggnader,<br />
anläggningar och tomter ska skyddas<br />
med riktlinjer för detaljplanering,<br />
bygglov och fastighetsbildning.<br />
• Kulturmiljön på Norrlandet ska tas till<br />
vara som en resurs för <strong>kommun</strong>en, för<br />
de boende och för besökare i området.<br />
• Bevarande och åretruntboende i<br />
kulturhistoriskt värdefulla byggnader<br />
ska vara möjligt.<br />
• Omvandlingen av fritidshus till<br />
åretruntboende ska ske med hänsyn till<br />
kulturmiljön.<br />
• En kulturmiljöbilaga ska upprättas som<br />
också utgör Kulturmiljöprogram för<br />
Norrlandet enligt <strong>kommun</strong>ens lokala<br />
miljömål.<br />
Kulturmiljön i samhället<br />
Synen på vad som är värdefullt förändras över<br />
tiden. Tidigare kulturmiljöarbete har fokuserat<br />
på enskilda äldre byggnader. Idag värnar man<br />
i högre grad om hela miljöer. Allt yngre miljöer<br />
betraktas idag som värdefulla. Numera studeras<br />
t.ex. miljöer från 1950- och 60-talen som ger<br />
värdefulla kunskaper om hur samhället såg ut<br />
och fungerade då.<br />
Många miljöer förändras, byggs om eller<br />
försvinner när gamla näringar eller<br />
brukningsmetoder upphör. Detta innebär att de<br />
äldre, värdefulla miljöer som finns kvar blir ännu<br />
viktigare att bevara.<br />
31<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Att fortsätta att aktivt använda äldre miljöer och<br />
byggnader kan förlänga livslängden och är ofta<br />
det bästa skyddet av kulturmiljön. Hot kan ändå<br />
uppstå av nya användningar som är svåra att<br />
anpassa till äldre byggnader och miljöer.<br />
Exempel på sådana förändringar i kustområdet<br />
kan vara:<br />
• Små enkla bostadshus eller fritidshus som<br />
ersätts med nya stora villor.<br />
• Äldre byggnader som byggs om på ett<br />
ovarsamt sätt.<br />
• Rivningar av sjöbodar och båthus.<br />
• Muddringar och grävningar för djupare<br />
hamnar.<br />
Strategi<br />
Norrlandets kulturmiljöer är viktiga resurser<br />
som skapar identitet, variation och trivsel. Många<br />
kulturmiljöer behöver ett särskilt skydd för att<br />
värdena ska kunna säkerställas. Kommunen<br />
verkar för att värdefulla kulturmiljöer ska<br />
bevaras och utvecklas med bevarade särdrag.<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> har utarbetat en Strategi för<br />
kulturmiljö (Kommunstyrelsen 2008-10-21).<br />
I strategin prioriteras fyra områden som ska<br />
detaljplaneläggas för att skydda kulturmiljön.<br />
• Norrlandet<br />
• Strömsbro<br />
• Villastaden<br />
• Södra Valbobygden<br />
Högsta kulturvärde, ett högt förändringstryck<br />
och avsaknad av aktuella detaljplaner har styrt<br />
denna prioritering.<br />
Riksintresse<br />
Sträckan mellan Kullsand och Utvalnäs<br />
är riksintresse för kulturmiljö, nr K 802.<br />
Riksintressen är sådana områden som har så<br />
stora värden att de är betydelsefulla nationellt.<br />
Kommunens uppgift i översiktsplanen är att visa<br />
hur riksintressen ska säkerställas.
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Norrlandets kulturmiljöer<br />
Kuststräckan mellan <strong>Gävle</strong> hamn och Harkskär<br />
är en viktig del av <strong>Gävle</strong>s historia. Här finns<br />
lantgårdar, fiskelägen, stora sommarvillor och<br />
äldre fritidshus som tillsammans skapar en<br />
kulturhistoriskt värdefull miljö.<br />
Lantherrgårdar mellan Kullsand och<br />
Bönan<br />
Jordbruksegendomar som anlades av <strong>Gävle</strong>s<br />
borgare på 1700-talet. Här fanns stora tomter<br />
med herrgårdsliknande huvudbyggnader och<br />
flygelbyggnader med tillhörande trädgårdar,<br />
parkanläggningar, ekonomibyggnader och<br />
jordbruksmark. Lantherrgårdarna ligger inte<br />
alltid nära stranden. Exempel på lantherrgårdar<br />
som delvis har bevarats är Engesberg och<br />
Gröndal.<br />
Fiskelägen med fiskargårdar i Bönan,<br />
Utvalnäs och Harkskär<br />
Fiskarbebyggelse från 1700-talet till mitten av<br />
1900-talet på små tomter som ofta är långsmala,<br />
med småskalig, enkel bebyggelse nära vattnet.<br />
Huvudbyggnaden ligger ofta i den övre delen av<br />
tomten där det finns lä. Närmre vattnet eller på<br />
rad längs tomtgränsen ligger sjöbodar, båthus<br />
och rökeribyggnader. Anläggningarna präglas av<br />
enkelhet och småskalighet.<br />
Vissa bostadshus influerades efter hand av<br />
sommarvillornas snickarglädje och byggdes<br />
till med inglasade verandor. Under 1900-talets<br />
motorisering och ekonomiska utveckling i fisket<br />
blev bostadshusen och båthusen ofta större.<br />
Böna fiskeläge utvecklades till ett samhälle med<br />
kapell, fyr och lotsstation m.m. Flera kompletta<br />
fiskargårdar finns bevarade med huvudbyggnad,<br />
båthus och andra ekonomibyggnader.<br />
Sommarvillor som finns framförallt<br />
väster om Bönan<br />
Fritidsbostäder för sommarboende för <strong>Gävle</strong>s<br />
borgare från 1850-talet och framåt. Stora<br />
tomter vid vattnet med stora dominerande villor<br />
som vänder sin framsida mot havet. Många<br />
sommarvillor är rikt dekorerade och påkostade<br />
32<br />
med verandor och tornbyggnader. Uthus och<br />
ekonomibyggnader är ofta små. Bryggor och<br />
badhus ligger vid vattnet. Det finns vanligen inga<br />
båthus vid dessa villor. Stabila bryggor berättar<br />
om hur man reste med ångbåt från staden. På de<br />
stora tomterna finns både skogsmark och stora<br />
trädgårdar. Flera kompletta anläggningar med<br />
sommarvillor finns bevarade mellan Sjötorp och<br />
Bönan.<br />
Sommar- och fritidshus som finns längs<br />
hela kuststräckan<br />
I takt med att semestrar och lönevillkor<br />
förbättrades för en bredare del av befolkningen<br />
under mitten av 1900-talet så växte en enklare<br />
fritidsbebyggelse fram på Norrlandet. Det är en<br />
småskalig bebyggelse med fritidshus och små<br />
uthus på tomten.<br />
På Norrlandet ut till Engesberg ligger<br />
sommarstugorna i huvudsak utan vattenkontakt<br />
i rader bakom äldre sommarvillor och<br />
fiskarbebyggelse.<br />
I Harskär ligger fritidshusen vanligen på<br />
naturtomter nära vattnet.<br />
Många av fritidshusen omvandlas nu i snabb takt.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Riktlinjer för utpekade områden med<br />
Kulturhistorisk bebyggelse<br />
Kulturhistorisk bebyggelse som bör bevaras och<br />
skyddas har fått en särskild orange markering<br />
i plankartan. Dessa områden beskrivs också<br />
utförligare i Kulturmiljöbilagan. Värdefull<br />
byggnad är markerad med röd fyllning i<br />
plankarta.<br />
I kulturmiljöbilagan bedöms tre värdeklasser:<br />
1 - Högsta värde<br />
2 - Mycket högt värde<br />
3 - Högt värde<br />
Värden, vad som är värdefullt i varje delområde.<br />
Bebyggelsekaraktär a betecknar Lantherrgårdar,<br />
b betecknar Fiskeläge, c betecknar Äldre<br />
sommarvillor, och d betecknar Fritidshus.<br />
Ny- och ombyggnad klassar alla kulturmiljöer<br />
beroende på vad som gäller vid ny- och<br />
ombyggnad i utpekad kulturmiljö. Vad respektive<br />
klass står för går att läsa i kulturmiljöbilagan.<br />
I planer/skydd framgår behov av skydd för<br />
kulturmiljön i 4 behovsklasser;<br />
I - Detaljplan / skydd finns.<br />
II - Detaljplan för DEL av området bör tas fram.<br />
III - Detaljplan för HELA området bör tas fram.<br />
IV - Annan typ av skydd behövs.<br />
33<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Kulturmiljö<br />
För varje område finns information om vilket<br />
lagrum och föreskrift som gäller vid fortsatt<br />
prövning av ärenden.<br />
PBL 8:13, Plan- och bygglagen. Anger att<br />
bebyggelsen är kulturhistoriskt värdefull.<br />
Skall användas vid planläggning och bygglov/<br />
bygganmälan.<br />
BÄR 2:6 2004:1, Boverkets ändringsregler.<br />
Vid ombyggnad skall förundersökning ske för att<br />
utreda byggnadens kulturvärden och antikvarisk<br />
sakkunnig kan behöva anlitas vid genomförandet.<br />
Byggnadsminne enl KML och eller förordn:<br />
1988:1229. Enskilt ägda och/eller statligt ägda<br />
byggnadsminnen är berörda. Länsstyrelsen<br />
respektive Riksantikvarieämbetet är tillståndsmyndighet.<br />
Fornlämning enl KML. Fornlämning är berörd.<br />
Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet.<br />
Tips! Mer detaljerad information om respektive<br />
kulturmiljö finns att läsa i Kulturmiljöbilagan<br />
till Översiktsplan Norrlandet.
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Karaktärsområden L på kartan<br />
Karaktärsområden är strukturer i kulturmiljön<br />
eller bebyggelsen där de historiska spåren är<br />
särskilt tydliga. På Norrlandet kan det vara<br />
t.ex. fiskelägen, hamnar, byar, fritidsbebyggelse,<br />
parker, stigar, försvarsanläggningar och<br />
odlingsmark. Kommunen vill skydda och<br />
bevara dessa karaktärsområden. Förändring<br />
och utveckling ska anpassas till områdets<br />
kulturvärden. Karaktärsområden inom<br />
Norrlandet sammanfaller till stor del med<br />
rikintresseområdet.<br />
L.1. Karaktärsområde Norrlandet- Bönan, X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde<br />
Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse-<br />
och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika<br />
användningar över flera hundra år. Bebyggelsens<br />
olika relationer till havet men också till<br />
obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder,<br />
odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och<br />
trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas<br />
placering och användning som formats av olika<br />
funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska<br />
och funktionsmässiga värden.<br />
Bebyggelsekaraktär: a) b) c) d)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass A<br />
Planer/Skydd: II.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan-<br />
och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1, Byggnadsminne<br />
enl. KML och eller förordn: 1988:1229.<br />
Fornlämning enl. KML. Kyrka/begravningsplats<br />
enl. KML.<br />
L.2. Karaktärsområde Utvalnäs<br />
Bedömning: 1. Högsta värde<br />
Värden: Områdets olika tomt-, bebyggelse-<br />
och vägstrukturer som uppkommit p.g.a. olika<br />
användningar över flera hundra år. Bebyggelsens<br />
olika relationer till havet men också till<br />
obebyggda ytor såsom gistvallar, stränder,<br />
odlings- och betesmark, skogsridåer, parker och<br />
trädgårdar samt mötesplatser. Byggnadernas<br />
placering och användning som formats av olika<br />
funktioner. Bebyggelsens höga arkitektoniska<br />
och funktionsmässiga värden<br />
34<br />
Bebyggelsekaraktär: b) c) d)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass A<br />
Planer/Skydd: II.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan-<br />
och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1. Fornlämning enl.<br />
KML. Kyrka/begravningsplats enl. KML.<br />
Kulturhistorisk bebyggelse, betecknat<br />
K på kartan<br />
Kulturhistorisk bebyggelse är <strong>kommun</strong>s<br />
avgränsning av värdefull bebyggelse eller s.k.<br />
kärnområden inom riksintresset. Se avsnitt<br />
kulturhistorisk bebyggelse. Orange markering i<br />
plankartan.<br />
K.2. Lugnet –Gunnarstorp, X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde<br />
Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader<br />
som dominerar och vänder sig mot havet.<br />
Mindre komplementbyggnader som till storlek<br />
och placering underordnar sig huvudbyggnaden.<br />
Småskalig sommarstugebebyggelse på små<br />
tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt.<br />
Byggnadernas utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: c) d)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: II.<br />
Lagar och föreskrifter: PBL 8:13, Plan- och<br />
bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
K.1 Kullsand-Engeltofta,<br />
K.3 Storsand 1-Stensnäs 1<br />
K.5 Tomtebo-Sjövik 1<br />
K.8 Solvik-Geranilund, Engesvik,<br />
K.9 Udden längst ut vid Djuphamnsvägen<br />
X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde, 2. Mycket högt<br />
värde för K.9<br />
Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader<br />
som dominerar och vänder sig mot havet.<br />
Mindre komplementbyggnader som till storlek<br />
och placering underordnar sig huvudbyggnaden.<br />
Storsand 1 med småskalig och enkel bebyggelse<br />
på små tomter. Byggnadernas utseende och<br />
material. F.d. Kranförarnas semesterhem i K.9.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) för del av K.3 c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planer/Skydd: I för K.5, II för K.1 och K.9, III för<br />
K.3 och K.8.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13, BÄR<br />
2:6 2004:1.<br />
K.4 Soltorp-Gröndal 1, K.7 Engesberg, X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde 2. Mycket högt<br />
värde för K4<br />
Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader<br />
som dominerar och vänder sig mot havet.<br />
Mindre komplementbyggnader som till storlek<br />
och placering underordnar sig huvudbyggnaden.<br />
Jordbruksbebyggelse i form av huvudbyggnad<br />
och ekonomibyggnad. Byggnadernas utseende<br />
och material. Förekomst av fiskehamn vid<br />
Engesberg som förstärker och bevarar områdets<br />
karaktär för fiskenäringen.<br />
Bebyggelsekaraktär: a) c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B, E vid K.7<br />
Planer/Skydd: II för K.7 III för K.4.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR<br />
2:6 2004:1.<br />
35<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Kulturmiljö<br />
K.6 Nyvall-Huseliiharen, X 802<br />
Bedömning: 2. Mycket högt värde<br />
Värden: Områdets olika karaktärer. Förekomst<br />
av båtvarv och segelklubb. Byggnadernas<br />
utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B. Planer/Skydd: II.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13,<br />
Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
K.10 Långharen, K.11 Djuphamnsvägen X 802<br />
Bedömning: 2. Mycket högt värde<br />
Värden: Stora tomter med stora huvudbyggnader<br />
som dominerar och vänder sig mot havet.<br />
Mindre komplementbyggnader som till storlek<br />
och placering underordnar sig huvudbyggnaden.<br />
Fiskarbebyggelse med småskalig och enkel<br />
bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och<br />
gistvallar vid vattnet. Byggnadernas utseende<br />
och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) och c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: II för K.10, III för K.11.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR<br />
2:6 2004:1.
Planförslag > Kulturmiljö<br />
K.12 Centrala Bönan, K.13 Lyckebo-Lotsplats<br />
och fyr, X 802<br />
Bedömning: 2. Mycket högt värde, 1. Högsta<br />
värde för K.13<br />
Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och<br />
enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar och<br />
gistvallar vid vattnet. För sommarvillorna,<br />
stora tomter med stora huvudbyggnader som<br />
dominerar och vänder sig mot havet. Mindre<br />
komplementbyggnader som till storlek och<br />
placering underordnar sig huvudbyggnaden.<br />
Byggnadernas utseende och material. Förekomst<br />
av samhälls- och servicebyggnader, lots- och<br />
fyrplats med dess byggnader. Byggnadernas<br />
utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) och c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: I för K.13. II för K.12.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR<br />
2:6 2004:1.<br />
K.14 Gråberget, X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde<br />
Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och<br />
enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid<br />
vattnet. Byggnadernas utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: b)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: II<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13. BÄR<br />
2:6 2004:1.<br />
K.15 Utvalnäs, X 802<br />
Bedömning: 2. Mycket högt värde<br />
Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och<br />
enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid<br />
vattnet och gistvallar. Stora tomter med stora<br />
huvudbyggnader som dominerar och vänder<br />
sig mot havet. Mindre komplementbyggnader<br />
som till storlek och placering underordnar sig<br />
huvudbyggnaden. Byggnadernas utseende och<br />
material. Pågående fiskenäring.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) och c)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B, F<br />
Planer/Skydd: III.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13,<br />
Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
36<br />
K. 16 Gammelhällan, X 802<br />
Bedömning: 1. Högsta värde<br />
Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och<br />
enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid<br />
vattnet och gistvallar. Byggnadernas utseende<br />
och material. Pågående fiskenäring.<br />
Bebyggelsekaraktär: b)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: III.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13,<br />
Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
K. 17 Harskärsvägen-Utvalnäsvägen<br />
K. 18 Rännavägen<br />
K. 19 Tallskärsvägen<br />
K. 20 Brusängsvägen<br />
K. 23 Pålviksvägen<br />
Bedömning: 1. Högsta värde 3. Högt värde för<br />
K 23<br />
Värden: Småskalig sommarstugebebyggelse på<br />
små tomter med enkel liten bostuga. Naturtomt.<br />
Byggnadernas utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: d)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: III.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13,<br />
Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
K. 21 Lilluddsvägen-Storuddsvägen<br />
K. 22 Bladviksvägen- Storvretsvägen<br />
Bedömning: 2. Mycket högt värde<br />
Värden: Fiskarbebyggelse med småskalig och<br />
enkel bebyggelse på små tomter. Sjöbodar vid<br />
vattnet. Sommarstugor på små tomter med enkel<br />
liten bostuga. Naturtomt med tall, sten och ljung.<br />
Byggnadernas utseende och material.<br />
Bebyggelsekaraktär: b) och d)<br />
Ny- och ombyggnad: Klass B<br />
Planer/Skydd: III.<br />
Gällande lagar och föreskrifter: PBL 8:13,<br />
Plan- och bygglagen. BÄR 2:6 2004:1.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Värdefullt kulturlandskap, betecknat<br />
KL på kartan<br />
På flera platser på Norrlandet finns äldre<br />
byggnader, stenmurar och öppen mark<br />
som tillhört jordbruk, lantgårdar, fäbodar<br />
eller byarnas utmarker. Sex områden har<br />
i planförslaget markerats som värdefullt<br />
kulturlandskap med både kultur- som<br />
naturvärden.<br />
KL1. Lutens fäbod. Området är på god väg<br />
att ombildas till skog med stor andel lövträd<br />
och mycket död ved. Fortfarande finns tydliga<br />
spår av en tidigare jordbruksverksamhet,<br />
t.ex. dikningssystem och delvis öppen mark.<br />
Området föreslås fortsätta att utvecklas mot<br />
naturskog.<br />
KL2. Ängsmark vid Gröndal. Området utgörs<br />
av f.d. åkermark till Gröndals lantherrgård. Får-<br />
eller nötdjursbete skulle leda till en förstärkning<br />
av naturvärdena såväl som upplevelsevärdet.<br />
Om bete ej är möjligt bör marken hållas öppen<br />
genom slåtter.<br />
KL3. Ryssängen. I äldre handlingar benämns<br />
ängen Gammelängen. Mark som brukats sedan<br />
37<br />
medeltiden, först som fäbod och sedan för<br />
jordbruk. Stenhägnaden fanns redan vid mitten<br />
av 1700-talet. Namnet Ryssängen härrör från<br />
1719 då ryska flottan landsteg här varvid bl. a.<br />
Ängesberg, Kullsand och Gröndal brändes. Ingår<br />
i K.7.<br />
KL4. Bönan. Det öppna, ängsliknande området<br />
har stora värden för landskapsbilden i Bönan.<br />
Delar av området har tidigare varit åkermark<br />
och ursprungligen en vik av havet. Om området<br />
ska hållas öppet krävs återupptagen hävd, t.ex.<br />
bete eller slåtter. Karaktäristiskt är områdets<br />
bebyggelsestruktur med bostadshus vid foten<br />
av Gråberget och sjöbodar och båthus vid havet,<br />
nedanför vägen. Ingår i K.14.<br />
KL5. Utvalnäs idrottsplats. Fiskare Nordin lät<br />
bygga stenmuren runt idrottsplatsen i Utvalnäs<br />
på 1930-talet. Idrottsplatsen är ursprungligen<br />
en äldre ängs- och betesplats. Ingår i L2.<br />
KL6. Antons vret. Antons vret har av<br />
Harkskärsföreningen återställts i närapå<br />
ursprungligt skick och utgör nu en del av<br />
landskapsbilden i Harkskär. Nuvarande skötsel<br />
föreslås fortsätta.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Kulturmiljö
Planförslag > Kulturmiljö<br />
Riktlinjer inom riksintresseområdet<br />
men utanför Kulturhistorisk bebyggelse,<br />
klass C<br />
Nya byggnader eller befintliga ombyggda<br />
byggnader kommer i flera fall att få ett exponerat<br />
läge inom riksintresseområdet. Detta kommer att<br />
ställa höga krav på anpassning till kulturmiljön.<br />
• De äldre värdefulla sommarvillorna på<br />
stora fastigheter längs stranden ska bevaras<br />
oförvanskade och tydligt kunna skiljas ut<br />
från nya moderna byggnader.<br />
• Nya byggnader med en modern eller<br />
experimenterande arkitektur ska undvikas<br />
nedanför Bönavägen.<br />
• Nya bostadshus ska inte efterlikna äldre<br />
sommarvillor. Särskilt tornutbyggnader och<br />
utsmyckande snickeridetaljer ska undvikas.<br />
• Ett enkelt och traditionellt formspråk med<br />
träpanel och sadeltak ska eftersträvas på nya<br />
byggnader.<br />
• Bostadshus, garage och andra<br />
komplementbyggnader ska vara separata<br />
byggnader med måttfull storlek för att<br />
småskaligheten i området ska kunna<br />
bibehållas.<br />
• Diskret färgsättning ska väljas på nya hus.<br />
• Det är en fördel om både ny och äldre<br />
bebyggelse med olika åldrar och stilar kan<br />
läsas av som tydliga årsringar i området.<br />
• Ny bebyggelse ska med skala, utformning<br />
och placering ta stor hänsyn till omgivande<br />
bebyggelse. Ny bebyggelse ska inte dominera<br />
över äldre bebyggelse eller skymma utsikten<br />
från befintliga hus.<br />
• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd<br />
ska sparas inom både tomt och grönytor.<br />
• Grundläggning ska anpassas till tomtens<br />
topografi. Omfattande schaktningar och<br />
utfyllnader ska undvikas på land och i vatten.<br />
• Vid planläggning ska eftersträvas att<br />
fastigheter för en friliggande villa ska ha en<br />
minsta storlek av 1200 m 2 och en minsta<br />
bredd av 30 meter.<br />
38<br />
Riktlinjer för nya bostäder inom<br />
riksintresset för kulturmiljö i Utvalnäs<br />
och inom kulturhistorisk bebyggelse<br />
i Harkskär, Bönan m fl fiskelägen,<br />
klass E.<br />
• Bostadshus, garage och andra<br />
komplementbyggnader ska vara separata<br />
byggnader för att småskaligheten i området<br />
ska kunna bibehållas.<br />
• Nya bostadshus ska anpassas till den enkla<br />
fiskelägebebyggelsen avseende höjd, storlek,<br />
utformning och placering. Tornutbyggnader<br />
och utsmyckande snickeridetaljer ska<br />
undvikas. Ny bebyggelse ska inte dominera<br />
över, eller skymma utsikten från äldre<br />
bebyggelse. Traditionell och diskret<br />
färgsättning ska väljas.<br />
• Huvudbyggnaden ska byggas i 1-2 plan. Låt<br />
proportionen mellan höjden från mark till<br />
takfot och takfallets längd vara större än<br />
1:1,5. En vindsvåning kan göras genom att<br />
förhöja ytterväggarna så att små fönster,<br />
(sidliggare) kan upptas på traditionellt sätt.<br />
• Taket bör vara ett sadeltak med taklutning<br />
1:2,5 -1:1,5 d.v.s. 22 – 34 grader. Skorsten skall<br />
finnas. Takfoten, alltså den del av taket som<br />
är synlig underifrån, bör vara enkel, öppen<br />
och ej lådformigt inbyggd. Huvudbyggnadens<br />
tak skall kläs med en- eller tvåkupigt lertegel<br />
eller falsat plåttak. På uthus kan pannplåt<br />
eller sinuskorrugerad plåt läggas.<br />
• Fönster skall vara symmetriskt placerade på<br />
fasaden och skall ha större höjd än bredd.<br />
Låt det alltid finnas en bit vägg ovanför<br />
dem. Fasaderna kan kläs med locklistpanel,<br />
fasspontpanel och vara målade med<br />
traditionell färg.<br />
• Karaktärsskapande växtlighet och stora träd<br />
ska sparas. Det gäller inom både tomt och<br />
grönområden.<br />
• Grundläggning ska anpassas till tomtens<br />
topografi. Omfattande schaktningar och<br />
utfyllnader ska undvikas på land och i vatten.<br />
• Vid planläggning ska eftersträvas att<br />
fastigheter för en friliggande villa ska ha en<br />
minsta storlek av 1200 m 2 och en minsta<br />
bredd av 30 meter.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Pågående omvandling av äldre<br />
fritidshus i Harkskär, Klass F.<br />
Under samrådet 2008 diskuterades bevarande<br />
eller omvandling av den småskaliga<br />
fritidsbebyggelsen i Harkskär. Några av<br />
remissvaren under samrådet stödde ett<br />
bevarande av karaktären i området. Andra<br />
föreslog att det ska vara möjligt att bygga till<br />
eller riva.<br />
Den pågående omvandlingen med utbyggnad<br />
av vatten och avlopp samt fastighetsägarnas<br />
planer och förväntningar bidrar sammantaget<br />
till ett starkt tryck på <strong>kommun</strong>en att tillåta<br />
tillbyggnader och rivningar. Denna förändring<br />
av karaktär och skala på bebyggelsen innebär en<br />
stor påverkan på kulturmiljön.<br />
Erfarenheter visar att det är svårt att<br />
bevara äldre småskaliga fritidshus utan att<br />
genomföra omfattande om- och tillbyggnader<br />
när bebyggelsen ska anslutas till <strong>kommun</strong>alt<br />
vatten och avlopp. Kommunen ska i kommande<br />
detaljplanering arbeta för att karaktärsdragen<br />
i bebyggelsen ska kunna tas till vara så<br />
långt möjligt. Detta gäller gäller inom hela<br />
riksintresseområdet.<br />
39<br />
Ställningstagande kulturmiljö<br />
• Fastigheter inom områden Kulturhistorisk<br />
bebyggelse ska inte delas. Undantag kan<br />
i de flesta fall göras för fastigheter som har<br />
sålts som delbara. Vilka fastigheter som ska<br />
bevaras som ej delbara kommer att prövas<br />
och läggas fast i detaljplaneskedet.<br />
• Vid planläggning ska eftersträvas att övriga<br />
fastigheter inom riksintresseområdet och<br />
inom karaktärsområden ska ha en minsta<br />
storlek av 1200 m 2 och en minsta bredd av<br />
30 meter.<br />
• Äldre kulturhistoriskt värdefull bebyggelse<br />
får inte rivas.<br />
• I detaljplaneskedet får det utredas vidare om<br />
fritidshus kan bevaras. Alternativt kan man<br />
pröva om de nuvarande fritidshusen i vissa<br />
fall kan bevaras som uthus och gäststugor.<br />
• Hela Norrlandet ska planläggas med nya<br />
detaljplaner för att bevara kulturmiljön och<br />
säkerställa riksintresset. Detaljplanerna<br />
skall reglera befintlig värdefull bebyggelse<br />
genom skyddsbestämmelser, rivningsförbud,<br />
samt byggrätter för nya byggnader och<br />
tillbyggnader och fastighetsbildning med<br />
bevarad tomtstorlek.<br />
• För ny bebyggelse regleras förtätning,<br />
tomtstruktur, byggnadsstil, ombyggnader<br />
och tillbyggnader i hänsyns- och anpassningsbestämmelser<br />
i detaljplan.<br />
• Värdefullt kulturlandskap ska inte bebyggas.<br />
Marken ska hävdas och hållas öppen.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Kulturmiljö
N22<br />
N22<br />
Planförslag > Grönstruktur<br />
40<br />
Planförslag > Grönstruktur<br />
Grönstruktur<br />
N11<br />
Strandpromenad<br />
Värdefull stig / väg<br />
Annat gångstråk<br />
Vattendrag<br />
Riksintresse natur<br />
Naturminne<br />
Naturreservat<br />
Naturreservatsutredning<br />
Särskilt värdefull natur<br />
Värdefullt grönområde<br />
Friluftsliv/ rekreation<br />
Kulturlandskap<br />
Skyddsområde salamandergöl<br />
Hamn och bad<br />
Bostäder<br />
Utveckling<br />
Nya bostäderN23<br />
Nya bostäder, N23 kulturmiljö<br />
N23<br />
Befintliga bostäder<br />
F1<br />
N22<br />
N22<br />
N22<br />
Engeltofta<br />
N12<br />
N13 F9<br />
KL1<br />
N21<br />
N20<br />
N23<br />
N15 F2<br />
N14 F11<br />
F10<br />
F6<br />
N23<br />
N24<br />
KL2 F7N18<br />
N17<br />
N17<br />
F12<br />
N16<br />
Engesberg<br />
N19<br />
F13<br />
N23<br />
N23<br />
F3<br />
KL3<br />
N2 F15<br />
N25<br />
F14<br />
N25<br />
N1 N5<br />
F16<br />
N26 F17<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
F32<br />
N23<br />
F18<br />
N34<br />
KL6<br />
N4<br />
N23<br />
F22<br />
KL4<br />
KL4 N29<br />
F4 F21<br />
N28<br />
Bönan<br />
N9<br />
F20 F19<br />
N27<br />
N8<br />
N23<br />
F31<br />
F30<br />
F29<br />
F8<br />
Harkskär<br />
N23<br />
N33<br />
F28<br />
F5<br />
N6<br />
N32<br />
F23<br />
F27<br />
KL5<br />
N7<br />
Utvalnäs<br />
F26<br />
N31<br />
N30<br />
F24<br />
0 2 000<br />
Meter
Friluftsliv, rekreation och naturvård<br />
Ur program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> Stad:<br />
”<strong>Gävle</strong> är en grön och blå stad där årstiderna<br />
är tydliga och gävleborna har nära till parker,<br />
fritidsområden, natur och vatten”<br />
Mål för friluftsliv, rekreation och naturvård<br />
på Norrlandet:<br />
• Utpekade områden av värde för<br />
friluftsliv, rekreation eller naturvård<br />
värnas så att värdena utvecklas och<br />
bevaras. Föreslagna naturreservat får<br />
långsiktigt skydd.<br />
• Gröna kilar och gröna förbindelselänkar<br />
värnas och utvecklas med fokus<br />
på allmänhetens tillgänglighet och<br />
ekologisk funktion.<br />
• Vid omarbetning av äldre detaljplaner<br />
återinförs strandskydd utanför<br />
tomtplats.<br />
• Allmänhetens tillgång till<br />
stränder värnas och förbättras. En<br />
strandpromenad anläggs längs hela<br />
Norrlandet.<br />
• Öka Norrlandets attraktivitet som<br />
rekreationsområde och besöksmål både<br />
på land och från havssidan. Stigar av<br />
betydelse för rekreation och friluftsliv<br />
tydliggörs.<br />
• Naturmark och trädridåer sparas längs<br />
Bönavägen.<br />
• Skötselansvar och huvudmannaskap<br />
för <strong>kommun</strong>ens mark och grönytor ska<br />
klargöras.<br />
Landskapet<br />
Norr om Bönavägen finns stora skogar med<br />
hedartad tallskog och inslag av gölar och<br />
våtmarker. Skogen är lätt tillgänglig via<br />
skogsbilvägar och ett väl utvecklat stigsystem.<br />
Markerna i sluttningen ovan vägen är ofta torra,<br />
sandiga och grusiga som en följd av landhöjning<br />
och havets ursvallning.<br />
Längs Bönavägen finns partier av tallskog som<br />
bildar värdefulla ridåer med äldre träd mellan<br />
bebyggelse och väg. I sluttningen och tallskogen<br />
41<br />
nedanför Bönavägen ligger rader av äldre<br />
fritidshus och moderna villor på medelstora,<br />
delvis skogsklädda tomter. Längre ner i<br />
sluttningen mot fjärden ligger äldre, stora villor<br />
på stora tomter i ett lövrikt och parkliknade<br />
landskap. I Utvalnäs är hela strandzonen<br />
bebyggd. På flera av tomterna finns rester av<br />
gistgårdar och mager ängsmark. Längre ut<br />
mot Harkskär planar landskapet ut med större<br />
våtmarker och havsvikar insprängt i en blockig,<br />
flack terräng med både tall och lövträd.<br />
Norrlandets skogar och havsstränder är<br />
värdefulla tillgångar både för de boende i området<br />
och för besökare utifrån. De få stränder som är<br />
oexploaterade behöver bli mer tillgängliga om<br />
boende och turism med vattenanknytning ska<br />
kunna öka på Norrlandet.<br />
Kategorin Kulturlandskap som visas på<br />
grönstrukturkartan beskrivs under avsnittet<br />
Kulturmiljö under rubrik ”Värdefullt kulturlandskap.”<br />
Värdefull grönstruktur<br />
Grönstruktur är det gröna nätverk som utgörs av<br />
parker, trädgårdar, naturområden, vattendrag,<br />
sjöar och hav. Grönstrukturen har stor ekologisk,<br />
social och kulturhistorisk betydelse.<br />
Områden markerade på kartan grönstruktur är<br />
viktiga för naturvård, friluftsliv och rekreation på<br />
Norrlandet. Dessa områden bör bevaras, skyddas<br />
och utvecklas så att värdena består. Områden<br />
markerade med N har klassats som särskilt<br />
värdefull natur men har i många fall även höga<br />
rekreativa värden. Områden markerade med F<br />
har stora värden för rekreation och friluftsliv,<br />
men även naturvärden. Kategorin ”Värdefullt<br />
grönområde” är inte numrerade på kartan och<br />
har inte fått enskilda beskrivningar. Det är<br />
t.ex. områden med oexploaterad mark i annars<br />
tättbebyggda områden eller naturvärdesområden<br />
som är utpekade i skogsbruksplanen, men som i<br />
dagsläget inte når upp till nyckelbiotopstatus.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Grönstruktur
Planförslag > Grönstruktur<br />
Gröna kilar och länkar<br />
Engeltofta<br />
Gröna länkar<br />
Gröna kilar<br />
0 1 000 Meter<br />
Gröna kilar och förbindelselänkar<br />
Norrlandets skogsområde har en viktig funktion<br />
som grön kil in mot <strong>Gävle</strong> stad. En grön kil<br />
leder naturen in i staden och är värdefull för<br />
att människor, växter och djur ska kunna röra<br />
sig mellan staden och omgivande landskap.<br />
Gröna länkar som förbinder naturområden<br />
med varandra är mycket viktiga att bevara. Om<br />
ett område blir helt isolerat från omgivande<br />
områden är risken för biologisk utarmning stor<br />
på sikt. De gröna kilarna och länkarna finns<br />
illustrerade på kartan ovan.<br />
Vegetationszon längs Bönavägen<br />
Längs nästan hela Bönavägen är det mager mark<br />
med äldre tallar. Denna vegetationszon är mycket<br />
viktig att bevara och vårda. Värdena består i<br />
landskapsupplevelsen, naturvärden samt viss<br />
bullerdämpande, luftrenande och avskärmande<br />
effekt.<br />
Vattendrag och våtmarker<br />
Hänsyn till vattendrag och våtmarker måste tas<br />
vid all exploatering för att naturvärdena inte<br />
ska påverkas negativt. Norrlandet är, lokalt sett,<br />
ett mycket viktigt område för det sällsynta och<br />
fridlysta groddjuret större vattensalamander.<br />
Största hänsyn måste tas vid alla former av<br />
exploatering och skogsbruk för att viktiga<br />
områden med gölar och övervintringsområden<br />
för salamandrarna inte skadas eller påverkas<br />
42<br />
Engesberg<br />
Bönan<br />
Harkskär<br />
på annat sätt. Ett skyddsområde på 100 meter<br />
runt gölarna finns inlagd i grönstrukturkartan.<br />
Områden där större vattensalamander trivs har<br />
generellt höga naturvärden, därför är det av<br />
största vikt att dessa områden undantas från<br />
exploatering. Det är även viktigt att sambanden<br />
mellan de olika våtmarksområdena bevaras<br />
eller förstärks. Salamandrarna ska kunna vandra<br />
fritt mellan våtmarkerna på Norrlandet för att<br />
motverka inavelseffekter.<br />
Riksintresse för naturvård och<br />
Natura 2000<br />
Områden som är utpekade som riksintresse för<br />
naturvård har värden av nationell betydelse. Även<br />
Natura 2000-områden har riksintressestatus<br />
enligt 4 kap miljöbalken. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> ska<br />
i översiktsplanen redovisa hur värdena ska<br />
säkerställas.<br />
N1. Harkskärsfjärden Ett av de mest orörda<br />
kustavsnitten i <strong>kommun</strong>en. Orördheten och<br />
de höga naturkvaliteterna ligger till grund<br />
för att Harkskärsfjärden har förklarats<br />
vara av riksintresse för naturvården. Större<br />
delen av området är även upptaget i EU:s<br />
nätverk av skyddad natur, Natura 2000<br />
(Harkskärsfjärden respektive Håmansmaren).<br />
Kommunen har inga planer som motverkar<br />
naturvårdsintresset. Kommunen kommer att<br />
beakta naturvårdsintresset i samband med<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utvalnäs
eventuell tillståndsgivning. Länsstyrelsens<br />
kommande reservatsbildning kommer att säkra<br />
stora delar av riksintresset.<br />
Naturminne<br />
N2. Linden i Engesberg <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s enda<br />
naturminne, en gammal grov lind, finns vid<br />
Engesbergs camping. Enligt sägnen planterades<br />
den av en engelsk sjökapten över sin dotters<br />
grav. Linden naturminnesförklarades 1923 och<br />
är även registrerad i fornminnesregistret. Linden<br />
består sedan flera år tillbaka av död stående ved<br />
med rotskottsuppslag. En utredning som visar<br />
på ev. naturvårdsåtgärder och grensäkring bör<br />
göras. Skyltningen vid linden bör förbättras med<br />
naturminnesskylt och en kort informationstext.<br />
Länsstyrelsen är ansvarig.<br />
Naturreservat<br />
N3. Bladmyrans och Granskogens naturreservat<br />
Bladmyrans naturreservat bildades<br />
1993 av Länsstyrelsen. Reservatet omfattade<br />
från början endast ett mindre område vid<br />
Bladmyran. 2006 tog <strong>kommun</strong>en över reservatet,<br />
utvidgade delområdet Bladmyran och lade till<br />
området Granskogen. Syftet med reservatet är att<br />
bevara naturskog med olika biotoper och höga<br />
naturvärden. Även friluftslivet och möjligheten<br />
för besökare att uppleva området ska gynnas.<br />
Förslag på nya naturreservat<br />
N4. Gråberget Här stupar kalt berg brant ned<br />
i havet. Klipporna är som mest cirka 20 meter<br />
höga och erbjuder en hänförande utsikt över<br />
havet och öarna utanför. Berget innehåller<br />
kalk vilket bidrar till en rik flora. Området har<br />
höga botaniska och geologiska värden samt<br />
hög potential som ett attraktivt utflyktsmål. En<br />
reservatsutredning pågår i Länsstyrelsens regi.<br />
N5. Håmansmaren och Harkskärsfjärden Ett<br />
av de mest orörda kustavsnitten i <strong>kommun</strong>en.<br />
Orördheten och de höga naturkvaliteterna<br />
ligger till grund för att Harkskärsfjärden har<br />
43<br />
förklarats vara av riksintresse för naturvården.<br />
Stora delar av området är upptaget i nätverket<br />
Natura 2000 och Länsstyrelsen har en pågående<br />
reservatsutredning.<br />
N6. Tångberget Område med torra tallmarker<br />
och fuktiga, örtrika sänkor, småkärr och två<br />
grunda tjärnar. Genomkorsas av många stigar.<br />
Fornlämningarna i området gör det även<br />
kulturhistoriskt intressant. De höga natur-,<br />
kultur- och friluftslivsvärdena gör att området<br />
bör skyddas långsiktigt. Utpekat i <strong>kommun</strong>ens<br />
naturreservatsstrategi som ett av fem<br />
prioriterade områden för reservatsbildning.<br />
N7. Marskärsudden Bred, flack strand med<br />
välutvecklad havsstrandflora. Området är mycket<br />
värdefullt som utflyktsmål vid havet. Utpekat<br />
i <strong>kommun</strong>ens naturreservatsstrategi som ett<br />
av tretton områden intressanta för framtida<br />
reservatsbildning.<br />
N8. Soludden (Utkiket) Flack, exponerad<br />
moränstrand präglad av havets och isens<br />
rörelser samt landhöjningen. Stranden består<br />
till mer än 90% av kalksten som är rik på<br />
fossiler. Området är lättillgängligt och ett<br />
fint utflyktsmål med havskontakt. Utpekat i<br />
<strong>kommun</strong>ens naturreservatsstrategi som ett<br />
av tretton områden intressanta för framtida<br />
reservatsbildning.<br />
N9. Långharens udde Området liknar Soludden,<br />
men är inte lika lättillgängligt. Utpekat i<br />
<strong>kommun</strong>ens naturreservatsstrategi som ett<br />
av tretton områden intressanta för framtida<br />
reservatsbildning.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Grönstruktur
Planförslag > Grönstruktur<br />
Värdefulla naturområden<br />
Mindre områden med höga naturvärden som är<br />
viktiga att bevara för att främja den biologiska<br />
mångfalden och utpekade som särskilt värdefull<br />
natur på grönstrukturkartan. Flera av områdena<br />
har även ett högt rekreationsvärde och ger fina<br />
naturupplevelser.<br />
N10. Hocksjömossen Äldre barrblandskog<br />
(nyckelbiotop) och sumpskog.<br />
N11. Salamanderområde vid Engeltofta<br />
Backe Småvatten med omgivande naturmark av<br />
största värde för större vattensalamander.<br />
N12. Engeltofta Backe Klapperstensfält och en<br />
över 100-årig hällmarkstallskog med tallticka gör<br />
området både geologiskt och naturvårdsmässigt<br />
intressant.<br />
N13. Aludden Flack och skyddad moränstrand<br />
med typisk havsstrandsflora, tämligen<br />
opåverkad.<br />
N14. Storsand/Brädviken Största naturliga<br />
sandstranden på Norrlandet med förekomst av<br />
den, för våra trakter, mycket sällsynta växten<br />
spjutskråp. (se även F2)<br />
N15. Solgläntan - Strandhyddan Varierad<br />
havsstrandsvegetation med både måttligt<br />
exponerade moränstränder och mer skyddade<br />
partier. I dagsläget svåråtkomligt för allmänheten,<br />
men kommer delvis att bli tillgängligt med ny<br />
strandpromenad.<br />
N16. Stensnäs Förutom en stenpir som leder<br />
ut på udden är det en relativt opåverkad<br />
naturstrand.<br />
N17. Gröndal Bad- och båtvik samt halvö med<br />
lövskog och kalkpåverkad strandängsvegetation.<br />
N18. Sjövik Kuststräcka med stor andel intakta<br />
strandavsnitt av skiftande karaktär.<br />
N19. Nyvall Intressant strandavsnitt kring en<br />
liten allmänning mellan bebyggelse.<br />
N20. Stentorpsvägen Gammal skog (nyckelbiotop).<br />
N21. Norr om Gröndal Större sammanhängande<br />
område med höga naturvärden i form av<br />
hällmarkstallskog, salamandergölar och<br />
våtmarker. Området har även mycket höga<br />
44<br />
rekreativa- och friluftslivsvärden med ett<br />
välutvecklat stigsystem, omväxlande topografi<br />
och vackra vyer.<br />
N22. Sydväst om Bladmyrans och Granskogens<br />
naturreservat Flera delområden bestående av<br />
både hällmarkstallskog och sumpskog.<br />
N23. Rosbomuren - Dansarmuren Flera<br />
delområden bestående av både hällmarkstallskog<br />
och sumpskog.<br />
N24. Nya salamandergölen Gölen skapades<br />
år 2002 och ett antal vattensalamandrar, både<br />
mindre och större, flyttades hit från Sätra.<br />
N25. Engesberg Ett lövskogsområde och ett<br />
område med äldre tallar som även har höga<br />
landskapsvärden.<br />
N26. Kristoffersviken Skogsområde med stort<br />
inslag av löv och artrik flora.<br />
N27. Småbåtsviken Före detta havsvik där man<br />
kan se landhöjningssuccessioner.<br />
N28. Böna brygga Finaste maritima örtbacken<br />
på Norrlandet med en anmärkningsvärt artrik<br />
och intressant flora.<br />
N29. Fyrudden Utanför Lotsplatsen och<br />
fyrmuseet i Bönan finns en liten naturlig<br />
havsstrandäng kvar.<br />
N30. Utvalnäs udde Representativ och artrik<br />
strand vid <strong>Gävle</strong>kusten. Lättillgängligt som<br />
friluftsområde vid havet.<br />
N31. Gammelhällan Området innehåller en<br />
artrik och för exponerade stränder typisk flora<br />
men även små partier av klippstrand med hällkar<br />
vilket är en mer ovanlig strandtyp i <strong>Gävle</strong>trakten.<br />
N32. Kustområdet mellan Skärgårdsviken och<br />
Marskärsudden Här finns orörda naturstränder<br />
i en omfattning som saknas längs övriga delar av<br />
Norrlandet.<br />
N33. Kusten vid Harkskär Kuststräcka som är<br />
blockig, grund, flikig och rik på småöar. Området<br />
är till stora delar bebyggt, men har trots det höga<br />
naturvärden.<br />
N34. Storudden Örik och flikig kuststräcka.<br />
Flera smala, grunda vikar. Området nyttjas av<br />
Vasaskolan för naturstudier.<br />
N35 Nyckelbiotop vid Lillsjön Urskogsartad<br />
hällmarkstallskog med strandvallar. Har mycket<br />
höga natur- och rekreativa värden.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Värdefulla områden för friluftsliv och<br />
rekreation<br />
Badplatser med <strong>kommun</strong>al skötsel<br />
De fem badplatser som <strong>kommun</strong>en sköter idag<br />
föreslås ha fortsatt <strong>kommun</strong>al skötsel.<br />
F1. Engeltofta Badplatsen och den allmänna<br />
bryggan är av stort värde för gävlebors och<br />
besökares möjlighet till havskontakt. Befintlig<br />
brygga ska endast användas som tillfällig<br />
förtöjning för båtburna badgäster. Här ska också<br />
kulturmiljön beaktas.<br />
F2. Konsumbadet/Brädviken Badet är beläget<br />
i Storsandsviken. Vindsurfingklubben TungSurf<br />
Club har sin hemmastrand och sitt klubbhus<br />
här. Befintlig brygga ska endast användas som<br />
tillfällig förtöjning för båtburna badgäster.<br />
Förbättrade parkeringsmöjligheter för badgäster<br />
föreslås. (se även N14)<br />
F3. Engesberg Badplats och campingområde<br />
som är väl känt och uppskattat av gävlebor och<br />
besökare.<br />
F4. Böna sand Badplats och allmänning som<br />
används vid midsommarfirandet bland annat.<br />
F5. Gammel-Annabadet Badplats i vindskyddad<br />
havsvik.<br />
Badplatser, ej <strong>kommun</strong>al skötsel<br />
F6. Persborg Mindre badplats för närboende<br />
som bör skötas av lokal förening. Kan utvecklas<br />
till målpunkt längs strandpromenaden.<br />
F7. Gröndal Mindre badplats för närboende som<br />
bör skötas av en lokal förening. Kan utvecklas<br />
till en målpunkt längs strandpromenaden.<br />
Kulturhistorisk bebyggelse.<br />
F8. Harkskär Vid Pålviken i Harkskär<br />
föreslås en ny, mindre badplats anläggas med<br />
föreningsskötsel.<br />
Hamnar och allmänna bryggor<br />
Ökande befolkning på Norrlandet leder till att<br />
fler önskar få tillgång till båtplats. Nedan beskrivs<br />
befintliga hamnar och bryggplatser, vilka hamnar<br />
som kan utvecklas med nya båtplatser samt<br />
förslag på nya hamnlägen.<br />
45<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Grönstruktur
Planförslag > Grönstruktur<br />
F9. Engeltofta Området är planlagt för båtplatser<br />
för boende i Engeltofta Backe. Bör även kunna<br />
rymma konferens- och badgästers båtar. Hänsyn<br />
måste tas till befintlig ångbåtsbrygga från både<br />
funktions- och kulturmiljösynpunkt.<br />
F10. Persborg Möjlighet till mindre båtbrygga<br />
bör utredas. Ej lämpligt att exploatera<br />
strandområdet med parkeringar eller andra<br />
anläggningar. Hamnen kan bara nås med en enkel<br />
gångväg p.g.a. natur- och kulturmiljövärden.<br />
F11. Storsandsvägen Befintlig gästbrygga för<br />
besökare. Bör inte utökas så att badplatsen<br />
påverkas.<br />
F12. Gröndal Båtplatser vid en liten ö. Avtal<br />
bör upprättas som även omfattar en förbättrad<br />
och reglerad hänsyn till öns naturvärden. (se<br />
även N17) Ingår i område för Kulturhistorisk<br />
bebyggelse.<br />
F13. Sjövik Området kan utvecklas med en<br />
mindre hamnanläggning. Hänsyn måste tas till<br />
natur- och kulturvärdena och områdets allmänna<br />
tillgänglighet. (se även N18)<br />
F14. Huseliiharen Gefle Segel Sällskaps hamn<br />
med gästhamn och restaurang. Området kan<br />
utvecklas för att skapa fler båtplatser.<br />
F15. Engesberg Området kan utvecklas med en<br />
hamnanläggning och allmän brygga, eventuellt<br />
med viss samordning med befintlig fiskekaj.<br />
Hänsyn måste tas till badplatsens, campingens<br />
och fiskekajens funktioner, samt till kulturmiljön<br />
vid Engesbergs gård.<br />
F16. Engesvik Befintlig hamnanläggning. Små<br />
utbyggnadsmöjligheter.<br />
F17. Djuphamnsviken Befintlig hamnanläggning<br />
och bilparkering. Små utbyggnadsmöjligheter.<br />
F18. Kristofferviken Befintlig hamnanläggning<br />
och bilparkering. Viss utbyggnadsmöjlighet på<br />
vikens östra sida.<br />
F19. St Göransviken Befintlig mindre<br />
hamnanläggning som eventuellt kan utvidgas.<br />
En utbyggnad av hamnen innebär omfattande<br />
grävningar och ger stor påverkan på omgivande<br />
naturområde (se N27).<br />
F20. Lillviken Befintlig hamnanläggning med<br />
uppläggningsyta och bilparkering. Utredning bör<br />
göras för att visa om utbyggnad är möjlig.<br />
46<br />
F21. Böna brygga Befintlig hamnanläggning<br />
med allmän brygga. Kan eventuellt utökas med<br />
flytbryggor. (se även N28). Ingår delvis i område<br />
för Kulturhistorisk bebyggelse.<br />
F22. Böna fyr Befintlig hamnanläggning som<br />
används av fiskare. Kan utvecklas med fler<br />
båtplatser. Ingår i område för Kulturhistorisk<br />
bebyggelse.<br />
F23. Ångbåtsbryggan Utvalnäs Allmän brygga<br />
för tillfällig angöring, t.ex. för besökare till<br />
Gråberget. Beaktande kulturmiljö.<br />
F24. Fiskare Norman Möjligt läge för mindre<br />
hamnanläggning för boende i Utvalnäs utan<br />
strandtomt. Ingår i område för Kulturhistorisk<br />
bebyggelse.<br />
F26. Rännavägen Utveckling av befintlig<br />
hamnanläggning är möjlig. Även möjligt med<br />
aktiviteter av allmän karaktär, t.ex. bad, bastu<br />
eller grillplats. Hänsyn ska tas till naturvärden i<br />
form av havtornssnår och strandängar.<br />
F27. Skärgårdsviken Befintlig hamn som<br />
eventuellt kan utvecklas.<br />
F28. Brusängsvägen Befintlig hamn som<br />
eventuellt kan utvecklas.<br />
F29. F.29 Pålviken Befintlig hamn som eventuellt<br />
kan utvecklas.<br />
F30 och F31. Lilluddsvägen Båtplatser som kan<br />
utvecklas till nya hamnlägen.<br />
F32. Västra Harkskär Befintlig hamn.<br />
Platser för lek och idrott<br />
I nära anslutning till alla nya bostadsområden ska<br />
det finnas träffpunkter med bra ytor för lek och<br />
spontanidrott. Förutom idrottsplatsen i Utvalnäs<br />
föreslås ytterligare tre platser med möjlighet till<br />
lek och idrottsaktiviteter.<br />
F33 Idrottsplatsen i Utvalnäs IK Argo förvaltar<br />
idrottsplatsen med fotbollsplan, skridskobana,<br />
pulkabacke, tennisbana och boulebanor. Möjligt<br />
att utveckla vidare för lek och idrott.<br />
F34. Engeltofta Möjligt läge för lekpark.<br />
F35. Engesberg Möjligt att utveckla befintlig<br />
fotbollsplan med mer lek- och idrottsaktivitet.<br />
F36. Bönan Möjligt att utveckla området vid<br />
tennisbanan med mer lek- och idrottsaktivitet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Rekreations- och friluftslivsområden<br />
Områden med bra stigsystem, målpunkter i form<br />
av vindskydd med grillplats eller rastplatser med<br />
vackra vyer är viktiga för rekreation och friluftsliv.<br />
Även större sammanhängande områden med<br />
skogskänsla utan störande vägar och bebyggelse<br />
är viktiga för det rörliga friluftslivet. Nedan är de<br />
viktigaste områdena utpekade som inte tidigare<br />
i texten är beskrivna som naturreservat eller<br />
värdefull natur.<br />
F37. Lutens fäbod Område med många stigar<br />
och attraktivt som utflyktsmål för kringboende.<br />
Finns olika naturtyper inom området som<br />
igenväxande jordbruksmark med grova alar,<br />
källdråg och en nyckelbiotop med mycket gamla<br />
tallar.<br />
F38. Lillsjön med omgivningar Lillsjön och den<br />
gamla tallskogen öster om sjön har mycket höga<br />
naturvärden. Området är ett mycket uppskattat<br />
friluftsområde och utflyktsmål. Böna förskola<br />
använder området flitigt.<br />
F39. Fyrudden Här har man en betagande vy över<br />
havsviken, bebyggelsen och Gråberget. Området<br />
används som utflyktsmål av Böna förskola. Kan<br />
utvecklas med rastbord eller liknande.<br />
F40. Harkskär Området är ett viktigt rekreations-<br />
och friluftslivsområde för de omkringboende.<br />
Strandpromenad och andra stigar<br />
En strandpromenad föreslås anläggas i samband<br />
med utbyggnad för vatten och avlopp. Befintliga<br />
vägar och stigar nyttjas där så är möjligt, ny<br />
VA-dragning kan återställas som gångväg och<br />
på vissa sträckor anläggs ny gångväg. Det blir<br />
en huvudsträckning med hög tillgänglighet<br />
(gångvägsstandard). Avstickare från stigen,<br />
liksom alternativa sträckningar, skyltas väl, men<br />
håller inte gångvägsstandard överallt utan är<br />
enklare stigar för att ingrepp i natur och nära<br />
tomtmark inte ska bli för stort.<br />
Även ovanför Bönavägen föreslås ett<br />
sammanbindande gångstråk genom föreslagna<br />
bostadsområden.<br />
47<br />
Utpekade stigar i skogsmark som har ett högt<br />
värde för rekreation och friluftsliv skyltas med<br />
vägvisning, längd och målpunkter.<br />
Ställningstagande<br />
• Utpekade skyddsvärda naturområden<br />
•<br />
undantas från skogsbruk och exploateringar.<br />
Extra hänsyn tas vid skogsbruksåtgärder i<br />
områden som är viktiga för rekreation och<br />
friluftsliv.<br />
• Hänsyn tas till gröna kilar och<br />
förbindelselänkar vid all form av exploatering.<br />
• Naturmark och skogsridåer längs<br />
•<br />
Bönavägen bevaras som värdefull natur och<br />
landskapsbild.<br />
Våtmarker med intilliggande markområden<br />
inom 100 meter med förutsättningar att<br />
hysa större vattensalamander undantas från<br />
exploatering och inga ingrepp får göras som<br />
påverkar hydrologin negativt. Det ekologiska<br />
sambandet mellan salamandergölarna<br />
bevaras eller förstärks.<br />
• Engeltofta, Storsandsviken, Persborg,<br />
•<br />
Gröndal, Engesberg, Bönaviken och Gammel-<br />
Annabadet pekas ut som viktiga badplatser.<br />
Gråberget, Håmansmaren-Harkskärsfjärden,<br />
Tångberget, Marskärsudden, Långharens<br />
•<br />
Udde och Soludden (Utkiken) föreslås som<br />
naturreservat.<br />
Strandskydd återinförs utanför tomtplats vid<br />
omarbetning av äldre detaljplan.<br />
• En väl skyltad strandpromenad längs<br />
•<br />
hela Norrlandet anläggs i samband med<br />
utbyggnad av VA.<br />
Ny parkering anläggs för badgäster vid<br />
Storsandsviken.<br />
• Campingen vid Engesberg kan utvecklas<br />
vidare på en något mindre yta än idag.<br />
• Ett tiotal båthamnar pekas ut som möjliga att<br />
utveckla och bygga ut.<br />
• En skoterled bör utredas på Norrlandet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Grönstruktur
Planförslag > Service mm<br />
Planförslag > Service, företagande & turism<br />
Service<br />
ENGELTOFTA<br />
BADHAMN<br />
Strandpromenad<br />
Allmänt ändamål<br />
Service och verksamheter<br />
Hamn och bad<br />
Bostäder<br />
Utveckling<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
Engeltofta<br />
HAMN<br />
BAD<br />
BAD HAMN<br />
HAMN BAD<br />
Engesberg<br />
HAMN<br />
48<br />
HAMN<br />
SKOLA<br />
CAFÉ<br />
BAD HAMN<br />
HAMN HAMN<br />
CAMPING<br />
BAD<br />
VARVHAMN<br />
SMÅBÅTSHAMN<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
HAMNP<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
Bönan<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
SERVICE<br />
BAD<br />
Harkskär<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
BAD<br />
HAMN<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
HAMN<br />
HAMN<br />
Utvalnäs<br />
0 2 000<br />
Meter
Service, företagande och turism<br />
Översiktsplanen syftar till att öka Norrlandets<br />
attraktivitet som turistmål för de boende, för<br />
gävleborna och för långväga turister.<br />
För att utbyggnaden av VA, bostäder och vägar<br />
ska leda till ett hållbart samhällsbyggande<br />
är det viktigt att servicen till de boende<br />
fungerar. Under överskådlig tid kommer<br />
underlaget för service att vara begränsat.<br />
Om hela den planerade bostadsutbyggnaden<br />
kommer till stånd kan underlaget öka för<br />
barnomsorg, skola, butiker och serveringar.<br />
Det kan innebära en förbättrad service både<br />
för boende och besökare.<br />
Mål<br />
• Stödja utvecklingen av service, särskilt<br />
i Engeltofta, Bönan-Engesberg och i<br />
Utvalnäs<br />
• Reservera mark för turism och service<br />
Befolkningsutveckling<br />
Idag finns ca 500 permanentbostäder och 400<br />
fritidsbostäder på Norrlandet. Planförslaget<br />
medger en utbyggnad av 400 nya bostäder. I<br />
samband med en utbyggnad vatten och avlopp<br />
är det troligt att en stor del av fritidshusen<br />
omvandlas till permanentbostäder. Kommunen<br />
uppskattar att 300 fritidshus kommer att<br />
omvandlas under den närmaste 20-årsperioden.<br />
I nuläget bor i genomsnitt 2,5 invånare per bostad<br />
inom planområdet. Födelsetalen i <strong>kommun</strong>en<br />
har ökat under senare tid, vilket talar för en<br />
relativt hög andel barnfamiljer bland inflyttarna<br />
till Norrlandet.<br />
Det är därför troligt att invånarantalet<br />
på Norrlandet kommer att stiga till drygt<br />
3000 personer efter full utbyggnad enligt<br />
planförslaget. Möjligen kan siffran bli något<br />
lägre då omvandlingen av fritidshus till<br />
permanentboende skulle kunna generera en<br />
något lägre boendetäthet. Sammantaget innebär<br />
detta att en tomt för förskola och möjlig framtida<br />
skola behöver inkluderas i planförslaget.<br />
49<br />
Butiker<br />
På lång sikt bedöms det finnas underlag för en<br />
eller flera kioskbutiker i området. Engeltofta<br />
och Engesberg kan vara lämpliga lägen för butik.<br />
Om servicen till de boende kan etableras och<br />
byggas ut i takt med behovet så bidrar detta till<br />
ett hållbart samhälle. Det bedöms dock troligt<br />
att även på lång sikt kommer de stora inköpen<br />
av livsmedel att ske i butiker i <strong>Gävle</strong>, Hemlingby<br />
och Valbo.<br />
Turism, serveringar och besöksmål<br />
Flera serveringar finns på Norrlandet i<br />
Engeltofta, Bönan och Harkskär. Fiskrökerier<br />
finns i Bönan och Utvalnäs. I Bönan finns även<br />
en fyr och lotsstation. På Norrlandet ligger<br />
flera populära badplatser t.ex. Engeltofta,<br />
Engesberg, Böna sand och Gammel-Annabadet.<br />
Gråberget, Utvalnäs udde och Marksärsudden<br />
är viktiga besöksmål. Översiktsplan Norrlandet<br />
syftar till att stödja utvecklingen av turism och<br />
företagande i området. Planen pekar ut områden<br />
kring Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs<br />
som lämpliga områden för utveckling av turism<br />
och kommersiell service.<br />
Företagande<br />
Under den planerade utbyggnaden av VA och nya<br />
bostäder kommer underlaget för lokala byggare<br />
och entreprenörer på Norrlandet att öka. En väl<br />
fungerande lokal byggmarknad kan bidra till<br />
att resor och transporter under byggtiden kan<br />
begränsas.<br />
Yrkesfiske<br />
Tre hamnar är utpekade i riksintressekartan sid.<br />
14 som riksintresse för yrkesfiske. De ligger i<br />
Huseliiharen, Bönan och Utvalnäs.<br />
Ställningstagande<br />
• Plats för utbyggnad av befintlig förskola<br />
samt ny skola reserveras vid Böna förskola.<br />
• Tomt för servicebutik föreslås i Engesberg.<br />
• Engeltofta, Engesberg, Bönan och Utvalnäs<br />
föreslås som utvecklingsområden för turism<br />
och kommersiell service.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Planförslag > Service mm
Planförslag > Kommunikationer<br />
50<br />
Planförslag > Kommunikationer<br />
Kommunikationer<br />
P<br />
T P<br />
Bostäder<br />
Engeltofta<br />
T<br />
Strandpromenad<br />
Annat gångstråk<br />
Föreslagen GC-väg<br />
Föreslagen väg<br />
Utfart åtgärdas<br />
Utfart stängs<br />
Trafikåtgärd<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
T<br />
P<br />
T<br />
Engesberg<br />
T<br />
T<br />
T T<br />
P<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
T<br />
Bönan<br />
Harkskär<br />
Utvalnäs<br />
0 2 000<br />
Meter
Kommunikationer<br />
Mål för trafiken på Norrlandet utifrån <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong>s Trafikstrategi:<br />
• Placering av bostäder och<br />
verksamheter ska i första hand göras<br />
utifrån tillgång till kollektivtrafik.<br />
• Det ska finnas ett heltäckande,<br />
bekvämt, sammanhängande och gent<br />
gång- och cykelnät.<br />
• Antalet bilresor per invånare ska<br />
minska.<br />
• Andelen resor med buss ska öka.<br />
• Tillgängligheten för gång-, cykel- och<br />
kollektivtrafiken ska öka.<br />
• Boende ska känna sig trygga att röra<br />
sig i utomhusmiljön.<br />
• Antalet bullerstörda ska minska.<br />
• Ingen ska dödas eller skadas i<br />
trafiken.<br />
Mål för trafiken på Norrlandet i<br />
översiktsplanearbetet:<br />
• Planera för ett hållbart<br />
transportsystem.<br />
• Föreslå förbättringar för buss, bil och<br />
cykeltrafik.<br />
• Tydliggöra huvudmannaskapet i<br />
vägnät och grönområden.<br />
Gång- och cykeltrafik<br />
Cykling och promenader har positiva effekter<br />
på miljö, trafiksäkerhet, tillgänglighet och<br />
folkhälsa. Hållbart resande kräver gena gångoch<br />
cykelvägar. Det är betydelsefullt med bra<br />
gång- och cykelförbindelser, inte minst för barns<br />
möjlighet att röra sig på egen hand men även för<br />
ungdomar och äldre som inte har körkort eller<br />
tillgång till bil. I dagsläget finns en separerad<br />
gång- och cykelväg längs Bönavägen ut till<br />
Utvalnäsvägen som skulle behöva belysning och<br />
förlängas till Harkskär.<br />
51<br />
Busstrafik<br />
För att begränsa bilberoendet är det viktigt att ny<br />
bebyggelse lokaliseras längs busstrafikstråket.<br />
Restiden är den dominerande faktorn när<br />
man väljer färdmedel. För att göra bussen mer<br />
konkurrenskraftig mot bilen krävs tätare turer<br />
och kortare restid. Om restiden med buss är mer<br />
än dubbelt så lång som med bil blir busstrafikens<br />
marknadsandel liten. Bönavägen, Utvalnäsvägen<br />
och Harkskärsvägen trafikeras av busslinje<br />
95, som har en turtäthet på en gång var 45:e<br />
minut. För att skapa en attraktiv kollektivtrafik i<br />
området har <strong>kommun</strong>en utökat busstrafiken och<br />
<strong>kommun</strong>en strävar på sikt efter en bussturtäthet<br />
på åtminstone två turer i timmen. Med ett ökat<br />
befolkningsunderlag på Norrlandet finns det<br />
möjlighet att öka turtätheten. Det är viktigt<br />
att bussen har bra turtäthet redan tidigt när<br />
befolkningen ökar i området. Annars är risken<br />
stor att de som flyttar ut blir beroende av flera<br />
bilar per hushåll.<br />
Biltrafik<br />
Planförslag > Kommunikationer<br />
Allmänna vägar<br />
Trafikverket är väghållare för Bönavägen och<br />
större delen av Utvalnäsvägen. Kommunen är<br />
väghållare för Harkskärsvägen, skogsbilvägar<br />
och bostadsgatorna vid Engeltofta Backe. Det<br />
övriga vägnätet utgörs av enskilda vägar som<br />
förvaltas av de boende.<br />
Många utfarter mot Bönavägen har bristande<br />
trafiksäkerhet. Flera av dessa utfarter behöver<br />
samlas till nya säkra utfarter genom nya korta<br />
uppsamlingsvägar (se plankartan). Dessa<br />
nya vägar bör samordnas med planerade VAutbyggnader.<br />
Andra utfarter kan förbättras på<br />
nuvarande plats.<br />
Enskilda vägar<br />
Om utfarter ska stängas och samlas till<br />
gemensamma utfarter mot Bönavägen behövs<br />
mer stöd till det enskilda vägnätet. Enligt<br />
Kommunstyrelsens beslut 1998, som innebär<br />
inrättande av gemensamhetsanläggningar för<br />
upprustning av det enskilda vägnätet till en<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Kommunikationer<br />
acceptabel standard, ska <strong>kommun</strong>en bidra med del<br />
av kostnaden för projektering och genomförande<br />
samt för hela lantmäterikostnaden. Detta är<br />
åtgärder som förutsätts kunna pågå under hela<br />
översiktsplanens genomförandetid.<br />
Trafikprognos Bönavägen<br />
Enligt beräkningar, utgående från aktuella<br />
flöden på Bönavägen från år 2007, pekar<br />
trafikprognosen på att trafiken strax öster om<br />
Engeltofta Backe skulle uppgå till ca 6600 fordon<br />
per dygn vid en fullständig bostadsutbyggnad<br />
och en fullständig omvandling av fritidshus till<br />
åretruntbostäder. Beräkningarna bygger på ett<br />
nuvarande trafikflöde på ca 2300 fordon per<br />
dygn, som de i dagsläget 450 åretruntbostäderna<br />
antas generera. Nya exploateringar föreslås<br />
bli maximalt 400 åretruntbostäder. Ungefär<br />
300 fritidshus beräknas dessutom omvandlas<br />
till åretruntbostäder. Planförslaget innebär<br />
alltså en total ökning från 450 till ca 1200<br />
åretruntbostäder.<br />
Fyrstegsprincipen<br />
Vid all trafikplanering ska <strong>kommun</strong>en använda<br />
sig av Trafikverkets så kallade Fyrstegsprincip.<br />
Fyrstegsprincipens syfte är att hushålla med<br />
resurser och minska vägtransportsystemets<br />
negativa effekter. De fyra stegen innebär att<br />
alternativa åtgärder ska övervägas innan<br />
större ny- och ombyggnadsåtgärder<br />
beslutas.<br />
Steg 1. Åtgärder som kan påverka<br />
behovet av transporter och val av<br />
transportsätt<br />
Exempel: Förbättrad kollektivtrafik.<br />
Marknadsföring och beteendepåverkan.<br />
Bilpooler. Parkeringsnorm.<br />
Bredband. Transportsnål bebyggelseplanering<br />
och utformning av områden<br />
med parkeringsplatsers lokalisering.<br />
52<br />
Steg 2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet<br />
av befintligt vägnät och fordon<br />
Exempel: Förskjutna arbetstider. Samåkning.<br />
Samordning av transporter. Trafikstyrning och<br />
annan väginformation. Aktiv väginformatik<br />
används för att öka säkerheten för trafikanter<br />
genom att uppmana trafikanterna till<br />
anpassning efter väderlek, trafiksituation eller<br />
tid. Hastighetsgränsen kan till exempel sänkas<br />
när barn är på väg till skolan, när det finns risk<br />
för köbildning eller halka, när ett fordon skall<br />
korsa landsvägen eller när en buss har stannat<br />
vid hållplatsen.<br />
Steg 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder<br />
Exempel: Enklare ombyggnader av<br />
väg- och gatumiljön. Breddning av väg.<br />
Hastighetsnedsättningar genom skyltning<br />
eller åtgärder som säkra passager, refuger och<br />
sidoförflyttningar. Samla ihop och bygga om<br />
väganslutningar. Belysning i GC-nätet.<br />
Steg 4. Nyinvesteringar och större<br />
ombyggnadsåtgärder<br />
Exempel: Nybyggnad av vägar och gator som<br />
t.ex. en ny förbifartsväg. Större ombyggnader av<br />
befintligt vägnät som t.ex. planskilda korsningar<br />
för oskyddade trafikanter. Nya GC-vägar.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
53<br />
Planförslag > Kommunikationer<br />
Vägutredning för Bönavägen enligt fyrstegsprincipen<br />
Konsultföretaget Ramböll i Falun har under 2009 utrett Bönavägen enligt fyrstegsprincipen. De förslag<br />
som beräknas ge minskat bilresande, förbättrad trafiksäkerhet, förbättrad framkomlighet för buss eller<br />
förbättrad bullermiljö redovisas här:<br />
1. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter och val av transportsätt<br />
• Förbättrad kollektivtrafik till 30-minuterstrafik. Kostnad: 1,3 milj kr per år i 20 år.<br />
• Direktbearbetning av resenärer att välja buss. Kostnad: 4 milj kr totalt i 10 år.<br />
2. Åtgärder som effektiviserar nyttjandet av befintligt vägnät och fordon<br />
• Information om tidsvinster med förskjuten arbetstid. Kostnad: Ingår i steg 1<br />
3. Begränsade ombyggnadsåtgärder<br />
• Belysning av GC-vägar ut t o m Utvalnäs 8,5 km Kostnad: 3 milj kr<br />
• Sju större vägkorsningar byggs om Kostnad: 0,3 milj kr<br />
• Stänga 16 utfarter + bygga 1 km parallellväg Kostnad: 7 milj kr<br />
• Säkra passager i plan + busshpl på 8 platser Kostnad: 12 milj kr<br />
• Justering av vägens geometri (räta kurvor m.m.)1,5 km Kostnad: 15 milj kr<br />
• Breddning av Bönavägen till 6,5 m i 4,5 km Kostnad: 11 milj kr<br />
4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder<br />
• Ny GC-väg Bönan –Utvalnäs Kostnad: 8,7 milj kr<br />
GC-väg som utretts men inte föreslagits av konsulten:<br />
• Ny GC-väg Utvalnäs-Harkskär Kostnad: 3,8 milj kr<br />
5. Ny förbifartsväg<br />
• Ny ”kort” förbifartsväg förbi Bönan 1200 meter Kostnad 15 milj kr<br />
6. Föreslagna Bulleråtgärder längs Bönavägen<br />
• Bullerkrav 65 dBA: Tilläggsglas o skärm uteplats 15 fastigheter Kostnad: 5,5 milj kr<br />
• Bullerkrav 55 dBA: Bullerskärmar vid ca 70 fastigheter Kostnad: 19 milj kr<br />
Kostnaderna i tabellen ovan är bedömda under<br />
2009 och kan behöva räknas upp inför kommande<br />
utredningar och genomförande.<br />
Slutsatser för maximala trafikflöden på<br />
Bönavägen (väg 563)<br />
Enligt VGU (Trafikverkets riktlinjer för vägar och<br />
gators utformning) klarar en tvåfältsväg som är<br />
bredare än 6,5 meter ett trafikflöde på maximalt<br />
8000 fordon per dygn, om vägen i övrigt har god<br />
standard. Bönavägen har en vägbredd på mellan<br />
6 och 7 meter. Utredningar visar att det redan i<br />
dagsläget utan någon ytterligare exploatering<br />
behövs åtgärder som förbättrat gång- och<br />
cykelvägnät, trafiksäkerhetshöjande åtgärder<br />
i befintliga korsningar, breddning av vägen<br />
till 6,5 meter och säkra passager i plan för de<br />
oskyddade trafikanterna. För att kunna undvika<br />
mer omfattande ombyggnader av Bönavägen har<br />
<strong>kommun</strong>en och Trafikverket bedömt att man<br />
inte bör tillåta mer än ca 1150-1200 åretruntbostäder<br />
totalt på Norrlandet, d.v.s. maximalt<br />
400 nya bostäder.<br />
Finansiering av vägförbättringar<br />
Trafikverket är väghållare för Bönavägen<br />
medan det är <strong>kommun</strong>en som har föreslagit<br />
en ökad exploatering. Det innebär att<br />
kostnadsfördelningen mellan <strong>kommun</strong>en och<br />
Trafikverket behöver utredas vidare. Delar<br />
av upprustningen av Bönavägen kan troligen<br />
finansieras av framtida bostadsexploateringar.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Kommunikationer<br />
Ställningstagande<br />
Allmänt<br />
• Fyrstegsprincipen ska tillämpas vid all<br />
planering av åtgärder i trafiksystemet.<br />
Bönavägen<br />
• Bönavägen rustas för ökad trafik och 400 nya<br />
bostäder.<br />
Gång- och cykelvägnät (GC-vägar)<br />
• Ny GC-väg med belysning föreslås mellan<br />
Bönan och Harkskär.<br />
• GC-väg ut till Bönan ska få nybelysning.<br />
Bussnät och busstrafik<br />
• Kollektivtrafiken bör byggas ut till en<br />
turtäthet med halvtimmestrafik.<br />
• Vid flerbostadshus och service bör avstånd<br />
till busshållplats inte överstiga 300 m.<br />
• Vid ny av villabebyggelse bör avståndet till<br />
busshållplats inte överstiga 500 m.<br />
• Nya hållplatslägen ska samordnas med nya<br />
väganslutningar och exploateringsområden.<br />
Trafiksäkerhets- och bulleråtgärder<br />
• Bullerfrågan kommer att utredas<br />
noggrannare i kommande detaljplaner.<br />
• Exploatörer i varje bostadsetapp står så<br />
långt som möjligt för kostnaderna för<br />
bulleråtgärder, trafiksäkerhetshöjande<br />
åt-gärder och förbättrade busshållplatser vid<br />
anslutningsväg inom exploateringsområdet.<br />
54<br />
• Större utfarter mot Bönavägen samlas på ett<br />
tiotal platser till nya samlade utfarter med<br />
säkra passager och busshållplatser.<br />
Enskilda vägar<br />
• Enskilda vägar och grönområden som ingår i<br />
boendemiljön ska förvaltas av de boende som<br />
gemensamhetsanläggningar för trafik och<br />
grönområden. Viss ersättning kan komma<br />
från <strong>kommun</strong>en i samband med inrättande<br />
av gemensamhetsanläggningar.<br />
• Eventuell belysning i det enskilda vägnätet<br />
bekostas av de boende.<br />
• Enskilda vägar som påverkas under VAutbyggnaden<br />
kommer att återställas<br />
i samverkan mellan <strong>Gävle</strong> Vatten och<br />
<strong>kommun</strong>en eller vägsamfälligheten.<br />
• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna<br />
gemensamma utfarter på södra sidan<br />
av Bönavägen bekostas av de boendes<br />
samfällighetsföreningar med bidrag från<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Vägreservat<br />
• Mark reserveras för en möjlig framtida<br />
förbifart norr om Bönan ca 1,2 km. För<br />
den tilltänkta förbifarten i Bönan krävs en<br />
anpassning av korsningen så att förbifarten<br />
upplevs som huvudväg.<br />
•<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
55<br />
Planförslag > Kommunikationer<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
56<br />
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Vatten & avlopp<br />
Bostäder<br />
Engeltofta<br />
Pumpstationer<br />
Ledningssträcka<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
Engesberg<br />
Bönan<br />
Harkskär<br />
0 2 000 Meter<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utvalnäs
• Teknisk försörjning<br />
Översiktsplanen ska:<br />
• Planera för <strong>kommun</strong>alt vatten och<br />
avlopp (VA) på Norrlandet.<br />
• Samordna utbyggnad av nya bostäder<br />
och VA.<br />
Vatten och avlopp på Norrlandet idag<br />
Idag löses dricksvatten och avlopp enskilt på<br />
de flesta fastigheterna på Norrlandet. Vattenoch<br />
avloppsfrågan utreddes under 2006 av en<br />
förvaltningsövergripande arbetsgrupp bl.a.<br />
genom fältinventering, enkätförfarande och<br />
dricksvattenprovtagning. Gruppens slutsatser,<br />
som framgår av dokumentet ”Vatten- och<br />
avloppsutredning, Norrlandet 2006”, är att det<br />
ur ett miljö- och hälsoskyddsperspektiv inte är<br />
hållbart att fortsätta med enskilda vatten- och<br />
avloppslösningar. Bristerna som konstaterats<br />
utgör dessutom ett hinder för områdets<br />
tillväxt vad gäller bland annat bostads- och<br />
företagsetableringar.<br />
Miljö- och hälsoskyddsproblem<br />
VA-utredningen visade att mer än hälften av<br />
avloppsanläggningarna i området var bristfälliga.<br />
Vattensituationen var inte heller bra. 88 av 100<br />
testade brunnar hade någon typ av anmärkning<br />
på vattenkvaliteten. Kombinationen av<br />
undermåliga avloppsanläggningar, dåligt vatten<br />
och den ökande omvandlingen av fritidshus till<br />
permanentbostäder är inte hållbar på sikt.<br />
Utifrån det utredningsmaterial som VA-gruppen<br />
tagit fram har det varit möjligt att peka ut olika<br />
problemområden. Bönan är ett sådant exempel<br />
där flera VA-relaterade problem sammanfaller.<br />
Där finns brunnar påverkade av både<br />
inträngande havsvatten och avlopp och det är<br />
svårt att anlägga nya avloppsanläggningar utan<br />
risk för ytterligare påverkan på grund av den täta<br />
bebyggelsen i området.<br />
57<br />
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Kommunen beslutar att bygga ut vatten<br />
och avlopp<br />
I augusti 2007 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att anta utvecklingsprogram för Norrlandet. Då<br />
beslutades också att <strong>kommun</strong>ala VA-ledningar<br />
ska dras fram från Engeltofta till och med<br />
Harkskär.<br />
Behovet av vatten och spillvatten<br />
De genomförda utredningarna visar att med<br />
hänsyn till skyddet för miljön och människors<br />
hälsa behöver vattentjänster ordnas i ett större<br />
sammanhang. Kommunen har därmed skyldighet<br />
att ordna vatten- och spillvattenförsörjning.<br />
Därför föreslås alla fastigheter på Norrlandet<br />
ingå i verksamhetsområdet för vatten och<br />
spillvatten.<br />
Verksamhetsområde för vatten och avlopp<br />
Det är <strong>kommun</strong>fullmäktige som beslutar om<br />
utökat verksamhetsområde för allmänna vattenoch<br />
spillvattentjänster på Norrlandet. Dessa<br />
beslut beräknas tas under våren 2012.<br />
Övergångsbestämmelser<br />
Särskilda övergångsbestämmelser gäller under<br />
tiden fram till dess att <strong>kommun</strong>ala VA-ledningar<br />
byggts ut. Dessa riktlinjer har beslutats om i<br />
Byggnads- och miljönämnden och de gäller<br />
handläggning av bland annat inkommande<br />
avloppsansökningar där krav ställs på avloppstekniklösningen.<br />
Nya enskilda avloppslösningar<br />
som godkänns på Norrlandet betraktas som<br />
tillfälliga lösningar som ska tas ur bruk när<br />
<strong>kommun</strong>ala VA-ledningar dras fram.<br />
Översiktlig VA-utredning<br />
Arbetet med utredning för planering av vatten<br />
och avlopp på Norrlandet har skett parallellt<br />
med arbetet med översiktsplanen. Under 2011<br />
har fördjupade VA-utredningar genomförts<br />
med förslag till placering och sträckning av VAledningar<br />
och pumpstationer.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Utbyggnad av <strong>kommun</strong>alt VA<br />
VA-utredningen 2011 innebär att <strong>kommun</strong>en<br />
tar in samtliga fastigheter på Norrlandet i<br />
verksamhetsområdet och bygger ut vatten och<br />
spillvatten (avlopp) till dessa. Utbyggnaden<br />
omfattar inte dagvatten eller dräneringsvatten,<br />
det kommer även i framtiden att omhändertas<br />
på respektive tomt genom infiltration.<br />
Norrlandet är långsträckt och, med hänsyn<br />
till sträckan, glest bebyggt. Från Engeltofta till<br />
Böna skola är avståndet längs Bönavägen ca 5,6<br />
km. Från Böna skola till vändplanen i Harkskär<br />
via Utvalnäs är avståndet ca 5,3 km. Den totala<br />
längden på VA-nätet på Norrlandet blir ca 50<br />
km. Det kan konstateras att ledningssystemet på<br />
Norrlandet per anslutning blir betydligt längre<br />
jämfört med ledningssystem i mer tätbefolkade<br />
områden. Detta medför ökad risk för tekniska<br />
problem och högre kostnader per fastighet än i<br />
tätare bebyggelse.<br />
De tekniska utmaningarna ligger bland annat<br />
i långa ledningssträckor, höjdskillnader som<br />
kräver pumpning av avloppet, markförhållanden<br />
som kräver sprängning för ledningsdragning<br />
samt en relativt låg belastning av ledningarna,<br />
vilket kan skapa omsättnings- och<br />
igensättningsproblem. Vid en utbyggnad måste<br />
ledningar dimensioneras för att klara av hela<br />
området, både befintlig och tillkommande<br />
bebyggelse samt reservkapacitet för områden<br />
som t ex Limön och andra öar. Troligen kommer<br />
dock belastningen att vara avsevärt lägre under<br />
många år framåt, dels beroende på i vilken takt<br />
utbyggnaden av nya bostadsområden kommer<br />
att ske, och dels i vilken takt befintlig bebyggelse<br />
kommer att anslutas och påbörja nyttjandet av<br />
<strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
För att uppnå de miljökrav som finns samt även<br />
finansiera den höga anläggningskostnaden<br />
bör så många fastigheter som möjligt anslutas.<br />
Utgångspunkten är därför att samtliga fastigheter<br />
på Norrlandet skall anslutas.<br />
58<br />
Tekniska lösningar för <strong>kommun</strong>alt vatten<br />
och avlopp<br />
Den tekniklösning som nu föreslås är ett<br />
ledningssystem där fastigheter ansluts till<br />
avloppsledningsnätet antingen via självfall eller<br />
med lättrycksavloppssystem (LTA). Gästrike<br />
Vatten kommer efter fördjupade utredningar att<br />
besluta närmare om vilken teknisk lösning som<br />
ska väljas.<br />
Utredningsförslaget innebär att ledningssystemet<br />
för vatten och avlopp byggs ut från Engeltofta<br />
Backe dit vatten och avlopp tidigare är<br />
utbyggt. Den allmänna VA-anläggningen<br />
består av huvudledningar, områdesledningar<br />
och servisledningar fram till fastighetsgräns.<br />
Därtill kommer respektive fastighets egna<br />
servisledningar på tomtmark.<br />
Då hela VA-nätet har byggts ut kommer ca åtta<br />
nya huvudpumpstationer för spillvatten att<br />
krävas för att pumpa spillvattnet till befintligt<br />
ledningsnät vid Engeltofta Backe.<br />
Huvudledningarna kommer att placeras längs<br />
vägar, cykelbanor och i planerad sträckning<br />
för strandpromenaden. Från Engesberg och<br />
vidare österut kommer huvudledningarna i<br />
huvudsak att förläggas antingen i eller bredvid<br />
väg. Ledningsgrävning kommer så långt möjligt<br />
att samordnas med annan ledningsdragning som<br />
kan vara aktuell i området.<br />
Totalt kommer ca 300 fastigheter i den befintliga<br />
bebyggelsen att kunna anslutas med självfall.<br />
Även de planerade nya fastigheterna i området<br />
kommer i de flesta fall att kunna anslutas med<br />
självfall. För övriga ca 500 fastigheter behövs<br />
villa-pumpstationer på respektive fastighet.<br />
Därifrån kan spillvattnet pumpas vidare till<br />
huvudnätet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Kostnader för de boende<br />
Anläggningsavgiften ska täcka kostnaderna för<br />
att ansluta nya fastigheter till det allmänna vanätet.<br />
Kommunens ansvar att tillhandahålla vatten<br />
och avlopp regleras i ”Lagen om allmänna<br />
vattentjänster” (LAV 07). Enligt LAV 07 ska<br />
anläggningskostnaderna för utbyggnaden av<br />
VA täckas av ägarna till de fastigheter som<br />
anläggningen avser att betjäna.<br />
Det kan noteras att nuvarande anläggningsavgift<br />
enligt VA-taxan skulle ge en låg<br />
kostnadstäckningsgrad.<br />
Avgiften för att ansluta till VA debiteras enligt<br />
gällande taxa för vatten-och avloppstjänster<br />
i <strong>Gävle</strong> vid anslutningstillfället. Det är<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige som beslutar om<br />
taxenivåerna. En stegvis ökning av taxan med<br />
ca 15% per år kan förväntas de närmaste åren. I<br />
vissa fall kan avdrag göras på anläggningsavgiften<br />
för fastigheter som har nya och godkända<br />
avloppssystem. Inlösen prövas i varje enskilt fall .<br />
Ställningstagande<br />
• Kommunalt vatten och avlopp föreslås<br />
•<br />
byggas ut på hela Norrlandet.<br />
Normaltaxa bör gälla för anläggningsavgiften.<br />
• Utbyggnaden ska verkställas av Gästrike<br />
Vatten.<br />
59<br />
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Uppvärmning<br />
Området är inte anslutet till fjärrvärmenätet.<br />
Inför planeringen av Engeltofta Backe<br />
diskuterades anläggande av ett lokalt värmeverk<br />
för biobränsle. P.g.a. osäkerhet om fortsatt<br />
bostadsbyggande i området blev projektet inte<br />
genomfört.<br />
Norrlandets geografiska läge, långt från någon<br />
möjlig anslutningspunkt i <strong>Gävle</strong>s fjärrvärmenät,<br />
kombinerat med gles bebyggelse gör området<br />
svårt att ansluta till fjärrvärmenätet. Lokala<br />
lösningar med mindre biopannor kan vara ett<br />
tänkbart alternativ.<br />
<strong>Gävle</strong> Energi AB:s dotterbolag Bionär Närvärme<br />
AB har tidigare anmält sitt intresse för att<br />
bygga en närvärmeanläggning i anslutning till<br />
Engeltofta Backe etapp B och C. Bionär Närvärme<br />
AB har även ett intresse av att medverka till<br />
värmelösningar för kommande exploateringar<br />
på Norrlandet. I befintliga bostadsområden<br />
kan det krävas att ca 70 % är intresserade för<br />
att fjärrvärmeanslutning ska vara möjlig. När<br />
helt nya områden skapas bör det planeras för<br />
100 % anslutning. Planbestämmelser kan vara<br />
otillräckligt för att styra detta. Ett starkare<br />
styrmedel kan vara exploateringsavtal i samband<br />
med markförsäljning.<br />
Kommunikationsnät (Bredband)<br />
Idag finns bredband på Norrlandet via tre st.<br />
ADSL-stationer som byggdes i samband med<br />
utbyggnad av infrastruktur för IT åren 2003-<br />
2005. Alla boende som har en telefonanknytning<br />
till befintliga telestationer har möjlighet att<br />
ansluta sig till bredband via ADSL-teknik.<br />
Kommunikationsnäten på Norrlandet är av äldre<br />
typ och har begränsad räckvidd och teknisk<br />
kapacitet. Kommunikationsnäten är främst<br />
luftledningsnät där t.ex. problem med avslitna<br />
ledningar vid stormar kan uppstå.<br />
En del av de boende har också tillgång till<br />
bredband via de mobila näten.<br />
60<br />
När VA byggs ut kan ett nytt modernt<br />
<strong>kommun</strong>ikationsnät med fiber byggas ut. Då<br />
finns inga begränsningar vad det gäller räckvidd<br />
och teknisk kapacitet. När nätet grävs ner får<br />
man minskade störningar i <strong>kommun</strong>ikationen.<br />
I nya områden dras nya ledningar för bredband.<br />
Kunderna kommer här att kunna erbjudas<br />
bredband via ett modernt <strong>kommun</strong>ikationsnät<br />
med bra kapacitet så fort de ekonomiska och<br />
tekniska förutsättningarna finns. Boende får<br />
då även tillgång till bredbandstjänster via<br />
tjänsteleverantörer. Exempel på tjänster kan<br />
vara Bredbands-TV, IP-telefoni m.m.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
61<br />
Planförslag > Teknisk försörjning<br />
Elförsörjning (Elnät)<br />
Elförsörjningen till Norrlandet är idag väl<br />
tillgodosedd med kabel och nätstationer. Under<br />
åren 2003-2004 grävdes högspänningskablar<br />
från fördelningsstationen vid oljebergrummet<br />
ner till Bönan, i samband med detta revs<br />
den luftledning som tidigare försörjde hela<br />
Norrlandet. Från Bönan till Utvalnäs/Harkskär<br />
sker elförsörjningen fortfarande via luftledning<br />
som vid besvärliga väderförhållanden kan<br />
drabbas av driftsavbrott. Under kommande<br />
år kommer även delar av detta luftledningsnät<br />
att byggas om till jordkabel i samband med<br />
nyanläggning av vägbelysning och anläggning av<br />
ett VA-nät.<br />
Förtätningar och omvandling av fritidsboenden till<br />
permanentboenden har medfört att belastningen<br />
på det kundnära nätet (lågspänningsnätet) har<br />
ökat. Behov av förstärkning finns därför i flera<br />
områden.<br />
I samband med den planerade utbyggnaden av<br />
VA i befintliga områden på hela Norrlandet kan<br />
nödvändiga förstärkningar göras i elnätet. Det<br />
äldre luftledningsnätet kan ersättas med kabel.<br />
Detta ger förbättrad leveranssäkerhet och kvalitet.<br />
I nybyggnadsområden samordnas utbyggnaden<br />
av elnäten med andra ledningsdragningar som<br />
bredband m.m. enligt gällande praxis.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Miljö & riskfaktorer<br />
Miljö & riskfaktorer<br />
Miljö & riskfaktorer<br />
Miljöföroreningar i mark - deponier<br />
Miljöfarlig verksamhet enl Miljöbalken<br />
Anläggningar<br />
Planerat upplag överskottsmassor<br />
Säkerhetszon för befintlig mobiltelemast<br />
Radonmätning medelvärde<br />
0-199<br />
200-400<br />
401-1000<br />
Buller (2006)<br />
Bostäder<br />
45-49 dBA<br />
50-54 dBA<br />
55-59 dBA<br />
60-64 dBA<br />
65-69 dBA<br />
70- dBA<br />
Nya bostäder<br />
Nya bostäder, kulturmiljö<br />
Befintliga bostäder<br />
Engeltofta<br />
UPPLAG<br />
MAST<br />
MAST<br />
Engesberg<br />
UPPLAG<br />
62<br />
UPPLAG<br />
MAST<br />
MAST<br />
UPPLAG<br />
Bönan<br />
MAST<br />
Harkskär<br />
0 2 000 Meter<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Utvalnäs
Miljö & riskfaktorer<br />
På Norrlandet finns ingen större<br />
industriverksamhet. Idag är trafikmängderna<br />
relativt små på Bönavägen. Få fastigheter<br />
är störda av trafikbuller från väg- eller<br />
fartygstrafik. Två områden finns med<br />
förorenad mark i form av två gamla<br />
deponier som stängdes i början av<br />
1960-talet. Planläggningen innebär ökade<br />
trafikmängder på Bönavägen och ett ökat<br />
behov av fjärrvärme- eller närvärmenät för<br />
uppvärmning.<br />
Några miljö- och riskfaktorer<br />
Verksamheter<br />
Längs Norrlandet finns ingen tung industri<br />
utan verksamheterna består av fem<br />
fiskrökerier, tre restauranger, ett kafé, en<br />
större fisklandningsplats, en lotsstation och en<br />
campingplats. Fiskrökerierna kan vara störande<br />
till den närmaste omgivningen genom rök och<br />
matlukt. Om nybyggnation av bostäder blir<br />
aktuellt i närheten av någon av verksamheterna<br />
bör de studeras närmare för att klarlägga behov<br />
av eventuella skyddsavstånd i samband med<br />
detaljplanering.<br />
Buller från hamnen, vägtrafikbuller och<br />
fartygsbuller<br />
Buller är oönskat ljud. Buller från hamnen<br />
redovisas i en särskild bullerutredning i FÖP<br />
Avan–Fredriksskans 2004. Påverkan från hamnen<br />
och verksamheter i och i närheten av hamnen<br />
sker väster om Engeltofta, i den västligaste<br />
delen av utredningsområdet. Beslut finns att<br />
byggnaderna väster om fastigheten Klasro<br />
(sydväst om ÖP Norrlandets planområde), som<br />
påverkas av bullret från hamnens verksamhet,<br />
inte skall användas som bostäder. Bullervillkoren<br />
för verksamheten i <strong>Gävle</strong> hamn är inte klara ännu.<br />
Länsstyrelsen arbetar med slutliga villkor för<br />
buller inom ramen för det befintliga tillståndet<br />
för <strong>Gävle</strong> hamn.<br />
För landbundna transporter längs Bönavägen<br />
finns bullerberäkningar. Nivåerna är relativt<br />
låga idag. De är helt beroende av antalet fordon<br />
som passerar på Bönavägen. Fler fordon innebär<br />
mer buller. För bostäder finns riktvärden för<br />
63<br />
rekommenderade högsta nivåer. Vid fasad vid<br />
ny bebyggelse ska bullervärdet inte överskrida<br />
55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Det innebär att<br />
bostadsbebyggelse inte kan placeras innanför<br />
den zonen utan åtgärder som bullerplank, vallar<br />
eller dylikt. Nuvarande bullerkartering är baserad<br />
på trafiksiffror från år 2005. Bedömningar av<br />
bullerpåverkan i planförslaget baseras på en<br />
aktuell trafikprognos. En ny prognos har tagits<br />
fram 2009 av Ramböll i Falun på uppdrag av<br />
Vägverket och Tekniska kontoret på <strong>Gävle</strong><br />
<strong>kommun</strong> och omfattar åren 2010- 2020. Den<br />
redovisas under avsnittet om <strong>kommun</strong>ikationer.<br />
Den bullerpåverkade zonen längs Bönavägen<br />
som inte ska bebyggas anpassas i planförslaget<br />
till den maximala trafikökningen när hela<br />
området är färdigbyggt med 400 nya bostäder.<br />
För ljudpåverkan från farleden har en utredning<br />
2007 visat att planerade bostadsområden inte<br />
kommer att påverkas av störande ljud från<br />
förbipasserande fartyg i farleden.<br />
Tysta områden är karterade 2007 i samband<br />
med Översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad. Vid nybyggnad<br />
av bostadsområden och därigenom ökad trafik<br />
minskar de tysta områdena, men hur stor<br />
minskningen blir är inte utrett.<br />
Luftföroreningar<br />
<strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> är medlem i Stockholms och<br />
Uppsala läns luftvårdsförbund. Förbundet har<br />
beräknat halter av luftföroreningar i <strong>Gävle</strong><br />
i november 2006. Miljökvalitetsnormer är<br />
bindande nationella föreskrifter vilka har<br />
utarbetats i anslutning till miljöbalken. Längs<br />
Norrlandet står den enskilda uppvärmningen för<br />
det största tillskottet av lokala luftföroreningar<br />
förutom vägtrafiken. Enligt Stockholm och<br />
Uppsala läns luftvårdsförbunds beräkningar är<br />
bakgrundshalterna låga inom planområdet för<br />
partiklar (PM10) och för NO 2 . Trafikmängderna<br />
längs Bönavägen kommer att öka, men för att<br />
miljökvalitetsnormerna för utomhusluft skall<br />
överskrida gränsvärdet krävs en trafikökning<br />
dubbelt så stor som den som beräknats ske när<br />
Norrlandet är helt utbyggt.<br />
Bullerskydd som t.ex. skärmar eller plank hindrar<br />
partiklar att nå utanför den närmaste vägbanan.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Miljö & riskfaktorer
Miljö & riskfaktorer<br />
Förorenad mark<br />
På Norrlandet finns två förorenade områden,<br />
Harkskärsdeponin och Norrlandets deponi, där<br />
det tidigare varit deponier med bland annat<br />
hushållsavfall. Deponierna är inte använda<br />
efter 1960-talet. Utbredning och innehåll är<br />
inte inventerat i detalj. I planförslaget finns<br />
inga bostadsområden planerade som berör<br />
deponiområdena.<br />
Radon<br />
Då Norrlandet till stora delar består av morän<br />
kan det vara både låga och höga radonhalter i<br />
marken beroende på vilken slags bergart blocken<br />
och berggrunden består av. Radonmätningar har<br />
skett i enstaka hus, och värdena har varierat från<br />
låga till medelhöga. Radon inomhus kan komma<br />
både från berggrunden och från radonhaltigt<br />
vatten från bergsborrade brunnar. I Översiktsplan<br />
<strong>Gävle</strong> stad har ett ställningstagande redovisats<br />
som innebär att alla byggnader där människor<br />
stadigvarande vistas ska byggas radonskyddat.<br />
Djurhållning<br />
I planområdet finns ingen djurhållning som kan<br />
påverka nya bostäder eller kräva skyddsavstånd<br />
mot planerad förskola eller skola.<br />
Dagvatten<br />
Vid exploatering skall omhändertagande av<br />
dagvatten ske på tomten enligt <strong>kommun</strong>ens<br />
dagvattenpolicy från 2004. På Norrlandet finns<br />
flera små bäckar och mindre vattensamlingar.<br />
Dessa är känsliga för påverkan av grumling och<br />
ökande metallhalter. Bäckarnas vattenkvalitet<br />
är inte undersökt genom provtagning.<br />
Samhällsbyggnad <strong>Gävle</strong> har heller inte kännedom<br />
om bäckarna är vattenförande året runt. Mängden<br />
dricksvatten från grävda och borrade brunnar<br />
är begränsad i området med vattenbrist vissa<br />
tider på året som följd. Alla tillfällen att återföra<br />
nederbörd till marken måste därför tas tillvara<br />
när fler ytor blir hårdgjorda vid exploatering. I<br />
alla nya bostadsområden skall dagvatten från tak<br />
infiltreras i marken. Dagvatten från parkeringar<br />
skall efter rening och fördröjning återföras till<br />
marken eller till en recipient.<br />
64<br />
Farligt gods<br />
Till och från <strong>Gävle</strong> hamn sker många transporter<br />
av farligt gods på Hamnleden. Bönavägen<br />
mynnar på Hamnleden utanför planområdet.<br />
Längs Bönavägen mot Harkskär är andelen<br />
transporter med farligt gods mycket liten och<br />
utgör ingen risk för de boende. Det är främst<br />
petroleumprodukter, som diesel och eldningsolja<br />
som transporteras. Några verksamheter<br />
har fristående förvaringstankar för bränsle<br />
till exempel lotsstationen och fiskekajen i<br />
Ängesbergsviken. Bostadsbebyggelse skall<br />
inte, utan utredning av eventuella risker och<br />
bedömning av behovet av skyddsåtgärder,<br />
placeras i närheten av förvaringstankarna.<br />
Boende på Norrlandet färdas på Hamnleden,<br />
där stora mängder farligt gods transporteras vid<br />
resor in till <strong>Gävle</strong> centrum. Hamnleden ligger<br />
utanför planområdet.<br />
Klimatförändringar och höjd havsnivå<br />
I <strong>Gävle</strong> är landhöjningen ca 60 centimeter på<br />
100 år. Vid lågtryck och ostliga vindar stiger<br />
Bottenhavet och kan nå mer än 140 centimeter<br />
över medelvattennivån. Dessa är väderberoende,<br />
kortvariga händelser som mest påverkar låglänta<br />
områden närmast havet. Forskarna på SMHI<br />
tror att klimatförändringar kommer att höja<br />
havsytan på hela jorden. Även en liten höjning<br />
av havsytan får stora konsekvenser i låglänta<br />
områden. I och med att <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> påverkas<br />
av landhöjning kommer dessa två fenomen<br />
troligen att till stor del ta ut varandra. SMHI har<br />
beräknat att Östersjön och Bottenhavet kan öka<br />
med 0,6 meter när haven blir varmare. Till den<br />
siffran ska väderhändelser läggas, +1,4 m och<br />
landhöjningen dras ifrån, -0,6m/100 år.<br />
En trolig säker nivå för viktiga samhällsfunktioner<br />
är 2 meter över dagens medelvattennivå.<br />
Stränderna längs Norrlandet påverkas av<br />
landhöjningen och det blir allt svårare att hitta<br />
bra lägen för småbåtshamnar. Trenden är att<br />
fritidsbåtar och passerande fartyg blir större och<br />
kräver djupare vatten i hamnar och farleder. Nya<br />
bostadsområden är placerade på större avstånd<br />
från stranden och påverkas inte av höga nivåer i<br />
Bottenhavet. Befintlig bebyggelse och tomter där<br />
fritidshus ersätts av nya bostadshus kan i några<br />
få fall påverkas.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Ställningstagande miljö och<br />
riskfaktorer<br />
• Nya bostadsområden skall byggas utan<br />
störning från trafik.<br />
• Nya bostäder placeras så att höjd havsyta<br />
inte orsakar negativ påverkan genom<br />
inträngning av vatten i byggnaderna eller<br />
underminering av vägar och tomter.<br />
• För värmeförsörjning är fjärrvärme eller<br />
gemensamt närvärmenät att föredra ur<br />
miljösynpunkt.<br />
65<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Samråd och utställning<br />
Samråd och utställning<br />
En viktig del av planarbetet har varit dialogen<br />
med de boende på Norrlandet. De boende har<br />
haft möjlighet att påverka planförslaget och<br />
<strong>kommun</strong>ens politiker och utredare har fått nya<br />
kunskaper om området.<br />
De politiker och tjänstemän som ansvarar för<br />
översiktsplanen har tagit emot synpunkter<br />
på planförslaget och deltagit i möten och<br />
informationer som har ordnats under<br />
planprocessen.<br />
Kontakter med föreningar<br />
Under <strong>kommun</strong>ens översiktsplanearbete<br />
på Norrlandet 2007-2009 och under VAutreningarna<br />
2010-2011 har planförfattarna<br />
och representanter för föreningar på<br />
Norrlandet diskuterat <strong>kommun</strong>ens planarbete<br />
och VA-planering. Detta har periodvis skett i<br />
regelbundna månadsmöten. På dessa möten<br />
har <strong>kommun</strong>ens planeringsunderlag och VAutredningar<br />
redovisats och diskussioner har<br />
förts kring planeringsfrågor som nya bostäder,<br />
kulturmiljö, naturvård, trafik, vatten och avlopp<br />
m.m.
Genomförande<br />
Sammanfattning av större ändringar av<br />
planförslaget efter utställning<br />
• Bostadområde B.45 i Utvalnäs minskas för<br />
att ge plats för planerat naturreservat vid<br />
Tångberget.<br />
• föreslagen bostadstomt i område<br />
B.51 tas bort för att avsteg från<br />
strandskyddsbestämmelserna inte längre<br />
stöds av s k särskilda skäl. Området redovisas<br />
i stället som utvecklingsområde för service<br />
och verksamheter. Ett område vid Engeltofta<br />
läggs ut som utredningsområde för att<br />
utredas vidare när bullerfrågorna kring<br />
<strong>Gävle</strong> hamn har klarlagts.<br />
• Kulturmiljöfrågorna förtydligas beträffande<br />
riktlinjer för anpassning av ny bebyggelse till<br />
kulturmiljö och karaktär på Norrlandet.<br />
• Redovisningen av VA-utbyggnaden<br />
uppdateras enligt nya VA-utredningar 2011.<br />
Antagande<br />
Efter utställningen har de yttranden som kommit<br />
in till <strong>kommun</strong>en sammanställas och redovisats<br />
i ett s k utställningsutlåtande. Planförslaget har<br />
därefter reviderats. Under våren 2012 behandlas<br />
planförslaget i <strong>kommun</strong>styrelsen och antas av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Genomförandefrågor efter 1993<br />
Översiktsplanen från 1993 tog ställning i ett<br />
antal genomförandefrågor. Genomförandet<br />
hanterades i en särskild projektgrupp med<br />
representanter från <strong>kommun</strong>ens förvaltningar.<br />
De viktigaste genomförandefrågorna var då:<br />
• Genomföra försäljning av arrendetomter.<br />
• Arbeta med lokala VA-anläggningar.<br />
• Bilda samfällighetsföreningar som huvudmän<br />
för vägar och allmänna platser.<br />
Genomförande 2012 och framåt<br />
Genomförandet av VA-utbyggnaden och<br />
Översiktsplan Norrlandet kommer att ta flera<br />
år. Under den tiden är det viktigt att samarbetet<br />
mellan <strong>kommun</strong>ens förvaltningar och dialogen<br />
med de boende fungerar effektivt.<br />
66<br />
En särskild projektgrupp bör tillsättas för den<br />
närmaste genomförandetiden. De viktigaste<br />
frågorna i projektgruppen kommer att vara:<br />
• Samordning av teknik, tillsyn och planering<br />
• Fortsatt dialog med de boende.<br />
• Detaljplanering och skydd av kulturmiljön.<br />
• Bygglovfrågor.<br />
• VA-utbyggnad. Avveckling enskilda avlopp.<br />
• Ledningsrättsfrågor.<br />
• Exploatering av nya bostadsområden.<br />
• Trafikfrågor på Bönavägen, kollektivtrafik.<br />
• Fastighetsbildning och gemensamhetsanläggningar<br />
för vägar och grönområden.<br />
• Skötselfrågor i skog och värdefull natur.<br />
• Genomförande av strandpromenaden.<br />
• Upplag för överskottsmassor.<br />
• Service, företagande och turism.<br />
• Upprustning av Engesbergs camping.<br />
• Hamnfrågor.<br />
Utredningsområden<br />
Planförslaget innehåller områden där det<br />
inte varit möjligt att lägga fast den framtida<br />
markanvändning. Dessa områden betecknas som<br />
Utredningsområden i plankartan.<br />
U.1 Engeltofta. Ett område öster om Engeltofta<br />
utreds vidare för att klarlägga buller från <strong>Gävle</strong><br />
hamn, småbåtshamn, konferensboende, ev<br />
placering av Villa Sjötorp samt förtätning med<br />
nya bostäder .<br />
U.2 Engesberg. Lilla ängen norr om Ängesbergs<br />
gård utreds vidare för bostäder.<br />
U.3 Villa Sjötorp. Tre alternativa platser utreds<br />
vidare för att hitta en ny placering av Villa<br />
Sjötorp: Engeltofta, Engesberg och Kranförarnas<br />
vid Djuphamn.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Detaljplanering<br />
Kommunen ska ha en god planberedskap på<br />
Norrlandet för att skydda kulturmiljön, för att<br />
underlätta byggande av nya bostäder och VAledningar<br />
och för att markägare, grannar och<br />
sakägare ska få klara besked om vad som får<br />
byggas.<br />
På ovansidan av Bönavägen kommer nya<br />
detaljplaner att tas fram i takt med att nya<br />
bostadsområden planeras. Dessa detaljplaner<br />
bekostas av exploatören.<br />
Stora delar av den befintliga bebyggelsen på<br />
Norrlandet är planlagd med detaljplaner som<br />
inte längre är aktuella. I dessa delar av området<br />
kommer det därför att behövas nya detaljplaner.<br />
Planerna behövs för att skydda kulturmiljön,<br />
reglera storlek på byggrätter och fastigheter och<br />
för att stödja en VA-utbyggnad. Dessa detaljplaner<br />
är idag inte finansierade och kommer att behöva<br />
särskilda anslag i <strong>kommun</strong>ens budget.<br />
Vid ny planläggning bör strandskyddet<br />
återinföras utanför avgränsade tomtplatser.<br />
Vid planläggning med ny detaljplan upphävs<br />
strandskyddet inom bebyggelseområdet.<br />
Ställningstagande<br />
Hela Norrlandets ska planläggas med aktuella<br />
detaljplaner för att underlätta bevarande av<br />
värdefulla kulturmiljöer, bygglovprövning,<br />
fastighetsbildning och VA-utbyggnad.<br />
Även genomförandet av strandpromenad,<br />
småbåtshamnar m.m. behöver stöd i aktuella<br />
detaljplaner. Dessa detaljplaner kan inte alltid<br />
finansieras av nya exploateringar. Därför behövs<br />
särskilda ekonomiska anslag för planläggning av<br />
befintlig bebyggelse.<br />
67<br />
Fastighetsbildning<br />
Storleken på bostadsfastigheter är en viktig del<br />
av Norrlandets karaktär. Det finns ett starkt<br />
tryck från fastighetsägare och fastighetsmarknad<br />
att få dela fastigheter. Allt för små eller smala<br />
fastigheter kan leda till konflikter mellan grannar<br />
och svårigheter att placera nya större byggnader,<br />
samt svårigheter att bevara äldre byggnader.<br />
Försäljning av <strong>kommun</strong>ens arrendetomter<br />
påbörjades 1991. Då fanns ca 650 arrendetomter<br />
på Norrlandet. 2007 fanns ca 60 arrendetomter<br />
kvar. Av tradition är tomterna på Norrlandet stora.<br />
Det gäller särskilt de äldre stora sommarvillorna.<br />
Ställningstagande<br />
Fastigheter inom områden med Kulturhistorisk<br />
bebyggelse ska inte delas.<br />
Undantag kan i vissa fall göras för fastigheter<br />
som i tidigare beslut och försäljningar har<br />
hanterats som delbara. Vilka fastigheter som<br />
kan betraktas som delbara eller inte delbara<br />
kommer att prövas och läggas fast i kommande<br />
detaljplanering. Om fastigheter ska kunna delas<br />
ska de nya fastigheterna blir lämpliga för sitt<br />
ändamål.<br />
Vid planläggning ska eftersträvas att fastigheter<br />
nedanför Bönavägen ska ha en minsta storlek<br />
av 1200 m 2 och en minsta bredd av 30 meter.<br />
Fastigheterna ska ges en ändamålsenlig<br />
utformning och kunna tillgodose det behov av<br />
utrymme som krävs för en permanentbostad<br />
med huvudbyggnad och komplementbyggnader.<br />
Fastigheter ska ha en sådan storlek att även<br />
trädgårdar och naturmark på fastigheterna ska<br />
kunna bevaras.<br />
Ledningsrätt för vatten och avlopp<br />
Utbyggnaden av VA-nätet kräver på vissa håll<br />
åtkomst till tomtmark för anläggande och<br />
drift. Detta säkerställs genom förrättningar<br />
enligt ledningsrättslagen. Ansökningar om<br />
ledningsförrättningar bör ske tidigt och<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Genomförande
Genomförande<br />
samordnas med detaljprojekteringen av<br />
VA-nätet. Förrättningssammanträde och<br />
information till fastighetsägarna om VAutbyggnaden<br />
bör hållas samordnat. Enskilda<br />
fastighetsägare kan komma att ansvara för<br />
delar av VA-nätet. På förrättningssammanträdet<br />
behandlas frågan om ansvarsfördelning mellan<br />
<strong>Gävle</strong> Vatten och enskilda. Samverkan kan<br />
i vissa fall behövas mellan fastighetsägare i<br />
form av gemensamhetsanläggningar. För att<br />
säkerställa markåtkomsten vid utbyggnad av<br />
VA-nätet ska fråga om ledningsrätt prövas vid<br />
lantmäteriförrättning.<br />
Strandpromenad<br />
Vision ur program för översiktsplan <strong>Gävle</strong> stad:<br />
<strong>Gävle</strong>borna har nära till natur och vatten.<br />
Norrlandets stränder är till största delen bebyggda<br />
och ianspråktagna som tomtmark. De strandnära<br />
naturområden som finns kvar behöver därför<br />
göras tillgängliga för boende på Norrlandet och<br />
för besökare. Strandpromenaden på Norrlandet<br />
finns redovisad redan i 1993 års översiktsplan.<br />
Det tidigare förslaget har nu bearbetats och<br />
kompletterats med avstickare ut på stränder<br />
och uddar som inte tidigare varit tillgängliga. På<br />
flera sträckor går promenaden längs befintliga<br />
vägar eller cykelvägar. På andra sträckor följer<br />
den stranden eller nära stranden. Inom sådana<br />
områden där strandpromenaden berör befintliga<br />
vägar kan en <strong>kommun</strong>ägd fastighet ges andelstal<br />
i den gemensamhetsanläggning som handhar<br />
skötseln av respektive väg. Strandpromenaden<br />
ska vara lätt att nå både för besökare utifrån och<br />
för nya boende på ovansidan av Bönavägen.<br />
Nya vatten och avloppsledningar kommer<br />
delvis att byggas i samma sträckning som<br />
strandpromenaden. För att strandpromenaden<br />
ska vara ekonomiskt möjlig att genomföra och<br />
för att spara värdefull natur vid VA-utbyggnaden<br />
måste strandpromenaden anläggas samtidigt<br />
med vatten och avlopp.<br />
68<br />
Ställningstagande strandpromenad<br />
Strandpromenaden ska utredas, budgeteras,<br />
handlas upp och anläggas i samband med<br />
planering och utbyggnad av VA.<br />
Strandpromenaden ska utredas av en bred<br />
arbetsgrupp från flera förvaltningar.<br />
Hamnar<br />
Ökande befolkning på Norrlandet leder till att<br />
fler önskar få tillgång till båtplats. För att nya<br />
bostäder på Norrlandet ska bli attraktiva behövs<br />
nya platser för småbåtar.<br />
Översiktsplanen visar ett 15-tal befintliga<br />
småbåtshamnar på Norrlandet (se förteckning<br />
under Grönstruktur). Flera av dessa hamnar<br />
kan troligen byggas ut med fler båtplatser.<br />
Några lägen som bör utredas vidare för en<br />
viss utbyggnad är Engeltofta, Huseliiharen,<br />
Engesberg, Holmudden, Böna Fyr, Rännavägen<br />
och Lilluddsvägen. Nya och utbyggda<br />
småbåtshamnar innebär svåra avvägningar<br />
med naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Det<br />
kan därför vara lättare att koncentrera större<br />
utbyggnader till ett fåtal tåligare områden som<br />
Huseliiharen och Ängesbergsviken.<br />
På grund av svårigheten att ge varje<br />
fastighet tillgång till en båtplats går<br />
det ej annat än undantagsvis att bilda<br />
gemensamhetsanläggningar. Kommunen får<br />
istället upplåta mark på arrende till båtklubbar<br />
som får ta hand om utbyggnad, skötsel och<br />
upplåtelse av båtplatser efter ett kösystem.<br />
Stadgar och kösystem för hamnar bör samordnas<br />
för hela Norrlandet så att de som flyttar in kan<br />
köa för en hamnplats på lika villkor.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Ställningstagande hamnar och<br />
allmänna bryggor<br />
Riktlinjer för hamnar på Norrlandet:<br />
• Befintliga småbåtshamnar utvidgas med<br />
fler båtplatser där så är möjligt med<br />
hänsyn taget till naturvård, friluftsliv och<br />
kulturmiljö.<br />
• Nya föreslagna hamnlägen utreds vidare i<br />
detaljplan.<br />
• Markområden i hamnarna ska vara öppna<br />
för passage och för besökare.<br />
• Hamnar kan överlåtas/säljas eller upplåtas<br />
med arrende.<br />
• Naturvärden och strandskydd utreds före<br />
försäljning.<br />
• Hamnar ska planläggas med aktuell<br />
detaljplan före försäljning.<br />
• Kommunen ska verka för att tydliga<br />
kösystem tillämpas i hamnföreningarna.<br />
Enskilda vägar<br />
Av översiktsplanen framgår att de boende på<br />
kuststräckan skall vara ”huvudman” för enskilda<br />
vägar och grönområden genom att de själva skall<br />
ta hand om vägar och grönområden genom olika<br />
samfällighetsföreningar.<br />
Efter Kommunstyrelsens beslut 1998 har ett antal<br />
anläggningsförrättningar genomförts, nämligen<br />
för Engesberg, Tallskärsvägen, Rännavägen<br />
och Mariebergsvägen. Kommunen har bidragit<br />
med 50% av kostnaden för upprustning till en<br />
acceptabel standard vad avser framkomlighet<br />
och trafiksäkerhet. Kommunen har även svarat<br />
för lantmäterikostnaden. Denna intention<br />
förutsätts följas för samtliga vägar inom de<br />
områden där <strong>kommun</strong>en sålt arrendetomter.<br />
Genom att bilda gemensamhetsanläggningar<br />
för vägar och grönområden ges de boende<br />
möjlighet att själva välja vilken standard vägen<br />
69<br />
skall ha. Därigenom kan de boende påverka<br />
vilken kostnad de får för vägen, både vad gäller<br />
anläggandet och framtida drift och underhåll.<br />
Samtliga vägar på kuststräckan har inspekterats<br />
under år 1998 och indelats i klasserna dålig,<br />
acceptabel och bra. Någon större förändring<br />
av det enskilda vägnätet beskaffenhet<br />
har inte skett sedan dess. Vid kommande<br />
anläggningsförrättningar är det viktigt att göra<br />
en studie av hur antal utfarter mot Bönavägen<br />
kan reduceras.<br />
De flesta av de enskilda vägarna kommer att<br />
påverkas av grävning för vatten och avlopp.<br />
Ställningstagande enskilda vägar<br />
• Enskilda vägar och grönområden som ingår i<br />
boendemiljön ska förvaltas av de boende som<br />
gemensamhetsanläggningar för trafik och<br />
grönområden. Viss ersättning kan komma<br />
från <strong>kommun</strong>en i samband med inrättande<br />
av gemensamhetsanläggningar.<br />
• Eventuell belysning i det enskilda<br />
vägnätet bekostas av de boende i<br />
gemensamhetsanläggningar.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Genomförande
Konsekvenser<br />
Ställningstagande enskilda vägar<br />
• Enskilda vägar som påverkas under VAutbyggnaden<br />
kommer att återställas<br />
i samverkan mellan <strong>Gävle</strong> Vatten och<br />
<strong>kommun</strong>en (eller gemensamhetsanläggning<br />
om en sådan är bildad).<br />
• Kostnaden för att stänga utfarter och ordna<br />
gemensamma utfarter på södra sidan<br />
av Bönavägen bekostas av de boendes<br />
samfällighetsföreningar med bidrag från<br />
<strong>kommun</strong>en.<br />
Planens ekonomi<br />
Översiktsplanens genomförande med<br />
permanentning och omvandlingen av<br />
bebyggelsen, utbyggnaden av VA, trafikåtgärder<br />
på Bönavägen och utbyggnad av <strong>kommun</strong>al<br />
service får stora ekonomiska konsekvenser.<br />
Nedan finns en enkel uppställning av några<br />
större intäkter och utgifter för <strong>kommun</strong>en och<br />
staten.<br />
Exempel på kostnader<br />
Utbyggnad av VA-nät 170-200 milj kr<br />
Förbättrad kollektivtrafik 1,3 milj kr per år<br />
Ombyggnad av Bönavägen 45 milj kr<br />
Cykelväg till Utvalnäs 9 milj kr<br />
Cykelväg Utvalnäs-Harkskär 4 milj kr<br />
Belysning GC-vägar 3-4 milj kr<br />
Bulleråtgärder Bönavägen 5-19 milj kr<br />
Förbifart Bönan 1,2 km 15 milj kr<br />
Ny förskola 4 avd 20 milj kr<br />
Ny lågstadieskola 20-30 milj kr<br />
Detaljplaner 1-2 milj kr<br />
Exempel på intäkter<br />
Försäljning av 400 tomter 40-60 milj kr<br />
Alla kostnader och intäkter visar kostnadsläget<br />
år 2009. Kostnader för VA-nätet är uppdaterade<br />
2012. Siffrorna är mycket översiktliga.<br />
Kostnader och intäkter utreds vidare i<br />
detaljplaneskedet.<br />
70<br />
Konsekvenser<br />
Nedan beskrivs planens ekologiska, sociala<br />
och ekonomiska konsekvenser på en<br />
översiktlig nivå.<br />
Ekologiska konsekvenser<br />
Hur mark och vatten används har stor inverkan<br />
på den ekologiska hållbarheten. I ett ekologiskt<br />
hållbart samhälle värnas den biologiska<br />
mångfalden, miljömålen följs, man är resurssnål<br />
och materialanvändningen går i kretslopp. I den<br />
fysiska planeringen finns stora möjligheter att<br />
påverka utvecklingen mot ett hållbart samhälle.<br />
Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd<br />
i havet med ökad risk för översvämning av<br />
marker nära havet.<br />
Exempel: Förändring av skogsmark till bebyggd<br />
mark innebär stora ekologiska konsekvenser.<br />
Sociala konsekvenser<br />
I ett socialt hållbart samhälle har alla människor<br />
– oavsett kön, ålder, funktionshinder, sexuell,<br />
religiös eller politisk orientering, etnisk, kulturell<br />
eller socioekonomisk tillhörighet – samma<br />
möjligheter att leva och forma sin vardag. Social<br />
hållbarhet utgår från människans behov av<br />
gemenskap, delaktighet, trygghet och identitet;<br />
värden som tillsammans skapar en god livsmiljö<br />
och en hållbar samhällsutveckling.<br />
Exempel: Förändring med nya bostäder innebär<br />
konsekvenser för redan bofasta.<br />
Folkhälsoinstitutet har uppmanat länsstyrelserna<br />
att pröva att göra hälsokonsekvensbeskrivningar<br />
för att uppskatta en plans påverkan på folkhälsa,<br />
och då särskilt känsliga grupper. Länsstyrelsen<br />
och <strong>kommun</strong>en prövardetta synsätt på<br />
Översiktsplanen för Norrlandet. Vårt resultat blev<br />
att modellen är svår att använda då jämförande<br />
folkhälsodata för små befolkningsgrupper<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
inte finns, att tiden för ett genomförande av en<br />
översiktsplan är alltför lång och att modellen är<br />
så tidsödande att den inte går att genomföra för<br />
alla slags planer. Begreppet hälsokonsekvenser<br />
har inte använts i konsekvenskapitlet av dessa<br />
skäl.<br />
Ekonomiska konsekvenser<br />
Ett ekonomiskt hållbart samhälle handlar om<br />
att hushålla med mänskliga och materiella<br />
resurser under lång tid. Människorna ska kunna<br />
leva ett gott liv och ha möjlighet att försörja<br />
sig, företagen ska vara konkurrenskraftiga och<br />
både vilja och kunna utvecklas. Det offentliga<br />
samhället ska fungera och bidra med service.<br />
Ekonomisk hållbarhet innebär även att göra<br />
stora investeringar för att på sikt undvika ännu<br />
större kostander för samhället.<br />
Exempel: Utbyggnad av <strong>kommun</strong>alt vatten och<br />
avlopp innebär ekonomiska konsekvenser för<br />
redan bofasta på Norrlandet.<br />
Sammanfattning av konsekvenser<br />
Nedan följer en beskrivning av vilka konsekvenser<br />
Översiktsplanen får. För att kunna jämföra det<br />
med hur utvecklingen ser ut om planen inte<br />
genomförs beskrivs konsekvenser även för ett<br />
så kallat nollalternativ. Planalternativet med<br />
400 nya bostäder beskriver konsekvenser<br />
som tillkommer utöver konsekvenserna för ett<br />
nollalternativ.<br />
Sammanfattning av nollalternativets<br />
konsekvenser<br />
Nollalternativet visar utvecklingen på Norrlandet<br />
under en 20-årsperiod när VA-utbyggnaden<br />
genomförs. Nya bostäder tillkommer i<br />
nollalternativet främst genom att fritidshus<br />
omvandlas till permanent bosättning eller genom<br />
att tomter delas och bebyggs. Befintliga 870<br />
fastigheter ansluts till <strong>kommun</strong>alt VA-system.<br />
Idag är ca 450 av dessa permanent bebodda.<br />
Inom planperioden beräknas ca 300 fritidshus<br />
71<br />
kunna bli åretruntbostäder. Det innebär att år<br />
2030 är ca 800 hus bebodda året runt och ca 100<br />
kvarstår som fritidshus.<br />
Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300<br />
fordon/dygn till ca 4000 fordon/dygn, vilket<br />
kräver trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs<br />
Bönavägen.<br />
Detaljplaner kommer att behövas för VAutbyggnaden<br />
och för skydd av kulturmiljön.<br />
Gällande, äldre detaljplaner i området är svåra<br />
att tillämpa i bygglov och kulturmiljöfrågor.<br />
Äldre detaljplaner värnar inte om kulturmiljö,<br />
värdefull natur och friluftsliv. Det antas här att<br />
nya detaljplaner tas fram i delar av området<br />
i nollalternativet. Gällande översiktsplan är<br />
inaktuell. Kulturmiljön påverkas av nybyggnader,<br />
ombyggnader och tillbyggnader. Endast mindre<br />
naturområden tas i anspråk för ny bebyggelse.<br />
Riksintresset för kulturmiljö är inte säkerställt i<br />
gällande planer.<br />
Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och<br />
upphör när <strong>kommun</strong>alt VA byggs ut.<br />
Trafiken ökar på Bönavägen med påverkan på<br />
buller, trafiksäkerhet och framkomlighet. Fler<br />
nya bostäder ökar underlaget för kollektivtrafik.<br />
Badplatser och strandpromenader omfattas<br />
inte av gällande planer. Strandpromenaden kan<br />
delvis genomföras med stöd av några nyare<br />
detaljplaner och av gällande översiktsplan.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Konsekvenser
Konsekvenser<br />
Sammanfattning av planalternativets<br />
konsekvenser<br />
Förutom omvandling av fritidshus enligt<br />
nollalternativet ger planen utrymme för cirka<br />
400 nya bostäder. Kommunalt VA byggs ut.<br />
Trafiken på Bönavägen beräknas öka från 2300<br />
fordon/dygn till ca 6600 fordon/dygn, vilket<br />
kräver omfattande trafiksäkerhetshöjande<br />
åtgärder längs Bönavägen. År 2030 kommer<br />
cirka 1150 hus vara bebodda året runt.<br />
Miljöpåverkan från enskilda avlopp minskar och<br />
upphör när <strong>kommun</strong>alt VA byggs ut. Utbyggnaden<br />
sker under flera år och påverkar de som bor i<br />
området genom ökad trafik och ökat buller. En<br />
del grönområden bebyggs med påverkan på<br />
värdefull natur och friluftsliv, samtidigt som<br />
andra ges ett starkare skydd. Trafiken ökar på<br />
Bönavägen vilket kräver trafiksäkerhetshöjande<br />
åtgärder vilka delvis kan bekostas av ny<br />
exploatering. Fler nya bostäder ökar underlaget<br />
för kollektivtrafik med nästan en tredubbling<br />
från nuläget. Kulturmiljön skyddas i stort genom<br />
att fler nya detaljplaner tas fram men påverkas<br />
i flera fall av nybyggnader, ombyggnader och<br />
tillbyggnader. Badplatser och strandpromenader<br />
blir mer tillgängliga och får fler besökare.<br />
72<br />
Beskrivning av konsekvenser för<br />
nollalternativet<br />
Boende<br />
Ekologiska konsekvenser: Grönytor inom<br />
tomter minskar när permanentning och<br />
förtätning fortsätter.<br />
Sociala konsekvenser: VA-utbyggnad<br />
påskyndar inflyttning och permanentning.<br />
Nytt boende sker i nollalternativet framför<br />
allt genom permanentning av fritidsbostäder<br />
samt delning av tomter. Norrlandet erbjuder<br />
i nollalternativet i huvudsak endast en typ av<br />
boende; egnahemsboende med relativt höga<br />
boendekostnader. Antalet nya bostäderutanför<br />
befintliga tomter blir litet. Befintlig bebyggelse<br />
förtätas. Befolkningsökningen är för liten för<br />
att i större omfattning förbättra bättre underlag<br />
för förskola och annan service. Konsekvenser<br />
för de redan boende i området kan vara att<br />
förändringar och förtätningar i bebyggelsen går<br />
långsammare. Ökad trafik på Bönavägen leder<br />
till ökat trafikbuller för boende nära vägen.<br />
Klimatförändringar kan leda till höjt vattenstånd<br />
i havet med ökad risk för översvämningar av<br />
marker nära havet.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Detaljplaner<br />
tas troligen fram för delar av kulturmiljön<br />
och för delar av VA-utbyggnaden. Samhällets<br />
kostnader för VA-utbyggnad och investeringar<br />
i vägnätet blir högre eftersom färre ansluter till<br />
<strong>kommun</strong>ens vatten och avlopp och färre bidrar<br />
till det enskilda vägnätet.<br />
Kulturmiljö<br />
Ekologiska konsekvenser: Större bostadshus<br />
påverkar karaktären på många fritids-tomter<br />
negativt.<br />
Sociala konsekvenser: Riksintresset för<br />
kulturmiljön samt övriga kulturmiljövärden blir<br />
svårare att säkerställa i nollalternativet då färre<br />
nya detaljplaner upprättas. Omvandling av äldre<br />
fritidshus till permanentboende kan innebära<br />
negativ påverkan på kulturmiljön. Flera av<br />
kulturmiljöerna har också stora värden som är<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar,<br />
trädgårdar och parker. Norrlandets kulturmiljöer<br />
bidrar till att stärka områdets identitet och att<br />
öka kunskaperna om <strong>Gävle</strong>s och Norrlandets<br />
historia. Dessa värden har bara begränsat skydd.<br />
Inga större bostadsexploateringar genomförs<br />
och Engesbergsområdet bevaras till stora delar,<br />
detta påverkar riksintresset positivt.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets<br />
kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder<br />
turism och service i området. Bevarande av<br />
äldre byggnader och miljöer skapar på sikt<br />
positiva fastighetsvärden i området. Utan ett<br />
mer omfattande skydd av kulturmiljön är denna<br />
utveckling mer osäker.<br />
Naturmiljö<br />
Ekologiska konsekvenser: Grönstrukturen<br />
på tomtmark har inget starkt skydd i gällande<br />
planer och kan därför komma att påverkas av en<br />
förtätning av bebyggelsen inom befintliga tomter.<br />
Grönområden norr om Bönavägen kommer<br />
dock att lämnas opåverkade i nollalternativet.<br />
Naturreservat bildas enligt Strategi för<br />
bildande av naturreservat i <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Nya naturreservat gynnar den biologiska<br />
mångfalden. Befintlig skogsmark fortsätter<br />
att utvecklas. Normalt skogsbruk kommer att<br />
bedrivas i området.<br />
Sociala konsekvenser: Boende på Norrlandet<br />
kan fortsätta att utnyttja området norr om<br />
Bönavägen som strövområden i samma<br />
utsträckning som tidigare.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Skogsbruket<br />
kommer ej att påverkas förutom inom nya<br />
naturreservat.<br />
Fritid och rekreation<br />
Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad<br />
påverkan på naturmiljön jämfört med dagens<br />
friluftsliv.<br />
Sociala konsekvenser: Nollalternativet innebär<br />
utbyggnad av befintlig strandpromenad på<br />
vissa sträckor. Naturreservaten Gråberget och<br />
Tångberget bildas. En utökning av cykelvägnätet<br />
73<br />
är osäker. Ökad tillgänglighet till strand och<br />
strövområden för allmänheten uteblir delvis.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Friluftsliv och<br />
rekreation kan fortsätta att bedrivas i dagens<br />
omfattning.<br />
Service, verksamheter och turism<br />
Ekologiska konsekvenser: Ingen ökad<br />
påverkan på naturmiljön jämfört med dagens<br />
förhållanden.<br />
Sociala konsekvenser: Det finns endast<br />
möjlighet för en mindre utveckling av service,<br />
verksamheter och turism. De boende på<br />
Norrlandet kan uppfatta det som positivt att<br />
besökstrycket på Norrlandet inte ökar.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Nollalternativet<br />
innebär liten ökning av underlag för service och<br />
verksamheter. Turismen kan fortsätta i samma<br />
omfattning som i dag. Det finns bara möjlighet för<br />
en mindre utveckling av näringsverksamheten<br />
inom service, verksamheter och turism.<br />
Kommunikationer<br />
Ekologiska konsekvenser: Ökad biltrafik<br />
och därmed försämrad miljö. Orörd mark<br />
kommer inte att tas i anspråk för nya vägar.<br />
Sociala konsekvenser: En ökning av trafiken<br />
på Bönavägen kommer att ske genom ökad<br />
permanentning av fritidshus. Förbättringar av<br />
trafiksäkerheten längs Bönavägen behövs för<br />
att nå god standard. Nollalternativet innebär en<br />
viss ökning av befolkningsunderlaget, men är<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Konsekvenser
Konsekvenser<br />
inte tillräckligt för en mer omfattande ökning<br />
av busstrafiken. Befolkningsunderlaget räcker<br />
inte för fler turer med bussen. En ökning av<br />
trafikbuller kommer att ske som mest påverkar<br />
befintliga bostäder. Boende på Norrlandet kan<br />
innebära beroende av flera bilar per hushåll<br />
vilket kan innebära att boende Norrlandet inte<br />
blir nåbart för alla.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Boende på<br />
Norrlandet kan innebära två bilar per hushåll<br />
vilket blir ett dyrt boende. Även om inga nya<br />
bostäder byggs på Norrlandet så måste utfarter<br />
mot Bönavägen åtgärdas, gångpassager måste<br />
göras trafiksäkra och gång- och cykelvägen bör<br />
förses med belysning.<br />
Teknisk försörjning<br />
Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp<br />
ersätts med ett <strong>kommun</strong>alt ledningsnät minskar<br />
miljöbelastningen i hela området. Naturmark i<br />
och intill ledningsstråken påverkas negativt.<br />
Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet<br />
kommer att anslutas till <strong>kommun</strong>alt vatten<br />
och avlopp. Delar av utbyggnaden behöver<br />
detaljplaneras. Utbyggnaden sker under flera år<br />
och under den tiden påverkas boende av ökad<br />
trafik och ökat buller. Risker för miljö och hälsa<br />
minskar när enskilda VA-anläggningar avvecklas.<br />
Tekniska försörjningssystem bidrar till ett<br />
praktiskt, hållbart och bekvämt boende.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Ökade kostnader<br />
för hushållen vid anslutning till <strong>kommun</strong>alt<br />
VA-system kompenseras av driftsäkerhet och<br />
bekvämlighet i det <strong>kommun</strong>ala VA-nätet och ökat<br />
värde för fastigheterna.<br />
74<br />
Beskrivning av konsekvenser för<br />
planalternativet<br />
Boende<br />
Ekologiska konsekvenser: Naturmark tas i<br />
anspråk för nya bostäder och arealen naturmark<br />
minskar.<br />
Sociala konsekvenser: Planläggning och VAutbyggnad<br />
påskyndar också inflyttning och<br />
permanentning.<br />
Nya bostäder ökar möjligheten att bo kvar eller<br />
få en ny bostad i området. Planalternativet<br />
förbättrar underlaget för kollektivtrafik, förskola<br />
och annan service. Ökad integration kan i någon<br />
mån främjas av varierade bostadstyper och<br />
upplåtelseformer. Förändringar och förtätningar<br />
i bebyggelsen går fortare. Detta kan av de redan<br />
boende i området uppfattas som negativa<br />
konsekvenser. Klimatförändringar kan leda<br />
till höjt vattenstånd i havet med ökad risk för<br />
översvämningar av marker nära havet.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Nya bostäder<br />
bidrar till kostnaderna för VA-nätet och<br />
investeringarna i vägnätet i större utsträckning<br />
än i nollalternativet. Avkastningen från<br />
<strong>kommun</strong>ens skogsbruksareal minskar när<br />
arealen minskar. Nya exploateringar kan delvis<br />
bekosta trafiksäkerhetshöjande åtgärder längs<br />
Bönavägen.<br />
Kulturmiljö<br />
Ekologiska konsekvenser: Flera av de utpekade<br />
kulturmiljöerna har också stora värden som är<br />
kopplade till kulturlandskapet och till gistvallar,<br />
trädgårdar och parker. Planalternativet<br />
ökar möjligheterna att bevara dessa miljöer.<br />
Förändringen av fritidshusens tomter med<br />
skogskaraktär till villatomter är negativ.<br />
Sociala konsekvenser: Översiktsplanen pekar<br />
ut områden med värdefull kulturmiljö som ska<br />
bevaras och föreslår vilka områden som ska<br />
detaljplaneläggas. Riksintresset för kulturmiljö<br />
säkerställs till stor del. Planförslaget medger<br />
kompletteringsbebyggelse och omvandling<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
av äldre fritidshus vilket kan innebära<br />
negativ påverkan på kulturmiljön. Att bevara<br />
Norrlandets kulturmiljöer bidrar till att stärka<br />
områdets identitet och till att öka kunskaperna<br />
om <strong>Gävle</strong>s och Norrlandets historia.<br />
Planalternativet medverkar till bevarandet av<br />
bebyggelse, trädgårdar och parker vilket också<br />
stärker Norrlandets värde som besöksmål och<br />
strövområde. Engesbergsområdet bevaras till<br />
stora delar, detta påverkar riksintresset positivt.<br />
Detaljplaner skapar skydd för kulturmiljön.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Norrlandets<br />
kulturmiljöer är en viktig resurs som stöder<br />
turism och service i området. Bevarade äldre<br />
byggnader och miljöer kommer på sikt att skapa<br />
positiva fastighetsvärden i området.<br />
Naturmiljö<br />
Ekologiska konsekvenser: Nya större<br />
bostadsområden ändrar skogsmark till<br />
tomtmark, vägar och parkeringar. Arealen<br />
naturmark minskar. Planalternativet pekar ut<br />
och föreslår skydd av värdefulla grönområden<br />
för naturvård och friluftsliv på Norrlandet. Detta<br />
kan ske genom detaljplanering och bildande av<br />
naturreservat.<br />
Utpekade värdefulla grönområden som undantas<br />
från bebyggelse kan bevaras långsiktigt. Detta<br />
bidrar till ökad eller bevarad biologisk mångfald.<br />
Vissa grönområden tas dock i anspråk för<br />
bebyggelse, vägar eller ledningsdragningar. Detta<br />
bidrar till minskad biologisk mångfald. Med<br />
strandpromenad och andra rekreationsstråk<br />
kommer allmänhetens tillgång till värdefulla<br />
stränder och naturområden att öka.<br />
Sociala konsekvenser: Skogsområden som<br />
finns idag omvandlas till tomter och går inte att<br />
använda för de boendes rekreation som tidigare.<br />
Bevarandet av natur och rekreationsområden<br />
är värdefullt och har stor betydelse för boende<br />
och besökare. Strandpromenaden kommer att<br />
passera genom strandområden som tidigare<br />
upplevts som privata.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Att bevara<br />
och utveckla grönområden innebär att<br />
75<br />
exploateringsintressen får stå tillbaka på vissa<br />
platser. Kommunens skogsbruk kan komma att<br />
påverkas av minskade intäkter när ett mer natur-<br />
och rekreationsanpassat skogsbruk ska bedrivas<br />
i området. Att få bo eller vistas nära natur och<br />
stränder är kvaliteter som efterfrågas av många<br />
och som kommer att bidra till Norrlandets<br />
attraktivitet som bostadsområde och som<br />
besöksmål.<br />
Fritid och rekreation<br />
Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö<br />
tas i anspråk när strandpromenad, stigar och<br />
rastplatser anläggs. Muddringar, grävningar och<br />
utfyllnader påverkar växt- och djurliv i havet.<br />
Arealen naturmark minskar.<br />
Sociala konsekvenser: Planen skapar<br />
möjligheter för aktiviteter längs den nya<br />
strandpromenaden med bad och friluftsliv, i nya<br />
naturreservat på bl.a. Gråberget och Tångberget<br />
och längs de föreslagna cykelvägarna. Nya<br />
småbåtshamnar eller utökade befintliga hamnar<br />
innebär att fler får tillgång till båtplats.<br />
Strandpromenaden bidrar till ökad tillgänglighet<br />
till stränderna, medan nya småbåtshamnar i<br />
viss mån påverkar tillgängligheten negativt.<br />
Satsningar på nya besöksmål och strövområden<br />
bidrar till förbättrad folkhälsa för boende och<br />
besökare på Norrlandet. Strandpromenaden<br />
kommer att passera genom strandområden<br />
som tidigare upplevts som privata. Boende på<br />
Norrlandet kan inte i samma utsträckning som<br />
tidigare utnyttja området norr om Bönavägen<br />
som strövområden. Bosatta på Norrlandet kan<br />
uppfatta detta som negativ påverkan på deras<br />
närområde.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Satsningar på<br />
befintliga och nya besöksmål bidrar till ökad<br />
attraktivitet för <strong>Gävle</strong> som friluftsstad. Nya<br />
och utökade hamnar för småbåtar kommer till<br />
största delen att komma till stånd genom privata<br />
initiativ.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Konsekvenser
Konsekvenser<br />
Service, verksamheter och turism<br />
Ekologiska konsekvenser: Viss naturmiljö och<br />
strandområde tas i anspråk för serviceområden.<br />
Sociala konsekvenser: När Norrlandet stärks<br />
som stadsdel och som besöksmål ökar underlaget<br />
för service. De boende kan få tillgång till viss<br />
service utan att resa in till <strong>Gävle</strong>. De boende på<br />
Norrlandet kan uppfatta ett ökat besökstryck<br />
som en störning. Ekonomiska konsekvenser:<br />
En ökning av befolkningen i området ger ökade<br />
möjligheter för service, verksamheter och<br />
turism. Lokala turistföretag och servicenäringar<br />
kan få ett bättre ekonomiskt underlag.<br />
Kommunikationer<br />
Ekologiska konsekvenser: Ökad trafik på<br />
Bönavägen innebär ökade barriäreffekter för<br />
djur och människor. Samtidigt ökar bilberoendet<br />
och därmed miljöpåverkan.<br />
Sociala konsekvenser: En utbyggnad enligt<br />
planalternativet innebär att trafiken på<br />
Bönavägen beräknas öka från 2300 fordon/<br />
dygn till 6600 fordon/dygn, vilket kräver<br />
trafiksäkerhetshöjande åtgärder för att nå god<br />
standard. Ökade bullernivåer, framför allt för<br />
befintlig bebyggelse, innebär att bullerskydd av<br />
olika slag kommer att behövas. Nya bullerskärmar<br />
på vissa sträckor längs Bönavägen kommer att<br />
innebära tystare miljöer bakom skärmarna och<br />
mindre mängder föroreningar från trafiken än<br />
utan skärmar.<br />
Trafiken ökar men upprustning av Bönavägen<br />
kan delvis ge ökad trafiksäkerhet genom sänkt<br />
hastighet, säkra passager och förbättringar av<br />
befintliga utfarter. Busshållplatserna blir säkrare<br />
för på- och avstigande. Vid ökad turtäthet för<br />
bussen och utbyggnad av gång- och cykelvägnätet<br />
ökar tillgängligheten, i synnerhet för barn,<br />
ungdomar och alla som inte har körkort eller<br />
tillgång till bil. Förbättrat gång- och cykelvägnät<br />
leder också till ökad folkhälsa och trygghet i<br />
trafiken. Samtidigt ökar trafiken på Bönavägen,<br />
vilket ger ökade barriäreffekter särskilt för<br />
barn och ungdomar. Utbyggnadstakten av nya<br />
bostäder bestämmer takten på förbättringar<br />
76<br />
av Bönavägen. Redan bosatta i området kan<br />
uppfatta den ökade trafiken som negativt för<br />
boendemiljön.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Mer bebyggelse<br />
och mer trafik samt sänkt hastighet längs<br />
Bönavägen innebär längre restid. Förbättrad<br />
trafiksäkerhet och kollektivtrafik leder till färre<br />
olyckor och minskat bilberoende och därmed<br />
lägre kostnader för samhället och den enskilde.<br />
Enskilda vägar får ökad åretruntanvändning<br />
med högre standard och med högre kostnad för<br />
de boende.<br />
Teknisk försörjning<br />
Ekologiska konsekvenser: När enskilda avlopp<br />
ersätts med ett <strong>kommun</strong>alt ledningsnät minskar<br />
miljöbelastningen i hela området. Den biologiska<br />
mångfalden i och intill ledningsstråken påverkas<br />
negativt.<br />
Sociala konsekvenser: Hela Norrlandet ansluts<br />
till <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp, vilket innebär<br />
snabbare omvandling av fritidsbebyggelsen och<br />
utbyggnad av nya bostäder. Utbyggnaden sker<br />
under flera år och påverkar området med ökad<br />
trafik och buller. Ingen vindkraftutbyggnad<br />
föreslås på Norrlandet. Risker för miljö och<br />
hälsa minskar när enskilda VA-anläggningar<br />
avvecklas. God kvalitet på dricksvatten året<br />
runt för alla anslutna kan erbjudas. Tekniska<br />
försörjningssystem bidrar till ett praktiskt,<br />
hållbart och bekvämt boende.<br />
Ekonomiska konsekvenser: Kostnaderna för<br />
hushållen vid anslutningen till <strong>kommun</strong>alt VA-nät<br />
kompenseras av driftsäkerhet och bekvämlighet<br />
i det <strong>kommun</strong>ala VA-nätet och i de flesta fall ett<br />
ökat värde för fastigheterna.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Konsekvenser för Miljömålen<br />
De svenska miljömålen fastställdes av riksdagen<br />
under 1999. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong>s lokala miljömål<br />
behandlades av <strong>kommun</strong>fullmäktige år 2005.<br />
Nollalternativet<br />
Frisk luft och begränsad klimatpåverkan:<br />
Halterna av luftföroreningar kommer inte att<br />
överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet<br />
kommer att vara relativt glest bebyggt med stora<br />
avstånd till arbete, skola och service.<br />
Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på<br />
grundvattnet minskas genom VA-utbyggnaden.<br />
Levande sjöar och vattendrag, myllrande<br />
våtmarker: Strändernas värden för natur och<br />
friluftsliv skyddas inte med säkerhet mot ny<br />
bebyggelse. Områden med salamandrar och<br />
andra arter i sjöar och våtmarker sparas.<br />
Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
samt Ingen övergödning: Minskad belastning<br />
av näringsämnen i havet när enskilda avlopp<br />
ersätts av ett <strong>kommun</strong>alt VA-nät.<br />
Bara naturlig försurning: Underlaget för<br />
utbyggnad av närvärme/ fjärrvärme är för litet.<br />
Enskild uppvärmning med ved och olja kan<br />
påverka miljömålet negativt.<br />
Levande skogar: Skogen norr om Bönavägen<br />
undantas från bebyggelse. Värdefull natur<br />
skyddas genom bildande av naturreservat.<br />
Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska<br />
värden i det tidigare odlingslandskapet har inget<br />
tydligt skydd i Nollalternativet.<br />
God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer<br />
kan inte med säkerhet skyddas, men ingen större<br />
förtätning kan ske inom riksintresseområdet för<br />
kulturminnevård. Nollalternativet innebär inget<br />
ökat underlag för förbättrad kollektivtrafik.<br />
Gång- och cykelvägnätet utökas ej. Värdefull<br />
natur och grönstruktur sparas norr om<br />
Bönavägen. Ingen sammnahängande utbyggnad<br />
av strandpromenaden sker.<br />
Giftfri miljö: Ingen förbättring av<br />
dagvattenhanteringen sker.<br />
Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt:<br />
Nollalternativet kan inte påverka målet.<br />
77<br />
Planalternativet<br />
Frisk luft och begränsad klimatpåverkan:<br />
Halterna av luftföroreningar kommer inte att<br />
överskrida fastställda risknivåer. Norrlandet<br />
kommer att vara relativt glest bebyggt med stora<br />
avstånd till arbete, skola och service. Kommunens<br />
miljömål om begränsad ökning av biltrafiken kan<br />
därför bli svårt att nå på Norrlandet. Kommunens<br />
miljömål om fler bussresor kan troligen nås om<br />
området får en väl utbyggd kollektivtrafik.<br />
Grundvatten av god kvalitet: Påverkan på<br />
grundvattnet minskar när <strong>kommun</strong>ens VA-nät<br />
byggs ut.<br />
Levande sjöar och vattendrag, myllrande<br />
våtmarker: Strändernas värden för natur och<br />
friluftsliv värnas mot ny bebyggelse. Områden<br />
med salamandrar och andra arter i sjöar och<br />
våtmarker undantas från bebyggelse.<br />
Hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
samt Ingen övergödning: Minskad belastning<br />
av näringsämnen i havet när enskilda avlopp<br />
ersätts av ett <strong>kommun</strong>alt VA-nät. Turismen kan<br />
utvecklas med hänsyn till miljö, kulturmiljö och<br />
biologisk mångfald.<br />
Bara naturlig försurning: Utbyggnad av<br />
närvärme eller fjärrvärme kan påverka<br />
miljömålet positivt.<br />
Levande skogar: Värdefull natur skyddas och<br />
undantas från bebyggelse. Skog tas i anspråk<br />
för bebyggelse norr om Bönavägen. Arealen<br />
skogsmark minskar.<br />
Ett rikt odlingslandskap: Kulturhistoriska<br />
värden i det tidigare odlingslandskapet kan<br />
bevaras.<br />
God bebyggd miljö: Värdefulla kulturmiljöer<br />
skyddas, men viss förtätning tillåts inom<br />
området med riksintresse för kulturmiljö. Med<br />
utbyggd kollektivtrafik kan omfattningen av<br />
biltrafiken begränsas. Säker gång- och cykeltrafik<br />
kan uppnås med ett utbyggt GC-nät. Planen<br />
anger ett respektavstånd till trafikbuller från<br />
Bönavägen. Redan bullerpåverkade fastigheter<br />
behöver bullerskydd. Inga nya bostäder föreslås<br />
inom skyddszon för översvämning. Användning<br />
av energi kan ske på ett effektivt sätt om lokala<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Konsekvenser
Konsekvenser<br />
närvärmeanläggningar kan byggas. Värdefull<br />
natur och grönstruktur sparas. Stora tomter<br />
bidrar till sparad natur på kvartersmark. Ny<br />
strandpromenad ger ökad tillgång till stränderna.<br />
Giftfri miljö: Dagvattenhanteringen på<br />
Norrlandet innebär att dagvatten tas omhand på<br />
tomt- och kvartersmark och inte tillför naturen<br />
metaller och oljeföroreningar.<br />
Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt:<br />
Översiktsplan Norrlandet kan inte påverka<br />
målet.<br />
78<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Fakta<br />
Ordlista<br />
Planering och byggande<br />
Bygganmälan Efter bygglov följer ofta en bygganmälan<br />
som behandlar byggnadens tekniska egenskaper.<br />
Bygglov Skriftligt tillstånd från <strong>kommun</strong>en att genomföra<br />
en byggnadsåtgärd som enligt Plan- och bygglagen, PBL,<br />
kräver lov. Ett bygglov ska följa detaljplanen.<br />
Dialogmöte En mötesform där tjänstemän och politiker<br />
träffar de boende för att diskutera den framtida utvecklingen.<br />
Ekonomibyggnader/komplementbyggnader Fristående<br />
uthus, garage, lagringslokal och andra mindre byggnader.<br />
Grupphusvilla Villor som liknar varandra och som byggs<br />
på mindre tomter i en samlad grupp av en exploatör. Jämför<br />
med styckebyggda villor som byggs av olika ägare.<br />
Hållbar utveckling/hållbarhet Utveckling där man<br />
tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande<br />
generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Ofta<br />
pratas om ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.<br />
Riksintresse Ett riksintresse har till syfte att skydda<br />
områden som är viktiga ur en nationell synvinkel.<br />
Verksamhetsområde för vatten och avlopp (VA-område)<br />
Område inom vilket det finns <strong>kommun</strong>alt vatten och avlopp.<br />
Medför skyldigheter för bostäder inom området att ansluta<br />
till <strong>kommun</strong>ens nät.<br />
Översiktsplan (ÖP) Plan som visar den översiktliga markoch<br />
vattenanvändningen inom en <strong>kommun</strong>. Översiktsplanen<br />
är i regel utgångspunkt för detaljplaneringen inom<br />
<strong>kommun</strong>en, men den är inte juridiskt bindande.<br />
Lagar och allmänna råd<br />
Boverkets ändringsråd (BÄR) Vid ombyggnation, gäller<br />
Boverkets ”Allmänna råd om ändring av byggnad” (BÄR).<br />
Råden belyser innebörden av kravet på varsamhet vid<br />
ändring av en byggnad.<br />
Kulturminneslagen (KML 1988:950) Lag om<br />
kulturminnen m.m. reglerar fasta fornlämningar, fornfynd,<br />
kyrkliga kulturminnen liksom vissa kulturföremål och<br />
värdefulla byggnader. Länsstyrelsen är myndighetsutövare.<br />
Miljöbalken (MB) Lagsamling som trädde i kraft 1999 och<br />
ersatte femton tidigare lagar, däribland naturresurslagen.<br />
Den bestämmer bl.a. tillämpningsområde, övergripande<br />
regler och bestämmelser, regler för miljö- och naturvård,<br />
olika former av verksamheter samt hur prövning av olika<br />
ärenden och tillstånd ska gå till.<br />
Plan- och Bygglagen (PBL 2010:900) Reglerar<br />
planläggning av mark, vatten och byggande. PBL innehåller<br />
bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner,<br />
bygglov och bygganmälan.<br />
79<br />
Kulturmiljö<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Ordlista<br />
Värdefull bebyggelse Inom ett bebyggelseområde finns<br />
värden som är särskilt betydelsefulla att bevara och skydda.<br />
Byggnadsminne Det starkaste skyddet en byggnad<br />
eller anläggning i Sverige kan ha. Beslut meddelas av<br />
Länsstyrelsen i respektive län.<br />
Fornlämning Lämningar efter människors verksamhet<br />
som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är<br />
varaktigt övergivna.<br />
Kulturmiljö Med kulturmiljö avses i allmänhet den miljö<br />
som formats av människan.<br />
Miljö<br />
Dagvatten Regn- och smältvatten från t.ex. tak, gator och<br />
parkeringar.<br />
Deponi Plats för långsiktig lagring av miljöstörande<br />
material. Kräver ofta långsiktiga kontrollprogram.<br />
Gränsvärden Värden för miljöfaktorer i miljölagstiftning<br />
som inte får överskridas, t.ex. luftföroreningar och buller.<br />
Infiltration Då ett jordlager eller en konstgjord bädd av t<br />
ex sand och grus renar förorenat vatten i marken innan det<br />
når grundvattnet.<br />
Maximal/ekvivalent ljudnivå Buller med riktvärden som<br />
inte får överskridas vid planering och byggnation. Ljud mäts<br />
i dB(A). Maximal ljudnivå är det högsta nivå på buller som<br />
kan accepteras under en viss tidsperiod. Ekvivalent ljudnivå<br />
är en genomsnittlig ljudnivå.<br />
Miljöbedömning Granskning av ett projekt, program eller<br />
plan för att bedöma om det kommer att orsaka betydande<br />
miljöpåverkan.<br />
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) En MKB används för<br />
att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad<br />
verksamhet kan medföra. Miljökonsekvensbeskrivning<br />
krävs för alla verksamheter som påverkar miljön.<br />
Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten<br />
på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, utfärdade av<br />
regeringen efter beslut inom EU, för att skydda hälsa eller<br />
miljö. Miljökvalitetsnormer anger bl a förorenings- och<br />
störningsnivåer som inte får över- eller underskridas.<br />
Miljömål som är aktuella i denna utredning<br />
- begränsad klimatpåverkan<br />
- frisk luft<br />
- bara naturlig försurning<br />
- giftfri miljö<br />
- ingen övergödning<br />
- grundvatten av god kvalitet<br />
- hav i balans samt levande kust och skärgård<br />
- myllrande våtmarker<br />
- levande skogar<br />
- ett rikt odlingslandskap<br />
- god bebyggd miljö<br />
- ett rikt växt- och djurliv
Ordlista<br />
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom<br />
16 områden. Miljökvalitetsmålen syftar till att främja<br />
människors hälsa, värna den biologiska mångfalden<br />
och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de<br />
kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemens långsiktiga<br />
produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning<br />
med naturresurserna. <strong>Gävle</strong> <strong>kommun</strong> följer upp genom<br />
årliga miljöbokslut.<br />
pH Ett kemiskt mått på surhet i vatten. Neutralt pH är 7 på<br />
skalan.<br />
Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) Giftig<br />
petroleumprodukt.<br />
Recipient En sjö, ett vattendrag eller kustvatten i havet som<br />
tar emot smutsigt vatten från en verksamhet.<br />
Spillvatten (ofta benämnt avloppsvatten) Beteckningen på<br />
vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och<br />
processer i industrin.<br />
Tysta områden Områden som vid beräkningar i en<br />
ljudutbredningsmodell är lite eller mycket lite utsatta för<br />
buller. Naturvårdsverket har indelat sådana områden i olika<br />
ljudklasser beroende på storleken av bullerpåverkan.<br />
Fastighetsbildning mm<br />
Anläggningslagen (AL) – lag som innehåller bestämmelser<br />
om samverkan i olika former mellan fastigheter, t.ex<br />
bildande av gemensamhetsanläggningar.<br />
Fastighet Ett eller flera områden på marken. Till<br />
en fastighet kan höra byggnader, skog, vatten mm.<br />
Fastighetsbildningslagen (FBL) – lag som innehåller<br />
bestämmelser om bildande och förändring av fastigheter,<br />
t.ex. avstyckning, fastighetsreglering och sammanläggning.<br />
Lantmäteriförrättning Arbeten som utförs när fastigheter<br />
eller rättigheter till fastigheter ska bildas, ändras eller<br />
samverka om gemensamma behov.<br />
Ledningsrätt Ger ett ledningsdragande företag rätt att dra<br />
fram vissa typer av ledningar över annans fastighet.<br />
Samfällighetsförening Förening som förvaltar en<br />
gemensamhetsanläggning eller marksamfällighet.<br />
Vägföreningar och vägsamfälligheter är begrepp<br />
som har upphört att gälla. numera bildas istället<br />
gemensamhetsanläggningar som förvaltas av en<br />
samfällighetsförening för vägar som är gemensamma för<br />
flera fastigheter.<br />
Tomt – det äldre fastighetsrättsliga begreppet tomt innebar<br />
en fastighet som bildats genom stadsplan och tomtindelning<br />
i städernas centrala delar. Begreppet tomt finns fortfarande<br />
kvar i plan- och bygglagen och avser då i första hand mark i<br />
direkt anslutning till byggnader.<br />
80<br />
Grönstruktur<br />
Aktivt skydd Långsiktigt säkerställande/bevarande av<br />
grönområde genom formellt, lagligt skydd, exempelvis<br />
genom naturreservatsbildning.<br />
Biotop/biotopskydd Biotop är en typ av omgivning, med<br />
naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör<br />
hemma. Ett mark- eller vattenområde på max. 5 ha som<br />
utgör livsmiljö för hotade eller särskilt skyddsvärda växteller<br />
djurarter kan enligt Miljöbalken 7 kap förklaras som<br />
biotopskyddsområde.<br />
Grönkil Sammanhängande grönområde som löper in mot<br />
staden från omgivningarna utanför. Fungerar bl. a. som<br />
spridningsväg för växter och djur från det omgivande<br />
landskapet och bidrar till att ventilera staden med frisk luft.<br />
Grönstruktur Ett samlande begrepp för alla gröna områden<br />
i staden: parker, skogar, ängar och rekreationsområden.<br />
Natura 2000 Värdefulla naturområden. Syftet är att<br />
värna om naturtyper och arter som EU-länderna har<br />
kommit överens om är av gemensamt intresse. Väljs ut<br />
av länsstyrelserna och Naturvårdsverket och beslutas av<br />
regeringen.<br />
Naturreservat Mark- eller vattenområde som, med stöd<br />
av Miljöbalken 7 kap, skyddas efter beslut av länsstyrelsen<br />
eller <strong>kommun</strong>en i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda<br />
och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av<br />
områden för friluftslivet.<br />
Nyckelbiotop En nyckelbiotop är ett skogsområde som från<br />
en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll,<br />
historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för<br />
skogens flora och fauna. Där kan finnasrödlistade arter.<br />
Rödlistad art Art vars framtida överlevnad inte är säker.<br />
Bedömningen görs med hjälp av ett antal kriterier om den<br />
svenska populationens storlek och utbredning.<br />
Strandskydd Strandskyddet regleras i Miljöbalken 7<br />
kap och omfattar land- och vattenområdet intill 100 -<br />
300 m från strandlinjen vid medelvattenföring. Inom<br />
strandskyddsområde är det förbjudet att uppföra nya<br />
byggnader eller att vidta andra åtgärder som hindrar<br />
eller avhåller allmänheten från att beträda området<br />
eller som väsentligt skadar växt- och djurlivet. Syftet<br />
med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för<br />
allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på<br />
land och i vatten för djur- och växtlivet.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26
Trafik<br />
Blandtrafik Olika trafikslag blandade på samma yta, tex.<br />
Bilar och cyklar på samma gata.<br />
Farligt gods Ämnen som kan innebära risk för hälsa,<br />
säkerhet, egendom eller miljön då det transporteras eller<br />
används.<br />
Gång- och cykelväg (GC-väg) Väg avsedd för gående och<br />
cyklister och om inget annat anges även mopeder.<br />
Huvudvägnät Nät av större vägar som binder samman<br />
stadens olika delar.<br />
Lokalgata/Lokalväg Väg som företrädesvis betjänar<br />
intilliggande fastigheter.<br />
Trafikstrategin Dokument som visar riktningen på<br />
<strong>kommun</strong>ens arbete med trafiken.<br />
81<br />
Vatten och Avlopp<br />
BDT-vatten Avloppsvatten som bara kommer från Bad,<br />
Disk och Tvätt (BDT). Brukar även kallas gråvatten.<br />
Vattentäkt Med vattentäkt avses bortledande av yt- eller<br />
grundvatten för t ex vattenförsörjning (MB 11 :5)<br />
Avloppsvatten Med avloppsvatten avses t ex Spillvatten<br />
eller annan flytande orenlighet eller Dagvatten som avleds<br />
för avvattning av mark.<br />
Dricksvatten Vatten som är avsett för dryck, matlagning<br />
eller beredning av livsmedel.<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26<br />
Ordlista
Arbetsgrupp för<br />
Översiktsplan Norrlandet under 2011-2012<br />
Sten Hammar Planförfattare<br />
Henry Grew GIS och layout<br />
Lena Boox Kulturmiljö<br />
Maria Lind Naturvård<br />
Maria Höjer Miljö- o hälsofrågor<br />
Kjell Blomberg Lantmäteri<br />
Anders Blomgren Mark och exploatering<br />
Marie Wallström Trafik<br />
Lena Blad Gästrike Vatten<br />
82<br />
Översiktsplan Norrlandet Antagen av Kommunfullmäktige 2012-03-26