Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PM, Malin Dahlström<br />
Kalksten, företag och <strong>Gotland</strong><br />
Anläggningen <strong>på</strong> Storugns används än i dag och brottet är fortfarande aktivt. Nordkalk s<strong>om</strong> idag driver<br />
verksamheten k<strong>om</strong>mer in<strong>om</strong> de närmaste åren att öppna ett nytt brott i Bunge.<br />
Karteller blir <strong>om</strong>oderna<br />
Från början av 1950-talet öppnades upp för möjligheter att finna en form för rationellare samarbete mellan<br />
kalkstensproducenterna. ”Den gamla kartellformen var inte längre populär.” Gemensamt försäljningsbolag<br />
eller total sammanslagning diskuterades. Kartellformen var inte länge populär – Cementbolaget (AB<br />
<strong>Gotland</strong>s Kalkverk) och sockerbolaget förde diskussionerna <strong>om</strong> alternativt samarbete, 1954-1955 bildades<br />
ett gemensamt bolag AB <strong>Gotland</strong>s Förenade Kalkbrott med säte i Visby. Hälften av aktierna k<strong>om</strong> att ägas av<br />
sockerbolagen och hälften av cementbolaget. Bolaget började sin verksamhet 1 januari 1955. Det bildades<br />
efter övertagande och i några fall arrende av fyndigheter, fastigheter, industriella anläggningar samt<br />
maskiner och inventarier, tillhöriga AB Bungenäs Kalkbrott, AB <strong>Gotland</strong>s Kalkverk och AB Karta & Oaxen<br />
kalkbruk. Avtal gjordes med Norrbottens Järnverk <strong>om</strong> försäljning samt med AB Karta & Oaxen <strong>om</strong> att K & O<br />
tog över all försäljningen av foderkalk. 22 Foderkalk var reglerat i kartellavtal under hela perioden.<br />
<strong>En</strong> analys s<strong>om</strong> GFK styrelse gjorde 1959 sade följande <strong>om</strong> läget i kalkstensindustrin: Under 1958 kraftiga<br />
minskningar av kalkstensleveranser skett i jämförelse med 1958 och konkurrensen från gamla och nya<br />
leverantörer har uppträtt. In<strong>om</strong> cellulosaindustrin hade konkurrensen från Finland kan bli mycket besvärlig<br />
dels <strong>på</strong> grund av kvalitén och dels <strong>på</strong> grund av lägre sjöfrakt, då vägen från Pargas i närheten av Åbo är<br />
kortare från <strong>Gotland</strong> till de norrländska fabrikerna. <strong>Gotland</strong>s Kalkverk hade tidigt under 1900-talet försökt<br />
köpa Pargas, men misslyckats.<br />
Tabell 4. Sysselsatta i jord- och stenindustrin.<br />
Jord- och stenindustrins undergrupper<br />
Antal<br />
Antal<br />
Förädlingsvärde i löpande priser<br />
arbetsställen sysselsatta miljoner kronor<br />
1952 1964 1952 1964 1952 1964<br />
Torvframställning 93 34 1700 500 10 9<br />
Stenindustri 342 399 6900 6000 80 182<br />
Kalk- och kritbruk 72 38 2400 1300 30 52<br />
Cementfabriker 8 8 1900 2200 70 145<br />
Cementvaru- och<br />
betongvarufabriker<br />
266 464 5000 14000 88 518<br />
Tegelbruk 212 136 7500 5700 90 160<br />
Porslins-, kakel- o<br />
lergodsindustri<br />
30 35 6700 5900 80 137<br />
Glasindustri 109 79 6800 7700 68 220<br />
Annan jord- o stenindustri 82 75 1600 2800 29 128<br />
Summa 1214 1268 40500 46100 545 1551<br />
Källa: Sveriges industri. Utgiven av Sveriges industriförbund (1967)<br />
1964 var antalet sysselsatta i jord- och stenindustrin cirka 46 000, se tabell 4. Det motsvarade 4,7 procent av<br />
hela andelen anställda in<strong>om</strong> industrin. Branschens andel av hela industrins förädlingsvärde var 4,9 procent.<br />
21 Slite Cement och Kalk AB (1942), sid. 10<br />
22 GFK, Förslag Överensk<strong>om</strong>melse 1956<br />
7
Change language