Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Kalkstensindustrin på Gotland. En studie om förändringar ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 3 Stenindustrin, arbetare och salutillverkningsvärde.<br />
Stenindustrin 1945<br />
År Arbetsställen Antal<br />
arbetare<br />
Arbetare i % av<br />
industrins totala<br />
antal<br />
Salutillverkningsvärde i miljoner<br />
kronor<br />
PM, Malin Dahlström<br />
Kalksten, företag och <strong>Gotland</strong><br />
1915 315 10000 2.7 14<br />
1929 489 16000 3.5 43<br />
1939 513 9700 1.7 39<br />
1944 408 6000 1 40<br />
Källa: Sveriges Industri. Översikt utgiven år 1948 av Sveriges industriförbund. Sid. 323<br />
1941 hade cement (A-cement, standardcement) beslagtagits av staten. Industrik<strong>om</strong>missionen hade<br />
föreskrivit cementransonering. För att det skulle finnas tillräckligt med cement i landet fick Cementa i<br />
uppdrag av Statens Industrik<strong>om</strong>mission och Reservförrådsnämnden att försöka importera cement, 300 ton<br />
portlandscement från Slovakien och 680 ton järncement från Danmark. Förhandlingar med<br />
Priskontrollnämnden <strong>om</strong> prisättningen och Cementa fick betala förlusten <strong>på</strong> det importerade cementen. 16<br />
Produktionen uppgick 1944 till över en miljon ton.<br />
Driften av Furillen hade legat nere under 1930-talet, men togs upp 1944 efters<strong>om</strong> nya kunder efterfrågade<br />
kalksten: Norrbottens järnverk, Svenska Aloxidverken. Under 1940-talet dök en ny konkurrent upp: Ågren i<br />
Göteborg s<strong>om</strong> öppnade brottet i Klinthagen 17 Samtidigt gick kalkstensbrotten <strong>på</strong> högvarv efter andra<br />
världskriget. Det rådde akut brist <strong>på</strong> arbetskraft och norrlandskunderna sände ner egna arbetare. Kalkverket<br />
konstaterar att det framöver skulle bli svårt att tillfredsställa kundernas krav <strong>på</strong> ökade leveranser.<br />
Mekanisering och rationalisering tog fart efter andra världskriget. 1946 gjordes en utredning <strong>om</strong><br />
Slitebolagen, s<strong>om</strong> ägdes av Skånska Cement. Utredningen konstaterade att <strong>om</strong> en mekanisering av<br />
kalkstensdriften skulle gen<strong>om</strong>föras borde det koncentreras till ett brott. Det enda s<strong>om</strong> kunde k<strong>om</strong>ma i fråga<br />
var Storugns. I Smöjen uppförde 1947 Bungenäsbolaget ett kross- och sorteringsverk och fosfatbolaget ett<br />
<strong>på</strong> Furillen. Ahrs bruk förvärvats under 1940-talet av Norrbottens Järnverk AB. Ahr hade mekanisk<br />
utlastning. 18<br />
Storugns<br />
1951 k<strong>om</strong> nya förslag <strong>om</strong> mekanisering av Storugns. Konkurrenterna hade mekaniserat. Kalkverket skulle<br />
sälja <strong>på</strong> öppna marknaden, för att hänga med måste man ut. Det blev ett positivt beslut för sorter- och<br />
krossverk, men hamnen fick vänta. Storugns gick bra och planerna <strong>på</strong> att koncentrera produktionen dit<br />
återupptogs 1954. 1955 bröt Kalkverket endast sten i Storugns. De större stensorterna gav 5 kronor per ton.<br />
Priset nagelfardes av Priskontrollnämnden och steg till 9 kronor per ton. 19<br />
På Storugns byggdes en ny kajanläggning med moderna utlastningsmetoder och transportband från en ny<br />
krossanläggning s<strong>om</strong> GFK köpte från Smöjens kalkbrott 1960. Det blev en del av det s<strong>om</strong> sedan blev<br />
företaget AB Nordkalk Storugns. 1961 lades Smöjens stenbrott ned. 20 Storugns fick ny hamn 1962. 21<br />
16<br />
Cementa Svenska Cementförsäljnings Aktiebolag Malmö, Styrelseprotokoll 26 november 1941<br />
17<br />
Slite Cement och Kalk AB (1942), sid. 7<br />
18<br />
Slite Cement och Kalk AB (1942), sid. 8<br />
19<br />
Slite Cement och Kalk AB (1942), sid. 9<br />
20<br />
Emilsson & Kavonius (1997), sid.<br />
6
Change language