Helårs- eller fritidsboende - Länsstyrelserna

Sammanfattning
Studiens huvudsyfte är att undersöka i hur stor andel av bebyggelsen i olika
kustnära planområden som används för helårsboende. Frågeställningar som
behandlas är främst a) om detaljplanerna uppfyller det angivna syftet, b) om det
finns samband med faktorer i de fysiska och institutionella omgivningarna samt c)
om planeringen är långsiktigt hållbar.
Studien omfattar 37 detaljplaner som valts ut av de fem berörda kommunerna.
Urvalskriterierna var a) relevans i förhållande till studiens syfte och variation och
b) variation avseende ålder, läge och exploateringsform.
Efter klassificering av detaljplanerna med avseende på syfte och ändamål
beräknades index för andelen helårsboende i respektive område som kvoten mellan
antal bostäder med folkbokförd boende och antalet bostäder. Uppgifter hämtades
från Fastighetsregistret, Lägenhetsregistret och Folkbokföringsregistret.
Därefter klassificerades indikatorer för områdenas karaktär med avseende på a)
ålder efter detaljplanens lagakraftdatum, b) läge efter tillgång till samhällsservice,
närhet till strand samt visuell kontakt med vatten och c) upplåtelseform efter
exploatör, bebyggelseform och upplåtelseform. Eventuella samband studerades
genom statistisk analys av fördelningen av index för helårsboende på respektive
indikator för områdenas karaktär.
Studien visar att detaljplanerna endast i begränsad omfattning uppfyller det angivna
syftet. Flertalet områden har så låga andelar helårsboende att områdets användning
inte kan anses sammanfalla med det angivna syftet. Anmärkningsvärt är att
detaljplaner som antagits under senare tid har låga andelar helårsboende och i vissa
fall saknar helårsboende helt.
Studien indikerar att det finns samband mellan hög andel helårsboende och a) god
tillgång till samhällsservice, b) avsaknad av havsutsikt, c) kommunal medverkan i
exploateringen samt d) bebyggelseformerna gruppbyggda småhus och
flerbostadshus. Låg andel helårsboende har samband med att bebyggelsen
tillkommit under senare år. Studien kan dock inte identifiera något samband mellan
andelen helårsboende och planområdets avstånd till strand. Inte heller identifieras
något samband mellan andelen helårsboende och om bostäderna upplåts med
äganderätt eller bostadsrätt.
Avslutningsvis diskuteras hur analysresultatet förhåller sig till de miljökvalitetsmål
om God bebyggd miljö och Hav i balans samt levande kust och skärgård som
riksdagen beslutat om för samhällets arbete för en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling. Studiens slutsats är att det i många fall är tveksamt om
planläggningen skett på ett sätt som kan anses främja långsiktigt hållbar
samhällsutveckling i kustzonen. Bland annat framhålls risken för att en god
hushållning med kustzonens naturresurser inte främjas samt riskerna för den
påverkan en fortsatt utveckling av fritidsbebyggelse kan ha på värdena i det orörda
kustlandskapet liksom på möjligheterna att utveckla boende och näringsliv på
åretruntbasis i kustorterna.
– 3 –