Bergkvara – ett godslandskap med historia - Länsstyrelserna
Bergkvara – ett godslandskap med historia - Länsstyrelserna
Bergkvara – ett godslandskap med historia - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
VON OTTER OCH TIDEN DÄREFTER<br />
Carl von Otters köp av <strong>Bergkvara</strong> år 1732 betydde att det<br />
åter bodde en adelsman på <strong>Bergkvara</strong>. Han lät bygga en ny<br />
huvudbyggnad <strong>med</strong> flyglar ungefär på den plats där huvudbyggnaden<br />
ligger idag. Det var också von Otter som lät ta<br />
ned och sälja stenhusets koppartak. Därigenom fick han<br />
intäkter till att finansiera sina satsningar på <strong>Bergkvara</strong>.<br />
Utan tak förföll stenhuset allt snabbare och 1746 blåste<br />
större delen av hängtornen av i en höststorm. Under senare<br />
delen av 1700-talet, närmare bestämt 1781, kom <strong>Bergkvara</strong> i<br />
familjen Posses ägo genom giftemål. Efter en eldsvåda upp-<br />
fördes den nuvarande huvudbyggnaden 1794.<br />
Familjen Posse har satt sin prägel på <strong>Bergkvara</strong>s <strong>historia</strong><br />
från 1781 och fram till idag. Under denna tid utvecklades<br />
godset till <strong>ett</strong> modernt jord- och skogsbruksföretag i likhet<br />
<strong>med</strong> många andra liknande gods i landet. Samtidigt fortfor<br />
<strong>Bergkvara</strong> att regionalt och lokalt vara <strong>ett</strong> viktigt maktcentrum.<br />
Fram till 1920-talet var godset fortsatt den helt<br />
dominerande jordägaren i Bergunda socken, även om delar<br />
av godset såldes av vid skilda tillfällen. Bland försäljningarna<br />
kan nämnas gårdar som Långstorp och Marklanda, egendomar<br />
som nyligen åter införlivats i <strong>Bergkvara</strong> gård.<br />
Under hela 1800-talet och början av 1900-talet var<br />
herren till <strong>Bergkvara</strong> även en dominerande person i den<br />
lokala, regionala och nationella politiken. Arvid Erik Posse,<br />
död 1825, var president i Göta Hovrätt. Sonen Knut Axel<br />
Posse var officer och landshövding i Kristianstads län i<br />
Kulturmiljö av riksintresse<br />
början av 1850-talet. Han efterträddes i sin tur av sonen<br />
Knut 1856, som till skillnad från sina förfäder hade godset<br />
som sin huvudsyssla och inte som en bisyssla vid sidan av en<br />
ämbetsmanna- eller officerskarriär. Greve Knut bidrog där<strong>med</strong><br />
till godsets gynnsamma utveckling under andra halvan<br />
av 1800-talet. Under två perioder på 1870- och 1880-talen<br />
var han dessutom riksdagsman. Greve Knuts son Knut Axel<br />
var politiskt aktiv på det regionala planet, bland annat som<br />
ordförande i Kronobergs läns landsting 1894-1915, men<br />
också nationellt som riksdagsman åren 1893-1906. Även<br />
senare under 1900-talet har familjen Posse varit engagerade<br />
i lokalpolitiken, efter kommunsammanslagningen 1971 i<br />
Växjö kommun.<br />
Fram till sekelskiftet 1900 hade <strong>Bergkvara</strong> <strong>ett</strong> fast<br />
grepp om lokalsamhället. Herren till <strong>Bergkvara</strong> bestämde i<br />
socknen och tillsatte präst och hade egen majoritet på kommunalstämman.<br />
Under 1800-talets senare del drev greve<br />
Knut fortsatt <strong>Bergkvara</strong> i en äldre tids auktoritära ordning.<br />
Genom det demokratiska samhällets genombrott i början av<br />
1900-talet kom även godset och dess relationer till omgivningen<br />
att förändras. D<strong>ett</strong>a ledde till att många av de gamla<br />
rättigheter som varit knutna till godset försvann, exempelvis<br />
patronatsrätten. Från mellankrigstiden och framåt utvecklades<br />
<strong>Bergkvara</strong> till att bli <strong>ett</strong> jord- och skogsbruksföretag<br />
bland många andra, om än för Kronobergs län <strong>ett</strong> ovanligt<br />
stort sådant.<br />
17