Här är vi nu! mål i sikte 2010 - Länsstyrelserna
Här är vi nu! mål i sikte 2010 - Länsstyrelserna
Här är vi nu! mål i sikte 2010 - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
22<br />
Myllrande våtmarker<br />
” Jag tror det <strong>är</strong> <strong>vi</strong>ktigt att höja delaktigheten hos allmänheten. Det största<br />
miljöproblemet just <strong>nu</strong> och på sikt handlar om vad <strong>vi</strong> själva gör, var och en<br />
av oss. Ett tips <strong>är</strong> att tänka igenom innan du handlar, köp mat som håller och<br />
kasta inte mat. Köper du dubbelt så mycket mat som du äter upp, har du<br />
fördubblat utsläppen av kväve och fosfor eftersom det <strong>är</strong> produktionen av<br />
mat som genererar utsläppen.”<br />
Jag tror att <strong>vi</strong> måste integrera de areella<br />
n<strong>är</strong>ingarnas produktions<strong>mål</strong> med miljö<strong>mål</strong>en.<br />
Det bör ske på ett mycket starkare<br />
sätt än vad som skett hitintills. Det handlar<br />
om att tydliggöra hur <strong>vi</strong> <strong>vi</strong>ll ha jord-<br />
och skogsbruket i Östergötland framöver.<br />
Det säger docent Karin Tonderski på Linköpings<br />
universitet. Hon arbetar halvtid med<br />
miljöunder<strong>vi</strong>sning utifrån miljöprob lemens<br />
tekniska lösningar, hållbar utveckling och<br />
långsiktiga strategier. Under den andra<br />
halvtiden arbetar hon med våtmarksekologi<br />
med inriktning på kväve och fosforomsättningen<br />
i våtmarker.<br />
Våtmarker fylller olika funktioner<br />
Hon anser att det <strong>är</strong> <strong>vi</strong>ktigt att skydda våtmarkerna<br />
och bevara de olika livsmiljöer<br />
som n<strong>är</strong> sig d<strong>är</strong>.<br />
– Vi behöver två sorters våtmarker. Dels<br />
de som myllrar av liv och <strong>är</strong> gynsamma för<br />
hotade arter. Men våtmarker <strong>är</strong> också en utm<strong>är</strong>kt<br />
fälla för att fånga kväve och fosfor<br />
innan de hinner sprida sig till våra vattendrag,<br />
sjöar och till Östersjön, säger Karin<br />
Tonderski.<br />
– Ibland kan det finnas en inbyggd konflikt<br />
mellan dessa två våtmarker. De mest effektiva<br />
fällorna får också det mest förorenade<br />
vattnet och kan d<strong>är</strong>för inte alltid hålla ett<br />
Miljökvalitets<strong>mål</strong> Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet<br />
ska bibehållas och v<strong>är</strong>defulla våtmarker bevaras för framtiden.<br />
Del<strong>mål</strong> Strategi för skydd och skötsel<br />
Långsiktigt skydd för våtmarker<br />
Bevarande av livsmiljöer för hotade arter<br />
myllrande liv. Men de fyller olika, och lika<br />
<strong>vi</strong>ktiga, funktioner i landskapet.<br />
Dränerat bort 90 procent<br />
I Östergötland blir arbetet med att skapa<br />
fler våtmarker allt bättre anser hon. Det nationella<br />
<strong>mål</strong>et på sammanlagt 12 000 hektar<br />
nyanlagd och återställd våtmark till år <strong>2010</strong><br />
motsvarar den mängd blöt mark som tagits<br />
bort i ett avrinningsområde stort som Lidan<br />
i Västergötland. Det <strong>är</strong> alltså bara en bråkdel<br />
av den totala mängden ursprunglig våtmark<br />
som fanns i Sverige för 250 år sedan innan<br />
utdikningarna började.<br />
– Det sägs att <strong>vi</strong> har dränerat bort omkring<br />
90 procent av alla våtmarker i södra<br />
Sverige. D<strong>är</strong>för kan inte våtmarker lösa vårt<br />
problem med att fånga fosfor och kväve.<br />
Man måste gå till orsakens källa, säger Karin<br />
Tonderski.<br />
– Det <strong>är</strong> också ett pedagogiskt problem.<br />
Vi har under många år dränerat bort vatten<br />
och <strong>nu</strong> ska <strong>vi</strong> ställa produktiv mark under<br />
vatten igen…<br />
Vad <strong>vi</strong>ll <strong>vi</strong> egentligen?<br />
Karin Tonderski anser att det finns goda förutsättningar<br />
för en positiv samverkan i länet<br />
vad gäller miljöarbetet. Universitetet<br />
ligger långt framme inom området och det<br />
finns hög kompetens på Länsstyrelsen och<br />
Docent Karin Tonderski, Linköpings Universitet<br />
miljöunder<strong>vi</strong>sning och våtmarksforskning<br />
en mängd mycket avancerade miljöteknikföretag<br />
som exempel<strong>vi</strong>s Scandina<strong>vi</strong>an Biogas,<br />
Tekniska Verken, Econova etc.<br />
– Det <strong>vi</strong>ktigaste <strong>är</strong> att tydliggöra hur de<br />
olika miljö<strong>mål</strong>en hänger ihop med det samhälle<br />
<strong>vi</strong> <strong>vi</strong>ll ha om 20 eller 50 år. Vi måste<br />
fråga oss vad <strong>vi</strong> <strong>vi</strong>ll producera och hur <strong>vi</strong> <strong>vi</strong>ll<br />
att Östergötlands jord- och skogsbruk ska<br />
se ut och hur produkterna ska transporteras.<br />
Utifrån svaret kan <strong>vi</strong> sedan kartlägga vad<br />
som <strong>är</strong> rimligt att nå vad gäller miljö<strong>mål</strong>en.<br />
Docent Karin Tonderski,<br />
Linköpings Universitet<br />
miljöunder<strong>vi</strong>sning och våtmarksforskning<br />
Inventering av våtmarker med kulturhistoriska lämningar<br />
Anläggning och återställning av våtmarker<br />
Läs mer på sid. 34<br />
Foto: Privat