Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...

More documents

Recommendations

Info

PM, Malin Dahlström Kalksten, företag och Gotland Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar, rationalisering och samverkan i en bransch. 1890-1975. Karteller och samarbeten mellan företag var ett viktigt inslag inom industrin. I avhandlingen kommer samarbeten och karteller inom en bransch och en region att undersökas. Avhandlingen kommer att tala om hur sådana företagssamarbeten fungerade och hur de ledde utvecklingen framåt. Kalkstensindustrin har under lång tid varit koncentrerad till norra Gotland och på Gotland som den tunga svenska kalkstens- och cementindustri finns idag. Avhandlingen kommer att visa hur karteller och samarbeten i en geografiskt koncentrerad råvarubransch kan fungera. I avhandlingen kommer kalkstensindustrin på norra Gotland att undersökas. De företag som ägnar sig åt att bryta kalksten och företag som producerar cement kommer att finnas med i undersökningen. Alla kalkstensföretag på norra Gotland kommer att undersökas i avhandlingen och företagshistoriken kommer att gås igenom. Inom kalkstensindustrin var karteller vanligt förkommande under 1900-talet. Kartellernas funktion och påverkan på branschen och utvecklingen kommer att diskuteras. Framförallt kommer arkivmaterial från de olika kalkstensbolagen att användas. Tidsperioden börjar vid öppnandet av flera kalkstensbrott under 1890-talet och undersökningen kommer att fortgå till 1975 då kalkstensindustrin uppgår i ett internationellt bolag i Eurockoncernen. 1. Kalkstensindustrin Bakgrund till kalkstensbrytningen på norra Gotland Kalk- och sandsten började på allvar användas som byggnadsmaterial under 1100-talet på Gotland. Under 200 år uppfördes en mängd stenbyggnationer; kyrkor, kastaler (försvarstorn), bostadshus, magasinsbyggnader och gårdsportar runt om på ön. Stenen bröts så nära byggnadsplatserna som möjligt och kalken brändes i kalkmilor. Gotland hade en välbärgad bondeklass, farmännen som kunde bygga sina bostadshus i sten. Dopfuntar exporterades också till andra länder runt Östersjön. Under 1300-talet avstannade den ekonomiska utvecklingen på Gotland och byggandet avstannade också, bland annat fanns en rad kyrkobyggen som aldrig avslutades. Danskarna brandskattade Visby 1361 och Gotland förblev danskt ända till 1645. Under 1500-talet etablerade den danska statsmakten omfattande sandstensbrytning i Burgsvik, på södra Gotland. Stenen exporterades till Danmark, när Gotland blev svenskt levererades stenen istället till Sverige. Produkterna var råbruten kalksten och bränd kalk 1 för murbruksberedning. Kalkbränningen växte i omfattning och fick en större ekonomisk betydelse. Kalkugnar började byggas runt om på Gotland och därmed förbättrades kapaciteten avsevärt. Det var bönderna som först brände kalk, men sedan togs kalkbränningen över av Visbys borgare. Under 1700- och 1800-talet etablerade sig en rad borgare som kalkpatroner 2 vid hamn- och kalkförbränningsplatser på norra Gotland. Storugns i Lärbro, Länna i Slite är exempel på stora gårdar, S:t Olofsholm i Hellvi och Ahr i Fleringe var hamnar som var betydelsefulla för utskeppningen av kalksten. Under senare delen av 1700-talet börjad gotländska bondgårdar byggas av sten. Sten var länge dominerande i byggnationen. 3 Under senare delen av 1800-talet startades småindustrier som utnyttjade kalk- och sandsten som råmaterial, det var bland annat tillverkning av slipstenar, prydnadssaker och gravvårdar. Produktionen av byggnadssten 1 Bränd kalk framställs genom att man hettar upp krossad och sorterad kalksten till ca 1000 grader. Kalkstenen (CaCO3) förvandlas då till kalciumoxid, dvs. bränd kalk (CaO) och koldioxid (CO2). (Nordkalk) 2 Patron = ägare av, eller chef för, större ekonomisk verksamhet inom industri eller jordbruk i äldre tid (NE.se) 3 Natursten i byggnader (1995), sid. 15-16 2
PM, Malin Dahlström Kalksten, företag och Gotland tog samtidigt fart och det var framförallt på fastlandet som stenen behövdes för stadsbyggnation som exempelvis Stockholm. Kalksten användes till kalkbruk och som jordförbättringsmedel. 4 Kalkstensindustrin växer fram Under slutet av 1800-talet var det stor efterfrågan på kalksten, det var bland massatillverkningen som behövde kalken. 5 AB Karta och Oaxens Kalkbruk var ett av bolagen som sålde kalk och kalksten. När efterfrågan på kalksten ökade, så expanderade företaget. 6 1899 köpte ett konsortium från Malmö Lörje i Hellvi socken, där det fanns gamla kalkugnar. Tanken var att företaget skulle börja bryta kalksten i stor utsträckning. En ny utlastningsbrygga för brottet byggdes. Det första bostads- och kontorshuset blev också uppfört. Till lastningsbryggan fick arbetarna dra vagnar och tippa ner i fartygen. 7 I en sammanställning av sjöfarten i Hellvi socken där bland annat brotten Hide, St Olofsholm, Lörje, Smöjen och Kyllaj fanns visar en snabb expansion av antalet fartyg som både ankom och avgick. En stor del av ökningen kan härledas till kalkbrytningen, se tabell 1. Tabell 1 Sjöfart på hamnarna i Hellvi 1869-1914 År Utrikes ort Inrikes ort Ankommande Avgående Ankommande Avgående 1869 3 3 38 37 1874 8 13 37 37 1875 5 6 33 39 1880 15 11 19 25 1890 1 5 8 4 1892 0 5 8 6 1893 6 4 11 13 1894 2 10 30 21 1895 5 21 36 19 1897 4 5 14 14 1898 9 28 41 22 1899 25 53 44 15 1900 24 60 63 28 1901 83 112 99 70 1902 62 93 138 137 1903 29 52 180 187 Källa: Emilsson & Kavonius (1997) I slutet av 1800-talet ökade också efterfrågan på cement och den första svenska cementfabriken startades av Skånska Cement AB 1871. Mellan 1880 och 1910 växte den svenska cementindustrin, framhjälpt av att tullar infördes 1889, som sedan höjdes 1895. Visby Cementfabrik startades 1883 och var den andra i landet, 1916 startades den andra fabriken på Gotland, i Valleviken. Cementproduktionen växte fram i tre områden 4 Natursten i byggnader (1995), sid. 16, 19 5 Rothstein (1982), sid. 2 6 Rothstein (1982), sid. 3 7 Emilsson & Kavonius (1997), sid. 101 3
Page 1: PM: Kalkstensindustrin på Gotland.
Page 5 and 6: PM, Malin Dahlström Kalksten, för
Page 17 and 18: Start 9. Milstolpeplan PM Teorier p
Page 19: Rothstein, Albert. Kalksten från G

Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?