Det nya Europa byggs av trä Kort byggtid, konkurrenskraftiga kostnader och klimatvänlighet är de främsta drivkrafterna för trähusbyggandet i Europa. AV ANDERS THORéN Under de <strong>när</strong>maste sju åren ska tio miljoner nya bostäder byggas i Europa. En ökande andel av dem byggs av trä. Svenska skogsägare och sågverk har alltså anledning att se ljust på <strong>fram</strong>tiden. För bara några år sedan var de få som förutsåg den nuvarande utvecklingen. Stål, betong och tegel stod ohotade som de dominerande materialen för husbyggande – åtminstone för flerfamiljshus. Men träbyggandet har nu definitivt vunnit terräng. Det är inte längre bara småhusen, utan också många flervåningshus, som nu byggs i trä. Sverige hör idag till de världsledande träbyggarnationerna, särskilt <strong>när</strong> det gäller höga hus med trästomme. Var sjunde nyproducerad Hållbart skotskt byggande Skotska Stewart Milne Timber Systems är specialiserat på hållbart träbyggande med mycket låga koldioxidutsläpp. Företagets Sigmahus blev det första i Storbritannien som tilldelades fem stjärnor enligt regeringens Code for Sustainable Houses. Utöver det klimatsmarta materialvalet och byggtekniken har huset försetts med solceller och vindturbiner samt ett återvinningssystem för vatten. Därmed har byggnadens totala carbon footprint (kolspår) blivit mycket lågt. Foto: Stewart Milne Group lägenhet byggs nu i sådana hus. Även i den gamla stenhusnationen Storbritannien ökar trähusbyggandet stadigt, se nästa uppslag. Och i Alpregionen, med Sydtyskland, Österrike, Schweiz och Norditalien har träbyggandet länge haft ett starkt fäste. Nu kommer det också positiva signaler från Frankrike, där nya byggregler gör att träbyggandet förvän<strong>tas</strong> gå <strong>fram</strong> med stormsteg. För svenska skogsägare, som sitter på ”det förmodligen bästa byggmaterialet i världen”, är det här goda nyheter. Liksom för <strong>Holmen</strong> Timber Världens högsta trähus Världens högsta träskyskrapa planeras i Kirkenes i Nordnorge, <strong>när</strong>a ryska gränsen. Den 16–17 våningar höga byggnaden ska bli ett unikt landmärke och ett centrum för kunskapsutveckling och norsk-rysk kultur. Det kommer att behövas 4 000 kubikmeter limträ av gran eller furu för att uppföra den enorma byggnaden som fått arbetsnamnet Barentshus. Men innan projektet förverkligas måste hyresgästerna till den 10 000 kvadratmeter stora lokalytan anmäla intresse. som i januari 2011 ska dra igång Braviken- sågen, som ju är specialiserad på konstruktionsvirke för Europa. Potentialen borde vara hygglig. För några år sedan uppskattade ett ledande konsultbolag att trähusandelen i Europa var fem procent, medan den i USA var 85 procent. Skillnaden har kanske utjämnats något, men den som inte är alltför pessimistiskt lagd inser att det finns marknadsandelar att hämta i Europa nu <strong>när</strong> såväl miljö, klimat som ekonomi talar för trä. Eller som en nestor i sågverksbranschen uttryckte saken: ”Jag har under alla mina år i den här branschen aldrig tidigare sett så ljust på de svenska sågverkens och hela skogs<strong>när</strong>ingens <strong>fram</strong>tid”. Höga trähus i Berlin Foto: Howarth Timber Ett av de högsta trähusen i Europa finns i stadsdelen Prenzlauerberg i Berlin. Med sin vitputsade fasad ser det knappast ut som ett trähus, men cirka 80 procent av materialet är trä. Det tog bara åtta veckor att uppföra stommen, vilket sänkte kostnaderna och minimerade störningarna på storstadstrafiken. Arkitekterna fick dock göra en hel del speciallösningar för att få Berlins brandmyndigheter att acceptera den sju våningar höga träbyggnaden. Projektet blev ett genombrott för träbyggandet i stenstaden Berlin och huset har fått flera efterföljare. Foto: Jens Johansson Trähusbyggandet seglar i medvind över hela Europa. Utvecklingen drivs av ett ökat medvetande om träets goda klimategenskaper och av nya regler som skärper kraven på andelen trä i byggnader. Norge För småhus har trä länge varit det dominerande materialet, men intresset för att bygga flervåningshus av trä växer nu snabbt i Norge. Såväl traditionella tekniker som den moderna modul- och massivträtekniken används. Träets marknadsandel för flervåningshus är fortfarande låg, men trenden är klart uppåtgående. Norge är också ett föregångsland <strong>när</strong> det gäller träbroar. Liksom i andra länder är det låga kostnader, kort byggtid och miljöfrågorna som driver på träbyggandet. Det finns också ett statligt stimulansprogram, som har som mål att utveckla nya, industriella träbyggnadslösningar. Skottland I Skottland har trähusbyggandet en betydligt större omfattning än i övriga Storbritannien. Marknadsandelen för trähus uppgår till hela 70 procent, vilket placerar Skottland i Europatoppen. Förklaringen är dels Skottlands långa tradition av trähusbyggande, dels att det idag finns <strong>fram</strong>gångsrika skotska företag, som är specialiserade på modernt trähusbyggande. Vissa av dem är specialiserade på extremt energisnåla och klimatvänliga bostäder. England Trähusbyggandet har ökat snabbt under de senaste åren. Utvecklingen drivs nu på ytterligare av myndigheternas krav på klimatvänligt och energisnålt bostadsbyggande, se sid 6. Sydeuropa Sydeuropa är något av en vit fläck på trähuskartan. En vanlig kommentar från folk i branschen är att säkra fakta saknas, och att det i den här delen av Europa fortfarande är sten som dominerar. Kanske finns det exempel på motsatsen? Kontakta då gärna Skog&Virkes redaktion, så kan den vita fläcken kanske göras mindre. Sverige Sverige har på senare år gått i bräschen för byggandet av trähus med många våningar. På tio år har andelen flervåningshus med trästommar ökat från 2 till 15 procent. Klimatfrågan och de nya industriella träbyggnadssystemen ligger bakom trähusens <strong>fram</strong>marsch. Frankrike I Frankrike är marknadsandelen för trähus, såväl småhus som flervåningshus, cirka 10 procent av nyproduktionen. Träbyggandet förvän<strong>tas</strong> öka mycket snabbt på grund av att nya lagar och bygglovsregler införs för att minska utsläppen av koldioxid. Från och med december i år ska andelen trä i nybyggda bostäder tiofaldigas, från dagens två kubikdecimeter till 20 kubikdecimeter per kvadratmeter golvyta. Ett år senare skärps kraven till 35 kubikdecimeter. De nya bestämmelserna leder sannolikt till en så kraftig efterfrågan på trävaror att importen från Norden kommer att stiga markant under de <strong>när</strong>maste åren. Finland Finland låg länge i Europatoppen vad gäller flerfamiljshus av trä, men har de senaste tio åren fallit tillbaka något. Mycket talar emellertid för att en finsk comeback nu är att vänta. Just nu slutförs en statlig utredning av de finska byggreglerna, med syftet att underlätta byggandet av fem- till åttavåningshus av trä. Även möjligheterna att använda mer trä vid fasadrenovering av betonghus utreds. Tyskland Uppgifter om det totala trähusbyggandet i Tyskland saknas på grund av landets indelning i förbundsrepubliker. Byggreglerna varierar, vilket gör att det finns stora regionala skillnader. Att det starkaste fästet finns i Sydtyskland är dock uppenbart, se ”Alpregionen”. Miljö- och klimatfrågornas stora betydelse på den tyska marknaden talar för att trähusbyggandet kommer att öka. Tyskland är ett av föregångsländerna inom området passivhus och andra energisnåla byggnader. Alpregionen I alpregionen finns en djupt rotad träbyggartradition och inte minst Schweiz är känt för trähusarkitektur av hög klass. I Österrike har trä en stabil andel på cirka 30 procent av marknaden för en- och tvåfamiljshus. Motsvarade siffra för flervåningshus är 5–10 procent. Under lågkonjunkturen har den andelen stigit och trenden pekar svagt uppåt. Klimatfrågan har idag ingen stor betydelse på marknaden, men på lång sikt bör den ge draghjälp åt trähusbyggandet. Även i det nordligaste Italien har trähusen en strak ställning, och landet är en av Europas största marknader för limträbalkar. I de jordbävningsutsatta delarna av landet byggs nu allt fler trähus. Det italienska träforskningsinstitutet IVALSA har visat att trähus är förhållandevis motståndskraftiga mot jordskalv. 4 SKOG & VIRKE NR 3 · 2010 SKOG & VIRKE NR 3 · 2010 5 Foto: Howarth Timber Foto: Stewart Milne Group Foto: Martinsons Illustration: Bo Persson, Designmakarna Foto: Jens Johansson Foto: Pertti Puranen