Bevattning och växtnäringsutnyttjande - Länsstyrelserna
Bevattning och växtnäringsutnyttjande - Länsstyrelserna
Bevattning och växtnäringsutnyttjande - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
STYRINSTRUMENT FÖR BEVATTNING<br />
Vattenbudget<br />
Potentiell<br />
avdunstning<br />
16 www.greppa.nu<br />
Datamodeller<br />
Mätning av<br />
markfuktighet<br />
Figur 11. Uppdelning av styrsystem<br />
för bevattning. De olika metoder som<br />
använder potentiell avdunstning för<br />
beräkning av markfuktigheten kan<br />
delas upp i två kategorier; vattenbudget<br />
<strong>och</strong> datamodeller. Mätning av markfuktighet<br />
syftar på instrument eller<br />
sensorer som mäter markens vattenhalt<br />
eller vattenpotential. Det finns<br />
även ett fåtal instrument som kombinerar<br />
de bägge metoderna. (Berglund,<br />
2005)<br />
Bild 3. Anderssons evaporimeter.<br />
Avdunstningsmätare som mäter den<br />
dagliga avdunstningen från grödan.<br />
Metoder för bestämning av bevattningstidpunkt<br />
Väl anpassad eller optimerad bevattning innebär att huvuddelen av det tillförda<br />
vattnet tas upp av växternas rötter, transporteras genom växten <strong>och</strong> via<br />
klyvöppningarna avges som vattenånga till atmosfären. <strong>Bevattning</strong> vid olämpliga<br />
tidpunkter, ojämn bevattning eller alltför riklig bevattning kan ge ökad<br />
avrinning <strong>och</strong> därmed ökad risk för näringsförluster.<br />
Det är emellertid svårt för att korrekt bedöma när bevattning ska ske för<br />
att undvika vattenstress hos grödorna. Idag finns det därför olika former av<br />
tekniska hjälpmedel eller styrinstrument som kan understödja odlaren <strong>och</strong> ge<br />
denne bra bevattningsdirektiv. Ett bra styrsystem för bevattning ger odlaren<br />
korrekt information så att rätt mängd vatten appliceras vid rätt tillfälle.<br />
De styrinstrument för bevattning som idag finns kan i princip uppdelas i två<br />
delar. Den ena bygger på direkta mätningar av markfuktighet <strong>och</strong> den andra<br />
på beräkningar eller uppskattningar av den potentiella avdunstningen (se figur<br />
11).<br />
Vattenbudget<br />
Att upprätta en vattenbudget är i teorin enkelt. Det gäller att manuellt registrera<br />
inflödet av vatten till, <strong>och</strong> utflödet av vatten från, marken. Figur 12<br />
visar olika vattenflöden till <strong>och</strong> från marken.<br />
Med hjälp av uppgifter om nederbörd <strong>och</strong> avdunstning kan man enkelt <strong>och</strong><br />
relativt noggrant beräkna när det är lämpligt att bevattna. Den potentiella<br />
evaporationen kan beräknas med hjälp av klimatdata eller mätas med en avdunstningsmätare.<br />
En avdunstningsmätare som används för bevattningsstyrning<br />
i Sverige är Anderssons evaporimeter. Den har utformats så att vattenavgången<br />
stämmer väl överens med evapo-transpirationen från ett slutet<br />
bestånd av potatis som är välförsörjt med vatten.<br />
Datamodeller<br />
Istället för att mäta eller uppskatta markfuktigheten finns det numera databaserade<br />
bevattningsmodeller som beräknar markens växttillgängliga vatten.<br />
Vissa modeller kan användas av den enskilda odlaren medan vissa kräver specialistkunskaper.<br />
Här kan rådgivare inom lantbruksnäringen fylla en viktig<br />
funktion. Genom SMS eller WAP-teknik kan rådgivaren förmedla aktuell<br />
information om bevattningsbehov.<br />
Ytavrinning<br />
<strong>Bevattning</strong><br />
Nederbörd<br />
Markvattenförråd<br />
Transpiration<br />
Evaporation<br />
Figur 12. Begrepp i en vattenbudget. Inflödet består av nederbörd <strong>och</strong> bevattning<br />
<strong>och</strong> utflödet består av avdunstning (evaporation plus transpiration).<br />
Rotzon
Change language