29.08.2013 Views

Vinterkväll i Akvarellen - HSB

Vinterkväll i Akvarellen - HSB

Vinterkväll i Akvarellen - HSB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Lilla Fruntimret<br />

av Gunilla Dahlgren<br />

Har du hört den…<br />

Två gamla damer besökte travbanan<br />

för första gången i deras liv. De<br />

satsade några hundringar på en häst,<br />

som dessvärre kom sist.<br />

- Ja men du, tröstade den ena damen<br />

sin väninna, vi ska inte vara ledsna för<br />

det. Vi har ju i alla fall ingenstans att<br />

ha hästen.<br />

Två gamla bekanta träffas på stan.<br />

- Vad gör du nu för tiden?<br />

- Jag reser omkring och håller föredrag.<br />

- Håller du alltid samma föredrag?<br />

- Ja, i stort sett.<br />

- Men tänk om folk kommer igen då?<br />

- Det gör de inte...<br />

I en tågkupé sitter en sur, tandlös<br />

gammal man och en ung mor med ett<br />

litet barn som gråter och kinkar. Till<br />

slut kan mannen inte hålla tyst längre:<br />

- Ni borde stannat hemma med den<br />

där bråkiga ungen. Tänk om han har<br />

något som smittar.<br />

- Då kunde du vara glad! Han håller<br />

på att få tänder!<br />

Anslag:<br />

”Flickor i långa kjolar varnas för<br />

maskinerna. Flickor i korta kjolar<br />

varnas för maskinisterna.”<br />

- Vad önskar damen? frågar servitören.<br />

- Till förrätt hummer, sedan fasan, till<br />

dessert ostbricka med vindruvor och<br />

Napoleonkonjak.<br />

- Och vad önskar min herre?<br />

- Att jag aldrig lovat att jag skulle<br />

bjuda ut henne.<br />

Lille Karl och hans syster Siv hade<br />

fått en tjuga av sin morbror och gick<br />

till kiosken för att handla. Deras<br />

morbror sa att de skulle dela lika på<br />

pengarna. När de kommer hem frågar<br />

morbrorn hur mycket de fick var.<br />

- Jag fick 16 och Siv fick 4, svarar han<br />

och ler.<br />

- Men lille Karl kan du inte räkna?<br />

- Jo, jag kan det men inte Siv...<br />

En kvinna åkte in till sjukhusakuten,<br />

där hon fick träffa en nyutexaminerad<br />

ung läkare.<br />

Efter tre minuters undersökning<br />

berättade läkaren att hon var gravid.<br />

Kvinnan rusade ut ur rummet och<br />

försvann skrikande i korridoren. En<br />

äldre läkare stoppade henne och<br />

frågade vad det var för fel med henne,<br />

fick höra hennes historia och placerade<br />

henne i ett angränsande rum.<br />

Sedan gick han med bestämda steg till<br />

den första doktorns mottagningsrum<br />

och sa upprört, ”vad i hela världen har<br />

du gjort?<br />

Den här kvinnan är 63 år, hon har två<br />

vuxna barn och flera barnbarn. Och<br />

du berättar för henne att hon är gravid!”<br />

Den unga doktorn fortsatte att skriva i<br />

sina journaler och utan att titta upp sa<br />

han, ”Har hon fortfarande hicka?”<br />

Lille Robert tittade fascinerat på när<br />

hans mamma strök ut hudkräm i sitt<br />

ansikte.<br />

"Varför gör du det, mamma?" frågade<br />

han.<br />

"För att göra mig vacker", sa hans<br />

mamma, varefter hon började ta bort<br />

krämen med en pappersservett.<br />

"Varför gör du så, mamma?" frågade<br />

lille Robert. "Ger du redan upp?"<br />

10<br />

Husligt med vänsterprassel -<br />

Särskilt om natten<br />

Att verkligheten överträffar dikten vet<br />

vi - men hur osannolik kan verkligheten<br />

bli?<br />

Jag hade lovat min syster att titta till<br />

deras hus medan familjen tog en<br />

välbehövlig weekend-semester efter<br />

en jobbig renovering inuti radhuset.<br />

Vardagsrummet var tvådelat och hade<br />

i den bortre delen mot gatan en öppen<br />

sovalkov, som doldes av ett draperi.<br />

Det var ett smidigt arrangemang som<br />

kunde användas för gäster - och där<br />

skulle jag sova. Till vänster om mig<br />

hade jag den nytapetserade hallen,<br />

som ledde till ytterdörren.<br />

På kvällen drog jag för draperiet till<br />

mitt lilla krypin och somnade gott.<br />

Det skulle bli en lugn första natt -<br />

trodde jag.<br />

Jag vaknade med ett ryck av några<br />

tydliga ljud till vänster om mig. Dom<br />

verkade komma från hallen. Var det<br />

inbrottsförsök? Jag låg på helspänn,<br />

lyssnade, beredd på motattack om<br />

någon kom in. Men samtidigt märkte<br />

jag att ljuden var konstiga - inga<br />

vanliga steg och skrapningar - snarare<br />

ett väldigt kraftigt, ökande prassel, till<br />

vänster om mig. Till slut blev nyfikenheten<br />

större än rädslan. Jag tände<br />

lyset och gick ut i hallen.<br />

Det var knappt jag kunde tro mina<br />

ögon! Den nytapetserade hallen var<br />

ett enda sprakande och knakande för<br />

tapeterna höll på att lossna från väggen<br />

nerifrån och rulla upp sig i snygga<br />

rullar, som hade fastnat halvvägs upp<br />

på väggen. När min syster och hennes<br />

man kom hem hade rullarna hunnit<br />

nästan ända upp till taket och vi vred<br />

oss av skratt.<br />

Min svåger, som är författare, begrundade<br />

eländet och tyckte om han<br />

skulle ha skrivit någonting liknande i<br />

en roman skulle alla säga: Varför<br />

hittar han på något så dumt, det händer<br />

ju bara inte att tapeter lossnar från<br />

väggen och rullar upp sig - och i<br />

synnerhet inte nerifrån och upp. Men<br />

använder lärlingen för tunt tapetklister<br />

så kan verkligheten överträffa dikten.<br />

Sten Bigert i 23:an

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!