Konsten att göra ett projektarbete

Konsten att göra ett 

projektarbete 

Elevinstruktion – Projektarbete 100 p 

Katedralskolan 

2011/2012

Varför projektarbete? 

Syftet med projektarbetet (100 p) är att du ska utveckla förmågan att planera, strukturera och 

ta ansvar för ett större arbete inom en planerad tidsplan. Det ska också ge dig erfarenhet av att 

arbeta i projektform och på så sätt förbereda dig för såväl fortsatta studier som ett kommande 

arbetsliv. Du kommer säkert att stöta på denna arbetsform senare i livet och det krävs social 

kompetens för att klara detta. Social kompetens innebär bl. a. att man kan arbeta med 

människor som man kanske själv inte skulle ha valt att arbeta med och att man har förmåga att 

kompromissa samtidigt som man står för sina åsikter. 

Under den tid du arbetar med ditt projektarbete kommer du att ta del av andra människors 

åsikter och kunskap i olika frågor och det är viktigt att du tar hänsyn till detta när du söker 

svar på din frågeställning. Förhoppningsvis kommer du att få en ökad förståelse för att 

människor tycker olika. Det finns ofta inte några enkla svar eller absoluta sanningar. 

Du får också : 

tillämpa och fördjupa dina kunskaper inom ett av dina karaktärsämnen. 

träna dig i att arbeta på ett undersökande sätt. 

utveckla din förmåga att se helhet och samband. 

träna dig i att tolka, värdera och kritiskt granska fakta. 

Elevinstruktion för projektarbete, Katedralskolan i Linköping 

2

Vad är ett projektarbete? 


? 

Att arbeta i projektform innebär att man i grupp planerar och utför en bestämd uppgift och tar 

ansvar för och utvärderar resultatet. Projektarbetet är en process som leder fram till en färdig 

produkt och denna produkt kan vara exempelvis ett konkret föremål, en tjänst, en film, en 

utställning eller ett presentationsprogram på dator. Den färdiga produkten kan naturligtvis 

också vara en rapport. 

Du ska alltid göra en skriftlig redovisning av ditt projektarbete oberoende av arbetets art. 

Detta innebär alltså att om du valt att presentera ditt arbete i form av t. e. x. en utställning ska 

du även lämna in en skriftlig redovisning. 

Projektarbete sker i grupp, gärna tvärvetenskapligt, men ditt arbete måste vara kopplat till 

just dina programmål. Däremot kan den färdiga produkten vara programöverskridande. 

På Katedralskolan är projektarbetet i regel kopplat till klassen. Flera olika 

projektarbetsgrupper kommer att bildas i varje klass. Den första och kanske svåraste uppgiften 

blir alltså att bilda grupper och enas om ett gemensamt problemområde. 

Det finns även möjlighet att göra sitt projektarbete utanför klassen genom att koppla det till en 

kurs. Det är dock för närvarande endast ett fåtal kurser som erbjuder denna möjlighet. 

. 

3

Hur går det till? 

Projektarbetet innefattar planering, genomförande och utvärdering. Det är viktigt att komma 

ihåg att själva arbetsprocessen är lika viktig som slutprodukten! I arbetsprocessen ingår att du 

ska välja kunskapsområde, avgränsa det och formulera syfte och frågeställningar. Vidare ska 

du undersöka och beskriva vad som krävs för att kunna lösa uppgiften. Hur ser 

tidsplaneringen ut? Vilka metoder är lämpliga? Vilket material behöver du? etc. 

Du startar med att göra en idéskiss som sedan ligger till grund för projektplanen. Detta 

planeringsarbete gör du tillsammans med dina gruppmedlemmar och med råd och stöd av din 

handledare. 


4

Vad kan din handledare hjälpa dig med? 

Av din handledare kommer du att få goda råd på vägen, men inga färdiga svar. Du kan få 

hjälp om du kör fast, tips på var du kan hämta information och hjälp att hålla ”rätt kurs”. 

Under de schemalagda handledarträffarna kommer ni att diskutera på vilket sätt ni i gruppen 

kan samarbeta och hjälpa varandra. Ni ska också kontrollera vilka uppgifter som behöver 

samlas in samt hur samordning av insamlandet kan ske, om gemensamma studiebesök ska 

planeras etc. Det är även viktigt att ta upp de eventuella problem eller samarbetssvårigheter 

som finns i gruppen. 

Handledarens uppgift är också att hela tiden studera och bedöma ditt arbete, såväl 

arbetsprocess som färdig slutprodukt. Den loggbok som du för under den tid du arbetar med 

projektet skall bl.a. vara till hjälp för handledaren att ge en rättvis bedömning av själva 

arbetsprocessen. Kom alltså ihåg att det inte bara är den färdiga produkten som bedöms! 

Slutprodukten bedöms även av en medbedömare. 

Biblioteket 

På Katedralskolans bibliotek kommer du säkert att tillbringa en hel del av din tid under 

projektarbetets gång. Våra bibliotekarier kommer att hjälpa de olika projektgrupperna att lära 

sig söka efter material och de kommer även att sammanställa en s.k. ”lathund” till varje 

projektgrupp. Här får ni tips om olika sökvägar som är lämpliga just för er. 

Det är viktigt att du startar din sökning med hjälp av denna ”lathund” innan du går vidare. 


5

Mål 

Skolverket har satt upp följande mål för projektarbetet. 

Eleven skall kunna 

välja ett kunskapsområde och inom detta avgränsa en uppgift eller ett problem 

välja relevant material och metod samt relevanta redskap 

upprätta en projektplan och vid behov revidera denna 

föra loggbok över arbetets gång och fortlöpande revidera processen 

diskutera arbetets utveckling med handledaren 

åstadkomma en slutprodukt som innebär självständig lösning av den valda uppgiften eller 

det valda problemet 

göra en skriftlig redovisning av projektet som beskriver arbetets gång från idé till 

slutprodukt 

kunna skriftligt eller muntligt värdera arbetsgång och resultat 


6

Betyg 

Projektarbetet betygssätts med Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd eller Mycket väl 

godkänd. 

Planering, genomförande och redovisning betygssätts och för att detta ska kunna ske måste du 

naturligtvis ha kontinuerlig kontakt med din handledare. Det är också obligatorisk närvaro vid 

de gemensamma träffarna med handledaren. Om inte den angivna arbetsgången 

följs har inte heller handledaren betygsunderlag varvid betyget Icke godkänd ges. 

Skolverket föreskriver att ”för betygen Väl godkänd och Mycket väl godkänd gäller att 

särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister 

avseende ett eller ett par andra kriterier. De krav som gäller för Godkänd skall dock alltid 

vara uppfyllda.” 

Det är alltid den ansvarige läraren som sätter betyget även om du har en extern handledare. 


7

Betygskriterier 

Följande preciserade betygskriterier gäller för projektarbete vid Katedralskolan i Linköping: 

Godkänd 

Eleven presenterar en idéskiss och diskuterar denna med handledaren. 

Eleven upprättar en genomtänkt projektplan som diskuteras med handledaren och vid behov 

revideras. 

Eleven deltar aktivt vid handledarträffar och under projektveckan. 

Eleven för loggbok kontinuerligt, vilken uppvisas för handledaren. 

Eleven åstadkommer en slutprodukt och presenterar denna på lämpligt sätt. 

Eleven gör en skriftlig redovisning av projektet. 

Eleven gör en skriftlig eller muntlig utvärdering av arbetsgång och resultat. 

Väl godkänd 

Utöver kraven för G 

Eleven uppvisar självständighet vid problemformulering. 

Eleven diskuterar val av metoder och material. 

Eleven identifierar problem som kan uppstå under arbetets gång och förmår lösa dessa. 

Eleven tar till vara och utvecklar andras synpunkter. 

Eleven utvärderar och diskuterar brister i sitt arbete. 

Mycket väl godkänd 

Utöver kraven för G och VG 

Eleven planerar och genomför sitt arbete med stor självständighet och utnyttjar andras råd och 

synpunkter. 

Eleven uppvisar analytisk förmåga och ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt. 

Eleven uppvisar skicklighet i utförandet av slutprodukten. 


8

Idé 

Val av projekt Idéskiss 


Diskussion med 

Projektplan handledare/gruppmedlemmar 

Genomförande 

Produkt 

Presentation Utvärdering i 

Skriftlig redovisning 

handledningsgruppen 

9

Idéskiss 

Du presenterar dina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig 

om? Vad vill du göra? Vad är det du vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren 

och ligger till grund för projektplanen. 

Projektplan 

Planering är naturligtvis en viktig del i projektarbetet och denna görs i samråd med dina 

gruppmedlemmar och din handledare. Projektplanen ger en helhetsbild av det arbete som ska 

utföras och du presenterar den genom att fylla i en blankett. På nästa sida ser du hur 

blanketten är utformad och vad som bör fyllas i under respektive punkt. 

Innan du går vidare med arbetet diskuterar du projektplanen med handledaren som bedömer 

om projektplanen är realistisk. 


10

PROJEKTPLAN Datum: 

Projektgrupp:……………………….. Namn:……………………………….. 

Presentation av projektet: Presentera det område din projektgrupp valt att studera. Vad 


handlar ditt delområde om och hur passar det in i projektet? 

Problemformulering: Presentera dina frågeställningar och syftet med undersökningen. 

Genomförande: I denna del av planen bör följande moment ingå: 

* Val av metod: Hur skall du gå tillväga? Vilka olika vägar till 

målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de 

olika vägarna? 

* Val och insamlande av information och material: Vad är det 

du behöver veta för att nå målet? Hur skall du få tag i den 

informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos 

personer? 

* Arbetet i gruppen: Vilka kopplingar finns mellan era arbeten? 

Vad kan ni göra tillsammans och hur ska ni dela upp arbetet? 

* Arbets- och tidsplan: Hur lång tid bör man beräkna för olika 

moment? När ska du ta kontakt med din handledare? 

Form för presentationen: Hur ska arbetet presenteras? Utställning? Film? Föredrag? 

Demonstration? Seminarium? Skriftlig rapport? 

11

Genomförande 

Själva arbetet med att framställa slutprodukten ser olika ut beroende på vilken typ av arbete 

som ska utföras. Det innebär vanligtvis att du samlar information och material samt att du 

bearbetar detta. 

Under hela projektarbetet skall du föra loggbok. I den för du in anteckningar om vad du gjort, 

hur och varför eventuella förändringar gjorts i planeringen etc. Du bör även skriva ned 

hur mycket tid du lagt ned på ett visst moment, vad resultatet blev och vad du tänker ta itu 

med härnäst. Under projektarbetets gång kan det hända att du upptäcker att projektplanen av 

olika skäl inte kan följas. Alla förändringar av sådant slag måste föras in i loggboken. 

Vid handledningsträffarna diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur 

de skall kunna lösas. Om det uppstår stora problem kanske det blir nödvändigt att diskutera 

förändringar av projektets inriktning eller av den valda metoden. 

Det är naturligtvis mycket viktigt att du närvarar vid handledningsträffarna. Närvaro och 

aktivitet vid dessa utgör en viktig del i din handledares betygsunderlag. 


12

Loggbok 

Loggboken är handledarens viktigaste instrument för att kunna följa och betygssätta din 

arbetsprocess. Loggboken är därför obligatorisk och har stor betydelse vid betygssättningen. 

Har man slarvat med sitt loggboksskrivande kan man aldrig nå ett högt slutbetyg trots att 

slutprodukten är av hög kvalitet. 

Du kommer även att ha stor nytta av loggboken när du efter avslutat projekt gör din skriftliga 

redovisning. I den skriftliga redovisningen (under rubriken Diskussion) ska du analysera och 

kommentera genomförandet av arbetet. Vilka problem uppstod på vägen och hur löste du 

dem? Använd loggboken som utgångspunkt för projektrapporten. Man glömmer lätt de 

svårigheter man stått inför under projektets gång när man nått sitt mål och då är det bra att 

kunna ”ta en titt i backspegeln” med hjälp av loggboken. 

Det är inte bara viktigt att du skriver loggbok, utan även hur du skriver. Du ska inte bara 

skriva ett datum och en eller ett par meningar om vad du gjort, utan du ska också försöka 

reflektera över det du gjort. Stötte du på några svårigheter? Hur kan du lösa dem? Vad har du 

lärt dig? Hur går du vidare? Fungerar arbetet i gruppen? 

Kort sagt du måste visa för handledaren att du tar aktiv del i arbetet och att du hjälper till att 

driva projektet framåt. Det kanske känns lite ovant i början att skriva loggbok, men 


13

förhoppningsvis kommer det att lossna efter en tid. Lägg inte ned tid och möda på att försöka 

få det hela språkligt korrekt En loggbok är en ”tankebok” och det viktiga är att få ned dessa 

tankar, inte att stava rätt! 

Så här kan det exempelvis se ut i en loggbok: 

”11/9 I dag hade vi möte i vår projektgrupp (utan handledare). Vid förra mötet delade vi ju 

upp arbetet på så sätt att Anna fick till uppgift att kolla upp om vi kan låna filmutrustning, 

Johan skulle försöka få kontakt med en bekant till hans mamma som arbetar som läkare på 

hjärtmedicin. Olle lovade att under en veckas tid skriva ned allt han såg som hade med 

tobaksreklam att göra, medan jag skulle gå till biblioteket och be Kristina eller Lena att hjälpa 

mig att göra en sökning. Tänka sig! Alla hade gjort det de skulle! Arbetet börjar verkligen 

fungera bättre och bättre i gruppen. Det var svårt i början och man blev lätt irriterad när man 

inte fick som man ville och när någon inte hade gjort det den lovat. 

Nåväl, filmutrustning verkar svårt att få tag i och vi diskuterade länge hur vi ska lösa det hela. 

Vi funderar eventuellt på att gå en kvällskurs i filmteknik och redigering och kanske vi kan 

koppla vårt arbete till denna kurs. Min sökning blev inte helt lyckad. Fick inte riktigt det 

material jag behövde. Tror att jag måste precisera sökningen lite bättre. Trodde aldrig att det 

kunde vara så svårt att söka litteratur. Hittade dock en jättebra artikel. Ska gå tillbaka till 

biblioteket och be dem hjälpa mig hitta liknande artiklar. Vilken tur att man har ett så bra 

bibliotek här på skolan! Nästa vecka ska vi på studiebesök till den där läkaren som är expert 

på hjärt/kärlsjukdomar. Vi har givit oss i läxa att skriva ned frågor så att vi verkligen får ut 

något av besöket.” 

” 13/9 Usch idag har jag inte fått något vettigt gjort. Skulle ringa till Tobaksbolaget för att 

försöka få en intervju med deras informationschef. Satt i telefonkö JÄTTELÄNGE och sedan 

blev jag bortkopplad på något sätt. När jag försökte ringa lite senare var hon på lunch och på 

eftermiddagen satt hon i möte. I morgon har jag lektioner precis hela dagen, så då har jag 

ingen möjlighet att ringa och sedan är det helg.” 


14

Presentation och redovisning 

När målet nåtts och du fått fram en färdig slutprodukt är det dags för de sista momenten i 

projektarbetet, nämligen presentation, redovisning och utvärdering. 

Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slags 

projektarbete. Skriftliga rapporter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett 

föremål eller datapresentationsprogram kan demonstreras. 

I den skriftliga redovisningen av projektet ska du kommentera genomförandet av arbetet. Du 

ska beskriva vad som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vad du lärt 

dig och hur resultatet blev i förhållande till ambitionen. Vilka överväganden har gjorts? Vad 

blev resultatet av projektet? Hur påverkade metoden resultatet? Skilj alltså mellan begreppen 

rapport (=skriftlig presentation) och skriftlig redovisning. En skriftlig redovisning ska alla 

göra! Den skriftliga redovisningen ska ha samma rubriksättning som en skriftlig rapport 

(Inledning, Metod, Resultat, Diskussion), men kommer naturligtvis inte alls att vara lika 

omfattande. Om du skrivit en rapport är den skriftliga projektredovisningen en del av själva 

rapporten. 

Även vid en avslutande handledningsträff görs en utvärdering. Här presenterar du och dina 

gruppmedlemmar era olika delprojekt och utvärderar dessa. Ni gör även en utvärdering 

tillsammans av arbetet i gruppen. Hur ser helhetsbilden ut? Vad kan ni dra för slutsatser? Hur 

fungerade samarbetet? Vad fungerade bra? Vad fungerade dåligt? 


15

SKRIFTLIG PRESENTATION – HUR SKA RAPPORTEN SE UT? 

Om du väljer att presentera ditt projektarbete genom att skriva en rapport (=skriftlig presentation) får 

du här en vägledning i hur denna rapport ska vara utformad för att vara formellt riktig. Nedan kan du 

dels se hur själva dispositionen ska se ut, dels vad respektive rubrik ska innehålla. 

Den skriftliga redovisningen (vilken alla ska göra oavsett val av presentationsform) ska ha samma 

rubriksättning, men kommer naturligtvis inte att vara lika omfattande vad gäller innehållet. 

1. Titelsida 

På titelsidan skriver du rubriken på arbetet. Det kan finnas underrubriker, särskilt om huvudrubriken är 

mycket kort och består av ett eller ett par ord. Ingår ditt arbete i ett större projekt skriver du det 

övergripande området som huvudrubrik och din speciella frågeställning som underrubrik. 

Nere till höger anger du ditt namn, skolans namn, termin och år. 

2. Sammanfattning 

Sammanfattningen ska placeras längst fram i rapporten. Här ska du sammanfatta den skriftliga 

rapporten mycket kortfattat (c:a en halv A4-sida), men på ett sådant sätt att läsaren snabbt kan få en 

uppfattning om vad du studerat och hur. Dessutom ska du redogöra för dina viktigaste resultat på ett 

tydligt sätt (i ord, det vill säga inga tabeller eller dylikt). Sammanfattningen ska alltså tydligt redogöra 

för undersökningens problemställning, metod och resultat. 


16

3. Innehållsförteckning 

En innehållsförteckning syftar till att ge en översikt över innehåll och disposition och den ska vara 

försedd med sidhänvisningar. 

4. Inledning 

Syftet med inledningen är dels att ge läsaren den bakgrund som behövs för att förstå vad arbetet 

handlar om, dels att förklara syftet med arbetet. 

Det finns många olika sätt att inleda en rapport på. Försök att väcka läsarens intresse för ämnet. I 

inledningen kan du förklara varför du valt ämnet eller varför det är ett viktigt område att undersöka. 

Du kan gärna också ge lite bakgrundsinformation till exempel en snabböversikt av den historiska 

utvecklingen. En personlig anledning, ett skönlitterärt citat, en fallbeskrivning eller en 

personbeskrivning kan fungera som en bra inledning och inte minst vara intresseväckande för läsaren. 

Inledningen avslutas med att du presenterar syfte och frågeställningar. Kom ihåg att det är mycket 

viktigt att du förklarar syftet med din undersökning. Vilken eller vilka frågeställningar söker du svar 

på? Hur har du avgränsat ditt ämnesområde? Tänk också på att syftet ska överensstämma med 

innehållet i resultatdelen. 

5. Metod och material/källor 

Här beskriver du hur du har gått tillväga för att få fram informationen. Du anger även vilka olika typer 

av källor som du använt dig av såsom till exempel böcker, arkivmaterial, intervjuer, studiebesök, 

observationer. Hur har du funnit litteraturen? Vilka sökord har du använt dig av? OBS! Om du hämtar 

material från nätet är det viktigt att du antecknar vilket datum det skedde. Du ska också visa upp 

papperskopior av detta material för din handledare. 

Har du samlat in material via intervjuer eller enkäter, redogör du för antalet intervjuer/enkäter, ställda 

frågor, hur urvalet av personer gjorts, samt för deras ålder och kön. Enkäten ska dessutom bifogas som 

bilaga. 


17

Har du utfört ett laborativt arbete är det viktigt att du beskriver det på ett sådant sätt att läsaren kan 

upprepa ditt experiment utifrån din beskrivning. Har mindre allmänna kemikalier eller speciell 

apparatur använts ska man uppge företaget som säljer dessa produkter. 

6. Resultat 

Om du har gjort en litteraturstudie, är det rapportens mest omfattande del. Här redogör du för dina 

resultat. Det är viktigt att du för samman all information som du fått till en sammanhängande text och 

inte delar upp den efter varifrån du fått informationen. 

Antalet sidor kan variera beroende på ämnets inriktning. Om det rör sig om en längre rapport bör du 

dela upp resultatredovisningen i underavdelningar med underrubriker. 

Det är viktigt att tänka på att du här redovisar vad andra har sagt och skrivit om det område du 

undersöker. Du måste ställa dig neutral och återge den information du fått fram så sakligt som möjligt. 

Vem som har sagt vad måste klart och tydligt framgå av texten (se vidare under rubriken 

”Referenslista/Käll- och litteraturförteckning”). 

Ska du presentera data exempelvis från experiment, enkätundersökningar etc. är det viktigt att du 

presenterar dina resultat på ett så kortfattat och tydligt sätt som möjligt. Det är viktigt att läsaren inte 

”drunknar” i en massa ord och siffror! Oftast passar det bra att använda sig av tabeller, figurer och 

diagram för att åskådliggöra det hela. 

Kom ihåg att du inte får kommentera dina resultat under denna rubrik - det gör du istället i 

diskussionsdelen! 

7. Diskussion 

Nu är det dags för dig att kommentera dina resultat. Var de förväntade? Om inte – har du någon 

förklaring till detta? Hur pålitliga och trovärdiga är dina källor? Pekar dina källor på olika resultat? 

Redogör för de brister du anser att ditt arbete har. 


18

En viktig del i diskussionen är också att koppla samman det du gjort med det andra gjort. Har andra 

kommit fram till liknande resultat eller har du erhållit resultat vilka motsäger andra undersökningar? 

Här blir ditt arbete en del av något större. Genom att koppla ihop det med andras arbete har man ju nått 

ökad kunskap! 

Troligtvis ingår ditt arbete i ett större projekt och då bör du även diskutera ditt arbete i förhållande till 

andra delarbeten i projektet. Du kanske har tittat på miljöeffekter av en viss verksamhet, medan någon 

annan har tittat på ekonomiska effekter. Det är viktigt att du redogör för dina egna tankar och åsikter. 

Vilken är din egen syn och vad grundar du den på? Här kan du också komma med förslag till hur du 

kan fördjupa dig ytterligare. 

8. Referenslista/Käll-och litteraturförteckning 

När det gäller denna del av den skriftliga rapporten skiljer sig tillvägagångssättet åt mellan 

naturvetenskapliga ämnen och samhällsvetenskapliga/humanistiska ämnen. Nedan presenteras därför 

två olika referenssystem. Vilket av dessa du ska använda dig av bestäms alltså av ditt ämnesval. 

Naturvetenskapliga rapporter 

Samtliga böcker och artiklar, vilka du refererar till i texten , ska ingå i referenslistan. Syftet är alltså att 

läsaren lätt ska kunna skaffa fram de arbeten du hänvisar till. Observera att det är endast de arbeten 

man refererar till i texten som ska finnas med i referenslistan – inte allt man läst! Övrig litteratur som 

du läst bör du anteckna i loggboken. 

När man i den löpande texten refererar till ett arbete kan man göra på olika sätt. Man kan ange 

författarnamn och årtal inom parentes och i så fall skrivs referenslistan i alfabetisk ordning. Man kan 

även välja att skriva ett nummer inom parentes efter påståendet i texten (det första arbete man refererar 

till för siffran 1). Referenslistan skrivs då i nummerordning och referensen hittas efter respektive 

siffra. 

Följande uppgifter ska finnas med i referenslistan: 

Böcker: Efternamn, förnamn, titel, utgivningsort och förlag, årtal. 

Artiklar: Efternamn, förnamn, titel, tidskrift, volym/nummer, sidor, årtal. 

WWW-adresser: Efternamn, förnamn, titel, publiceringsdatum, adress, datum när du hämtade 

informationen. 


19

Om du bygger din framställning på intervjuer skriver du så här: 

Svensson, Olga, intervju den 4 augusti 1996. 

Har man inte gjort en regelrätt intervju, utan endast ställt en enskild fråga till en person, skriver man 

Svensson, Olga. 1996. Personlig kommunikation. 

Samhällsvetenskapliga/humanistiska rapporter 

Varje uppgift i texten bör beläggas med en fotnot. Noterna är till för att vem som helst ska kunna 

kontrollera dina uppgifter. 

Källan anges i fotnot längst ner på sidan. 

Ex. 1. Olsson, B. (1999), s. 87. 

2. Bengtsson, M. (1991), s.122. 

Citat: Vem som citeras ska noga anges och kombineras med en sidhänvisning. 

Mer fullständiga uppgifter om källan skrivs sedan ut i Käll- och litteraturförteckningen enligt följande: 

Böcker: Efternamn, förnamn, titel, utgivningsort och förlag, årtal. 

Artiklar: Efternamn, förnamn, titel, tidskrift, volym/nummer, sidor, årtal. 

WWW-adresser: Efternamn, förnamn, titel, publiceringsdatum, adress, datum när du hämtade 

informationen. 

Om du bygger din framställning på intervjuer skriver du så här: 

Svensson, Olga, intervju den 4 augusti 1996. 

Har man inte gjort en regelrätt intervju, utan endast ställt en enskild fråga till en person, skriver man 

Svensson, Olga. 1996. Personlig kommunikation 

Övrig litteratur som du läst, men ej refererar till i texten bör du anteckna i loggboken. 


20

9. Bilagor 

Eventuella bilagor placeras sist. De numreras och anges i innehållsförteckningen. Exempel på bilagor: 

enkäter, frågeformulär, större siffersammanställningar, diagram och kartor. 

Källkritik 

Det är viktigt att tänka kritiskt. Vem står bakom informationen? Vem är författaren? Hur aktuell är 

uppgiften? Går det att hitta något datum? Vad vill författaren berätta? Vad vill författaren att jag skall 

tycka? Innehåller informationen fakta eller är det någons åsikter? Kan jag lita på informationen? Kan 

jag använda den i mitt arbete? 


21

Bedömningsmatris för PA1201 vid Linköpings 

gymnasieskolor 

G VG MVG 

F ö r b e r e d e l s e f a s - p r o j e k t p l a n 

Problemformulering Formulerar med handledning 

ett tydligt syfte och tydliga 

frågeställningar 

Metodval 

Tidsplan 

Lyhördhet 

Övrigt 

G e n o m f ö r a n d e 

Problemlösningsförmåga 

Samarbetsförmåga 

med projektmedlemmar 

och 

handledare 

Processredovisning/ 

loggbok 

R e d o v i s n i n g 

Presentation och 

produkt 

U t v ä r d e r i n g 

Värdering av 

arbetsgång och 

resultat 

Väljer med handledning 

relevant metod, material och 

redskap 

Formulerar med handledning 

en tidsplan som visar 

arbetsfördelning och 

ungefärlig tidsåtgång 


Formulerar självständigt ett 

tydligt syfte, tydliga 

frågeställningar och 

avgränsningar 

Beskriver självständigt och 

utförligt val av metod, 

material och redskap 

Formulerar självständigt en 

tidsplan som visar 

arbetsfördelning och 

tidsåtgång 

Lyssnar till andras synpunkter Tar till vara andras 

synpunkter 

Lämnar idéskiss och 

projektplan till handledaren 

inom avtalad tid 

Hanterar med handledning 

problem som uppstår 

Planerar och genomför 

arbetet i samarbete och 

dialog med övriga 

projektmedlemmar samt för 

en kontinuerlig dialog med 

handledaren 

Kunna föra loggbok över 

arbetets gång 

Kunna presentera 

arbetsgången och resultatet 

för den valda uppgiften som 

lösts med handledning 

Redovisar skriftligt samt 

värderar, med handledning, 


Följer självständigt upp och 

justerar projektplanen vid 

behov 

Identifierar problem som kan 

uppstå under arbetets gång 

och förmår lösa dessa 

självständigt 

Samarbetar väl med övriga 

projektmedlemmar och 

handledare 

Tar till sig och utvecklar 

andras synpunkter 

Resonerar kring problem och 

lösningen på dessa 

Kunna presentera 


för den valda uppgiften som 

lösts med viss självständighet 

Resonerar kritiskt samt 

identifierar problem som 

uppstått under arbetets gång 

Visar idérikedom och 

kreativitet 

Visar idérikedom och 

kreativitet 

Formulerar självständigt en 

tidsplan som visar 

arbetsfördelning, datum och 

beräknad tid för olika 

uppgifter 

Värderar andras synpunkter 

och använder dessa för att 

föra projektet vidare 

Skriver en väl genomarbetad 

projektplan så att nyttan av 

den tydligt märks i det 

fortsatta arbetet 

Finner kreativa lösningar på 

de problem som uppstår 

För med gruppen och 

handledaren en dialog som 

visar på kreativitet och 

kunskap 

Motiverar sina val av metoder 

och lösningar på problem 

med väl underbyggda 

argument 

Eleven visar skicklighet vid 

presentation och i utförandet 

av slutprodukten 

Det kritiska resonemanget är 

motiverat med väl 

underbyggda argument 

22

Konsten att göra ett projektarbete

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?