Åtgärdsprogram PM10 - Linköpings kommun

Åtgärdsprogram för 

partiklar (PM10) i 

Linköping 

Godkänt av Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 

2006-12-12

Foto: Ulla-Caisa Knutsson och Mats Gustafsson, VTI 

2

Innehållsförteckning 

Sammanfattning……………………………………………………. 4 

Arbetets genomförande …………………………………………… 5 

Bakgrund ………………………………………………………………………. 5 

Miljökvalitetsnorm för partiklar PM10)……………………. 6 

Mål……………………………………………………………. 6 

PM10 och hälsoeffekter……………………………………. 7 

Problembeskrivning………………………………………………… 7 

Partiklar PM10………………………………………………. 7 

Uppmätta partikelhalter i Linköping………………………. 9 

Utsläpp av partiklar i Linköping…………………………… 10 

Beräkningar av PM10-halten i Linköpings tätort………… 10 

Linköpings strategi att minska partikelhalterna…………………. 12 

Förslag på åtgärder………………………………………… 12 

Miljöeffekter…………………………………………………. 28 

Kostnader och vinster……………………………………… 30 

Styrande dokument………………………………………… 33 

Hållbar samhällsplanering…………………………………. 34 

Uppföljning av åtgärdsprogrammets åtgärder…………………… 36 

Referenser……………………………………………………..……. 36 

Bilagor 

3

Sammanfattning 

Höga halter av små partiklar (mindre än 10 mikrometer) har under de senaste åren 

uppmärksammats som en allvarlig hälsorisk. Vägtrafiken ger upphov till höga halter i 

anslutning till hårt trafikerade leder samt i trånga gaturum. 

En miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar gäller från och med 2005. Linköpings kommun 

har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan under februari till maj månad 

både 2004 och 2005. MKN på 50 µg/m 3 har överskridits 15 respektive 17 gånger under de 

aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får halten överskridas 35 

gånger under ett år. Beräkningar visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett 

flertal gator vilket innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra 

mätningar och beräkningar. Under 2006 pågår helårsmätningar vid Drottninggatan för att 

kunna jämföra hela årsmedelvärden. Årsmedelvärdet vid Drottninggatan för perioden 2005- 

11-01 – 2006-10-31 är 21 µg/m 3 , vilket är hälften av MKN årsmedelvärde 40 µg/m 3 . 

Beräkningar gjorda i SIMAIR-programmet visar att Drottninggatan uppvisar de högsta 

partikelhalterna (PM10), dvs. samma resultat man fick vid beräkningar med SIMAIR gjorda 

år 2002. 

Under de senaste åren har kunskaperna framför allt förbättras angående hälsoeffekter av 

partiklar. Det har visat sig att ju mindre partiklarna är desto farligare är de för oss människor. 

Vid risk för ökade partikelhalter eller överskridande av MKN kan människors hälsa äventyras 

och planer för olika förändringsprojekt stoppas upp eller bli omöjliga att genomföra. Det är 

därför viktigt att arbetet för minskade partikelhalter sker med hela stadens bästa som 

utgångspunkt. 

Därför har ett åtgärdsprogram med förslag på olika åtgärder upprättas för att förebygga ökade 

partikelhalter och att MKN överskrids i Linköping. 

De viktigaste åtgärderna är åtgärder för att reducera slitagepartiklar, bland annat 

dammbindning med CMA-lösning, tidigare och upprepad vårrengöring, informationskampanj 

om dubbfria vinterdäck, förbättrade beläggningar m fl. 

Åtgärderna kommer att följas upp och utvärderas av dem som är ansvariga för att åtgärderna 

genomförs och därefter redovisas i Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2006-12-12 att godkänna 

åtgärdsprogrammet för partiklar (PM10) i Linköping och att kontoret ska återkomma till 

nämnden för beslut innan åtgärderna under kategori 3 ”Åtgärder som behöver stärkas, 

utvecklas och kan genomföras på litet längre sikt” verkställs. 

4

Arbetets genomförande 

I februari 2006 beslutade Linköpings kommun att ta fram ett åtgärdsprogram för minskade 

partikelhalter. Arbetet innebar i korthet identifiering av gator med höga PM10-halter, 

mätningar avseende andelen dubbdäck på parkeringar i innerstaden, beräkning av PM10halter 

vid utsatta gator med hjälp av beräkningsprogrammet SIMAIR och slutligen 

upprättande av förslag till åtgärder för att minska partikelhalterna i staden. 

Affärsområde Teknik- och samhällsbyggnad (Atos) fick uppdraget att upprätta 

åtgärdsprogrammet för PM10 under 2006. Materialinsamling och inhämtande av erfarenheter 

från andra orter som upprättat liknande program genomfördes under våren och hösten. En 

referensgrupp bestående av tjänstemän från Miljökontoret, Teknik- och samhällsbyggnad, 

Byggnämndskontoret samt representanter från VTI tillsattes. En lista med tänkbara åtgärder 

för åtgärdsprogrammet togs fram och har diskuterats med referensgruppen vid ett antal 

tillfällen. Listan har bearbetats och utgjort underlag till åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har 

också avrapporterats och diskuterats i kommunens trafikplanegrupp. Kommunen har även 

informerat Länsstyrelsen om åtgärdsprogrammet under ett länssamråd i september 2006. 

De föreslagna åtgärderna kommer att genomföras enligt tabell 3. 

Bakgrund 

Höga halter av små partiklar (mindre än 10 mikrometer) har under de senaste åren 

uppmärksammats som en allvarlig hälsorisk. Vägtrafiken ger upphov till höga halter i 

anslutning till hårt trafikerade leder samt i trånga gaturum. 

En miljökvalitetsnorm (MKN) för partiklar gäller från och med 2005. Linköpings kommun 

har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan under februari till maj månad 

både 2004 och 2005. MKN på 50 µg/m 3 (dygnsmedelvärde) har överskridits 15 respektive 17 

gånger under de aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm får halten 

överskridas 35 gånger under ett år. Partikelhalten är normalt högst under våren vid torr 

vägbana och hög andel bilar med dubbdäck. Höga halter kan även förekomma under 

november – december. Mätningar under denna period 2005 gav överskridande av 50 µg/m 3 

vid endast ett tillfälle. Beräkningar visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett 

flertal gator vilket innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra 

mätningar och beräkningar. Under 2006 pågår helårsmätningar vid Drottninggatan. 

Årsmedelvärdet vid Drottninggatan för perioden 2005-11-01 – 2006-10-31 är 21 µg/m 3 , vilket 

är hälften av MKN årsmedelvärde 40 µg/m 3 . 

Vid risk för ökade partikelhalter eller överskridande av MKN kan människors hälsa komma 

att riskeras vilket innebär att planer för olika förändringsprojekt stoppas upp eller blir 

omöjliga att genomföra. Det är därför viktigt att arbetet för minskade partikelhalter sker med 

hela stadens bästa som utgångspunkt. 

5

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) 

I Miljöbalkens 5 kap. 4 § skall ett åtgärdsprogram upprättas, om det behövs för att en 

miljökvalitetsnorm ska kunna uppfyllas. Åtgärdsprogrammet skall innehålla de åtgärder som 

behövs för att man ska klara normen. 

Enligt 9 § förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft reglerar MKN för partiklar 

Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i 

utomhusluft med mer än: 

Miljökvalitetsnorm för partiklar (PM10) 

Dygnsmedelvärde 50 µg/m3 Får överskridas 35 gånger per 

kalenderår (90- percentil)” 

Årsmedelvärde 40 µg/m3 Får ej överskridas 

Tabell 1. Miljökvalitetsnorm för partiklar. 

PM10 är masskoncentrationen för alla partiklar under 10 µm i en luftvolym. Majoriteten (mer 

än 99 %) av alla partiklar i luften är mindre än 1µm. Trafikmängden och bebyggelsens 

inverkan på ventilationsförhållandena har mycket stor betydelse för PM10-halterna. Smala 

och slutna gaturum tål mycket mindre trafik än bredare och öppnare. Det är på sådana platser 

som de flesta överskridanden av miljökvalitetsnormer sker runt om i Sverige. Om man ser till 

antalet partiklar i stadsmiljön är det partiklar under 0,1µm som dominerar. Dessa härstammar 

från olika förbränningsprocesser, där bilavgaser är en sådan. Även faktorer som klimat och 

topografi har betydelse för partikelhalterna. 

Ett förslag till reviderat luftdirektiv presenterades hösten 2005 inom ramen för EU: s nya 

tematiska strategi för luft. Direktivet innebär en sammanslagning av ramdirektivet för luft och 

de tre första dotterdirektiven. I det nya direktivet ingår ett förslag till reglering av fina 

partiklar (PM2,5). Dessa bestämmelser kommer att införas i svensk lagstiftning i någon form 

av miljökvalitetsnorm, tidigast år 2007. 

Mål 

Nationellt mål för partiklar 

Utöver miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 finns även ett nationellt delmål under 

miljömålet Frisk luft. Målet följs upp årligen då en samlad bedömning av Sveriges 16 

miljömål görs. Det är viktigt att framhäva att detta delmål inte är tvingande som 

miljökvalitetsnormerna för PM10. 

Miljömålet Frisk luft 

”Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.” 

Delmål 

Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde 

för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 

dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som 

årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får 

överskridas högst 37 dygn per år. 

6

Linköpings kommuns mål 

Linköpings kommun har inget specifikt mätbart antaget mål för att minska partikelhalterna i 

tätorten. Däremot finns det mål antagna av Kommunfullmäktige som ska bidra till att minska 

partikelhalterna från trafiken i Linköping. 

Kommunfullmäktigemål 

Medborgare ska uppleva att kommunen vidtar effektiva åtgärder som leder till en 

långsiktigt hållbar utveckling. 

Medborgare och företag ska uppleva det fördelaktigt att välja säkra och miljövänliga 

trafikslag för person- och godstransporter i ett väl fungerande trafiksystem. 

PM10 och hälsoeffekter 

Att det finns ett samband mellan luftens halt av inandningsbara partiklar och olika 

sjukdomssymptom har forskarna varit medvetna om länge. Under de senaste åren har 

kunskaperna framför allt förbättras angående hälsoeffekter av partiklar. Det intressanta är att 

oavsett vad partiklarna består av, ger de liknande negativa hälsoeffekter på befolkningen. 

Partiklarna kan fungera som transportörer av bl.a. tungmetaller och PAH (polyaromatiska 

kolväten) som kan vara cancerframkallande. Det har visat sig att de mindre partiklarna har en 

starkare koppling till ökad dödlighet i befolkningen än de grövre partiklarna. De allra minsta 

partiklarna kan till och med ta sig ut i blodet från lungblåsornas väggar och har en tydlig 

koppling till hjärt- och kärlsjukdomar. De grövre partiklarna PM10 och PM2,5 verkar mer 

relaterade till luftvägssjukdomar, som t.ex. astma. Det har till exempel visats att lungornas 

utveckling hos barn kan hämmas om halten av partiklar i luften är hög. Partiklar bedöms bidra 

till tusentals förtidiga dödsfall årligen i Sverige. 

Stockholms län, som redan tagit fram ett 

åtgärdsprogram för reducering av PM10, har 

beräknat att en sänkning av partikelhalten med 5 

µg/m3 på årsbasis på sikt skulle leda till cirka 230 

färre dödsfall om året. Linköpings kommun har inte 

lika höga partikelhalter som Stockholms län och 

därmed är en siffra liknande Stockholms svår att ta 

fram, men uppenbart är att det finns stora 

hälsovinster att göra i och med en sänkning av PM10 

halter i luften. På Linköping universitetssjukhus 

pågår intensiv forskning kring partiklarnas 

Figur 1. PM10 och hälsoeffekter. 

hälsoeffekter på barn. 

Problembeskrivning 

Partiklar PM10 

PM10-halten består i stadsmiljön 

i huvudsak av partiklar i tre kategorier: 

• Grova partiklar (diameter 

mellan 1 µm och 10 µm) 

• Fina partiklar (diameter mellan 0,1 µm och 1 µm) 

• Ultrafina partiklar (diameter mindre än 0,1 µm) 

7

Grova partiklar (PM1 – PM10) utgörs i huvudsak av uppvirvlade slitagepartiklar som 

bildats bl a genom slitage av vägbanor, bromsar, däck och sand på vägar och gator. Faktorer 

som påverkar mängden slitagepartiklar har stor inverkan på PM10-halterna. Faktorerna är 

dubbdäcksandel, gatu-/vägbeläggningens egenskaper, fordonshastighet, trafikmängd, 

omfattning och kvalitet på sand och bergkross samt materialval i däck och bromsar. 

Meteorologiska förutsättningar har stor betydelse för PM10-halterna. Under perioder med torr 

väderlek, främst vinter och vår, ökar halterna mångdubbelt jämfört med perioder med 

nederbörd. Det finns ett tydligt samband mellan låg luftfuktighet och höga halter av PM10. 

Under tidig vår, då uppvirvlingen är stor och PM10-halterna oftast höga, kan 

slitagepartiklarna svara för 70- 80 % av den totala PM10-halten. 

Trafikmängd, 

fordonshastigheten och andelen tung trafik är faktorer som påverkar både 

uppkomsten och uppvirvlingen av grova partiklar. En reducerad fordonshastighet kan även 

ha 

andra positiva effekter, såsom exempelvis ökad trafiksäkerhet och lägre bullernivåer. Metoder 

för barmarksrenhållning och vinterväghållning påverkar uppvirvlingen och spridningen av 

partiklar. Trafikmängden i kombination med gaturummens form och slutenhet d v s olika 

ventilationsförhållanden, har mycket stor betydelse för PM10-halterna. Smala och slutna 

gaturum tål mycket mindre trafik än bredare och öppnare. Det är därför viktigt att särskilt 

uppmärksamma miljökvalitetsnormerna vid utformningen av ny bebyggelse. 

PM10 

åtgärder kan delas in i två kategorier, de som förhindrar bildningen av vägdamm och de 

som minskar spridningen av dammet. 

Åtgärder 

som minskar bildningen av vägdamm är: 

• minskad trafikmängd och hastighet 

• minskad dubbdäcksanvändning 

• ökad användning av beläggning med låg partikelbildande förmåga 

• minskad användning och anpassad kvalitet av sand/kross 

• strävan mot minskat slitage av däck och bromsbelägg 

Åtgärder 

som minskar spridningen av vägdamm är: 

• minskad trafikmängd och hastighet 

• minskad andel tung trafik 

• effektivare barmarksrenhållningsmetoder 

och -strategier 

• förändrad vinterdrift 

• dammbindning 

Fina 

partiklar (PM 0,1 – PM 1) härstammar i huvudsak från utsläpp i andra länder som 

därmed har stor påverkan på bakgrundshalterna och är därför svår att påverka. Dessa partiklar 

har stor betydelse för bakgrundshalterna i Sverige. Beslutade avgaskrav inom 

EU förväntas leda till lägre bakgrundshalter i Europa och kommer långsiktigt leda 

till lägre 

bakgrundshalter även i Sverige. Intransport av fina partiklar spelar också stor roll för 

haltnivåerna. Varifrån intransporterna sker styrs av vinden eftersom de fina partiklarna kan 

uppehålla sig i atmosfären ett antal dygn. 

Ultrafina 

partiklar (

stor vikt att åtgärder sätts in för att reducera denna fraktion. De ultrafina partiklarna kan 

reduceras genom åtgärder som: 

• förbättrar emissionsegenskaperna i fordonsparken 

• reducerar kallstartsutsläppen (motorvärmare) 

• reducerar hastigheterna och ger en jämnare körrytm 

• minskar andelen tung trafik 

• minskar emissionerna från arbetsmaskiner 

Uppmätta partikelhalter i Linköping 

Linköpings kommun har genomfört mätningar av partiklar (PM10) på Drottninggatan, figur 2, 

under februari till maj månad både 2004 och 2005. MKN på 50 mg/m3 har överskridits 15 

respektive 17 gånger under de aktuella perioderna. Enligt förordningen om miljökvalitetsnorm 

får halten överskridas 35 gånger under ett år. Under 2006 sker helårsmätningar vid 

Drottninggatan för att få ett helt års variation och för att se hur många gånger MKN 

överskrids under ett år. Figur 3. 

Mätplats 

Figur 2. Mätplats vid Drottninggatan i Linköping. 

Partikelhalten är normalt högst under våren vid torr vägbana och hög andel bilar med 

dubbdäck. I jämförelse med t ex Norrköpings kommuns mätserie för en gaturumsmätning i 

Norrköping kan konstateras att perioder med höga nivåer sammanfaller med mätningarna i 

Linköping till viss del och att de högsta nivåerna förekommer under vårmånaderna. 

Höga halter kan även förekomma under november – december. Mätningar under denna period 

2005 gav överskridande av 50 mg/m3 vid endast ett tillfälle. Beräkningar med SIMAIRprogrammet 

visar att den övre utvärderingströskeln överskrids på ett flertal gator, vilket 

9

innebär att Linköpings kommun enligt förordningen måste genomföra mätningar och 

beräkningar. 

Partikelmätningar från 1 januari till 1 november under 2006 visar att miljökvalitetsnormen 

överskridits 15 gånger. Kommunen bedömer att man inte kommer att överskrida MKN 35 

gånger under hela 2006, som är gränsen för hur många gånger MKN får överskridas. 

110,0 

100,0 

90,0 

80,0 

70,0 

60,0 

50,0 

40,0 

30,0 

20,0 

10,0 

0,0 

nov-05 

Dygnsmedelvärde PM 10 ug/m3, Drottninggatan 2005-11-01--2006-11-01 

9 november -05 



7 december -05 

15-dec-05 

24-dec-05 

02-jan-06 

11-jan-06 

19-jan-06 

28-jan-06 

06-feb-06 

13-feb-06 

22-feb-06 

02-mar-06 

11-mar-06 

20-mar-06 

29-mar-06 

07-apr-06 

15-apr-06 

24-apr-06 

03-May-06 

12-May-06 

20-May-06 

29-May-06 

07-jun-06 

16-jun-06 

25-jun-06 

03-jul-06 

12-jul-06 

21-jul-06 

30-jul-06 

08-aug-06 

16-aug-06 

25-aug-06 

03-sep-06 

12-sep-06 

21-sep-06 

29-sep-06 

08-Oct-06 

17-Oct-06 

26-Oct-06 

Figur 3. Dygnsmedelvärden för perioden 2005-11-01 – 2006-11-01. 

Utsläpp av partiklar i Linköping 

De störts utsläppen av partiklar (PM10) härrör från trafiken i Linköping. Utsläpp av partiklar 

från vedeldning i tätorten uppskattas vara relativt låg då cirka 90 % av Linköpings tätort 

försörjs med fjärrvärme. 

Beräkningar av PM10-halten i Linköpings tätort 

För att uppskatta hur stora partikelhalterna är på olika gator och vägar i Linköpings tätort har 

kommunen gjort beräkningar med hjälp av beräkningsprogrammet SIMAIR. Senaste 

uppdateringen av data för SIMAIR gjordes under 2003. Därför kan kommunen inte beräkna 

hur partikelhalterna bör ha sett ut under 2005. Gatorna är uppdelade i flera sektioner, därför 

redovisas beräknade partikelhalter sektionsvis. I tabellen redovisas också trafikvolym. Tabell 

2. 

10

Årsmedelvärde PM10 (µg/m3) 

MKN 40 

Gatuavsnitt ÖUT 14 

Trafikvolym (tusental 

NUT 10 

fordon/vardagsmedeldygn) 

Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 

Drottninggatan 25.2 30.7 24.9 12.2 12.2 9.3 

Bergsvägen 26.0 26.7 19.6 17.5 

Industrigatan 20.8 25.0 24.2 14.3 19.4 19.4 

Vasavägen 21.1 21.3 12.2 13.9 

Östgötagatan 23.5 21.4 22.8 6.1 10.4 10.4 

Hamngatan 23.9 21.1 22.8 11.1 13.5 13.5 

Djurgårdsgatan 20.9 21.7 21.0 6.3 9.1 9.1 

Kaserngatan 22.6 21.5 22.4 

Västra vägen 22.6 22.9 12.1 12.1 

Tornbyvägen 18.8 20.2 16.4 23.8 

Kallerstadsleden 24.4 22.5 

Malmslättsvägen 24.2 24.2 24.1 15.4 15.4 15.4 

Sankt Larsgatan 23.6 23.3 19.5 6.9 6.9 9.0 

Storgatan 23.9 24.8 13.9 13.9 

Lasarettgatan 20.8 22.9 7.5 7.5 

Järnvägsgatan 20.8 23.4 23.9 15.1 15.1 23.6 

Brokindsleden 24.0 19.9 

Vistvägen 19.8 18.8 7.2 7.2 

Nya 

Tannerforsvägen 

20.7 23.5 23.2 15.7 15.7 15.7 

Gamla 

Tannerforsvägen 

23.2 24.5 23.7 9.3 15.3 15.3 

Norrköpingsvägen 23.2 24.5 23.7 

Söderleden 19.6 24.4 8.1 10.5 

Svedengatan 18.7 5.5 

Roxviksgatan 19.0 10.1 

Tabell 2. Årsmedelvärden PM10 (µg/m3). Beräkningar av gator och vägar i Linköpings tätort, med SIMAIRprogrammet, 

2003. 

Beräkningar med SIMAIR-programmet visar att Drottningatan är den gata i Linköpings 

centrala delar som har högst partikelhalter (PM10). Figur 4. Detta stämmer rätt bra överens 

med de beräkningar av partikelhalter som kommunen gjorde för år 2002. Efter Drottninggatan 

uppvisar Bergsvägen och Industrigatan bland de högre partikelhalterna i staden. Dock är dessa 

halter väldigt låga. Miljökvalitetsnormen (MKN) säger att årsmedelvärdet för PM10 inte får 

överstiga 40 µg/m3. Ingen av de beräknade gatorna i Linköping överskrider årsmedelvärdet 

för MKN. Det bör också påpekas att beräkningar med hjälp av SIMAIR-programmet inte ger 

några exakta svar, utan endast en fingervisning om ungefärliga halter. 

11

Figur 4. Beräknade utsläpp av partiklar (PM10), årsmedelvärden, på gator och vägar i Linköpings tätort, år 2003. 

Samma sektioner som finns med i tabell 2 redovisas i figuren. 

Linköpings strategi för att minska 

partikelhalterna 

Strategin för att minska partikelhalterna i Linköping syftar dels till att ge en redovisning av 

förslag på åtgärder som kan minska partikelhalterna (PM10), dels till att 

visa vilka befintliga styrdokument och målsättningar som finns i kommunen. Dessa 

styrdokument har en betydelse för åtgärdsprogrammet för att minska PM10-halterna. 

Förslag på åtgärder 

De åtgärder som föreslås, tabell 3, har som syfte att minska halterna av skadliga partiklar 

(PM10) i luften. Åtgärderna skall påtagligt förbättra luftkvaliteten och vara kostnadseffektiva. 

Tillsammans kan dessa åtgärder bidra till en minskad förekomst av PM10 och därmed säkra 

god luftkvalitet i Linköpings kommun. Åtgärderna har delats upp i tre kategorier; 

1. Åtgärder som kan genomföras under år 2007 

2. Åtgärder som genomförs kontinuerligt 

3. Åtgärder som behöver stärkas, utvecklas och kan genomföras på lite längre sikt. 

Flera av dessa åtgärder är också beroende av hur strategier och inriktningar för 

trafikstrategin för Linköping kommer att se ut. 

De föreslagna åtgärderna är: 

12

1. Åtgärder som kan 

genomföras under 2007 

Åtgärder för att reducera slitagepartiklar 

Informationskampanj för dubbfria 

vinterdäck 

Kommentar Ansvarig 

November 2007 – Maj 

2008 

Hastighetssänkning Enligt 

Trafiknätsanalysen för 

Linköping 

Förbättrade beläggningar Drottninggatan, 

sommaren 2007. VTI 

kommer att ge råd kring 

beläggningsval. 

Dammbindning med CMA-lösning Mars – Maj 2007. Gäller 

Drottninggatan och 

anslutande små gator. 

Samverkan med VTI. 

Avdelningen för Drift och 

underhåll i samarbete med bil- 

och däckhandlarna i Linköping 

och Vägverket (ev. TEMP- 

Linköpings klimatkontor) 

Vägverket, Länsstyrelsen. 

Teknik- och 

samhällsbyggnadsnämnden och 

avdelningen Kollektiv och 

Trafik 

Teknik- och 

samhällsbyggnadsnämnden, 

avdelningen för Drift och 

underhåll 

Teknik- och 



underhåll 

Tidigare och upprepad vårrengöring April – Maj 2007 Teknik- och 



Anpassad vintervägdrift December 2006 – Maj 

2007. Samverkan med 

VTI. 

Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan 

Minimera/avskaffa dubbdäck i 

kommunens fordonsflotta 

2. Åtgärder som genomförs 

kontinuerligt 

Attraktivare kollektivtrafik 

Åtgärder för att öka utbudet av 

kollektivtrafik 

Åtgärder för att öka framkomligheten 

för bussar 

Åtgärder för att öka antalet resenärer 

och antalet fler nöjda resenärer i 

kollektivtrafiken 


för bussar 

Åtgärder för att öka samordningen med 

regional trafik 

Bör kunna ske under 

2007. Behovsinventering 

krävs. 

underhåll 

Teknik- och 



underhåll 

Upphandlingsavdelningen på 

Linköpings kommun 

Kommentar Samverkanspartner 

Trafikstart för nytt 

linjenät och 

kompletterande trafik 

beräknas till juni 2008. 


linjenät och 




linjenät och 




linjenät och 




linjenät och 



AB Östgötatrafiken, 

Kollektivtrafiknämnden och 

avdelningen för Kollektiv och 

trafik 


Kollektivtrafiknämnden, 

Kollektiv och Trafik 




trafik 




trafik 




trafik 

Åtgärder för att öka turtätheten och Trafikstart för nytt AB Östgötatrafiken, 

13

korta ner restiderna inom 


Åtgärder som ökar tryggheten inom 

kollektivtrafiken (fysisk, 

övervakningskameror i bussarna, 

tillgänglighet handikapp, språk etc) 

Åtgärder för att förbättra 

trafikinformationen 

Attraktivare cykeltrafik 

Ett välplanerat, sammanhängande, 

säkert, tryggt och välskött cykelvägnät 

Minskade hinder mot att använda 

cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar 

linjenät och 




linjenät och 




linjenät och 



Enligt Cykelplan för 

Linköping. 

Enligt Cykelplan för 

Linköping. 

Säkra parkeringsmöjligheter Enligt Cykelplan för 

Linköping. 

Kunskap och motivation hos 

kommuninvånarna vilket förutsätter 

god information 

God administration av cykelfrågor 

inom kommunen samt samverkan med 

andra aktörer 

Beror lite på om det blir 

en fortsättning på 

Linköpings kommuns 

informations- och 

folkbildningsprojekt 

TEMP (nytt namn efter 

2007: TEMP- 

Linköpings 

klimatkontor) 



trafik 




trafik 




trafik 

Teknik- och 


avdelningen Stads- och 

landsbygdsmiljö 

Teknik- och 




Teknik- och 




Åtgärder för att undvika trafikökningar/begränsa trafiken i utsatta områden 

Utformning av gaturum Viktigt att tänka på hur 

gaturummen utformas 

nu när staden ska 

förtätas. 

Teknik- och 



landsbygdsmiljö (ev. TEMP- 


Teknik- och 




Teknik- och 




Restriktioner för trafiken 

Trafikregleringar Teknik- och 



trafik 


Sparsam körning 

3. Åtgärder som behöver 

stärkas, utvecklas och kan 

genomföras på lite längre sikt 



kollektivtrafik 


Kommentar Samverkanspartner 




14

Åtgärder för att öka antalet resenärer 

och antalet fler nöjda resenärer i 



för bussar 

Åtgärder för att öka samordningen med 

regional trafik 


infartsparkeringar 

Åtgärder för att öka turtätheten och 

korta ner restiderna inom 



kollektivtrafiken (fysisk, resegaranti, 

tillgänglighet handikapp, språk etc) 

Åtgärder för att förbättra 

trafikinformationen 


Ett välplanerat, sammanhängande, 

säkert, tryggt och välskött cykelvägnät 

Minskade hinder mot att använda 

cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar 

trafik 




trafik 




trafik 




trafik 

Teknik- och 


Kollektivtrafiknämnden 




trafik 




trafik 




trafik 

Teknik- och 




Teknik- och 




Säkra parkeringsmöjligheter Teknik- och 



Kunskap och motivation hos 

kommuninvånarna vilket förutsätter 

god information 

God administration av cykelfrågor 

inom kommunen samt samverkan med 

andra aktörer 

Parkeringsåtgärder 


Teknik- och 





Teknik- och 




Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering Arbetsplatser i Linköping och 

Linköpings kommun. 

Parkeringspolicy - översyn av avgifter 

Teknik- och 

samt tillgång till p-platser 




Avgiftsbelagd gatuparkering på Avgiftsbelägga Teknik- och 

15

gatumark gatuparkering i övriga 

innerstaden på liknande 

sätt som i stadsdelen 

Åtgärder för att följa upp 

tillämpningen av reglerna om 

förmånsbeskattning av fri parkering 

vid arbetsplatser 

Folkbildnings och informationsåtgärder 

Information till allmänheten om nyttan 

av att välja andra färdmedel än bil 

Information till större arbetsgivare och 

affärsidkare om nyttan av att upprätta 

s.k. Gröna resplaner för anställda och 

kunder 

Trafikinformation (cykelvägnät, 

parkeringar, snöröjning, 

halkbekämpning, information, 

vägvisning) 


Vasastan i Linköping. 

Intensiv sopning Genomföra ett försök 

med ny sopteknik i 

Linköping. 

Förbättrade beläggningar Följa VTI: s forskning 

kring olika beläggningar. 

Dubbdäckavgift Behövs inte om 

folkbildnings- och 

informationsåtgärderna 

ger effekt. 


avdelningen Kollektiv och 

Trafik 

Skatteverket 


Kommunstyrelsen, TEMP i 

samverkan med olika aktörer 

Kommunstyrelsen, TEMP i 

samverkan med olika aktörer 

Teknik- och 


avdelningen Drift och 

underhåll i samarbete med 




Teknik- och 


avdelningen Drift och 

underhåll i samverkan med VTI 

Teknik- och 



underhåll 

Regeringen, Vägverket 

Utformning av gaturum Linköpings kommun 


SAMordnad varudistribution i 

Linköping City (SAMLIC) 

Utveckling av projektet 

SAMLIC. 

Linköpings kommun, 

Cityhandlarna, lokala nätverket 

för transportörer i Linköping, 

VTI 

Trafikregleringar Teknik- och 



trafik 

Tabell 3. Förslag på åtgärder, uppdelat i tre kategorier. 

16


En 

attraktivare och väl utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för att åstadkomma ett 

hållbart transportsystem i Linköping. Gång och cykel dominerar på de kortare tätortsresorna 

medan bilen dominerar på resor som är längre än 5 km. Ska kollektivtrafikens marknadsandel 

öka på bekostnad av bilens så är det framför allt på de lite längre tätortsresorna som 

möjligheten finns. För att skapa förutsättningar för en önskad regionförstoring måste också 

anslutningarna till den regionala trafiken vid det planerade nya resecentrumet förbättras. 

För att de andra åtgärderna inom kategorierna Attraktivare cykeltrafik, Parkeringsåtgärder 

och 

Folkbildnings- och informationsåtgärder ska få effekt är tillgången till en attraktivare 

kollektivtrafik en förutsättning. Åtgärder som föreslås inom attraktivare kollektivtrafik är: 

Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik 

Åtgärder för att öka antalet resenärer och antalet 

fler nöjda resenärer i 


Åtgärder för att öka 

framkomligheten för bussar 

Åtgärder för att öka samordningen med regional trafik 

Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar 

Åtgärder för att öka turtätheten och korta ner restiderna 

inom kollektivtrafiken 

Åtgärder som ökar tryggheten inom kollektivtrafiken (fysisk, övervakningskameror 

i 

bussarna, tillgänglighet handikapp, språk etc.) 

Åtgärder för att förbättra trafikinformationen 

Från 

den kollektivtrafikutredning, Översyn av tätortstrafiken i Linköping, som pågår mellan 

Linköpings kommun och Östgötatrafiken kommer med sannolikhet flera strategier och 

inriktningar att arbetas in i trafikstrategin för Linköping. Det framtida linjenätet i Linköpings 

bygger på en utveckling av redan starka stråk, dvs. en utveckling av nuvarande stomlinjer 

kompletterade med ett antal lokallinjer och övrig kompletterande trafik. Målet är att erbjuda 

kollektivtrafik med god kvalitet och ökad kvantitet. Kollektivtrafiken ska i samverkan med 

cykel- och gångtrafiken minska resorna med bil. 

Ansvar 

Ansvaret för kollektivtrafiken delas mellan Linköpings kommun och Östgötatrafiken. 

Östgötatrafiken är trafikhuvudman för både regiontrafik och stadstrafik och Linköpings 

kommun är beställare av stadstrafiken. 

Genomförande 

17

Trafikstart för nytt linjenät och kompletterande trafik beräknas till juni 2008. Huruvida 

kollektivtrafiken kommer att utvecklas och stärkas därefter beror delvis på vilka inriktningar 

och strategier som trafikstrategin för Linköping ska innehålla. 

Attraktivare 

cykeltrafik 

Under 

senare åren har mycket stora satsningar gjorts i Linköping på att underlätta 

cykeltrafiken. Andelen cyklister i det totala trafikarbetet har ökat från cirka 25 % till 

över 30 

% vilket gör att Linköping är en av de främsta cykelstäderna inte bara i Sverige utan i Europa. 

Trots detta görs cirka 40 000 korta bilresor per dygn i staden, vilket innebär att det finns 

betydande potential för en ännu större ökning. Cykeltrafiken ska i samverkan med kollektiv- 

och gångtrafiken minska resorna med bil. 

För 

att uppnå detta måste cykelns status som transportmedel ytterligare förbättras. För detta 

krävs en kombination av åtgärder som: 

Ett välplanerat, sammanhängande, säkert, tryggt och välskött cykelvägnät 

Minskade hinder mot att använda cykel, t.ex. bra underhåll av cykelvägar 

Säkra parkeringsmöjligheter 

Kunskap och motivation hos kommuninvånarna 

vilket förutsätter god information 

God administration av cykelfrågor inom kommunen samt samverkan med andra 

aktörer 

Förebilder 

till en sådan cykelstad hämtas främst från Nederländerna och Danmark. 

Linköpings kommun arbetar med att ta fram en cykelplan. Arbetet delas in i två delar: 

Etapp 

1. Nulägesbeskrivning och åtgärdsförslag (beslutades av Teknik och 

samhällsbyggnadsnämnden 2005) och Etapp 2. Långsiktig cykelstrategi 

samt 

utformningsfrågor. Huvudcykelvägnätets ingående länkar ska ha extra hög kvalité 

ur alla 

aspekter. Förutom kontinuitet, orienterbarhet, linjeföring, trafiksäkerhet, belysning och 

beläggningskvalité bör vattenavrinning, snöröjning, halkbekämpning, siktröjning och 

underhåll av linjer och vägmärken prioriteras. 

Ansvar 

Teknik- och 

samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö. 

Beroende på fortsättningen av TEMP-kontoret (nytt namn TEMP- Linköpings klimatkontor) 

kan kontoret komma att ansvara för viss information och folkbildningsprojekt. 

18

Genomförande 

Åtgärder som föreslås i Cykelplanen, Etapp 1 pågår kontinuerligt och ska ha genomförts 

under 

de kommande 2-5 åren. Etapp 2 siktar på fortsatt utbyggnad efter denna period. 

Huruvida cykeltrafiken 

kommer att utvecklas och stärkas därefter beror delvis på vilka 

inriktningar och strategier som trafikstrategin för Linköping ska innehålla. Cykelplanens 

inriktningar och strategier kommer att vävas in i trafikstrategin. 


För att reducera biltrafiken och därigenom halterna 

av partiklar (PM10) är det viktigt att 

kombinera 

olika parkeringsåtgärder. Åtgärder som föreslås inom parkeringsåtgärder är: 

Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering 

Avgiftsbelagd gatuparkering på gatumark 

Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri 

parkering vid arbetsplatser 

Översyn av avgifter samt tillgång till p-platser 

Avgiftsbelägg 

arbetsplatsparkeringar 

På 

flera håll i Linköping kan man som anställd parkera gratis eller till ett reducerat pris vid sin 

arbetsplats. 

Ett sätt att istället få fler anställda att gå, cykla och åka kollektivt till arbetet är att 

minska antalet parkeringsplatser vid arbetsplatserna 

samt att avgiftsbelägga de kvarvarande 

parkeringsplatserna. Som första steg bör man avgiftsbelägga parkeringsplatser vid samtliga 

offentliga arbetsplatser (stat, kommun, landsting) och samtidigt gå ut med information till de 

större privata arbetsgivarna i Linköping. 

Ansvar 

Arbetsplatser i Linköping och Linköpings 

Genomförande 

På längre sikt. 

Avgiftsbelagd gatuparkering 

på gatumark 

kommun 

19

Det 

område som omfattas av boendeparkering begränsas av Vasavägen - Östgötagatan - 

Västra vägen - Bergsvägen - Industrigatan - Järnvägsgatan - Järnvägsavenyn - Vasavägen. 

Parkeringsplatser där boendeparkering får ske är på platsen utmärkta med vit/svart 

tilläggstavla 

med texten "Boendepark Va". Övriga avgiftsbelagda parkeringsplatser på 

gatumark inom området är enbart avsedda för besöksparkering och kan inte användas 

för 

boendeparkering. Boendeparkering innebär att den som har fått boendeparkeringstillstånd 

och 

köpt tillståndsdekal kan parkera sin bil upp till 7 dygn i sträck utan hänsyn till 

bestämmelserna om 24-timmarsparkering. 

Ett arbete kring att införa avgiftsbelagd gatuparkering 

på gatumark i övriga centrala delar av 

Linköping 

kommer att påbörjas inom kommunen. 

Ansvar 

Teknik- 

och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Kollektiv och trafik. 

Genomförande 

På 

längre sikt. 

Åtgärder för att 

följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri 

parkering 


Fri parkering vid arbetsplatsen är en skattepliktig löneförmån. För tjänstebilar anses fri 

parkering vid arbetsplatsen ingå 

i förmånen. För anställda med egen bil beror 

skattebedömningen på om bilen används regelmässigt i tjänsten eller inte. Sannolikt är dock 

efterlevnaden av dess regler fortfarande låg. Skattemyndigheten ansvarar för att 

göra en 

särskild granskning av detta. 

Ansvar 

Skatteverket 

Genomförande 

På 

längre sikt. 

Parkeringspolicy- 

översyn av avgifter samt tillgång till p-platser 

Ett 

arbete med att ta fram en parkeringspolicy för Linköping kommer att påbörjas under 2007. 

Parkeringspolicyn ska ange målsättningarna för stadens samlade utbud 

av parkeringsplatser i 

olika områden och för olika ändamål där de relevanta avvägningarna görs. 

Ansvar 

Teknik- 

och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen Stads- och landsbygdsutveckling. 

Genomförande 

På 

längre sikt 

Folkbildnings 

och informationsåtgärder 

20

Linköpings kommun driver sedan år 2003 ett folkbildnings- och informationsprojekt, TEMP 

(Transport, Energi, Miljö, Projekt), där bl a beteende- och attitydpåverkande åtgärder inom 

transportområdet ingår. TEMP ingår i Linköpings kommuns pågående 

klimatinvesteringsprogram (2003-2006). Kommunen har ansökt om nytt 

klimatinvesteringsbidrag, 2007-2010, från Naturvårdsverket för att fortsätta och utveckla 

dessa framgångsrika informations- och folkbildningsåtgärder samt öka samverkan med 

aktörer på regional och lokal nivå inom samhälls-, trafik- och fysisk planering. 

Samarbetspartner idag är Vägverket Region Sydöst, AB Östgötatrafiken och Tekniska 

Verken. För att fortsätta ändra invånarnas attityder och resvanor i trafiken behövs följande 

åtgärder: 

Information till allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil så som 

cykel och buss 

Information till större arbetsgivare och affärsidkare om nyttan av att upprätta s.k. 

Gröna resplaner för anställda och kunder 

Trafikinformation (cykelvägnät, parkeringar, snöröjning, halkbekämpning, 

information, vägvisning) 

Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat och att öka kännedomen om de 

åtgärder som vidtas i gator, vägar och busslinjesträckningar så att de ska kunna utnyttjas så 

effektivt som möjligt. 

Ansvar 

Kommunstyrelsen, Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen Drift och underhåll, 

och avdelningen Stads- och landsbygdsmiljö. Beroende på fortsättningen av TEMP-kontoret 

(nytt namn TEMP- Linköpings klimatkontor) kan kontoret komma att ansvara för vissa 

information och folkbildningsprojekt. 

Genomförande 

Beror delvis på fortsättningen av TEMP-kontoret (nytt namn TEMP- Linköpings 

klimatkontor). På längre sikt. 


Om Linköpings kommun ska klara miljökvalitetsnormen för PM10 räcker det inte med de 

andra åtgärderna inom kategorierna Attraktivare kollektivtrafik, Attraktivare cykeltrafik, 

21

Parkeringsåtgärder, Folkbildnings- och informationsåtgäder, Åtgärder som innebär 

restriktioner för trafiken och Åtgärder avseende den kommunala fordonsflottan. För att 

reducera bildning och spridning av slitagepartiklar, genererade vid slitage av vägbana, däck 

och bromsar krävs andra åtgärder. Dessa åtgärder är: 

Informationskampanj för dubbfria vinterdäck 

Hastighetssänkning 

Förbättrade beläggningar 

Dammbindning med CMA-lösning 

Tidigare och upprepad vårrengöring 

Anpassad vintervägdrift 

Intensiv sopning 

Dubbdäckavgift 

Informationskampanj för dubbfria vinterdäck 

Ett sätt att minska dubbdäcksandelen i Linköping är att informera om sambandet mellan 

luftkvalitetsproblem, hälsokonsekvenserna av höga partikelhalter och dubbdäcksanvändning. 

Det är också viktigt att informera om att moderna odubbade vinterdäck är lika bra som 

dubbade vinterdäck i de flesta väglag. De negativa effekter som dubbdäcken bidrar till, som 

nedsmutsning av gator, fasader och fordon samt bidrag till miljögifter i sediment i sjöar och 

vattendrag, bör även belysas. Det är även viktigt att visa på väghållarens, dvs. Linköpings 

kommuns, vilja och handlingskraft att genom ökat vinterunderhåll reducera risken för att de 

väglag, där dubbfria vinterdäck inte är lika bra som dubbäck, ska uppstå. 

Ansvar 

Avdelningen för Drift och underhåll i samarbete med bil- och däckhandlarna i Linköping och 

Vägverket. (ev. TEMP-Linköpings klimatkontor) 

Genomförande 

November 2007 – Maj 2008 

Hastighetssänkning 

Sänkta hastigheter på våra stadsgator bidrar till minskade PM10-halter genom att begränsa 

uppvirvlingen och bildning av skadliga partiklar. Dessutom bidrar minskade hastigheter till 

minskat buller och ökad trafiksäkerhet. Att införa 30 km/h i hela innerstaden skulle ge bättre 

luft och bättre stadsmiljö. 

I Trafiknätsanalysen för Linköpings tätort föreslås att hastigheten inom lokalgatunätet bör 

vara högst 30 km/timme – därav begreppet ”30-områden”. Genomförandet av de föreslagna 

30-områdena föreslås ske i den takt kommunens resurser medger. Boende och verksammas 

önskemål ska beaktas. I övrigt bör gator/områden med någon eller några av följande 

förutsättningar prioriteras: skola, daghem eller äldreboende; gator där stor del av trafiken idag 

överskrider 30 km/timme; lokalgator med stor risk för genomfart; gator där boende och 

verksamma visar stor enighet om införande av 30 km/timme och gator som ingår i 

huvudcykelnätet och har stora cykeltrafikmängder. 

I Trafiknätsanalys för Linköpings tätort redovisas också hastighetsklassificering av 

huvudvägnätet. Målet är att: 

22

– undvika genomfartstrafik i de centrala delarna av staden genom att erbjuda 

leder med högre hastighet runt staden samtidigt som lägre hastighet 

accepteras i innerstaden 

– kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet skall beaktas så att 

kvalitetsnivån god standard eftersträvas 

Även utformningen av huvudgator som leder till och genom den centralaste delen av staden är 

viktiga i valet mellan att åka genom eller runt. Därför föreslås att denna typ av gator, i de fall 

stora säkerhets- eller miljövinster kan nås, får tåla hastighetssänkningar i vissa punkter. 

Ansvar 

Vägverket, Länsstyrelsen och Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelningen 

Kollektiv och trafik. 

Genomförande 

Under 2007 och framåt. 

Förbättrade beläggningar 

En viktig aspekt när man pratar partikelhalter, är vägbeläggningens sammansättning. På Väg- 

och transportforskningsinstitutet i Linköping pågår forskning kring olika beläggningar. Det 

antas att en hård beläggning kanske kan medföra mer partiklar även om det totala slitaget är 

mindre. Detta är dock ej säkerställt ännu. 

Under sommaren 2007 kommer Drottninggatan att läggas om. Linköpings kommun vill testa 

en ny vägbeläggning på Drottninggatan för att se om detta kan ha någon positiv inverkan på 

reducering av partikelhalterna. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) i Linköping har 

en lång erfarenhet av forskning kring olika vägbeläggningar och kommer därför att ingå i 

detta demonstrationsprojekt. Syftet är att studera om en ny beläggning skulle kunna användas 

framöver i staden för att reducera uppkomsten av höga partikelhalter. 

Ansvar 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll i samverkan 

med VTI 

Genomförande 

Sommaren 2007. Därefter vid behov av upprustning av andra vägar, gator där eventuellt höga 

partikelhalter förekommer. Beror också på hur staden kommer att förtätats. 

Halkbekämpning och dammbindning med CMA-lösning 

ICE-AWAY även kallad CMA, är en klar 25 % -ig lösning av Calcium Magnesium Acetat. 

CMA är ursprungligen framställt för halkbekämpning. Den är producerad av dolomitkalk och 

ättiksyra. CMA-lösningen skadar inte natur, människor eller djur. Efter användningen lämnas 

inga farliga restsubstanser. CMA-lösningen ger mindre korrosion på metaller och är mindre 

skadligt för betong än andra halkbekämpningsmedel. 

CMA-lösning kan användas överallt där man idag använder salt, sand, stenflis eller urea. 

CMA är trögflytande vilket gör att den verkar bättre än salt på ojämna ytmaterial. CMA 

verkar effektivt ned till 10-12 minusgrader, så därför uppträder inte så kallad ”återfrysning” 

23

som det gör vid saltning av gator och vägar. Bästa effekt nås med CMA genom att först ta 

bort snön innan applicering och genom att behandla förebyggande före frost, underkylt regn 

och väntat snöfall. 

CMA har också visat sig fungera bra vid dammbindning av partiklar, PM10. Partiklarna 

klumpar ihop sig till större ofarliga partiklar som inte svävar runt i luften. Tester på E4 söder 

om Arlanda visade att partikelhalten kan minska med 40 procent och antalet överträdelser av 

miljökvalitetsnormen kan minskas med 65 procent. Effekten av behandlingen kvarstår flera 

dagar även vid trafikvolymer på 50 000 fordon/dygn. 

Ett försök med CMA-lösning kommer att ske under april till maj 2007 i Linköping. Försöket 

kommer att koncentreras till Drottninggatan, som uppvisat högst partikelhalter vid SIMAIRberäkningar, 

och de gator som ansluter till Drottninggatan. Bilaga 1. Försöket kommer att 

följas upp och utvärderas för att se om man eventuellt ska införa metoden permanent i 

Linköping för att minska dammbildningen. I samband med försöket kommer även friktionen 

på gatorna att mätas, då det visat sig att det kan uppstå halka vid överdosering av CMAlösning. 

Under försöksperioden kommer en enkätundersökning göras av kommunen om hur 

Linköpingsborna upplever vägunderlaget på Drottninggatan och anslutande gator när CMA 

används. Kommunen kommer även att informera i lokala tidningar om försöket. 

Ansvar 


med VTI. 

Genomförande 

April-maj 2007. 

Tidigare och upprepad vårrengöring 

I Linköping brukar vårrengöringen av gator och vägar vara klar till 15 maj. Genom att 

tidigarelägga samt upprepa vårrengöringen några gånger kan sommarlika förhållanden skapas 

och mängden partiklar reduceras. I Linköping används kubisk stenkross, storlek 2-6 mm, för 

halkbekämpning på alla vägar och gator. Detta mals ned till sandpartiklar och sliter på 

beläggningen och sand bedöms vara en bidragande orsak till uppkomsten av inandningsbara 

partiklar som bidrar till negativa hälsoeffekter. I Trondheims kommun kör man först 

torrsopning med vakumsug och direkt efteråt dammbindning med MgCl2-lösning. 

Vårrengöringen bör starta tidigare i år i Linköping och koncentreras extra till de gator som 

uppvisat högst partikelhalter vid SIMAIR-beräkningarna, se figur 4. 

Ansvar 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll. 

Genomförande 

April - Maj 2007. 

Anpassad vintervägdrift 

Det är viktigt att vintervägdriften är anpassad så att kollektivtrafiken, cyklister och gående 

kan ta sig fram utan olyckor på gator och vägar i Linköping. 

24

Ansvar 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden, avdelningen för Drift och underhåll. 

Genomförande 

Vintersäsongen 2007. Kontinuerligt. 

Intensiv sopning 

Åtgärder som intensiv sopning är ett ganska outforskat område. Det kräver en annan 

sopteknik än vad som används idag. Försök i Stockholm, med dagens sopteknik, förefaller ha 

liten eller ingen betydelse för PM10-halterna. Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) har 

ansökt om medel från Vägverket för att bl.a. inventera och utvärdera olika städmetoder. VTI 

har visat intresse att därefter pröva en/flera soptekniker i Linköping framöver. 

Ansvar 


med VTI. 

Genomförande 


Dubbdäckavgift 

I Norge har man tagit beslut om att få ned dubbdäcksanvändningen i de fyra största städerna. 

Åtgärden genomförs genom högre vägtullar för fordon med dubbdäck och bidrag vid byte 

från dubbade däck till dubbfria vinterdäck- I Oslo tas en avgift ut om 25 Nkr/dag eller 350 

Nkr/månad om dubbar används. Bidrag gavs initialt om 1 000 Nkr till dem som löste in sina 

gamla däck och köpte dubbfria vinterdäck. Avgiften fick ett snabbt genomslag då andelen 

dubbade däck i Oslo minskade från 50 % till 31% mellan mars 1999 och februari 2000. 

Andelen dubbdäck i Linköping har uppskattats till 78 %, genom att kommunen varit ute på 

flera parkeringsplatser i staden och räknat hur många bilar som använder dubbdäck under 

mars månad 2006. 

Ansvar 

Regeringen, Vägverket 

Genomförande 



25

Utformning av gaturum 

Utspädningen av partiklar bestäms av gaturummets dimension och utformning. En smal gata 

kantad på ömse sidor av hög bebyggelse har sämre förutsättningar för utspädning och 

ventilation än en motsvarande bred gata eller en gata med enkelsidig eller ingen bebyggelse. 

Det är därför viktigt att dessa aspekter beaktas för att förebygga problemen i tidig planering 

av utformning av gator och bebyggelse. 

Ansvar 


Genomförande 

Kontinuerligt. 


SAMordnad varudistribution i Linköping City (SAMLIC) 

Trafikregleringar 

SAMordnad varudistribution i LInköping City (SAMLIC) 

Trängsel och väntetider ökar i trafiken och vid lastplatser i Linköpings innerstad. Detta leder i 

sin tur till sämre luftkvalitet och högre kostnader för distribution av gods. Det lokala nätverket 

för transportörer i Linköping tog tillsammans med Linköpings kommun år 2003 därför 

initiativet till projektet SAMLIC – SAMordnad varudistribution i LInköpings City. 

Samordnad varudistribution uppfattas av kommuner och myndigheter som ett möjligt 

alternativ till hårdare reglering och styrning av lastbilstrafik i innerstäder för att förbättra 

miljön, betingat bl.a. av nya miljökvalitetsnormer. 

Försöket visade att fordonsbehovet minskade med 25–35 % (fyllnadsgraden per pallplats 

ökade med 50 %), totala tiden för utkörning minskade med 20 % och totala körsträckan i city 

(och därmed utsläppen av avgaser från fordon i city) minskade med över 50 %. 

Ansvar 

Linköpings kommun, cityhandlarna, lokala nätverket för transportörer i Linköping och VTI. 

Genomförande 


26

Trafikregleringar 

Genom att stänga av vissa gator en viss tid på dygnet eller helt minimeras slitage av vägar och 

utsläppen av partiklar. 

Ansvar 

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden och avdelning för Kollektiv och trafik. 

Genomförande 



Linköpings kommun har idag 304 fordon, varav ca 180 är personbilar. Om kommunen vill 

ändra attityden till dubbdäcksanvändande med hjälp av informationskampanjer är det viktigt 

att föregå med gott exempel själv. Viktiga åtgärder är: 

Minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta 


Minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta 

Genom att minimera eller avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta kan kommunen 

fungera som katalysator i arbetet med att minska dubbdäcksanvändandet i staden. 

Ansvar 

Upphandlingsavdelningen på Linköpings kommun. 

Genomförande 

Bör kunna genomföras under 2007. Behovsinventering krävs. 


Kommunen har tidigare anordnat kurser i sparsam körning. En fortsatt satsning på kurser för 

politiker och tjänstemän är att rekommendera. 

27

Ansvar 


Genomförande 

Kontinuerligt 

Miljöeffekter 

Föreslagna åtgärder Effekter på luftkvaliteten 


Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik 

Åtgärder för att öka antalet resenärer och antalet 

fler nöjda resenärer i kollektivtrafiken 

Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar 

Åtgärder för att öka samordningen med regional 

trafik 

Åtgärder för att öka utbudet av infartsparkeringar 

Åtgärder för att öka turtätheten och korta ner 

restiderna inom kollektivtrafiken 


kollektivtrafiken (fysisk, övervakningskameror i 

bussarna, tillgänglighet handikapp, språk etc) 

Åtgärder för att förbättra trafikinformationen 


Ett välplanerat, sammanhängande, säkert, tryggt 

och välskött cykelvägnät 

Minskade hinder mot att använda cykel, t.ex. bra 

underhåll av cykelvägar 

Säkra parkeringsmöjligheter 

Kunskap och motivation hos kommuninvånarna 

vilket förutsätter god information 

God administration av cykelfrågor inom 

kommunen samt samverkan med andra aktörer 


Bussarna använder inte dubbdäck vilket ger mindre slitage 

av vägar och lägre partikelhalter. Bussarna drivs med biogas. 

Desto fler som går över till kollektivtrafiken desto mindre 

biltrafik i staden vilket minskar utsläppen av luftföroreningar 

och växthusgaser samt reducerar bullernivåerna. Mindre 

trängsel. Minskat behov av parkeringsplatser. 

Desto fler som väljer att cykla istället för att åka bil desto 

lägre blir utsläppen av luftföroreningar och växthusgaser. 

Dessutom reduceras bullernivåerna från trafiken. Trängsel 

på starkt trafikerade vägar och gator i Linköping minskar. 

Minskat behov av parkeringsplatser. Positiva effekter på 

folkhälsan. 

Avgiftsbelägg arbetsplatsparkering Fler som cyklar, går och åker buss, vilket ger lägre utsläpp 

av växthusgaser och andra luftföroreningar. Mindre slitage 

av vägar ger mindre partikelhalter. Minskad trängsel i 

trafiken och minskat behov av parkeringsplaster. Positiva 

hälsoeffekter. Minskade bullernivåer. 

Avgiftsbelagd gatuparkering på gatumark Fler som cyklar, går och åker buss, vilket ger lägre utsläpp 




hälsoeffekter. Minskade bullernivåer. 

Åtgärder för att följa upp tillämpningen av 

reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering 


Parkeringspolicy - översyn av avgifter samt 

tillgång till p-platser 

28

Folkbildnings- och informationsåtgärder 

Information till allmänheten om nyttan av att välja 

andra färdmedel än bil 

Information till större arbetsgivare och 

affärsidkare om nyttan av att upprätta s.k. Gröna 

resplaner för anställda och kunder 

Trafikinformation (cykelvägnät, parkeringar, 

snöröjning, halkbekämpning, information, 

vägvisning) 


Fler som cyklar, går och åker buss, vilket ger lägre utsläpp 




hälsoeffekter. Konsumenterna blir mer medvetna och 

handlar mer miljömedvetet. Minskad energianvändning. 

Informationskampanj för dubbfria vinterdäck Mindre slitage av vägar vilket ger minskade partikelhalter. 

Minskad nedsmutsning. Minskade bullernivåer. Den 

sekundära miljöbelastningen av dubbdäcksanvändningen i 

form av användning av spolarvätska, biltvättning och visuell 

nedsmutsning t.ex. minskar med minskad 

dubbdäcksanvändning. 

Hastighetssänkning Mindre slitage av vägar vilket ger minskade partikelhalter. 

Haltökning av NO2 beroende på hur hastigheten begränsas. 

Minskad energianvändning. 

Förbättrade beläggningar Mindre PM10-bildning från beläggningar. Eventuellt kan en 

hårdare beläggning medföra ökat buller. Beror helt på hur 

Halkbekämpning och dammbindning med CMAlösning 

beläggningen är sammansatt. 

Studier genomförda på E4 söder om Arlanda visade att 

partikelhalten kan minska med 40 procent och antalet 

överträdelser av miljökvalitetsnormen kan minskas med 65 

procent. 

Tidigare och upprepad vårrengöring I Linköping används stenkross, storlek 2-6 mm med kubisk 

form på alla vägar och gator. Eftersom den mals ned och 

sliter på vägbeläggningen, bedöms stenkrossen vara en starkt 

bidragande orsak till problemen med inandningsbara 

partiklar (PM10). En tidigare och upprepad vårrengöring 

bedöms därför minska partikelhalterna. 

Anpassad vintervägdrift Fler som går, cyklar och åker kollektivt ger mindre utsläpp 

av växthusgaser och partiklar. 

Intensiv sopning Svårt att bedöma vilka miljöeffekterna blir. 

Dubbdäckavgift Förändringar i trafikvolym. Minskad trafikökning. 

Överflyttning av trafiken till andra tider. Omfördelning av 

biltrafiken på vägnätet. Överflyttning från bil till buss-, 

cykel- eller gångtrafik. 


Utformning av gaturum Minskade utsläpp av luftföroreningar, beroende på om 

gaturummet utformas för att gynna cyklister och gående. 


SAMordnad varudistribution i Linköping City 

(SAMLIC) 

SAMLIC-försöket visade att fordonsbehovet minskade med 

25–35 % (fyllnadsgraden per pallplats ökade med 50 %), 

totala tiden för utkörning minskade med 20 % och totala 

körsträckan i city (och därmed utsläppen av avgaser från 

fordon i city) minskade med över 50 %. 

Trafikregleringar Avstängning av gator ger mindre trafik och mindre utsläpp 

av luftföroreningar och växthusgaser. Mindre buller. Gynnar 

gång- och cykeltrafiken. 


Minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens Minskade emissioner av partiklar från bromsar och 

fordonsflotta 

dubbdäck. 

Sparsam körning Minskade emissioner av partiklar från bromsar och 

dubbdäck. 

29

Tabell 4. Miljöeffekter. 

Kostnader och vinster 

Kostnader och vinster av att genomföra de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet 

kommer naturligtvis att skilja sig åt beroende på vilken åtgärd det handlar om. Kostnader och 

vinster kommer även att bero på vilka attityder och beteenden som ska påverkas och vilka 

problem som ska lösas. 


Kostnader 

Nuvarande bruttokostnad för tätortstrafiken i Linköping, trafikåret 2005/2006, uppgick till 

totalt ca 134 miljoner kronor, exkl index. 

Den direkta kostnaden för att åstadkomma en bättre kollektivtrafik i Linköping kan variera 

stort beroende på vilka åtgärder som genomförs och hur förutsättningarna för dessa åtgärder 

ser ut. Åtgärder som ökad turtäthet på befintliga linjer kan innebära ökade fordonskostnader, 

driftskostnader mm. Åtgärder för att öka bussarnas framkomlighet och utbudet av 

infartsparkeringar är förenade med investeringskostnader. Åtgärder som ökar tryggheten i 

systemet kan vara mer eller mindre dyra beroende på hur väl de utnyttjas av resenärerna. 

Kostnaderna för åtgärder som förbättrad trafikinformation varierar också beroende på 

resenärernas utnyttjande. 

Vinster 

De åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet innebär att kollektivtrafiken blir attraktivare på 

två sätt, dels minskar den totala restiden med kollektivtrafiken pga. ökat utbud, ökad 

framkomlighet och ökad turtäthet, dels ökar kvaliteten på restiden pga. ökad trygghet och 

bättre information. Vinster för kollektivtrafikresenärerna blir kortare restid, ökad 

tillförlitlighet och bättre kvalitet på resandet. Överflyttningen från biltrafik till kollektivtrafik 

innebär även att miljövinster uppstår och att trängseln på vägarna kanske kan minskas. 


Kostnader 

De flesta åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet för att öka cykeltrafiken i Linköping är 

förenade med investeringskostnader, exempelvis anläggning av nya cykelvägar, säkra 

parkeringsmöjligheter etc. Åtgärdsprogrammet omfattas även av drift- och underhållsåtgärder 

för att skapa ett säkert, tryggt och välskött cykelvägnät, exempelvis halkbekämpning, 

snöröjning, buskröjning och underhåll av linjer. Kostnader för informationskampanjer för att 

få fler invånare att cykla varierar beroende på hur stor och omfattande de ska vara. 

Att t ex ta fram informationsblad kring cykel kan vara relativt billigt. 

Vinster 

Cykeln är unik som lokalt färdmedel. Den är snabb och smidig, kräver en liten plats, behöver 

inga stora och dyra parkeringsanläggningar, förstör varken stadsmiljö eller natur och kan 

användas av nästan alla människor i alla åldrar. Cykel ger oss motion, förbättrar hälsan och 

30

motverkar risken att drabbas av folksjukdomar som högt blodtryck, stroke, benskörhet och 

fetma. 


Kostnader 

Kostnaden för att avgiftsbelägga arbetsplatsparkeringar är låg, då det innebär att införa 

betalningssystem, såsom parkeringsautomater. Kostnaden för att höja avgifterna på redan 

avgiftsbelagda platser är ännu mindre. Att begränsa utbudet av parkeringsplatser kan leda till 

såväl minskade intäkter som minskade utgifter för kommunen/parkeringsbolagen. 

De föreslagna parkeringsåtgärderna innebär att berörda bilister upplever en kostnad genom att 

de blir tvungna att anpassa sig. Vissa bilister väljer att fortsätta köra och parkera sin bil på 

samma sätt som tidigare. I dessa fall uppstår inga samhällsekonomiska kostnader. Att 

begränsa antalet p-platser och samtidigt höja avgifterna på befintliga parkeringsplatser kan 

leda till missnöjda bilister, åtminstone på kort sikt, men kan på längre sikt ge betydande 

effekter om berörda bilisterna erbjuds alternativ såsom en attraktivare kollektivtrafik och fler 

infartsparkeringar. 

Vinster 

De vinster som parkeringsåtgärderna i åtgärdsprogrammet bidrar till är ett minskat bilresande 

vilket innebär minskade luftföroreningar, mindre trängsel på gatorna, minskat buller och färre 

olyckor. Ju svårare det blir att parkera i stan desto fler går kanske över till kollektivtrafiken. 

Det kan på längre sikt medföra ökad efterfrågan på kollektivtrafik som i sin tur leder till ökad 

turtäthet eller andra investeringar. Dessutom kan reducering av antalet p-platser i stan 

medföra att viss mark frigörs. 

Folkbildnings och informationsåtgärder 

Kostnader 

Kostnaderna för folkbildnings- och informationsåtgärder kan variera beroende på om det 

handlar om att ta fram informationsblad, spridning av information i lokala TV-kanalen, 

informationstavlor i stan etc. Informationskampanjer kan bli dyra om de pågår under en 

längre period. 

Vinster 

Folkbildnings- och informationsåtgärder som att få fler att cykla i Linköping kan leda till 

investeringar i nya cykelvägar. Detta leder i sin tur till förbättrad folkhälsa. Därmed ger 

åtgärderna en positiv påverkan på de aktörer som tar emot och använder informationen. Om 

kommunen och dess samverkanspartner är framgångsrika med sina folkbildnings- och 

informationsåtgärder innebär det att miljövinster uppstår men också att trängseln och 

allvarliga olyckor på gator minskar. 


31

Kostnader 

Kostnaden för en informationskampanj för dubbfria vinterdäck beror på omfattning 

(tidningsannonser, radio- och tv-reklam och en webbplats) och hur länge den ska pågå. 

De direkta kostnaderna för dammbindning med CMA-lösning under perioden mars – maj 

månad 2007 uppgår till 74 000 kronor för jour och utrustning. Varje insats kostar 4 750 

kronor och insatserna väntas ligga mellan 10 – 15 ggr under perioden. Totala kostnaden 

hamnar mellan 130 000 och 150 000 kronor. CMA-lösning är 10 ggr dyrare än salt per ton. 

Den direkta kostnaden för ny vägbeläggning består av kostnad för material och arbete. 

Kostnaderna beror av det inventerade behovet av nya beläggningar. 

Optimering av sandmängder, för anpassad vinterväghållning kan dock minska kostnaderna 

(förutsatt att mängderna inte redan är optimerade). 

Den direkta kostnaden för tidigare och upprepad förbättrad renhållning beror helt på 

ambitionsgraden. Om hela områden ska städas med effektivare renhållningsfordon och utifrån 

en bättre strategi (oftare eller vid bättre tidpunkter) kan kostnaderna komma att öka. 

Vinster 

Dammbindning med CMA och effektiv renhållning ger vinster som bättre hälsa och trivsel då 

dammet binds till vägytan i stället för att virvla upp. CMA är bättre än salt ur 

korrossionsperspektiv. 

Hårdare beläggningar med hög slitstyrka har längre livstid än beläggningar med sämre 

slitstyrka. Mindre spårbildning och sprickor minskar kostnaderna för reparationer och ny 

vägbeläggning och kan även bidra till ökad säkerhet då t ex risken för vattenplaning 

reduceras. Större stenstorlek i beläggningen ger bättre hållfasthet och 

kanske lägre partikelemissioner, men också ökad bulleremission. Dessutom kan olika 

beläggningars färg påverka behovet av belysning. 


Kostnader 

Det är svårt att säga i dagsläget hur stor kostnaden för att åstadkomma en effektivare lokal 

varudistribution (SAMLIC) i Linköpingberor blir. Det beror helt och hållet på vilken åtgärd 

som vidtas för att åstadkomma de effekter som eftersträvas. Den direkta kostnaden för att 

åstadkomma en effektivare lokal varudistribution är en samhällsekonomisk kostnad 

Kostnaden för att stänga av en gata är emellertid relativt låg. 

Vinster 

En effektivare varudistribution kan leda till t.ex. en minskning av den tunga trafiken i stan, 

genom förbättrade förutsättningar för företag att frivilligt välja att samordna sina leveranser. 

Dessutom innebär detta att de totala leveranskostnaderna för berörda företag reduceras samt 

att färre allvarliga olyckor i samband med tung trafik sker. 


32

Kostnader 

Kostnaderna för att minimera/avskaffa dubbdäck i kommunens fordonsflotta är förmodligen 

relativt små. Detsamma gäller anordnande av kurser i sparsam körning. 

Vinster 

Kommunens fordonsflotta får en tydligare miljöprofil och kommunen har en möjlighet att 

vara katalysator i arbetet med att minska dubbdäcksanvändandet i Linköping. 

Styrande dokument 

Det finns flera planer och policy i kommunen som har en betydelse för åtgärdsprogrammet för 

att minska PM 10-halterna. Här nedan redovisas dessa. 

Policy och planer antagna av kommunfullmäktige 

Agenda 21 planen – Handlingsplan för ett långsiktigt hållbart Linköpings kommun 

År 1998 antog kommunfullmäktige den lokala Agenda 21 planen – Handlingsplan för ett 

långsiktigt hållbart Linköping. Denna Agenda 21- plan är grunden i Linköpings miljö- och 

hållbarhetsarbete. Planen fungerar i praktiken som kommunens strategi för miljö och klimat. I 

handlingsplanen identifieras tio prioriterade områden, varav området – Transporter & Trafik – 

delvis beskriver kommunens mål för att minska personbilstrafiken och gynna cykel- och 

kollektivttrafiken. 

Trafiknätsanalys för Linköping 

Trafiknätsanalysens syfte är att identifiera delar av trafiknät med motstridiga anspråk på 

framkomlighet och säkerhet samt föreslå åtgärder som eliminerar dessa konflikter. I analysen 

redovisas trafikanternas anspråk vid färd med bil, buss, utryckningsfordon, till fots eller med 

cykel. Därefter beskrivs hur väl anspråken tillgodoses idag. 

Trafiksäkerhetsprogram 

Del 1 av Trafiksäkerhetsprogrammet innehåller en sammanställning av polisrapporterade 

trafikolyckor som inträffat på Linköpings kommunala. Analys av trafikolycksdata ger en bild 

av trafiksäkerhetsläget i Linköping vilket leder till ett antal insatsområden. Åtgärdsförslag 

inom respektive insatsområde kommer att ges i samband med del 2 av 

Trafiksäkerhetsprogrammet som är en åtgärdsdel. 

Miljöpolicy 

Policyn pekar på att kommunen och dess bolag ska vara en förebild i miljöarbetet. 

Kommunen ska arbeta för en ekologiskt hållbar utveckling genom att t ex ta miljö- och 

naturvårdshänsyn i de beslut man fattar, verka för ett miljöanpassat byggande, öka 

miljöanpassningen vid upphandling med mera. Policyn gäller för all verksamhet, såväl 

kommunala som privata utförare och omfattar även kommunens bolag. 

Resepolicy 

Resepolicyn gäller för alla resor som sker inom tjänsten och som betalas av Linköpings 

kommun. Policyn ska även utgöra ett styrdokument vid upphandling av resor, transporter och 

33

inköp/leasing av fordon och transporttjänster. Syftet är att alla resor som omfattas av 

resepolicyn ska vara trafiksäkra, kostnadseffektiva och miljöanpassade. 

Policy för förmånsbilar 

Vid leasing av förmånsbilar gäller de krav på personbilar som används i tjänsten som 

fastställts i kommunens resepolicy 2004-11-30. 

Hållbar samhällsplanering 

Arbetet med en fördjupad översiktsplan för staden Linköping har påbörjats under 2006. 

Parallellt med detta pågår ett arbete med att ta fram en trafikstrategi för Linköping. 

Trafikstrategiarbetet har mest konkret betydelse för åtgärdsprogrammet. 

Om arbetet för att minska partikelhalterna från trafiksektorn idag och i framtiden ska öka 

krävs ökad samverkan med andra myndigheter, organisationer, näringslivet och kommunens 

medborgare. Framtida planstrukturer i Linköping – ”Hur ska Linköping växa?”, var det första 

beslutet som togs, år 2003, för Linköpings översiktsplaneringsarbete. Genom att behandla och 

samordna strategiska frågor i en översiktsplan för staden är ambitionen att skapa en 

helhetssyn och en långsiktig hållbar inriktning för stadens utbyggnad. Mål för kommunens 

översiktsplanering som har betydelse för åtgärdsprogrammet för partiklar (PM10) i Linköping 

är: 

Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En 

stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. 

Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 

Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska 

minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. 

Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur. Förorter och ytterområden 

ska ha fungerande lokala centra. 

Kommuninvånarna ska ha god tillgång och tillgänglighet till parker, natur- och 

grönområden av god kvalitet. 

Ny översiktsplan för staden 

I juni 2006 antog kommunfullmäktige i Linköping Inriktning i det 

fortsatta översiktsplanearbetet. De utgångspunkter som vägt särskilt tungt 

vid valet av inriktning i det fortsatta översiktsplaneringsarbetet är 

regionförstoring och utveckling av staden. Denna struktur är mest 

energieffektiv vad gäller t ex hushållens biltransporter med egen bil. Den 

kommande översiktsplanen ska bidra till en långsiktig hållbar 

samhällsplanering där hållbar trafikplanering är en viktig del. 

Trafikstrategi för Linköping 

När nu arbetet med ny översiktsplan för staden kommit igång uppkommer behovet av en 

genomlysning av trafiksektorn samt en samlad inriktning som underlag i 

översiktsplaneringsarbetet. I dagsläget pågår eller planeras arbetet med olika program, policys 

och planer för delområden inom trafiksektorn. Figur 5. För att dessa åtgärder inte ska 

34

motverka varandra utan föra utvecklingen i önskvärd riktning finns det behov av en tydlig 

övergripande inriktning. 

Syftet med trafikstrategin är att skapa en helhetssyn och ett underlag för ett långsiktigt 

hållbart trafiksystem. Trafikstrategin utgör ett underlag till nya översiktplanen för Linköpings 

stad och ska visa på samband mellan trafiksystemet och de övergripande målen för staden. 

Följande frågor ska besvaras: 

Vilka utmaningar står Linköpings trafiksystem inför de närmaste 15-20 åren? 

Vilka strategier och insatser kan styra mot kommunens övergripande mål? 

Under våren 2006 har arbetet inletts med en grundläggande trafikpolitisk diskussion. Följande 

grova indelning av arbetet kan dock vara en målbild: 

Vision. 

Trafikstrategi – inriktning för trafikplaner, program, policys. 

Uppföljning – trafikindikatorer. 

Åtgärdsprogrammet för PM10 och trafikstrategin är två separata styrdokument som kommer 

att ha olika utgångspunkter med mycket likartade mål. Åtgärder som föreslås i 

åtgärdsprogrammet för PM10 och som kommer att ingå i trafikstrategin ska bidra till en bättre 

luftkvalitet. Då trafikstrategiarbetet precis startat så är det i dagsläget svårt att säga vad 

åtgärder som föreslås i detta åtgärdsprogram för partiklar (PM10) har för direkt koppling till 

trafikstrategin och dess ansvarsområden som Linköpings kommun har rådighet över. Målet är 

att trafikstrategin ska innehålla förutsättningar att bland annat öka kollektivtrafiken och gång- 

och cykeltrafiken för att minska den totala trafikbelastningen i Linköping. Dessa åtgärder 

återfinns också i Åtgärdsprogrammet. 

Figur 5. Exempel på planer, policy och program som ingår i trafikstrategin 

35

Pågående policy och planarbete 

Cykelplan 

Ett arbete pågår att ta fram en cykelplan för kommunen. Syftet är att denna ska ge en samlad 

bild och en långsiktig plan för hur samverkan i arbetet med cykelfrågor ska bedrivas idag och 

i framtiden. Arbetet med cykelplanen delades in i två delar. Den första delen är klar och 

innehåller nulägesbeskrivning och åtgärdsförslag och behandlar i första hand Linköpings 

centralort. Den andra delen kommer att innehålla en långsiktig cykelstrategi samt 

utformningsfrågor och beräknas bli klar under 2007. 

Policy för hållbar trafikplanering 

Ett arbete pågår med att ta fram en policy för hållbar trafikplanering. Policyn för hållbar 

trafikplanering delas in i fyra åtgärdsområden: persontransporter (Infrastruktur och planering, 

Tjänster och stöd, Ekonomi, lagar och policies och Kommunikation och påverkan), 

godstransporter, ny teknik samt Kompetens och organisation. 

Uppföljning av åtgärdsprogrammets åtgärder 

Åtgärderna och åtgärdsprogrammet ska följas upp och utvärderas av dem som är ansvariga för 

att åtgärderna genomförs. Metoder och aktiviteter i uppföljningen varierar beroende på vilken 

åtgärd som följs upp. Uppföljningen kommer att redovisas för Teknik- och 

samhällsbyggnadsnämnden allteftersom åtgärderna är genomförda. 

Referenser 

VTI, Åtgärder mot höga halter av PM10 i Uppsala, Linköping 2006 

Partiklar i stadsmiljö – källor, halter och olika åtgärders effekt på halterna mätt som PM10, SLB 

Rapport 4:2004 

Länsstyrelsen i Stockholms län, Friskare luft – Förslag till åtgärdsprogram miljökvalitetsnormen för 

kvävedioxid i Stockholms län, 2003. 

Uppsala kommun, Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och 

partiklar i Uppsala Innerstad, 2006 

Norrköpings kommun, Åtgärdsprogram – PM10, program för att sänka halterna av 

hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar i Norrköpings kommun, 2006 

TFK, Översikt av åtgärder för bättre luftkvalitet, Rapport 2002:9 

Linköpings kommun, Hur ska Linköping växa?, 2003 

Bilagor 

Bilaga 1. Försök med CMA-lösning på Drottninggatan, mars-maj 2007. 

Bilaga 2. Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens beslut om godkännande av 

åtgärdsprogrammet för partiklar (PM10) i Linköping. 

36

Åtgärdsprogram PM10 - Linköpings kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?