Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Länsstyrelserna
Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Länsstyrelserna
Dricksvattenförekomster i Stockholms län - Länsstyrelserna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
KOMMUNFÖRBUNDET 38 (284)<br />
STOCKHOLMS LÄN<br />
Grundvatten<br />
___________________________________________________________________________________<br />
4. Grundvatten<br />
4.1 Geologi och grundvatten<br />
I <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> utgör isälvsavlagringar, främst grusåsar, med sina lager av<br />
sand och grus de geologiska formationer som har störst förutsättningar att lagra<br />
grundvatten och ur vilka större mängder grundvatten kan utvinnas t ex genom<br />
pumpning ur brunnar. Grundvatten kan även utvinnas ur andra geologiska<br />
formationer än isälvsavlagringar, t ex morän och berg, men de medger sällan<br />
större grundvattenuttag. Grundvattenmagasin i dessa geologiska formationer<br />
har därför inte tagits med i föreliggande redovisning. Sveriges geologiska<br />
undersökning, SGU har karterat såväl jordarter som grundvattentillgångar i<br />
<strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> samt bakgrundshalter av metaller i grundvatten.<br />
<strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> övertväras av stora isälvsstråk som sträcker i huvudsaklig nordsydlig<br />
riktning med någon dragning åt nordväst-sydost. De största isälvsstråken<br />
utgörs av Lohäradsåsen, <strong>Stockholms</strong>åsen, Uppsalaåsen, Tullingeåsen med<br />
Pålamalm m.fl., totalt tretton mer eller mindre sammanhängande isälvsstråk<br />
samt ett stort antal mer spridda isälvsavlagringar.<br />
Isälvsstråken framgår av Figur 4.1. Beskrivningar av isälvsstråken och de<br />
spridda isälvsavlagringarna finns i bilaga 1-23, se 4.4.1 för indelningsgrunden.<br />
4.2 Dataunderlag<br />
4.2.1 Jordarter<br />
Jordarterna i <strong>län</strong>et har karterats av SGU och redovisas i geologiska kartblad<br />
med beskrivningar. Nästan hela <strong>län</strong>et finns karterat i skala 1:50: 000 i SGU:s<br />
Serie Ae. För vissa mindre återstående delar finns äldre kartor i Serie Aa. I<br />
bilaga 1-23 redovisas utsnitt från de geologiska kartorna för isälvsstråken i<br />
<strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>. I slutet av varje stråkbeskrivning finns referenser till de<br />
geologiska kartbladen. Dessa återfinns även i kap 9, Referenser.<br />
4.2.2. Grundvatten<br />
Grundvattenförhållandena har undersökts av SGU i olika detaljeringsgrad.<br />
Länsnivå<br />
Hydrogeologisk <strong>län</strong>skarta i skala 1:250 000 av Engqvist, P. och Fogdestam, B.<br />
Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong>.<br />
Sveriges geologiska undersökning, Serie Ah nr 6 (SGU 1984).<br />
Kommunnivå<br />
Kommunvisa karteringar av grundvattentillgångarna har gjorts för ett flertal<br />
kommuner men redovisningar föreligger i olika grad av färdigställande. Kartor<br />
som är under arbete har välvilligt ställts till arbetsgruppens förfogande av SGU.