Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...

PM, Malin Dahlström
Kalksten, företag och Gotland
uppköp av företag ökade. En av uppgifterna för avhandlingen kommer att vara att klarlägga ägarstrukturerna
och samarbetena mellan företagen.
En av kunskapsluckorna som projektet ska fylla handlar om att se motiven och mekanismerna bakom
kartellerna. Inom den ekonomiska forskningen är den perfekta marknaden med fullständig konkurrens
utgångspunkten, trots att den perfekta marknaden inte existerar. På alla marknader finns olika typer av
regleringar. Regleringarna kan komma från staten eller från aktörerna på marknaden. Synen på olika typer av
regleringar varierar mellan kulturer, ekonomier och över tid. Karteller har i anslutning till den ekonomiska
teorin behandlats som negativt för utvecklingen. En del av undersökningen kommer att diskutera
kartellernas betydelse för utvecklingen. Det är inte möjligt att säga hur kalkstensmarknaden sett ut utan
karteller, men frågan kommer att föras upp till diskussion. Fortfarande regleras marknaden genom såväl
statliga som privata beslut. Det är därför intressant att se hur företag och samhälle påverkas av regleringar.
3. Avhandlingens syfte och frågeställningar
Syfte/effektmål
Syftet med avhandlingen är att undersöka samarbetsformerna och utvecklingen i en bransch,
kalkstensindustrin från dess industriella genombrott runt 1890 fram till en monopolistisk situation, då
företagen köps upp av ett företag, Euroc/Cementa. Vidare ämnar avhandlingen diskutera hur företag som är
med i karteller formas och förändras av kartellerna, liksom hur produkt- och prisutveckling går till inom
karteller.
Arbetsfrågor:
- Hur såg utvecklingen ut inom kalkstensindustrin på norra Gotland mellan 1890 och 1975?
- Hur fungerade kartellerna inom kalkstenindustrin?
- Hur såg ägarförhållandena ut inom branschen?
4. Teoretisk utgångspunkt
Jeffrey Fear diskuterar karteller och branschsamarbete. Han menar att fokus har varit allt för mycket på de
negativa effekterna av karteller och att de karteller som studerats till största del är de som misslyckats. Fear
hävdar att i den globala historien om stora företag fram till 1980 måste karteller tas med. Fear menar att
karteller påverkade den tekniska utvecklingen, företagsstrategier och organisationsförändringar. Karteller
kan inte ses som destruktiva rakt av utan har haft varierande syften och utfall. Fear menar att karteller inte
nödvändigtvis är motsatser till liberalisering och konkurrens, utan kan vara variationer av de samma.
Karteller har skapat ekonomisk historia och buisness history sedan slutet av 1800-talet, menar han. Att
endast se karteller som komplotter/konspirationer är ett orättvist synsätt mot karteller. I papret Cartels and
Competition: Neither Markets nor Hierarchies (2006) lyfter Fear upp olika sorters karteller och samarbeten. I
figur tre finns en modell som Fear lånat och översatt Korndörfer och Feldenkirchen, vidare refererar jag dock
till den som: Fears modell. Samarbetsformerna återfinns på marknader som i olika grad kontrolleras av
aktörerna på marknaden. Det finns olika motiv för att gå in i en kartell och alla karteller syftade inte heller till
att skapa en monopol/oligopol-situation. Horisontella karteller sattes upp för att kontrollera
produktutbudet, medan långverkande kontrakt med leverantörer, återförsäljare, underentreprenörer och
företagsgrupper, enligt Fear inte kan anses vara karteller. De ska istället ses som nätverk, strategiska
11